1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan För att underlätta tillämpningen av allmänna bestämmelser i förskolan har arbetsgivaren tillsammans med Lärarförbundet och Kommunal tagit fram frågor och svar. Parterna ger här sin gemensamma syn på tolkningen av avtalet. Innehåll Arbetstid - Fyllnadstjänstgöring, övertid, förskjuten arbetstid och schemaändring... 1 Ersättning för fyllnadstjänstgöring och övertid... 3 Rast och paus... 3 Utbildning, kompetensutveckling och färd-/restidsersättning... 4 Schemaläggning... 5 Semester... 5 Arbetsskyldighet... 6 Arbetstid - Fyllnadstjänstgöring, övertid, förskjuten arbetstid och schemaändring 1. En av medarbetarna i arbetslaget blir sjuk och måste gå hem. Någon annan i arbetslaget måste stanna kvar en timme efter arbetstidens slut. Svar: Förskolechefen tar ställning till om fyllnads-/övertidsarbete behöver utföras och vem som ska utföra det. Medarbetare som arbetar deltid ersätts med fyllnadslön, medan medarbetare som arbetar heltid ersätts med övertidsersättning. Om det är möjligt ska medarbetaren som behöver arbeta övertid meddelas 4 timmar i förväg. Är det inte möjligt lämnas beskedet så snart behovet av övertidsarbete kan överblickas.
2(6) 2. Anna arbetar stängning och är sist kvar på förskolan med ett barn. Barnets förälder ringer och berättar att hen kommer att bli en halvtimme försenad på grund av en trafikolycka. Svar: Övertid ska i normalfallet vara beordrad i förväg av chefen, men kan under vissa omständigheter godkännas i efterhand, till exempel vid händelser som i exemplet. 3. Pelle som arbetar på förskolans syskonavdelning har en timmes planeringstid i sitt schema men p g a personalbrist behövs han på förskolans småbarnsavdelning. Svar: Till flöjd av tillsynsansvaret över barnen behövs Pelle i barngruppen, och det måste i det här fallet prioriteras före planeringstiden. Beroende på förutsättningarna i verksamheten måste ambitionen vara att möjliggöra för Pelle att fullgöra sin planeringstid vid ett annat tillfälle. 4. På förskolan planeras en grillkväll. Vilken ersättning har medarbetarna rätt till? Svar: Grillkvällen bör vara planerad i god tid. Medarbetarnas arbetstidschema bör planeras om så att grillkvällen ryms inom den ordinarie arbetstiden. Det innebär alltså att medarbetaren arbetar mer någon dag och mindre några/någon annan dag under schemaperioden. Om schemaändringen innebär att man schemaläggs på obekväm arbetstid utgår OB-tillägg. Skulle schemaändringen göras kortare än 10 dagar innan gillkvällen, ersätts medarbetarna för den förskjutna arbetstiden enligt bestämmelserna i avtalet (AB). 5. Ahmed som arbetar heltid har ett fastställt arbetstidsschema där alla hans 40 timmars arbetstid är utlagda. Trots ansträngningar lyckas han inte planera in två av sina utvecklingssamtal under den ordinarie arbetstiden. Han får besked av sin chef att han får ta det utanför arbetstid och klira det en annan dag timme för timme. Vad gäller? Svar: Utvecklingssamtalen bör i första hand planeras in under ordinarie arbetstid och så långt möjligt spridas så att arbetsbelastningen får en så jämn fördelning som möjligt. Ahmeds schema planeras om så att utvecklingssamtalen ryms inom hans ordinarie arbetstid. Om schemat planeras om mer än 10 dagar i förväg utges ingen extra ersättning, sker schemaänd-
ringen med kortare varsel ersätts Ahmed för förskjuten arbetstid enligt avtalet. 3(6) 6. Vad är skillnaden mellan mertid och övertid i Heroma? Svar: Mertid är ett samlingsbegrepp för fyllnad och övertid. Mertid och övertid står som ett val när man registrerar arbetsförändring i självservice (Heroma). Heroma räknar själv ut vilken ersättning medarbetaren har rätt till. Det finns en ruta för notering där medarbetaren kan skiva information till chefen. Informationen hittar chefen sedan under knappen ärendeinfo i Heroma. Ersättning för fyllnadstjänstgöring och övertid 7. Pelle har enligt avtalet om kvällstjänstgöring tjänat in 16 timmar i komp som han vill ta ut två speciella dagar i mars då hans faster från USA kommer på besök till Sverige. Chefen meddelar att det får man lösa i arbetslaget, men instruerar att man inte får sätta in vikarier. Pelle pratar med sina kollegor som menar att de inte kan klara sig utan honom de aktuella dagarna om de inte får sätta in vikarie. Hur ska Pelle agera? Svar: Det ligger på förskolechefens ansvar att ta ställning till om ansökan om kompensationsledighet kan beviljas eller inte. Om förskolechefen väljer att bevilja ledighetsansökan får hen ta ställning till behovet av att sätta in vikarie. 8. Ulla vill få ut sin komptid för övertidsarbete i pengar, kan hon få det? Svar: En chef kan inte kräva att en medarbetare ska vara ledig från arbete under ordinarie arbetstid mot sin vilja. Däremot kan arbetsgivaren med stöd av allmänna bestämmelser motsätta sig att övertidsarbete kompenseras med ledighet. Slutsatsen blir alltså att varken medarbetare eller chef har rätt att ensam avgöra i vilken form övertidskompensationen ska utges. Såväl medarbetare som chef kan framtvinga kompensation i form av kontant ersättning genom att någon av dem motsätter sig kompensation i form av ledighet. Det är därför angeläget att innan övertiden genomförs vara överens om hur den sedan ska ersättas! Rast och paus 9. Lisa som arbetar öppning vill jobba in sin lunchrast och i stället gå hem en halvtimme tidigare. Svar: Enligt arbetstidslagen ska rasterna förläggas så, att medarbetaren inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Det är inte möjligt att jobba in sin rast och i stället gå hem en halvtimme tidigare.
4(6) 10. Nils behöver uträtta några snabba ärenden under eftermiddagen. Han har redan haft sin rast, men planerar att hinna med ärendena under sin inplanerade eftermiddagspaus. Nils kollega Naemi reagerar när Nils berättar om sina planer och menar att han inte har rätt att lämna arbetsplatsen annat än på sin rast. Vad gäller? Svar: Rast betraktas inte som arbetstid och är därmed också obetald. Under rasten har medarbetaren rätt att lämna arbetsplatsen. Paus däremot betraktas som arbetstid. Medarbetaren har inte rätt att lämna arbetsplatsen under paus. Nils kan alltså inte uträtta sina ärenden under eftermiddagspausen så som han planerat. Utbildning, kompetensutveckling och färd-/restidsersättning 11. Hassan som arbetar på en förskola i Åhus ska delta i en kurs i tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som genomförs i Kristianstad. Kursen som bedrivs på kvällstid börjar kl 18.00 och slutar kl 19:30. Hassans ordinarie arbetstid slutar kl 15:00 den aktuella dagen. Hassan vill få ersättning för tiden från dess att han lämnar Åhus till dess att han kommer tillbaka till Åhus 17:30-20:00. Vad gäller? Svar: Medarbetaren får för varje genomförd utbildningstimme som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med ledighet timme för timme. I det här fallet ersätts Hassan för tiden 18:00-19:30. För tid som inte kan kompenseras med ledighet ges istället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön. När medarbetaren ska ta ut sin ledighet bestäms i samråd mellan chef och medarbetare. Övertidsersättning utgår inte. För restiden får Hassan inte någon ersättning eftersom hans resa inte skett utanför den vanliga verksamhetsorten. Endast resor utanför ordinarie arbetstid som är minst 5 mil enkel väg från den ordinarie arbetsplatsen eller medarbetarens bostad anses ligga utanför den vanliga verksamhetsorten och ersätts med färdtidsersättning enligt avtalet. Hassan ersätts för övriga kostander som har samband med resan enligt kommunens resepolicy och regelverk för tjänsteresa med egen bil. 12. Förskolechefen uppmanat medarbetarna på förskolan att läsa en speciell bok för att sedan diskutera den tillsammans på arbetsplatsen. Hur ska medarbetarna ersättas för detta? Svar: Kompetensutveckling ska ske inom ramen för den ordinarie arbetstiden. Det betyder att det måste finnas/skapas utrymme inom befintlig arbetstid för att läsa in den litteratur som arbetsgivaren ger medarbetarna i uppdrag att läsa. Om det inte finns tid för att läsa in den aktuella litteraturen inom ordinarie arbetstid kan inte heller medarbetarna åläggas att göra det. Notera att över-
tid nyttjas för sådana situationer som man på förhand inte kunnat förutse. Det är alltså inte möjligt att på förhand planera övertid. Om det är lämpligt och mer ändamålsenligt att inläsningen sker på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen är det möjligt för förskolechef att medge att det sker på annan plats, men fortfarande inom ramen för den ordinarie arbetstiden. 5(6) Schemaläggning 13. Förskolans sommarschema ska planeras. Två av medarbetarna har fått i uppgift att lägga förslag till schemat. Naemi är inte nöjd med sitt schema men känner inte att hon har något forum att ta upp detta i. Hur ska Naemi agera? Svar: Om Naemi inte får gehör för sina synpunkter hos dem som planerat schemat får hon vända sig till förskolechefen som är den som beslutar om schemat. Semester 14. Den 1 mars ansöker Nils om semester inför sommaren och önskar få den förlagd vecka 26,27,28,29. Veckorna går och i slutet av april frågar han sin chef, som då ännu inte beviljat hans ansökan, hur det blir. Nils får då svaret att förskolechefen inte kan ta ställning till det förrän tidigast i mitten av maj eftersom hen först måste vet hur många barn som kommer att ha behov av förskola under sommaren. Svar: Tidpunkt för när medarbetare senast ska ansöka om semester och när arbetsgivaren ska lämna besked om densamma är en samverkansfråga. Om inte arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan enas om tidpunkterna ovan ska medarbetaren enligt avtalet senast två månader innan ledighetens början få besked om dess förläggning. Eftersom det ofta är flera semesterledigheter som berörs behöver man ta hänsyn till när den första semesterledigheten börjar. Sommarsemesterns förläggning behöver därför oftast vara beslutad kring slutet av mars månad. 15. Kan arbetsgivaren tvinga medarbetaren att ta semester? Svar: Vid förläggning av semestern ska eftersträvas att medarbetaren får 4 veckors semester under juni till augusti. I de flesta fall blir man överens om semestern, men i slutändan är det arbetsgivaren som beslutar. Medarbetaren måste ta ut 20 dagar av sin semester (gäller inte obetald semester). En medarbetare får ha maximalt 40 sparade semesterdagar vid årets slut. Förskolechefen ska efter dialog med medarbetaren aktivt förlägga samtliga semesterdagar som överstiger de 40 som medarbetaren har rätt att spara.
Arbetsskyldighet 6(6) 16. Förskolechefen vill genomföra en förändring av arbetslagens sammansättning och vill därför att förskollärarna Eva och Fredrik byter arbetslag med varandra. Eva som trivs bra på avdelningen nyckelpigan där hon arbetar tycker inte att det är någon bra idé och motsätter sig detta. Har förskolechefen rätt att göra så här? Svar: Dialogen på arbetsplatsen har stor betydelse, inte minst inför förändringar. När förskolechefen samtalat med berörda och beaktat de förslag och synpunkter som lyfts fram är det upp till hen att besluta om sammansättningen av arbetslagen. Medarbetarna är inte anställda på en specifik förskola eller avdelning, utan i Barn- och utbildningsförvaltningen, vilket innebär att placeringen kan ändras. 17. Måste medarbetaren delta vid APT? Svar: Man bör eftersträva att planera APT på ett sätt som möjliggör att samtliga medarbetare kan medverka. Av schematekniska skäl och med hänsyn till kontinuiteten för barnen kan det vara nödvändigt att organisera APT på olika sätt. Att delta vid APT ingår i arbetsuppgifterna och är inte något som medarbetaren kan välja att avstå ifrån.