Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Övergripande resultat Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera... 2 Läkemedelsbehandling... 4 Förtroende patienterfarenheter... 4 Tillgänglighet... 6 Kostnader... 7 Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård... 9 Kvinnosjukvård... 11 Rörelseorganens sjukdomar... 12 Diabetesvård... 16 Hjärtsjukvård... 18 Strokesjukvård... 20 Cancersjukvård... 21 Psykiatrisk vård... 22 Kirurgisk behandling... 25 Intensivvård... 27 Ögonsjukvård... 28 1

Övergripande resultat Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Hur ligger vårt landsting till och varför? Indikatorerna i detta avsnitt är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan skall spegla mera övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. I återstående medellivslängd, åtgärdbar dödlighet (hälsopolitiskt, sjukvårdsrelaterad och i ischemisk hjärtsjukdom) ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. För samtliga indikatorer utom för hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet för män, åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, självmord och undvikbar slutenvård ligger landstinget strax över eller lika med riksgenomsnittet. Resultatet för åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom har förbättrats. Här bör också beaktas att dessa indikatorer tydligt påverkas av socioekonomiska förhållanden och att andelen med låg utbildning bland befolkningen i Kalmar län, är bland de högsta i riket. För självmord och undvikbar slutenvård ligger landstinget bland de sämre i riket och detta är särskilt tydligt för män. Antalet självmord är få i vårt län och även om man slår ihop flera år så är den slumpmässiga variationen över år betydande och ger en stor osäkerhetsfaktor. Undvikbar slutenvård är en komplex indikator. Valet av diagnoser som ingår i indikatorn är svårtolkade. Bland de kroniska tillstånden är diagnoserna relativt säkra och entydiga medan ett flertal av de akuta diagnoserna är mer osäkra och används för olika tillstånd varför regionala skillnader uppstår. Vad gäller vårdrelaterade infektioner så låg förekomsten vid mätning våren 2013 på 11,5 % men variationen mellan mätningarna är stora och man kan inte fastställa några säkra förändringar varken i länet eller nationellt. För de indikatorer som speglar den förebyggande hälsovården, deltagande i gynekologiska hälsokontroller och MPR vaccination, ligger landstinget bland de bästa i landet. Detsamma gäller för responstid för ambulans och andel patienter med 2

trycksår i slutenvård. Även den palliativa vården mätt som smärtskattning, vidbehovsmedicinering av opioider och brytpunktssamtal i livets slutskede visar på bättre värden än riksgenomsnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? För de flesta indikatorerna har det skett en förbättring över tid, undantag är självmord och undvikbar slutenvård. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Det pågår ett systematiskt arbete, såväl för att förbättra vårdprocesserna vad gäller hjärtinfarkt- och strokesjukvården som att förbättra levnadsvanor och livsvillkor för länets medborgare. Detta arbete bör på sikt påverka dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom och behovet av slutenvård för dessa patientgrupper. Inom området vårdrelaterade infektioner (VRI) fortsätter arbetet för att minska riskfaktorerna för dessa infektioner och kvalitetshöjande insatser på klinikerna. Inom psykiatrin finns riktlinjer för hur patienter med förhöjd risk att begå självmord, skall handläggas och kontrolleras men en stor del av dessa kommer aldrig i kontakt med den psykiatriska vården. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Det systematiska arbetet med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor fortsätter genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget, utifrån den Folkhälsopolitiska planen. Ett omfattande riktlinje- och effektiviseringsarbete av vårdprocesserna för vissa stora patientgrupper som de med hjärtkärlsjukdomar och äldre pågår och inom ramen för detta arbete sker olika förbättringsinsatser. Olika informations och kompetenshöjande insatser riktat mot såväl personal som befolkningen planeras. Lennart Hellström, överläkare tfn och/eller mobil: 070-67 00 545 lennarth@ltkalmar.se 3

Läkemedelsbehandling Hur ligger vårt landsting till och varför? Vårt landsting har något bättre värden än genomsnittet för riket för flertalet indikatorer, vilket troligen är ett resultat av flerårigt och konsekvent arbete inom Läkemedelskommittén och STRAMA-gruppen (samverkan mot antibiotikaresistens), samt inom arbetet med vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vi ser en stadig förbättring för några utav indikatorerna, medan några har försämrats något i den senaste mätningen. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Fortsatt arbete med att sprida information, kunskap och riktlinjer inom läkemedelsområdet. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? För dessa läkemedelsindikatorer gäller fortsatt upprepad information och feedback till vårdgivarna. Ellen Vinge Ordförande Läkemedelskommittén Telefon: 0480-840 46 E-post: ellen.vinge@ltkalmar.se Förtroende patienterfarenheter Hur ligger vårt landsting till och varför? I samtliga indikatorer inom detta område har Landstinget i Kalmar län ett stabilt mycket bra resultat och det har ytterligare förbättrats jämfört med tidigare år. När det gäller frågor om förtroende för våra hälsocentraler och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver ligger landstinget betydligt över rikssnittet och bland de bästa i landet. I rapporten presenteras resultat från Vårdbarometern i primärvården inom förtroende och 4

patienterfarenheter. Här placerar sig Kalmar län tredje bäst i riket. Resultaten från Nationella patientenkäten som rör bemötande, information och delaktighet vid akutmottagning är bäst i landet. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Ett väl utvecklat teamarbete, som ger kontinuitet i vården är en annan förklaring. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Inom akutsjukvården har tidigare goda resultat ytterligare förbättrats vad gäller patienternas bedömning av såväl bemötande, information som delaktighet. Även förtroendet för hälsocentraler har ökat. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Det pågår arbete, både på länets sjukhus och på hälsocentraler, för att patienterna ska bli mer delaktiga i förbättrings- och utvecklingsarbeten. Enheter på sjukhusen och hälsovalsenheterna går löpande igenom sina resultat och arbetar med interna jämförelser som ett led i att förbättra sina resultat. Exempelvis deltar Landstinget i Kalmar län i SKL:s projekt "Akut förbättring kring hur man förbättrar patientflödet vid en akutmottagning. Att arbeta för att ytterligare förbättra bra bemötande är ett av landstingets övergripande fokusområden. Här ser vi en förbättring på sjukhusen jämfört med förra året, vilket möjligen kan vara en effekt av att ha fokus på frågan. Genom att agera professionellt och genom att visa vår kompetens vinner vi patientens förtroende och tillit. Detta gör vi till exempel genom att säkerställa att vi arbetar efter enhetliga rutiner och riktlinjer. Införande av individuella vårdplaner som standard skapar bra förutsättningar för delaktighet. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Att regelbundet efterfråga resultaten från ledningens håll samt att metodiskt ha uppe frågorna på arbetsplatsträffar håller frågan levande. Kontinuerlig kompetensutveckling och ett alltmer processinriktat arbetssätt syftar till att ytterligare öka förtroendet hos patienterna. Kompetensutvecklingen sker inte bara utifrån profession och yrke, utan även inom förbättringskunskap eftersom landstingets medarbetare ständigt arbetar med att förbättra verksamheten. 5

Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ska också användas för att förbättra service och tillgänglighet för medborgare och patienter. Varje sjukhus och hälsovalsenhet har ansvar att ta upp resultat vid utvecklingsdagar och som grund för förbättring. Man arbetar också med handlingsplaner för att ytterligare förbättra sina resultat inom området. Anna Strömblad Kommunikationsdirektör Tel: 070-89 21 224 E-post: anna.stromblad@ltkalmar.se Tillgänglighet Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till primärvårdsenheter och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har förbättrats i jämförelse med 2012. Tillgängligheten har förbättrats ur ett femårsperspektiv och ligger med mindre variationer på en stabil nivå sedan 2010. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Tillgängligheten mäts fortlöpande och resultaten ligger till grund för såväl ett medvetet förhållningssätt som för riktade aktiviteter. Resultaten presenteras regelbundet på landstingsstyrelsen. Exempel på aktiviteter är kvalitetsarbete avseende remissrutiner mellan primärvård och sjukhusvård. Avancerad tillgänglighet - från misstanke till behandling på 28 dagar - för cancerpatientgrupper är beslutat inom ramen för Regionalt Cancercentrum och mätmetoder är under framtagande. Respektive kliniks resultat följs upp varje månad och åtgärder vidtas direkt i syfte att korrigera så att vårdgarantin hålls. Tillgänglighetsparametrar inom primärvården följs upp inom ramen för Hälsoval och är kopplade till kvalitetsersättning. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Handlingsplanerna inriktar sig på aktiviteter för att nå en köfri vård inom den 6

planerbara verksamheten på hälsovalsenheter och sjukhus. Resultaten och handlingsplanerna följs upp regelbundet på varje klinik, i ledningsgrupper och på landstingsstyrelsen, i syfte att kontinuerligt förbättra resultaten. Det sker också ett aktivt arbete genom arbetsplatsträffar och genom systematiskt förbättringsarbete. Kvalitetsparametrarna inom Hälsoval Kalmar län, bland annat tillgänglighetsmålen, kommer att ses över under 2014. Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: 0480-840 90 E-post: ragnhildh@ltkalmar.se Sofia Barakat Chef Hälsovalsenheten Telefon: 0480-841 60 E-post: sofia.barakat@ltkalmar.se Kostnader Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län ligger som vid tidigare års mätning bra till vad gäller kostnadsindikatorerna. Landstinget har tredje lägsta strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnad i riket och lägst kostnad per konsumerad DRG. Kostnad per konsumerad DRG är ett sätt att uppskatta hälso- och sjukvårdens produktivitet. Landstinget har rikets lägsta kostnad i förhållande till konsumerad DRGpoäng (9,56 % lägre än rikssnitt). Skillnader mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Nyckeltalet tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patient mix. Landstinget har en högre kostnad än rikssnittet för primärvård. Indikatorn Kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tids- eller resursåtgång. 7

Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Landstinget hade en relativt hög nettokostnadsutveckling under 2012 vilket avspeglar sig i samtliga nyckeltal. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Arbetet med att förbättra registreringskvalitet i diagnos och åtgärder fortsätter. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Genom systematiskt förbättringsarbete är ambitionen att Landstinget ska ha en fortsatt låg kostnadsutveckling. Kvalitetssäkring av utdata ska säkerställa att nyckeltalen ger en rättvisande bild. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Telefon: 0706-424 196 E-post: IngeborgEr@ltkalmar.se 8

Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Hur ligger vårt landsting till och varför? Andelen gravida med tobaksbruk är högre i Kalmar län än genomsnittet för riket. Detta gäller för samtliga tillfällen när tobaksbruk mäts, det vill säga 3 månader före graviditeten, vid inskrivningen och vid graviditetsvecka 30-32. Andelen av befolkningen i Kalmar län som röker/snusar är också högre än genomsnittet, vilket kan vara en förklaring till den högre andelen bland gravida. I Kalmar län screenades 95,1% av alla gravida med AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). Det är en ökning jämfört med föregående år, och bäst i landet. Alkoholscreeningen började införas redan 2004, och barnmorskorna är därför väl förtrogna med instrumentet. Det finns också tydliga rutiner för hur man ska agera när kvinnan uppnår höga AUDIT-poäng. Vi har klart färre barn med neonatal infektion jämfört med genomsnittet i riket. Vad gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-score och barn som avlider inom 28 dagar är nivån generellt mycket låg i hela riket och vi har ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med övriga landsting. Andelen kvinnor som får allvarliga bristningar av bäckenbotten ligger något över genomsnittet i övriga riket. Andelen kejsarsnitt hos förstföderskor ligger på samma nivå som riksgenomssnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Andelen gravida som röker i anslutning till första besöket inom mödrahälsovården har sjunkit från 7,7% 2011 till 7,1% 2012. Andelen kvinnor som slutar röka under graviditeten har ökat något, och var för 2012 24%. (Källa: Graviditetsregistret). När det gäller AUDIT har det skett en viss ökning och strävan är att uppnå 100 %. Andelen barn med låg Apgar-poäng har förbättrats något medan andelen dödfödda barn och neonatal dödlighet ligger i stort sett oförändrat. 9

Andelen bristningar i bäckenbotten är något sämre än föregående år. Om detta beror på en faktisk ökning av förekomsten eller förbättrad diagnostik är oklart. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Metoddiskussioner på arbetsplatsträffar och utbildning av barnmorskor och läkare i mödrahälsovården i så kallad MI (motiverande samtalsteknik) för att kunna möta kvinnorna och ge råd om livsstilsförändringar. Vi har kontinuerligt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården och tydliga program för att fånga upp riskgraviditeter, vilka kräver särskilt omhändertagande under graviditet och förlossning. Fortbildning av personalen på förlossnings- och neonatalavdelningarna med teamträning av akuta situationer och omhändertagande av svårt sjuka nyfödda sker oavbrutet. För att minska bäckenbottenskadorna fortbildas personalen på förlossningsavdelningarna kontinuerligt, med träning av skydd för bäckenbotten. Målet är att ingen allvarlig bäckenbottenskada ska gå oupptäckt. Vi har en fortlöpande uppföljning och strikta kriterier för vilka kvinnor som ska genomgå kejsarsnitt. Förlossningsrädda kvinnor erbjuds särskilt omhändertagande och förberedelse inför förlossningen. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortsatt utbildning/fortbildning i MI. Hänvisning av gravida som önskar sluta röka/snusa till hälsocentralernas livsstilssjuksköterskor. Vi planerar att använda remissförfarande i landstingets digitala journalsystem Cosmic, för att kunna utvärdera hur många som faktiskt kommer till livsstilsmottagningen. Samarbete med Folkhälsocentrum. Fortsatt arbete med träning av akuta förlossningssituationer och utbildning i övervakning av barnet under förlossningen, så kallad CTG, för att snabbare hitta barn med misstänkt syrebrist. Samtliga fall med dödfödda barn och neonatala dödsfall följs upp noggrant med omfattande provtagning och undersökning för att hitta eventuella undvikbara orsaker till dessa tragiska händelser. De senaste årens genomgångar har inte påvisat några orsaker som gått att förebygga utan dödsfallen har exempelvis orsakats av svåra missbildningar. 10

Isoleringsrum saknas i nuläget inom neonatalvården både i Kalmar och i Västervik, vilket möjligen kan innebära en ökad risk för smittspridning inom enheten. Ytterligare utbildningsaktiviteter planeras för att minska risken för bäckenbottenskador. Michael Algovik Verksamhetschef, Överläkare Kvinnokliniken Västervik Telefon: 0490-860 74 E-post: michael.algovik@ltkalmar.se Kvinnosjukvård Hur ligger vårt landsting till och varför? Vi har bland de bästa resultaten i riket när det gäller indikatorerna för borttagande av livmoder även om skillnaderna inte är så stora, eller statistiskt säkra. Vi har goda rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika operationer. Vi är också noga med utredning och information inför operation så att rätt metod används och vi försöker ge en realistisk bild av resultatet. Sammantaget leder detta till ett gott omhändertagande och färre komplikationer. Resultaten för framfalls- och inkontinensoperationer ligger något sämre, men även här är skillnaderna i riket små och inte statistiskt säkerställda. Det finns fortsatt utrymme för förbättring vad gäller andelen patienter som handläggs i dagkirurgi. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Det är fortsatt stabila och goda resultat över flera år. Vad gäller resultaten för inkontinenskirurgi har det skett en förbättring jämfört med föregående år vad gäller resultatet men en viss ökning av komplikationerna. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Landstinget har fortsatt fokus på patientsäkerhet med reduktion av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. 11

En översyn av operationsverksamheten har gjorts både i Västervik och i Kalmar för att öka andelen dagkirurgi. Detta har lett till en betydligt ökad andel på båda sjukhusen. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortlöpande uppföljning av olika komplikationer och översyn av operationsprocesserna för att åstadkomma en fortsatt ökning av andelen operationer som görs i dagkirurgi. Ingen patient ska behöva bli inlagd om det inte krävs av medicinska eller sociala skäl. Michael Algovik Verksamhetschef Överläkare Kvinnokliniken Västervik Telefon: 0490-860 74 E-post: michael.algovik@ltkalmar.se Rörelseorganens sjukdomar Hur ligger vårt landsting till och varför? Inom området rörelseorganens sjukdomar presenteras 18 olika indikatorer som skall belysa resultatet för Kalmar läns Landsting. Indikatorerna visas på länsnivå generellt varför djupanalyser kan vara svårt att göra i vissa fall. Några presenteras på kliniknivå vilket gör analysen lättare. Generellt kan sägas att vi har resultat som ligger över resultaten för riksgenomsnittet och ibland extremt bra resultat för indikatorerna; ledprotesöverlevnad 10 år, oönskade händelser efter ledprotesoperation, tidig omoperation efter höftprotesoperation, patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation, total patienttillfredställelse efter höftprotesoperation. Väntetid vid höftfraktur och antal åter till ursprungsboende efter höftfraktur. Läkemedel mot benskörhet. Resultat efter ryggoperation och få patienter som resulterar i ny korsbandsoperation. 12

Resultat under riksgenomsnittet noteras för indikatorerna; implantatöverlevnad efter halvprotesoperation, andel höftproteser vid höftfraktur, artroskopi vid artros/meniskproblem samt effekten vid användandet av biologiska läkemedel vid reumatisk sjukdom. I gruppen ledprotesopererade patienter är resultaten mycket goda avseende långtidsöverlevnad både hos höft- och knäprotesopererade patienter, liksom resultaten för oväntade händelser och hur nöjda patienterna känner sig 1 år efter sin ledprotesoperation. Dessa resultat beror på god patientselektion, bra implantatval, god kirurgisk teknik och ett bra helhetsperspektiv på hela omvårdnadsprocessen. Resultatet som belyser patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation ligger första gången något bättre än riksgenomsnittet. Resultatet som belyser tidig omoperation inom 2 år efter höftprotesoperation ligger första gången något över riksgenomsnittet när det gäller länets gemensamma resultat. Indikatorn speglar delvis vilken patientgrupp som finns på respektive sjukhus. Höftfrakturpatienter som erhåller höftledsprotes har en större risk att bli omopererade inom 2 år vilket avspeglar sig mellan länets 3 sjukhus. Västervik har något fler tidiga omoperationer jämfört med Kalmar. En förbättring håller på att ske efter man har fokuserat på vårdkedjan för höftfrakturpatienterna. Inom gruppen höftfrakturpatienter föreligger mycket goda resultat avseende väntetid till operation samt andelen som utskrivs till eget boende. Detta är resultatet av ett fokuserat förbättringsarbete i Kalmar och Västervik hos denna patientgrupp. Sämre resultat för implantatöverlevnad efter halvprotes. Resultatet har dock förbättrats sedan 2011. Andelen höftfrakturpatienter som erhåller höftprotes har minskat och vi ligger nu under riksgenomsnittet. Minskning har skett i Kalmar och Västervik. En stringentare hållning och ett annorlunda patienturval är den sannolika orsaken. Med detta har man sannolikt sänkt risken för tidig omoperation. 13

Länet uppvisar mycket goda resultat för behandling av osteoporos vid fraktur relativt andra landsting. Andelen som får behandling är dock för låg ställt mot riksmålvärdet. Ansvaret för läkemedelsbehandling av denna patientgrupp åligger primärvården. Inom länet finns en väl fungerande osteoporosgrupp. Ryggverksamheten i länet uppvisar goda resultat med patientskattat resultat 1 år efter operation för spinal stenos och diskbråck. Förklaras sannolikt av tydlig vårdprocess med koncentration av verksamheterna och god patientselektion. Resultaten för diskbråcksopererade patienter har förbättras sedan 2011. Artroskopi i knä med diagnos menisk/artros hos patienter > 40 år visar som tidigare på ett högt antal relativt andra landsting. Generellt görs sannolikt för mycket artroskopier på denna patientgrupp i länet. Antalet artroskopier på denna patientgrupp har fallit i hela riket under senaste 3 åren men nu finns ett trendbrott med en ganska betydande ökning ffa i Stockholm men även i landsting såsom Östergötland, Gotland, Uppland mfl. Även Kalmar län har ökat något under 2012. Variation förekommer med största sannolikhet i länet. Andelen omoperationer efter korsbandoperation ligger väl under riksgenomsnittet. Indikatorn är relativt ny och innehåller många osäkra faktorer. Mätningarna vid reumatisk sjukdom som är valda är andelen som får biologiska läkemedel, effekten av dessa vid behandlingsstart samt patientrapporterad hälsa. Resultaten ligger under riksgenomsnittet för indikatorn effekt efter insatt läkemedel vilket skulle kunna förklaras av för sent insättning. Andelen som erhåller biologiska läkemedel sam patientupplevt nytta efter insättning ligger över riksgenomsnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Tidig omoperation efter höftprotesoperation, patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation har tidigare legat under riksgenomsnittet men är nu något bättre. Implantatöverlevnad efter höftfrakturprotesoperation har förbättrats men ligger fortfarande strax under riksgenomsnittet. 14

Andelen höftfrakturpatienter som erhåller höftprotes har minskat och vi ligger nu under riksgenomsnittet. Minskning har skett både i Kalmar och Västervik Resultaten för diskbråcksopererade patienter har förbättras sedan 2011. Andelen som erhåller biologiska läkemedel har ökat. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Total höft och knäprotesoperation: Mycket goda generella resultat. Behålla fokus och var noga i implantatval och patientselektion. Koncentrera antalet operatörer. Höftfrakturpatienterna: Förbättringsprojekt pågår för halvprotesopererade patienter för att förbättra överlevnaden. Belysa minskningen i andelen höftfrakturpatienter som erhåller en höftprotes. Rätt eller fel? Osteoporos: Fortsatt arbete i en redan fungerande arbetsgrupp för osteoporos. Tydliggöra behandlingsansvaret för primärvården. Ryggverksamheten: Mycket goda resultat. Övergripande processarbete pågår med involvering av ett multidisciplinärt synsätt i hela vårdkedjan. Artroskopi > 40 år vid artros/menisk: Samma strategi som tidigare samt en än mer tydlig återkoppling till öppenvården gällande modern ortopedisk ståndpunkt i frågan om vinsterna vid titthålsoperationer 15

hos medelålders och äldre patienter med degenerativ knäledsjukdom. Aktualisera primärvårdens roll avseende artrosskolor. Länet är på väg åt rätt håll. Reumatisk sjukdom och biologiska läkemedel: Öka medvetandegraden om aktuell behandling. Utbildningsinsatser. Öka tillgängligheten av reumatologer och tidigarelägga insättande av biologiska läkemedel Dan Eriksson Verksamhetschef, Överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: 073-032 7894 E-post: dane@ltkalmar.se Diabetesvård Hur ligger vårt landsting till och varför? Inom primärvård utgör andel patienter som är yngre än 80 år och som når målvärdet för blodsockervärdet HbA1c något lägre än rikssnittet. Måluppfyllelse i primärvård för blodtryck < 130/80 ligger knappt under rikets genomsnitt och i stort sett behåller vi nästan samma resultat som förra året. Andel patienter i primärvård som når behandlingsmålet för LDL-kolesterol ligger under rikssnittet. Vid typ 1 diabetes (patienter med enbart insulinbehandling och där sjukdomen debuterade när patienten var under 30 år).på medicinklinikerna är måluppfyllelse för blodsockervärde sämre än rikssnittet Däremot ligger andel barn och ungdomar med diabetes, yngre än 18 år som når behandlingsmålet bättre än rikssnittet. Detta gäller både pojkar och flickor. Andel vuxna patienter med typ 1diabetes som når målet för blodtrycksvärdet ligger under rikssnittet. Antal diabetespatienter över 40 år som förstagångsamputerats ovanför fotleden är lägre än rikssnittet vilket är ett bättre resultat. Skillnaderna mellan förra årets och årets resultat är relativt små och det är därför viktigt att följa resultaten över tid. Patienter med riktigt högt blodsocker och/eller högt 16

blodtrycksvärde har mest nytta av att sänka sina värden. Fokus ligger därför såväl i primärvården som på medicinklinikerna på att sänka dessa värden, vilket är förenlig med nyligen publicerad studie Framgångsfaktorer i Diabetesvården. Kvalitetsregisterdata visar att man har lyckats mycket bra med att sänka HbA1c hos de patienter som ligger riktigt högt i sitt blodsockervärde och samtidigt behålla goda värden för patienter med en välbalanserad diabetes. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Måluppfyllelse av HbA1c i primärvård har de senaste åren stadigt förbättrats medan årets resultat är något sämre än år 2012. Angående måluppfyllelse för blodtryck i primärvård behåller Kalmar län i stort sett nästan samma resultat som år 2012vilket innebär knappt under rikets genomsnitt. Beträffande måluppfyllelse för HbA1c hos typ 1, vuxna diabetiker är resultatet något sämre jämfört med förra årets data. Resultaten har varit svängande genom de senaste åren med växlande försämring och åter förbättring från år till år. Även är resultatet för måluppfyllelse för blodtryck på medicinklinikerna något sämre i år än förra årets resultat Årets resultat för LDL-kolesterol i primärvården har totalt försämrats 2,8 % jämfört med förra året efter en positiv trend de senaste åren. Resultatet för måluppfyllelse för HbA1c hos barn totalt har förbättrats jämfört med förra året både avseende flickor och pojkar. Här ses dessutom en ständig förbättringstrend genom åren. Även avseende förstagångsamputationer ovan fotled har resultatet förbättrats jämfört med förra året. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Förbättringar för att nå målet för samtliga indikatorer hänger ihop och har komplex karakter. Fortsatt hälsofrämjande arbete på hälsocentralerna med fokus på rökstopp och ökad fysisk aktivitet utgör en viktig del av behandlingen hos diabetespatienter. Förbättringar för automatisk inrapportering från digital patientjourmal till Nationella diabetesregistret (NDR) pågår. För att minimera skillnader i behandlingsstrategi mellan hälsocentralerna och medicinklinikerna och mellan olika delar av länet och för att förbättra patientens flöde inom hela vårdskedjan, införs länsövergripande riktlinjer för diabetesvården i början av år 2014. www.vårdriktlinjer.se Riktlinjerna kommer att utgöra redskap och vägledning i det vardagligt arbete i enighet med Nationella 17

Riktlinjerna för Diabetesvården. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Länsövergripande vårdriktlinjer för diabetesvården kommer att tillgängliggöras på internet från och med januari 2014. Rutiner för barndiabetes blir då en del av dessa riktlinjer. www.vårdriktlinjer.se. Framgångsfaktorer i Diabetesvården har under 2013 lyfts fram i en nationell jämförande studie. I enlighet med denna rapport kommer landstinget under 2014 att lägga fokus på att minska andelen patienter som har starkt förhöjda blodsockervärden och för högt blodtryck. Det är också viktigt att säkerställa regelbundna besök för patienterna och god bemanning. Landstinget kommer att stödja hälsocentralerna i förbättringsarbete genom dialog kring resultat och med fördjupad utbildning om användning av kvalitetsregister som redskap för att i det arbetet identifiera riskpatienter och optimera behandling enligt gällande riktlinjer. Herbert Król Distriktsläkare Hälsocentralen Stensö 0480-818 72 E-post: HerbertK@ltkalmar.se Hjärtsjukvård Hur ligger vårt landsting till och varför? I hela Sverige sjunker dödlighet och sjuklighet i hjärtsjukdom, främst hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län. Någon signifikant skillnad mellan Kalmar län och riket som helhet avseende dessa mått ses inte. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger både i förändringar i befolkningens riskfaktorbelastning som minskande rökning och i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att 18

sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienter. Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på få fall och siffrorna blir därför osäkra. Denna osäkerhet förstärks av att registreringsrutiner inte är likartade över landet. Med detta sagt finns ändå anledning att ta den höga komplikationsfrekvensen vid pacemakeroperation på allvar. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? De flesta indikatorer har förbättrats i nivå med, eller i vissa fall något snabbare än, riket som helhet. Andelen patienter som får akut kärlöppnande behandling vid den allvarligaste typen av hjärtinfarkt, s.k. ST-höjningsinfarkt förefaller ha minskat något sedan föregående år. För att kunna bedöma om detta är en sann förändring eller en ren slump- eller registreringseffekt behöver en närmare granskning göras. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Alla inblandade enheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Exempel att nämna kan vara: Hälsofrämjande arbete som livsstilsmottagningar i primärvården och befolkningsinriktade insatser för att förbättra folkhälsan i länet. Processarbete inom hjärtsjukvården för att ytterligare stärka kvalitetsuppföljningen och göra vårdens övergångar smidiga och utan risk för kvalitetsförluster. Landstingsövergripande arbete för att minska andelen undvikbar slutenvård inklusive återinläggningar för hjärtsvikt. Omorganisation och strukturerat förbättringsarbete kring pacemakerverksamheten. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla enheter i landstinget är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. 19

Landstingets hjärtprocessgrupp tar aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården och har under 2013 utarbetat ett antal förbättringsförslag kring hjärtinfarktvården som kommer att implementeras under 2014. Metoder för att ännu snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade behöver utvecklas. Karl Landergren, överläkare e-post: Karl.Landergren@ltkalmar.se tfn och/eller mobil: 070-65 27 383 Strokesjukvård Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstingets resultat har förbättrat inom de flesta indikatorer. Detta är en följd av den länsövergripande satsning som gjorts inom detta område genom Strokeprocessen. För indikatorerna Test av sväljförmåga vid akut stroke samt Återinsjuknande efter stroke har landstinget rikets bästa resultat. Även gällande de indikatorer som mäter sekundärprevention ( Blodfettssänkande behandling efter stroke samt Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer ) är landstingets resultat väl över rikets. Trombolysbehandling vid stroke har stadigt ökat och ligger i år över rikets. Indikatorn Dödlighet efter stroke har förbättrats och ligger fortfarande över rikets. Det föreligger dessutom en skillnad mellan män och kvinnor som kräver en djupare analys. Då både det akuta omhändertagandet (indikatorn Trombolysbehandling vid stroke ) som sekundärpreventiva åtgärderna förbättras ryms inom denna indikator även andra orsaker såsom annan sjuklighet, sociala faktorer och befolkningens benägenhet att söka vård. Till de direkt vårdrelaterade faktorerna kan avståndet till akutsjukvård och ambulanstillgång spela in. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Sett till resultatet som helhet har strokevården förbättrats under de senaste åren. 20

Vilka förbättringsåtgärder pågår? Ett starkt fokus har under det senaste året varit att förkorta tiden till trombolysbehandling. Detta arbete fortsätter. Då funktionsförmågan efter stroke ligger under rikets i landstinget fortsätter arbetet med att skapa samarbete mellan landsting och kommuner för att förbättra rehabiliteringsinsatserna även efter avslutad sjukhusvård. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Arbetet fortsätter i den länsgemensamma processgruppen med identifikation av fokusområden. Säkerställande av goda inrapporteringsrutiner till Riks-stroke ger bättre förutsättningar för att data är validerade. Gunhild Nordesjö Haglund, chef Medicinkliniken E-post: gunhild.nordesjohaglund@ltkalmar.se Telefon: 0702-233 048 Cancersjukvård Arbetet inom cancersjukvården utgår från nationella cancerstrategin och de kriterier som anger ram och inriktning för verksamhet och organisation. Detta sker i samarbete med regionalt cancercentrum (RCC). Målet är att alla invånare i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län ska få bästa möjliga cancervård. RCC sydöst arbetar för att cancervården utvecklas utifrån ett tydligt patientperspektiv med målet att färre i regionen ska insjukna i cancer, fler ska överleva längre och få bättre livskvalitet. Vården ska vara jämlik, hålla samman bättre och patientens perspektiv och medverkan ska stärkas. Många landsting har fokus på detta område, vilket innebär att även om landstinget vid egen jämförelse förbättrar sig mellan åren så kan övriga riket ha förbättrat sig ännu mer. För indikatorerna gällande omoperation har resultaten försämrats något. Kalmar län har en åldrad befolkning, operation hos äldre innebär större komplikationsrisk, och 21

därmed ökad risk för omoperation. Frekvensen omoperationer har ökat något men samtidigt har överlevnaden totalt vid tjocktarmscancer ökat, varför omoperationer inte säkert är enbart negativt. I årets värde som speglar 2012 har tid till operation vid bröstcancer varit klart förlängd jämfört med riket och även tidigare år i Kalmar län. I Kalmar bedöms ombyggnaden av operationsavdelningen ha påverkat väntetiderna negativt och med all sannolikhet kommer klart bättre värden att redovisas nästa år. Gällande indikatorn omoperation vid bröstcancer som följd av komplikation kan det röra sig om enstaka personer för att resultatet ska förändras. Sverige har en mycket god överlevnad efter bröstcancerinsjuknande och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i utfall mellan landstingen. För indikatorn tid till besök vid prostatacancer föreligger en klart förlängd väntetid i Kalmar län jämfört med rikssnittet. Så har fallet varit även 2011 och 2012. I Kalmar län var medelväntetiden 75 dagar jämfört med rikssnittet på 35 dagar. Inom prostatacancerprocessen pågår ett projekt att korta ner väntetiderna. Bland annat genom att förtydliga en remissmall som primärvården kan använda. Claes Hjalmarsson Verksamhetschef Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Telefon: 0480-837 80 E-post: hans-olof.hakansson@ltkalmar.se Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: 0490-861 46 E-post: bengt.arvidsson@ltkalmar.se Psykiatrisk vård Hur ligger vårt landsting till och varför? Vad gäller regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande så ligger Kalmar län högre än riksgenomsnittet. Andelen uthämtade recept har fortsatt öka däremot 22

har totalvolymen av förskrivet bensodiazepin minskat. Vad gäller tre eller fler psykofarmaka bland äldre så är det resultatet lägre än riket, vilket är önskvärt. Användningen av lämpliga sömnmedel till äldre visar att zopiklon ökat vilket var önskvärt, däremot finns en risk att den totala förskrivningen av sömnmedel ökat, vilket inte är önskvärt. Vad gäller undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos så ligger vi sämre än riksgenomsnittet. Detta är mått på hur primärvården fångar upp denna patientgrupp i öppenvård. Det är oklart varför vi ligger sämre än övriga landet. Vad gäller återinskrivning av patienter med schizofreni till slutenvård så ligger vi bättre till än övriga riket. Vi uppfyller också kraven på besök inom 30 dagar för barn-och ungdomspsykiatrin och inom 90 dagar för vuxenpsykiatrin och ligger därmed bättre än riksgenomsnittet. Vad gäller följsamhet till litiumbehandling så ligger vi i länet totalt sätt på riksgenomsnittet, däremot kan man se könsskillnader där män ligger över riksgenomsnittet och kvinnor under, oklart varför det är så, men sannolikt så rör det sig om en relativt liten patientmängd där vi så småningom över tid kan få en bättre överblick om huruvida det verkligen föreligger några könsskillnader. Vad gäller återfall i brottslig verksamhet för patienter inom rättspsykiatrisk vård och Fetma bland patienter inom rättspsykiatrisk vård så ligger vi bättre än riket i övrigt. Vad gäller ECT-behandling vid svår depression så ligger vi under riksgenomsnittet. Då detta är en ny mätparameter och det rör sig om en liten mängd patienter så är det svårt att uttala sig om ett enstaka värde, en mätning som vi behöver följa på sikt. Vad gäller depressionsskattning vid ECT ligger vi klart över riksgenomsnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vad gäller förskrivning av tre eller fler psykofarmaka till äldre samt lämplig sömnmedicinering till äldre så har dessa ökat något sedan förra mätningen. Vad gäller undvikbar somatisk slutenvård för patienter med psykiatrisk diagnos, följsamhet till litiumbehandling och mätetalen för ECT-behandling så är dessa nya indikatorer, ingen jämförelse finns att tillgå. 23

Återinskrivningar i slutenvård för patienter med schizofreni visar över tid svängningar från år till år vilket sannolikt kan förklara sig av att det rör sig om en liten population. Likaså mätningarna som rör våra rättspsykiatriska patienter. Vad gäller första besök inom 30 respektive 90 dagar så har vi förbättrat oss jämfört med tidigare mätningar. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Arbete pågår med att minska förskrivningen av bensodiazepiner, framförallt bensodiazepiner för långtidsbruk. Vad gäller läkemedelsförskrivning till äldre är det ett värde som ständigt bevakas genom äldreprocessen och med regelbundna läkemedelsgenomgångar. Vad gäller undvikbar somatisk slutenvård för psykiatriska patienter så har vi infört metabola riktlinjer som går ut på att vi screenar våra patienter som står på antipsykotiskt läkemedel vad gäller övervikt, högt blodtryck och risk för diabetes. Vi söker olika samverkansformer med primärvården. Vad gäller följsamhet till litiumbehandling så har vi under året gjort en satsning i hela länet för att ansluta våra patienter till bipolär kvalitetsregister och på så sätt få tydligare rutiner kring handläggande av dessa patienter. Vad gäller återinskrivning för patienter med schizofreni så har samarbetsavtal med länets samtliga kommuner skrivits enligt den nationella PRIO satsningen med förhoppning om förbättrad samverkan. Sedan tidigare har också personal från psykiatrin och kommunerna gått gemensam utbildning till case-managers. Vad gäller ECT behandling så anmäler vi samtliga till nationellt kvalitetsregister vilket har underlättats av att det är integrerat i datajournalen. Återbesök inom 30 respektive 90 dagar håller vi ögonen på genom månatliga mätningar. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Beträffande läkemedelsförskrivningen så planeras ett fortsatt arbete med läkemedelsgenomgångar både med och utan farmaceut i vården. Vad gäller undvikbar somatisk slutenvård för vår patientgrupp, så räknar vi med att detta kommer att uppmärksammas allt mer då vi screenar fram patienter i riskzonen. 24

I samband med detta bör samverkan med primärvård ske och vi kommer att se över formerna för detta, givetvis i dialog med primärvården. Vad gäller återinskrivning efter 3 respektive 6 månader för patienter med schizofreni så jobbar vi vidare med att utveckla samverkan med kommunerna då vi bedömer att det finns ytterligare förbättringspotential. Charlotta Brunner Överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: 0490-815 15 alt 073-039 1359 E-post: charlotta.brunner@ltkalmar.se Svante Bäck Chefsöverläkare, vuxenpsykiatri norr Tel: 0480-863 12 alt 070-678 6312 E-post: svante.back@ltkalmar.se Kirurgisk behandling Hur ligger vårt landsting till och varför? För indikatorn Omoperation vid ljumskbråck ligger resultaten strax över riksgenomsnittet. Efter införandet av nätplastiker (operationsteknik med nätimplantat) är resultaten i stort sett lika i hela landet. Över 85 % av bråckoperationerna utförs dagkirurgiskt i Kalmar län, vilket är över rikssnittet. Detta resultat har legat stabilt de senaste åren. Troligtvis på grund av att det finns en dagkirurgisk enhet i Oskarshamn. Vad gäller Andel döda 1 år efter vård på grund av blödande magsår ligger Kalmar län något sämre än riksgenomsnittet. Detta har förelegat även tidigare. Vid genomgång av samtliga fall år 2012, har dödsorsaken i 8 av 9 fall visat sig vara annan allvarlig sjukdom. Av de patienter som opererats med obesitaskirurgi (fetmaoperation) i Kalmar län har 95 % följs upp 1 år efter operationen. Detta är en högre siffra än riksgenomsnittet. 2011 och 2012 redovisades värden i nivå med riksgenomsnittet. 25

Kalmar län redovisar i år än större viktnedgång 1 år efter obesitaskirurgi än rikssnittet. 2011 och 2012 redovisades värden något sämre än riket. Slutsatsen är att detta beror på slumpmässig variation. Andel patienter som opereras med miniinvasiv galloperation (operation med kort operationssnitt) är lägre i Kalmar län jämfört med rikssnittet men är ökande. För Kirurgiska komplikationer efter borttagande av gallblåsa har Kalmar tidigare legat på/strax nedanför rikssnittet medan årets värde ligger strax över. Från att tidigare ha legat tämligen högt avseende indikatorn Andel patienter som får antibiotika i samband med galloperation, så ligger Kalmar län nu klart under rikssnittet. Kalmar län har en låg andel patienter som opererats inom 14 dagar från symtomgivande förträngning av halspulsådern. Denna indikator speglar processen från medicinklinik till kärlkirurg. Jämfört med siffror som redovisades 2011 och 2012 är andelen dock högre. För indikatorn Död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben ligger Kalmar läns resultat i nivå med rikssnittet. Vilket är i stort sett motsvarar resultatet 2011 och 2012. Vad gäller indikatorn Död efter planerad operation för aortaaneurysm (operation av bråck på stora kroppspulsådern) är Kalmar läns resultat klart bättre än rikssnittet. Detta förhållande förelåg även 2011 och 2012. Kalmar län har något lägre värden än riksgenomsnittet för indikatorn Andelen patienter som är helt/ganska nöjda 6 mån efter septumplastik. (operation pga. besvärlig nästäppa) Förra året hade länet tydligt bättre värden. Data baseras på tämligen få patienter varför värdet varierar. Kalmar län har en högre andel patienter som är helt/ganska symtomfria 6 mån efter tonsilloperation (avlägsnande av halsmandlarna) än riksgenomsnittet. För åren 2011 och 2012 rapporterades värden motsvarande eller bättre än riksgenomsnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Se ovan. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Öron- näs- och halskliniken följer nationella förbättringsprogram vad gäller 26

information, indikation och operationsteknik. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Vad gäller död efter blödande magsår har fallen från de senaste två åren undersökts för att utvärdera orsakssamband. Vad gäller operation för halspulsåder kommer diskussion att föras mellan medicinkliniken och opererande enhet för att förbättra patientflödet. Samtliga komplikationer efter galloperation kommer att undersökas för att bedöma allvarlighetsgraden och för att ta ställning till eventuella förbättringsåtgärder. Planeras finns för en striktare indikation och noggrannare utredning inför septumplastiker. Claes Hjalmarsson Verksamhetschef Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Telefon: 0480-837 80 E-post: hans-olof.hakansson@ltkalmar.se Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: 0490-861 46 E-post: bengt.arvidsson@ltkalmar.se Intensivvård Hur ligger vårt landsting till och varför? Resultatet för Landstinget i Kalmar län ligger bra till. Detta förhållande gäller hela den svenska intensivvården, relaterat till internationella data. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har inte påtagligt förändrats över tid. Trenderna är stabila. Tidigare problemområde - Utskrivning nattetid från IVA (intensivvårdsavdelning), har förbättrats. Oplanerad återinskrivning till IVA, är fortfarande ett område som kräver 27

verksamhetsövergripande fokus. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Fokus på identifikation av riskgrupper/riskpatienter samt på att sätta in rätt vårdresurser till rätt patient i rätt tid. Utökat samarbete mellan intensivvården och de kliniker patienterna är inskrivna på, inkluderande resursplanering och logistik. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortsatt samarbete mellan länets bägge intensivvårdsavdelningar. Kunskaps- och kompetensutveckling gällande samtliga personalkategorier. Utvärdering av bemanningsbehov. Implementering av nya och utvecklade medicinska metoder. Kvalitetskontroll av registreringar och data som ligger till grund för redovisade vårdresultat. Sten Borgström Överläkare Telefon: 0480-810 85 alt 0705-726 830 E-post: stenb@ltkalmar.se Ögonsjukvård Hur ligger vårt landsting till och varför? Indikatorn för synfel vid tidpunkt för kataraktoperation visade att för totalt 24,7% var synen på det bästa ögat sämre än 0,5 vid tidpunkten för operation. Det är ett sämre resultat jämfört med riket. En stor del av patienterna i Kalmar län är äldre och söker tyvärr ofta sent. En del av dem har nedsatt syn på andra ögat och man är mera försiktig med operation på det sista ögat som är patientens bästa. Könsskillnaden inom den här indikatorn följer den generella trenden i hela landet. Orsaken är oklar men har bland annat samband med att det är fler kvinnor som opereras, åldern vid operationstidpunkten, körkortsinnehav samt operation av andra ögat. 28

Totalt självskattad nytta av karaktoperationen ligger bättre än genomsnitt i riket (endast Västervik har deltagit i denna studie). Resultatet återspeglar bra och säker operationsteknik med få komplikationer, bra medicinska material som används vid operation samt rätt tidpunkt för operation. Resultatet för Förbättring efter behandling vid ligger strax under rikssnittet och visar inte på någon uppenbar könsskillnad. Kalmar län har den äldsta befolkning i hela landet där stigande ålder ökar antalet drabbade av maculadegeneration. Tid mellan ställd diagnos och påbörjad behandling utgör en viktig faktor för synförbättring. Tillgänglighet och prioritering är avgörande för resultatet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Indikatorn för synfel vid tidpunkt för kataraktoperation har stigit 2,7 % vilket är något sämre än tidigare. Äldre resultat saknas gällande självskattad nytta av operationen. Indikatorn för förbättring efter behandling vid makuladegeneration hade 11,8% försämring jämfört med tidigare. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Angående indikatorn för synfel vid tidpunkt för kataraktoperation har man förbättrat planering och bokningsrutiner vilket har lett fram till markant förkortade köer till kataraktoperation. Detta gör att man har mera operationsutrymme för kataraktkirurgi. Andra åtgärder som kan nämnas är extra insatser med längre operationsdagar och fler kirurger samt ökat samarbete mellan länets kliniker där man opererar patienter åt varandra. Man har även förkortad stängningstid på operation under sommaren. För att förbättra den självskattade nyttan av kataktoperation arbetar man med kontinuerlig utbildning av personal för att behålla och utveckla kompetenser och investerar i bra utrustning och medicinska material som garanterar bra operationsresultat. Förbättring efter behandling vid makuladegeneration kan uppnås med rätt och heltäckande rapportering. Genomgång av rutiner för att maximalt förkorta tiden mellan diagnos och behandling är också viktigt liksom tillgång till diagnostisk utrustning. 29