-~ skyddsstyrelsemöte den 28/9-90, Sannegården Närvarande: öppnande; Rapporter: G Bryntesson L Å Tylegård J Hedström R Johansson Ordf. G Bryntesson öppnade mötet och hälsade de närvarande välkomna. Dagordningen föredrogs och godk. Föregående protokoll upplästes och godk. 1 Jan Hedström rapp. att IMO - parken i Frihamnen är trots vårt påpekande i dåligt skick, GHAB anser att det är Ferry Masters skyldighet att underhålla parkerna. Jan och Lars Åke kommer att gå på Ferry Master så fort som möjligt. 2 Den av GHAB framtagna skyddsmössan ställer vi oss bakom samtidigt som vi anser att mössan skall utrustas med reflex och att den skall vara kostnadsfri. 3 Skyddskommitteemöte den 12/9-90, se bif. protkoll. 4 Göran tar kotakt med GHAB med anledning av det akuta behovet av en markundersökning i Skandiahamnen. Dragprov med en 40 ton tung mafivagn kommer att göras, dessutom så kommer dykare att gå ner för att filma kajen under vattenytan, dessa undersökningar kommer att göras med jämna mellanrum. 5 Två bussar från kaptenkörningen i Skandia är avställda på grund av att de är mögelangripna. Expertis kommer att besiktiga bussarna och därefter så kommer beslut att fattas angående ev. sanering eller försäljning. 6 Med anledning av CARlBIEN STREAMS (före detta NESTOR) dåliga belysning och urusla ventilation så kommer vi förmodligen att stoppa arbetet i underrummet såvida dom inte har åtjärdat dessa brister till nästa anlöp. 7 TRUCK - 90 konferens, se bi fogad rapport.
- 2 - Forts. rapporter: 8 Konferens den 26/9 "SAGIT" (säkring av gods) se bi f. rapport. 9 Arbetsmiljökoferens, se bifogad rapport. 10 Göran rapp. att stegringsrisken vid dubbelstapling av 40-cont. på cassettvagnar är minimal, däremot så kan detta ske vid körning med mafivagnar, stegringsrisken är stor vid ombordkörning på rampen när fartyget är på!ätten. Enligt Nils Birgander så elimineras detta om motvikten ökas 11 Göran rapp. att medlemsmötet beslutade att vi tar upp en diskution med GHAB med anledning av att,så som vi ser det,alldeles för många passerkort är utdelade. Göran har disk. problemet med Bengt Karlsson, enligt honom så fungerar systemet bättre och de kort som är utdelade kan när som helst dras in orn det visar sig att någon missbrukar det eller inte längre har använd. för sitt kort. Tot. är 959 kort utdelade, för övrigt se bif. rapport. 12 Gränslarna 20 och 21:s lämplighet vid körning under kran har disk. med Ake Brolin och enligt hans uppfattning så finns det ingen anledning att stoppa detta. 13 Lars Ake har varit i kontakt med Anders Forsström med anledning av våra erfarenheter från dieselgruppens arbete. På söd. distrikets möte den 13/10 kommer dessa problem att tas upp som ett huvudämne. 14 Göran är kallad till ett möte med Yrkesinsp. och GHAB den 16/10. Sk. styr. möte 28/9-90 sid. 2/3
- 3 - skrivelser: H Till GHAB mad anledning av skyddsmössan. 2 Till GHAB mad anledning av markundersökning i Skandia. Avslutning: Ordf. G Bryntesson avslutade mötet och tackade för visat intresse. Nästa styrelsemöte blir prel. den 26/10-90. Justerat Sk. styr. möte 28/9-90 sid. 3/3
TRUCK 90 ( TFK-konferens 4-5 sept 1990). SYFTE: Redovisa de senaste nyheterna på truckmarknaden samt den framtida tekniska utvecklingen på truckområdet. MÅLGRUPPER: Konferensen vände sig till trucktillverkare och användare av truckar inom godsterminaler, lager, hamnar, industrier mm, samt till skyddsombud, myndigheter m fl. TFK- Forskning i samarbete med transportmarknadens intressenter. 1. 90-TALETS TRUCK (Karl-Lennart Bång, VD, TFK) En sammarbetsorganisition mellan tillverkare och användare som lever på idiella bidrag, ca: 15 miljoner kr.till verksamheten 1990. Har fyra stycken medarbetare i Hamburg. Arbetar i följande områden: Matrialflöden - godstransporter - persontransporter - trafikområden. Förverkligar och utvecklar tips ideer från användare och industrier, m.m. Vad som framkornit under föregående TFK mässor. 1980 Frisikt stativet vändbara stolar (fick även hjälp av konstfack elever) 1984 Tog sig an problem hos sidsittande förare. 1990 2000- talets truck (även här hjälp av konstfack elever) 2. 90-TALETS TRUCKMARKNAD (Göran Nilsson VD Truckpoolen). Truckpoolen är ett branch-organ för materialhantering har varit igång sedan 60- talet, ett forum för utveckling har 21 medlemmar tex. ASEA, KALMAR/BT, DATSUN, KALMAR LMV, osv. Värdet på nya och beg. truckar uppskattas till 2000 milj. kr. ca:60000 truckar. Volvo är största köpare av nya truckar. Under 1980-89 såldes ungefär 5497 nya truckar per år. Försäljning av El-truckar har inte gått frammåt som väntat. Två företag står för 56% av inköpen. Är detta bra... l
Tecken som kommer att öka försäljningen av truckar är dessa: a. Portionering av gods {just in time tänkandet). b. Arbetsmiljön (förbrännings-motorerna kommer att finnas kvar). c. Privatiseringen av Östeuropa. Negativa tecken kan vara: a. EG:s inre marknad 1993 kan bli en 5 % sänkning pga frimarknad ~ hårdare konkurens, data användande för att pressa reservdels-priser, kunden köper av de företag som håller de lägsta priserna, då gäller det att hänga med. 3 HAMN- OCH TERMINALHANTERINGENs KRAV PÅ DE TYNGRE TRUCKARNA UNDER 90 - TALET (Nils Birgander, teknisk chef GHAB, ordf. TFKs truckkommitte). Började sitt anförande med att jämföra Data utvecklingen med bilindustriutveck. En vanlig personbil skulle kosta ca 13 öre och dra ca: 9cl/milen. Listad e ett krav från Hamnens f o l k: MILJö!'\ (innre) a Förarstolen--(ev. säkerhets bälte, armstöd, enkel inställning av stolen.) b Reglagen --{justerbara, vinkeln på pedaler samt tryck, ställbar ratt något sidoförskjuten). c Klimat --{värmen ökas, förbättrad defroster, aircond, solljus och bländning) d Ljud--(nivån under 85db, forska i infra o ultraljud, småljud från fläktar) e Vibrationer --(mekaniska stötar, körunderlag-asvaltering, fjädring direkt på hjulen på truckar) STRESS-(dålig sikt- småljud- reflexer.) 2 MILJÖN (yttre) a Sikt --(stativbalkar i ögonhöjd, motvikter och skärmar skymmer). b Avgaser --{drivmedelåtgång minskas = mindre utsläpp, avgasrening). c Ljud-- ( reflektera bort ljud med bafflar). 3 Si'iKERHET a Stabi litet b Bromsar--(nu höga underhållkostnader och otillräkninga, krav bromsar på alla h j u J.) c Sikt--(trolla bort vindor och kolvar). forts.
4 TEKNIK A Underhåll: - serviceåtkomlighet -tillförlitlighet, trucken kostar att stå stilla. -service i intervall: förlänga dessa från 2000 till 3000 tim mellan oljebyten. -nya material: glidskenor i stativet slippa rullar som nu. - trucken helst ''underhållsfri'' B Drivmedel: -förbättra diesel, påverka oljebolagen -el, förbättra batteriet - gas, forska i detta, förbättra C Hydrostatik: (Varför har inte denna utvecklats mera) = bromskraft tillgång. D Bränsleåtgång:( viktig kan man få ner denna ex. från 14 till 12lit./tim. detta innebär en besparning på 2000 lit./år pengar som man kan investera och utveckla trucken ännu mera.) E Rörelseenergi:(Någon typ av aklumator) F Styrsätt: utveckling G Växling : utvecklas H Automatsmörgning: (slippa rundsmörgning) 5 EFFEKTIVITET a Ergonomi- Krav, radio i hytt,(i stället för fristyle) b Hyttplacering, c Samtidiga rörelser--göra flera arbetsmoment samtidigt (stress), krav starkare motorer och pumpar. d Mått -- rörlig hjulbas snabba utbytbara stativ (låga - höga) 6 EKONOMI a inköpspriset b LCC-- livscyckelkostnad c tillgängligheten -- stilla stående vid service 7 GODSUTVECKLING a tyngre laster b större laster-- landsvägstrailer-lyft, 55 fot 2.60 breda/cont. c JIT -- transporter just in time Nisse Birgander avslutade anförandet med att tala om att 15 personer ingår i TFK:s kommite. forts. 3
5 LAGERHANTERINGENs KRAV PÅ TRUCKAR UNDER 90- TALET (Pekka M'entylä,!CA partihandel AB, arbetsteckniskchef i arbetsmiljö) Talade mycket om belastnings-skador i nackar och ryggar. Han menade att många är rädda att tala om att de har begynnande skador, de kan ju bli placerade tillbaka till det gamla tråkiga plock jobben, som de hade innan. De använder mest sidotruckar, innebär ca: 2000 rattröreser/timma, samt sitter med huvudet ofta i 45 graders vridning. Efterlyser juystick istället för ratt, samt ett drivhjul utformat som ett klotrunt hjul. 6 JÄRN- OCH METALLINDUSTRINS KRAV PÅ 90- TALETS TRUCKAR (Per Bertssons, Pertrans) Framförde akuta problem inom sitt område. önskemål: förarens miljö bör förbättras Truckarna skall utnyttjas inomhus såväl som utomhus. Hyttens inre höjd, enligt ICO och ASS, minst 100 cm. från stol till tak, detta räcker inte till utomhus. Krävde också en plandämpare insatt. 1990-talets truck skall också vara mera anpassad till kvinnan (slippa lägga träklossar på pedalenerna), en grovinställning av stol och golv, enhetliga plac. av reglage. Styrningen-- stora arbetsskadorför lite vinklad ratt, skuldrorna får ta mycket stryk, förordar även han juysticks, hänvisade till två fall där man har kunnat komma tilbaka tack vare juysticks. Dålig värme, bör utvecklas. Varmt på sommaren, krävde bättre isolering, som nu är enkel plåt samt stora g l asfönster. Vatten ventilation i stället för Air-cond. (freon läckage) Laddluftmotorn förordades. 7 DATAÖVERFÖRING TILL TRUCKAR (Håkan Runesson, Flykt Ab) Visade och talade om datahanteringssystem. forts.
8 ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET, GENERELLA ASPEKTER (Uno Stenberg, Arbetarskyddsstyrelsen) 80 procent av de företag som använder truckar har inga olyckor alls. Han menade att i ett företag som har god lönsamhet, sörjer också för god arbetsmiljö, detta ger god kvalite vilket resulterar till god lönsamhet. En bra truck resulterar till en bra förare. STÄLL KRAV PÅ TILLVERKAREN.. Dyrt pris på trucken kan fås tillbaka genom bra arbets-miljö för föraran. Chansen är stor att du kan minska riskerna i samband med användning av truck på ditt arbetsställe om du vidtar följande åtgärder: 1. Se till att arbetsledaren har tillräkliga förutsättningar 2. Ta med arbetsmiljö-kostnaderna i budjet och kalkyler. 3. För en egen tillbuds- olyksfallstatestik. 4. Utbilda, informera och instuera personalen och följ upp verksamheten återkommande. 5. Planera verksamheten och ta med tid till resurser som krävs, för att den ska kunna bedrivas under goda arbetsmiljöförhållander. 6. Håll regelbundna samråd på arbetsstället. 7. Kontrolera hur truckarbeter går t i 11. 8. Följ upp hälso-tillståndet hos föraren. Han slutade anförandet med att tala om i 40 procent av olyckorna. att förare under 25 år, är inblandade 9. ERGONOMISKA ASPEKTER PÅ TRUCKEN SOM ARBETSPLATS (Jan-Erik Hansson, Arbetsmiljöinstitutet) Han förordade helt överaskande masiva däck. Men varnade samtidigt användande av reglage som innebär en liten muskelanvändning då småmusklerna är lika lätta att skada som de kraftiga.vid reglage som man måste använda större kraft, så använder men även småmusklerna, plus de stora i samverkan. En viktig sak var också införandet av arbetsrotation. s
10 MEDICINSKA ASPEKTER PÅ TRUCKEN SOM ARBETSPLATS (Alf Jackobsson, Transporthälsan, Malmö) Den som sitter mer än halva dagen löper 3-4 ggr. större risk att få diskbrock. Risk panorama - truckförare olycksfall belastningsskador buller infraljud vibrationer damm avgaser hyttklimat - dag - kyla belysning - (spänner sig belastar muskulaturen) Olyckor med truck ca. 1500/året varav 30 procent mellan 16-24 år. Aftonen avslutades med en debatt, där Volvo efterlyste en truckstol med svankstöd DAG II 11 UTVECKLING AV DIESELMOTORER (Peter von Braun, Volvo Penta AB) Det tar ungefär 5-8 år att utveckla en diesel motor. Han påpekade att lagkraven bör vara på samma nivå som andra länders, för det innebär stora kostnader att utveckla en ny typ av motor, om inte alla länder har samma krav då begränsas marknaden för den slutgiltliga produkten. Det är altså viktigt att alla länders lagkrav drar åt samma håll. Olika länder har olika sätt att mäta emmjslonen, exempelvis. Svavel(S02), orsakar försurning i mark och vatten, och är helt onödigt i dieseln, vi borde försöka påverka oljebolagen att minska svavel i dieseln, Detta problem ligger altså inte hos motor tillverkaren.
12 TUNGA TRUCKAR utveckling (Nils-Olof Larsson, Kalmar LMV AB) Truckarna har hela tiden utvecklats ända ifrån 50 -talet. Multifunktionskontroller utvecklades, under mitten av 70-talet förbättrades sikten från hytterna, stativet,stabiliteten har utveklats med hjälp av data, en 32- ton truck lyfte inte alltid 32 ton. Bromsar förbättrades och oljekylda lamellbromsar såg dagens ljus Några eltruckar av tyngre modell har tagits fram. En 15 ton el-truck går sedan början augusti -90, på Pilkintons ind. i Halmstad, samt en 28 ton, och en 32-tons eltruck håller att tas fram som skall drivas med 3 x 300kw/tim. batterier, räcker till en dags körning ungefär. Priset på en el-truck ligger ungefär på samma nivå som en diesel-truck. 13 TEKNISK UTVECKLING AV ELEKTRISKA DRIVSYSTEM SAMT EG- DIREKTIVENs PÅVERKAN PÅ UTVECKLINGEN (Ulf Lundqvist, ABB Truck) En svenskeltruck bryter mot EG- normer, vad gäller spänningen, (120 volt). EG:s truck direktiv (d.v.s. hela västra europa) föreskriver endast en användande av 96 volt. Sveriges IFM Bengt Pettersson håller nu på att försöka påverka EG. för att de skall höja till 120 volt, ev. ändring dec. 1990. slutsats, höjd spänning får en bättre verkningsgrad. Sju liter diesel motsvarar 70 kw/ tim. Under 5 ton kan en el-truck mycket väl konkurera med en dieseldriventruck. 14 UTVECKLING AV BATTERIER OCH BRÄNSLECELLER (BO Andersson, Institutet för mikroelektronik) Det som gäller just nu och bra tag frammät är blybatterier startbatterier helt nya 48 volt:s är på väg. De små bärbara portabla (typ de som finns i bärbara telefoner) utvecklas och blir bättre hela tiden, samt tenderar att bli fyrkantiga, förmodligen för att dessa skall ta så lite plats som mögligt.
Andra typer av batterier: -Natrium/Svavel (ABB - trucken) -meta 11 /luft -järn/ luft -zink/luft -aluminium -järn/syre (oxyron) utvecklar 100wt/kg,billigt järn underhållsfritt. -litium, batteret ev. laddbara- organisk elektrolyt -halogen -super konensatorer 2wt/kg. Kapasitet (Ah) = ström x tid (A) (h) Energi (Wh) = ström x tid x spänning (A) (h) (v) Effekt (W) ~ ström x spänning (A) (V) 15 NYA TILLÄMPNINGSOMRADEN FöR AUTOTRUCKTEKNIK (Bertil Alsen, CTH) Visade bilder exempel på hur man använder sig av automatiskt styrda truckar (robotar), vid SAAB i Malmö, som tillverkar 40-50.000 bilar /året. Autotruckar som bär fram och hämtar gods dörrar helt data styrda. l Rotterdam har konstruerats en helt datastyrd autovagn som bär hela 40 fot container, och forslar fram dessa helt förarlöst. Tänka sig denna utveckling hamnarna i Sverige... Visade bilder på Sovjets reg.chefs, atumatiska soffa som förflyttade honom till diverse sammanträde i byggnaden. Nästa område kan bli ex. el-bil- pendeltåg. Slutord: På utsidan fanns en utstälning där visades t.e.x. CEMAX-trucken. En helt ny truck som hade gaffelstativet bakom förarhytten, denna kan man kalla frisikttruck. Brochyrer på denna truck finns på fackexp. i Göteborg. Rapportör Göran Bryntesson Svenska Hamnarbetarförbundet avd.4 Göteborg.
1990-09-07 PEPMANENTA PASSEPJcURT I PKS-5ystemet reg. pa5serltort tolctlt Pac;serkort ut.färdade för de lastbilstransporter som ej g r via ID,Volvo,Skandia.tr.,}lotortr.etc. l - /QO t: PERSONLIGA PASSEPXORT Totalt = 969 varav = 11±9 = 820 varav GHAB ANSTÄLLDA Arbetsledare Totalt = 443 varav ----- = 94 Servicebilar, H t-bygg, Bilpool, Pc st, Tek. et.c. Chefer/ Tjänstemen Ht-data /Sveas Kulle Chefer/ Tjän5t.ernen Torterm Fack. fört.roendemän/skyddsombud Med. skäl Specialuppdrag, mask. 5tart. pers. t.ransp etc. Chefer /tjänstem. HK,IH HT-BYGG,OH <. Oht;...,Q,...,... f n. 99 = 88 15 11 = 5 6 = 125 PASSERKORT EXTERNT Tullen Totalt = 377 varav 22 Energiv.,SJ.,Renh~lln.verk.,Passpc)li5 Rosenhill/Sjöm.kyrk. Kon:oulter HT-Data ~ Rederier Speditörer/ Tullombud Myndigheter/godsimsp/Surveier:'' etc. \ Entrepenörer/reparat.örer/Levrantörer/Servicef j rm. 25 8 7 106 = 26 32 = 151
1 VÅR DAGLIGA ARBETSMILJÖ Vid olycka: a. Ta hand om den skadade (sjukvårdspersonal tillkallas för att undvika onödigt förvärrande av skadan). b. Om det behövs tillkalla ambulans. c. Nödvändig andning - blödnings reducerade och chockförebyggande åtgärder vidtages utan dröjsmål. 2. stoppa driften, förhindra att flera skadas, säkra olycksplatsen. -Det är mycket viktigt att platsen lämnas orörd tills utredning är avslutad. (Kamera bör dokumentera olycksplatsen.) 3. Informera, vissa befattningshavare om det inträffade. -arbetsledning -skyddsingenjör -skyddsombud -yrkesinspektionen ARBETSSTÄLLET BÖR UPPFYLLA FöLJANDE FODRINGAR. Minst en person, som ansvarar för förbandsmateriel och annan förstahjälpenutrustning. Samtliga personal bör ha elementära kunskaper i första hjälpen. Anslag var materiel finns. -Vem som har ansvaret. -Vilka som är sjukvårdskunniga. Telefon radio el. dylikt bör finnas i nära anslutning till arbetsplatsen. Arbetsplatsen bör planeras så att sjuktransporter underlättas.
ATT UTREDA OLYCKSFALL (lagarbete) Följande bör på något sätt medverka. 1. skyddsingenjören -bör ALL TID medverka -måste ibland prioritera vissa typer av olycksfall eller olyckshändelser. 2. Huvudskyddsombudet -bör ALLTID medverka -bör bevaka olycksfallsutvecklingen innom arbetstället 3. Lokala skyddsombud och arbetsledare -bör ALLTID medverka innom sina skyddsområden -bör bevaka olycksfallsutvecklingen 4. Den skadade samt arbetskamrater. -den skadades egen medverkan är viktig -arbetskamrat med liknande arbetsuppgifter deltar (Bör i detalj känna till den skadades arbetsuppgifter - bör helst bevittnat händelsen) 5. Polis och yrkesinspektion -vid svårare olyckor har dessa en skyldighet att delta VILKA HÄNDELSER SKALL UTREDAS. Alla olycksfall samt alla tillbud Prioriteringar måste göras Minimikrav- Skador som föranlett minst en dags sjukskrivning.(rapportera till försäkringskassan) PRIORITERINGSMETODER 1. Prioritera efter personskadornas svårighefsgrad. 2. Prioritera efter olyckhändelsernas antal. 3. Prioritera efter svårighetstal.
ARBETSGÅNG Allmän dokumenterande av olycksplatsen. -fotografering - skisser - m!t - narbilder av kritiska detaljer. HÄNDELsEFöRLOPP -ta reda på vad som har hänt - skadades skildring - vittnes skildring ORSAKS ANNALYS -faktorer som spelat in -faktorer som medverkat till olyckan KOM-IHÅG-REGLER -en åtgärd bör ha god varaktighet som möjligt -en åtgärd bör ha bred varaktighet som möjligt -en ändring får inte skapa nya risker -åtgärden får inte drabba den enskilde så, att arbetet försvåras eller dylikt -åtgärden bör ha en rimlig kostnad i förhållande till förväntat resultat -åtgärd bör gå snabbt HAVERIKOMMISSION -trafikolyckor - påkörningar - kollisioner - hanteringskador. Kommissionens sammansättning: Skyddsing.- rep. från tek. avd.- sekchef- inblandad part- rep. från underhåll. Innan anställning vid t.ex. Dagab (ensidigt plockjobb) SKALL rygginformation (ryggskola) ges. Det åligger arbetstagaren att meddela arbetsledningen om det inträffar en skada. Det är arbetsledningens skyldighet att fylla i rapporten även om han tvivlar på arbetstagaren. Detta avgör läkare, sjukkassan.