Strategisk plan och budget 2014-2016

sid 1 (10) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2013-04-17 Kristin Johansson, 054 540 52 30 kristin.johansson@karlstad.se Arbetsmarknads- och socialnämnden Strategisk plan och budget 2014-2016 Arbetsmarknads- och socialnämnden Omvärldsförändringar Unga vuxna med svår missbruksproblematik, psykisk ohälsa och i behov av behandling ökar. Missbruksbilden har förändrats. Från heroin, amfetamin, cannabis och alkohol till en blandning av en mängd preparat vilket sker redan i tidiga tonåren. Drogerna är lättillgängliga, bland annat på internet och det finns även egentillverkade droger i omlopp. Antalet personer, särskilt unga, i behov av behandlingsinsats för missbruk blir allt fler. Det är samma utveckling i övriga Europa. Enligt en gemensam rapport från Europol och EU:s narkotikamyndighet EMCDDA är heroin och kokain på nedgång medan kemiska substanser ökar dramatiskt i Europa. Antalet externa placeringar utifrån LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) har ökat. År 2011 var 9 personer placerade enligt LVM och 2012 var motsvarande siffra 23 personer. Under 2012 har fler kvinnor varit omhändertagna enligt LVM än tidigare. Efterfrågan på små och billiga bostäder är mycket stor och påverkar möjligheten för de mest socialt utsatta grupperna att få en egen bostad. Prioriterade grupper konkurrerar med varandra. Den rådande bostadsbristen för förvaltningens målgrupper genererar höga kostnader för förvaltningen bland annat i form av kostsamma externa placeringar. Förvaltningen utvecklar metoder för att ge brukare med social problematik, missbruk/beroende och psykisk ohälsa ökad tillgång till sysselsättning och arbetsträning, med målsättning att i ett längre perspektiv öka möjligheterna till egen försörjning. Arbetsrehabilitering saknas inom Värmlands läns psykiatri varför kostnader för denna verksamhet till stor del ligger på kommunens socialtjänst. Från årsskiftet stärktes skyddet och stödet för de barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Lagändringen ställer tydligare krav på socialnämnden att följa upp insatser och större krav på förebyggande arbete. Familjehemmen ska erbjudas utbildning, stöd och handledning och barnets föräldrar ska ges stöd. Förvaltningen ska regelbundet besöka barnet i familjehemmet. Vid anmälan gäller en tydlig

sid 2 (10) tidsgräns, beslut att inleda eller inte inleda utredning ska fattas inom fjorton dagar från det att anmälan kommit in. Ekonomiska och verksamhetsmässiga prioriteringar Anpassningar av nämndens egna ambitioner Förvaltningen har genom hårt arbete med besparingar, effektiviseringar, nya bättre arbetssätt, nya verksamheter och framför allt externt sökta bidrag lyckats vända underskott till ett överskott i verksamheten på en period av tre år. Förvaltningen har nu en verksamhet anpassad till den tilldelade ramen 2013. Kostnaderna för externa placeringar för barn och unga minskade markant under 2012 jämfört med 2011 och tidigare år. Det finns flera orsaker till kostnadsminskningen bland annat det nya stödboendet för unga vuxna som under 2012 utökades med bemanning även nattetid och satsningen på förstärkt familjehemsvård. Det positiva utfallet har skett trots att inflödet av ärenden som rör barn och unga ökat. Externa institutionsplaceringar inom missbruk/beroende och socialpsykiatri Kostnaderna för externa placeringar inom missbruk/beroende och socialpsykiatri låg kvar på samma höga nivå under 2012 som under 2011, trots de åtgärder som satts in för att dämpa kostnadsökningen. Under 2013 har kostnaderna ökat och ligger nu på en mycket hög nivå för första kvartalet. En orsak till de höga kostnaderna för externa placeringar är allt längre placeringstider i kostnadskrävande tvångsvård enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare i särskilda fall). Vård med stöd av 13 LVM har en dygnskostnad på 3 950 kr. Denna kostnad kan jämföras med kostnaden för behandlingshem som ger vård enligt Socialtjänstlagen. Där ligger den genomsnittliga dygnskostnaden på omkring 2 000 2 500 kr/dygn. Tvångsvården övergår alltmer sällan i frivilliga placeringar och vårdbehovet enligt LVM ökar därför. Under 2012 var 49 % av de totala placeringskostnaderna för missbruk /beroende enligt LVM. Motsvarande siffra 2011 var 30 %. Diagrammet nedan visar ökningen av antalet LVM under 2009-2012. Vård enligt LVM beslutas i förvaltningsrätten och måste verkställas av kommunens socialtjänst..

sid 3 (10) Tabellen visar den stora ökningen av antalet LVM under 2012 Förvaltningen fortsätter sitt arbete att sänka kostnaderna för externa placeringar. Verksamheten arbetar med att söka hemmaplanslösningar och utveckla behandlingsarbetet. Arbetet förutsätter att förvaltningen får tillgång till små och billiga bostäder. 25-30 lägenheter per år behövs till denna målgrupp. Siffrorna är hämtade från SCB och SKL Vad kostar verksamheten i din kommun. Diagrammet ovan visar kostnader per invånare mellan jämförbara kommuner avseende externa placeringar vuxna missbrukare. Karlstads kommun har i jämförelse relativt normala kostnader per invånare trots ökning. Både Kristianstad och Sundsvall har ökat sina externa placeringar missbruk väsentligt under 2012. Barn och unga Inom barn- och ungdomsvården har anmälningarna under 2012 ökat med 25 % jämfört med 2010, från 1 350 till 1 685 anmälningar. Anmälningarna där någon form av våld ingår, har fördubblats sedan 2007, från 127 till 264 anmälningar 2012.

sid 4 (10) Ett utvecklingsområde är att i större utsträckning nå våldsutövarna. När det förekommer våld inom en familj där barnet ska få sina grundläggande behov av trygghet, närhet och tillit tillgodosedda är riskerna stora att konsekvenserna för barnens psykiska hälsa blir mycket allvarliga. Bostäder I förvaltningens målgrupper är det många kommunmedborgare som är hemlösa eller bostadslösa. Det innebär ett resurskrävande arbetssätt där bostadsfrågan först måste lösas för att därefter kombineras med stöd- och behandlingsinsatser. Situationen på bostadsmarknaden i Karlstad är mycket svår för resurssvaga grupper. Bristen på bostäder innebär att även prioriterade grupper konkurrerar med varandra. Kraven som ställs för att bli godkänd på ett fastighetsbolag blir allt högre. Det är stora svårigheter att få bostad till personer som har missbruks/ beroendeproblematik och ofta saknar de inkomst utöver försörjningsstöd och kan inte på egen hand ordna bostad. Ytterligare tilldelning med 40 små och billiga lägenheter till förvaltningens målgrupper skulle innebära: Förbättrade möjligheter till missbruksbehandling. Forskning och människor med egna erfarenheter vittnar samstämmigt om att grunden för en varaktig positiv förändring är trygghet. En viktig faktor för att känna sig trygg är kvarboendet det vill säga att bostaden är tryggad, vad som än händer i personens återhämtningsprocess. Möjlighet att flytta vidare från halvvägshus (utslussningsåtgärd inom kriminalvården) och rehabiliterande verksamhet. Det innebär en förbättrad vårdkedja samtidigt som platser frigörs till de som behöver dem. Akutplatser kan användas för akuta lägen istället för långvarigt boende. Det innebär att platser frigörs till tak över huvudet. Ungdomar kan slussas ut från familjehem och institutioner. När inte tillgång till små lägenheter kan tillgodoses blir dessa ungdomar kvar i kostsam samhällsvård. Eftersom det är brist på familjehem innebär det att nya placeringar av barn och unga tvingas ske på institution. Karlstad har ett avtal på 28 boendeplatser för ensamkommande ungdomar. Idag bor 7 ungdomar i utslussningsboende och 16 ungdomar bor i lägenheter med sociala kontrakt. Asylprocessen har trimmats upp vilket innebär att cirka 9-12 ungdomar kommer att beviljas permanent uppehållstillstånd, PUT, varje år. Det är några fler än tidigare. Det ställer krav på ett fungerande flöde i boendekedjan. 27 personer med missbruk/beroendeproblematik skulle kunna flytta ut från förvaltningens boende till egen lägenhet. Därmed skulle fler personer som idag är hänvisade till att vänta, få tillgång till de insatser som finns på förvaltningens boenden. 5 personer inom socialpsykiatrin som bor på förvaltningens korttidsboende skulle kunna flytta till egen lägenhet med stöd. Det behövs tillgång till varierade former av bostäder. Det kan handla om udda bostäder, som stugor eller mer avsides belägna hus. Behov finns också av mindre

sid 5 (10) hyresfastigheter, för de som inte klarar att ta tillräcklig hänsyn till grannar och där socialtjänsten har mer intensivt boendestöd. Det finns också behov av helt vanliga lägenheter, belägna i vanliga hyreshusområden i tätort. Hyran måste vara så låg som möjligt med tanke på att klienten skall bli självförsörjande på sikt. Universitetets bostadsgaranti samt ökat antal studerande har bidragit till bristen på små lägenheter. Ytterligare ett mått på förvaltningens svårigheter att kunna anvisa bostäder till sina klientgrupper är de 44 beslut om bistånd i form av bostad som inte kunnat verkställas inom tre månader. Svårigheter att tillgodose behovet av boendeplatser för människor med missbruk/beroendeproblematik I målgruppen missbruk/beroende finns behov av flera olika behandlings- och boendelösningar. Bostad först passar de brukare som behöver individuella insatser och där eget boende är grunden för att sedan ge stöd och behandling. I ett lågtröskelboende ställs det inte krav på drogfrihet. Det är ett alternativ för de som behöver vara i ett kollektivt boende för att stöd och behandlingsinsatser ska ge resultat. Ett härbärge erbjuder endast tak över huvudet nattetid. Där finns inga förutsättningar för att ge någon form av stöd, arbeta motiverande eller erbjuda behandling. Boende för kvinnor med missbruk/beroendeproblematik Ca 33 % av personer med missbruk/beroendeproblematik är kvinnor. Antalet platser för kvinnor är betydligt färre än för män. Förvaltningen har endast fem platser och de är avsedda för kvinnor med samsjuklighet (missbruk/beroende och samtidig psykisk funktionsnedsättning). Kvinnor är därmed hänvisade till de övriga boenden förvaltningen har där i stort sett alla av de boende är män. Det är ett stort problem då missbrukande kvinnor mycket ofta är utsatta för psykisk, fysisk och sexuell misshandel av män. Kvinnors missbruk och- beroendeproblematik innehåller andra problemområden än de som finns för män. Det innebär andra hänsynstaganden. Det påverkar hur ett bra boende- och behandlingsförhållande ska skapas för kvinnor. De har svårt att bo kollektivt med andra kvinnor och svårt att gå in i behandlingssituationer i grupp. Det ställer stora krav på kommunen att skapa boenden som är utformade så att kvinnor har ett eget boende men ändå omgärdas av en kollektiv miljö. Det ska vara en boendeform som ger en bra, positiv och trygg miljö samtidigt som de kan känna stöd i de medboende. Kvinnor behöver dessutom ha boenden som har en tillåtande och bra miljö för barn. Boende för människor med psykisk funktionsnedsättning Det finns totalt 75 lägenheter i särskilda boenden för människor med psykisk funktionsnedsättning i kommunen. Kostnaderna för de externa placeringarna inom socialpsykiatrin är mycket höga. Brist på lägenheter i särskilt boende i kombination med hög omhändertagandenivå har lett till att sex beslut verkställts genom externa

sid 6 (10) placeringar. Kommunen kan åläggas särskilda avgifter för ej verkställda beslut enligt 16 kap. 6 a-h socialtjänstlagen. Att erbjuda egen lägenhet i särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning på hemorten är inte främst en kostnadsfråga. Dessa medborgare har lagstadgad rätt till boende på hemorten. Korttidsboendet är alltid fullbelagt. Brukarna bor på detta tillfälliga boende under lång tid till följd av bristen på lägenheter för särskilt boende. Förvaltningen har både ett akut och ett långsiktigt behov av fler lägenheter i särskilda boenden. Planering av nya gruppboende är nödvändig. För att tillgodose behovet krävs ytterligare gruppboenden med 21 platser vilket innebär tre gruppboende med 7 platser i varje. En lämplig utbyggnadstakt är ett gruppboende om sju platser per år under tre år. Förslag på åtaganden som förändras i genomförandetid samt ev. ansvar Nämnden planerar att genomföra samtliga tilldelande åtaganden inom avsatt tid. Eventuella behov av nya åtagande Förvaltningen behöver tilldelning på ytterligare 40 små och billiga lägenheter. Eventuella äskanden inom driftbudget Förvaltningen har både ett akut och ett långsiktigt behov av fler lägenheter i särskilda boenden. Planering av nya gruppboende är nödvändig. För att tillgodose behovet krävs ytterligare gruppboenden med 21 platser vilket innebär tre gruppboende med 7 platser i varje. En lämplig utbyggnadstakt är ett gruppboende om sju platser per år under tre år. Förutom investeringskostnader beräknas driftbudgeten för ett boende till ca 6 000 tkr. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem med konsekvenser ur ett folkhälsoperspektiv. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att tillhandahålla stöd, hjälp samt skydd till våldsutsatta, barn som bevittnat våld samt till våldsutövare. Individuellt anpassade insatser i ett tidigt skede till barn som bevittnat våld kan förebygga framtida psykisk ohälsa. Förvaltningen arbetar med att kartlägga de barn som bevittnat våld för att därigenom också nå de föräldrar som utövar våld. Anmälningarna där någon form av våld ingår, har fördubblats sedan 2007, från 127 till 264 anmälningar 2012. Ett utvecklingsområde är att i större utsträckning nå våldsutövarna. För bästa möjliga insats till lägsta möjliga kostnad placeras fler i familjehem istället för på institution. Köpt öppenvård avvecklas och förs över till interna behandlingsinsatser. Förskjutningen innebär att förvaltningens interna behandlingsenhet får fler omfattande uppdrag som varar under lång tid, vilket innebär en kö till insatserna och att andra barn riskerar att bli utan insats. För att ge stöd till de barn som utsatts för våld i nära relationer och ge insatser till våldsutövarna behöver förvaltningen ytterligare 2 tjänster. Kostnad 1 000 tkr. Etableringsreformen infördes år 2010 och har som syfte att påskynda nyanlända flyktingars etablering i arbets- och samhällslivet. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för insatserna de första två åren. Det handlar om nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) som har fått uppehållstillstånd som flyktingar eller av flyktingliknande skäl samt kvotflyktingar. Även nyanlända i åldern 18-19 år, som

sid 7 (10) saknar föräldrar i Sverige, omfattas av den nya lagen liksom vissa anhöriga till nyanlända. Karlstad kommun har sedan 2010 tagit emot cirka 200 personer. Efter att ha varit inskriven under två år i etableringsreformen förs personen över till jobb och utvecklingsgarantin tills han/hon får ett arbete eller en utbildning. Personer som är inskrivna i jobb och utvecklingsgarantin kommer att behöva komplettering med försörjningsstöd på grund av att ersättningen från arbetsförmedlingen är betydligt lägre det tredje året jämfört med de två första åren i etableringsreformen. Förvaltningen behöver ytterligare två tjänster för att handlägga det ökade antalet ansökningar om försörjningsstöd. Kostnad 1 000 tkr. Försörjningsstöd 75 % av alla hushåll som har försörjningsstöd har varit arbetslösa mer än ett år. Det innebär stora behov av rehabiliterande åtgärder, såväl sociala som arbetslivsinriktade. Ramen för försörjningsstöd är 67 mnkr för år 2013 (samt ett extra tillfälligt tillägg på 28 mnkr). Tabellen visar differensen mellan det faktiskt utbetalda försörjningsstödet (FS) och den budgeterade ramen för försörjningsstöd under perioden 2007 2012 samt budgeterad ram 2013-2014 och förvaltningens prognos utfall 2013-2014 Diagrammet visar att kostnaden låg på drygt 60 mnkr 2007 men då är det viktigt att känna till att från maj 2008 till januari 2010 fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under 2012. Karlstad har också fått 2 768 fler medborgare sedan 2007, vilket också ökar förvaltningens kostnader. Den ändrade tillämpningen och de ändrade reglerna i sjukförsäkringssystemet innebär fortfarande att ett stort antal medborgare som fått avslag på förlängd sjukersättning eller sjukpenning sökt försörjningsstöd. Under

sid 8 (10) 2012 är det ca 20 % av kostnaderna för försörjningsstöd som beror på Försäkringskassans ändrade regler och tillämpningar. Det medför en kostnadsförskjutning från stat till kommun på nästan 20 mnkr. Sammanställning kostnadsökningar 2007-2012, utan hänsyn till konjunktur: Belopp (tkr) Kommentar Försörjningsstöd 2007 63 124 Befolkningsökning 2007-2011 2 962 Kostnad 1070 kr/kommuninvånare Kostnadsökningar enligt KPI 4 546 Prisökning 7,2% 2007-2011 Kostnadsförskjutning från 20 000 staten till kommun (Försäkringskassans ändrade regler och tillämpningar) Summa 90 632 I denna sammanställning ingår inte kostnadsökningen till följd av lågkonjunktur. Under samma period fördubblades arbetslösheten i Karlstad. Arbetslösheten ligger fortfarande kvar på en hög nivå även under 2012 (4 048 personer i december). Socialstyrelsens presentation Öppna jämförelser av kommunernas utbetalningar av ekonomiskt bistånd visar att i Karlstad ligger kostnaderna per kommuninvånare under genomsnittet i riket och är dessutom bland de lägre i en jämförelse med Karlstads jämförelsekommuner. Öppna jämförelser försörjningsstöd Tabellen visar kostnaden för försörjningsstöd per kommuninvånare. Växjö saknar uppgifter i socialstyrelsens öppna jämförelser för 2012. Karlstad har lägst kostnad per invånare om man jämför med Karlstads målkommuner Örebro, Linköping och Jönköping.

sid 9 (10) Äskanden verksamheten: Sammanfattning i prioriteringsordning: Verksamhet Särskilt boende Ökad andel ansökningar försörjningsstöd Våld i nära relationer Kapitaltjänstkostnader för äskade investeringar Kostnad 6 000 tkr per år i tre år (exklusive kapitaltjänstkostnader) 1 000 tkr 1 000 tkr 600 tkr Äskanden försörjningsstöd: Sammanfattning i prioriteringsordning Försörjningsstöd 15 000 tkr Investeringsbudget Förvaltningen har både ett akut och ett långsiktigt behov av fler lägenheter i särskilda boenden. Planering av nya gruppboende är nödvändig. För att tillgodose behovet krävs ytterligare gruppboenden med 21 platser vilket innebär tre gruppboende med 7 platser i varje. En lämplig utbyggnadstakt är ett gruppboende om sju platser per år under tre år. Att beräkna investeringskostnader av denna byggnation är svårt då det i nuläget inte finns vare sig tomt/tomter att bygga på eller ritningar av lämpliga byggnader. Utformningen av gruppboendena beror till stor del på omvårdnadsbehovet hos de boende. Vid en inspektion har köket vid Ulleberg fått åläggande utifrån brister i hygien. Nuvarande kök är enbart mottagningskök och idag kräver verksamheten matlagning för 37 personer. Ett bra behandlingsarbete inkluderar möjlighet till matlagning. Kostnaden beräknas till 1 200 tkr. Sandbäcken (Överstebostället) är en gammal fastighet som inte uppfyller alla kraven för kontorsmiljö. För att tillgodose arbetsmiljökrav behöver ventilationssystemet förbättras. Kostnaden beräknas till 1 500 tkr. Nytt hus krävs som ersättningsboende för gruppboendet Strandgården. Huset Strandgården fyller idag inte de krav som ställs på boendemiljö för brukarna eller på arbetsmiljön för personalen. Att beräkna investeringskostnader är svårt då många faktorer spelar in; geografiskt läge, typ, och storlek på hus m.m Fem rum för korttidsboende. Enstaka rum för kvinnor som behöver nattlogi eller kvinnor som behöver skyddat boende (hot/våld i samband med missbruk/psykisk ohälsa)

sid 10 (10) Fem lägenheter för kvinnor med missbruk/samsjuklighet vilka har behov av boende för längre tid (beslut om särskilt boende). Matsal, kök, aktivitetsrum, samtalsrum samt sällskapsrum/vardagsrum. För personal behövs två sovrum, ett kontor, vilrum, matrum samt möjlighet till ombyte och duschmöjlighet Trossen är ett sviktboende. Lokalerna är inte anpassade till verksamheten och kräver stora och kostsamma investeringar på drygt 3 mnkr för att klara dagens krav. Det rör bland annat ventilation, befintlig 3-kammarbrunn, tillgänglighet i form av hiss, el, brandskydd och justering av infart. Ny ersättningslokal behövs. Ytterligare boenden för personer med missbruk/samsjuklighet både för kvinnor och män. Det är kö till förvaltningens boenden. Det innebär att förvaltningen tvingas placera externt vilket är mycket kostsamt.