Gris. producenter 2 0 1 2

G u i d e Gris producenter 2 0 1 2

Gör en bra affär! I den här broschyren har vi samlat viktig information du som grisproducent kan behöva i din verksamhet. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder, rätt produkter och stor kunskap om grisproduktion. Det har vi. KLF är lokala, effektiva och serviceinriktade. Och vi månar hela tiden om att du ska göra en bra affär. 2

Innehåll Suggor 4 Smågrisar 10 Slaktgrisar 12 Specialprodukter 15 3

digivande Suggor Det är slitigt att vara en sugga i karriären Våra suggor går en tuff match varje grisningsomgång för att skapa allra bäst förutsättningar för sina smågrisar. Dessutom måste hon hålla sig själv i god form för att kunna fortsätta sin karriär med framgång. Vi kan hjälpa suggorna att klara de tuffa perioderna genom god omsorg, bra miljö och ett energirikt och smakligt foder anpassat för den digivande suggan. Ibland måste man av praktiska skäl kompromissa om vilka foder som ska användas på gården. Då ska man alltid ha den digivande suggan i fokus vid fodervalet. Vi på KLF är alltid redo att diskutera och hjälpa dig att välja rätt foder för den situation ditt företag befinner sig i för tillfället. 4

Lyckad avvänjning Det är mycket värt i den fortsatta uppfödningen att smågrisarna är stora och livskraftiga vid avvänjningen. För att lyckas med det behöver suggan utfodras med ett riktigt bra foder så hon orkar producera mycket mjölk. I en kull med 10 st avvanda smågrisar som vägde 1,5 kg i snitt vid födsel och 10 kg vid avvänjning har det gått åt nästan 360 kg mjölk. För att klara detta behöver en sugga komma upp i en hög konsumtionsförmåga snabbt efter grisning. Lyckas det är mycket vunnet både för suggan och för smågrisarna. Suggan kan hålla sitt hull bättre, och får därmed en bra start inför nästa dräktighet och digivning. Kullen med smågrisar blir tunga och jämna, och får goda förutsättningar att klara avvänjningen bra. Fodring vid grisning När suggan flyttas in i BB-avdelningen, ungefär en vecka innan grisning, bör hon utfodras med det foder hon ska äta under digivningstiden. Under perioden fram till grisning och 2-3 dagar efter får suggan sin dräktighetsgiva en gång per dag. Därefter görs en successiv ökning till maxgiva under ca 10 dagar. Maxgiva är för de flesta suggor så mycket de orkar äta eller ca 90 MJ NEs/ dag för en sugga med 10 smågrisar. Under perioden som fodergivan ökas ändras också antalet utfodringstillfälle till 3-4 per dag. Ökningen av fodergivan ska göras i en sådan takt att suggan efter varje utfodring äter upp sitt foder inom någon timme. Gammalt foder ska alltid rensas bort från fodertråget. Kontrollera alltid att suggan har tillgång till friskt vatten med ett flöde på 3-4 l/min. Tänk också på att ge extra vatten i tråget till nygrisade suggor. Om utfodringsstrategin lyckas kommer suggan vid avvänjningen vara någonstans mellan tunn och medel på hullbedömningsskalan. Magra suggor löper större risk att komma i brunst senare, löpa om eller få färre levande födda i nästa kull. Dessutom minskar risken för bogsår under digivningen om suggan kan hålla sitt hull. Vägledande fodergivor för digivande suggor Dag MJ NEs/dag* MJ OE/dag** Fodergivor/dag 1 (grisning) 23 31 2 2 33 44 2 3 43 57 3 4 53 71 3 5 63 84 3 6 73 97 4 7 83 111 4 8 till avvänjning 90 120 4 Totalt under 33 dagar 2711 3615 * NEs = Nettoenergi suggor ** OE = Omsättbar energi 5

Gyltor Hon behöver lite extra omtanke Gyltan är besättningens framtid. För att få en gylta som blir hållbar och får en hög livstidsproduktion finns det en del saker att tänka på. Uppfödningen av gyltor skiljer sig från uppfödningen av slaktgrisar. Slaktgrisar ska växa fort och ha en hög köttansättning. Gyltorna däremot ska växa upp till hållbara suggor med en hög livstidsproduktion. För att uppnå detta krävs att gyltan har en långsammare tillväxt och samtidigt får ett starkt skelett som kan bära upp en tung sugga. Vägledande norm för utfodring av växande korsningsgyltor 6 Vikt MJ NEv/dag* MJ NEs/dag* MJ OE/dag* 10 6,2 8,3 15 8,3 11,1 20 10,4 13,9 25 12,4 16,5 30 14,5 19,3 35 14,8 19,7 40 16,5 22,0 45 18,2 24,2 50 19,9 26,5 55 21,6 28,8 60-90 23,2 31,1 90-betäckning 23,2-25 31-33 Dräktighet, gott hull 23,2-27 31-36 Dräktighet, sämre hull Minst 27 Minst 36 * = NEv fram till ca 50 kg och därefter NEs. (NEv = nettoenergi växande, NEs = nettoenergi suggor, OE= omsättbar energi)

Växande gyltor För de växande gyltorna är fettansättningen viktig. En gylta med en optimal fettansättning tappar mindre hull under första digivningsperioden och kan producera en bra kull vid andra grisningen. Principen för utfodring av gyltor är att de ska ha uppnått följande mål vid betäckning: En ålder på 220-240 dagar Ca 140 kg i levande vikt 12-13 mm ryggspäck 2:a eller 3:e brunst Utfodringsnorm Normerna som följer är vägledande och kan behöva anpassas för att uppnå rätt resultat i den enskilda besättningen: Från avvänjning fram till en vikt på mellan 30 och 50 kg utfodras gyltorna med fri tillgång på tillväxtfoder. Vid 30-50 kg ska byte ske till ett suggfoder, som sedan används fram till grisning. Rekommenderat innehåll av lysin är 0,57-0,73 ill. smb. lysin/mj NEs. Ju högre innehåll av lysin desto tidigare kan bytet göras till suggfoder. Utfodringsrekommendationen är 90 % av SLU normen till slaktgrisar. För att gyltorna ska nå önskat hull vid betäckning kan fodergivan behöva höjas efter att gyltorna nått 90 kg och fram till betäckning. Flusching kan tillämpas vid betäckning för att ge fler ägg vid ägglossning och kan ge fler levande födda smågrisar hos gyltor. Flusching görs genom att fodergivan höjs till ca 31 MJ NEs i 5-10 dagar innan betäckning. Direkt efter betäckning sänks fodergivan till dräktighetsnivån. Under dräktigheten utfodras gyltorna efter hull. Vi optimerar med nettoenergi och jobbar efter principen att hålla våra foder så stabila i råvarusammansättningen som möjligt trots att svängningarna i råvarornas pris ibland kan vara stora. Vi på KLF tror att du som kund uppskattar att vi är måna om dina djur och vill skapa bra förutsättningar för din besättning. Råvarorna vi använder är av hög kvalitet och vi är noga med hur vi använder dessa för att skapa smakliga foder. 7

dräktiga Suggor Alltid hungrig Under dräktigheten är suggornas behov av energi och protein betydligt lägre än under digivningen. De dräktiga suggorna kan äta mycket och deras foder behöver inte vara så koncentrerat. Det får gärna ha ett högt fiberinnehåll som gör fodret mer mättande. Vid utfodring av de dräktiga suggorna är konkurrensen om fodret stor. Därför är det viktigt med individuell utfordring där varje sugga kan få det hon behöver. Suggor som hålls i grupper och som utfodras i tråg ska grupperas efter ålder och storlek så alla får chansen att äta. Vid blöt utfodring är det viktigt att inte ha för många suggor per ventil. Fodret ska vara så blött att det rinner ut ordentligt i tråget. Efter seminering sänks givan och anpassas till suggans vikt och hull. Dräktiga suggor utfodras lämpligen en gång per dag. För att minska risken för difeber ska fodergivan inte överstiga rekommendationen under de två sista veckorna under dräktigheten. Vägledande fodergivor för dräktiga suggor Dräktighetsdagar MJ NEs/dag* Normalt hull Mager*** 0-85 23 27+ 85-grisning 23 23 Totalt 2645 2985+ Dräktighetsdagar MJ OE/dag** Normalt hull Mager 0-85 31 36+ 85-grisning 31 31 Totalt 3565 3990 * NEs = Nettoenergi suggor ** OE = omsättbar energi *** Magra suggor ges minst detta, riktmärket är att djuren ska vara i normalt hull vid dag 85 av dräktigheten. 8

Suggor Foder AJOUR Ajour är ett foder som passar de dräktiga suggorna. Det har en sammansättning som är anpassat till de dräktiga suggornas behov av energi, aminosyror och mineraler mm. Det är inte lika koncentrerat som ett digivningsfoder så den dräktiga suggan kan äta mer av det och uppnå en större mättnadskänsla, vilket är positivt för hennes välbefinnande. I detta foder väljer vi att arbeta med fiberrika råvaror som bidrar till en högre mättnadskänsla. Energi, lysin/mj, protein. ALSTRA Alstra är ett relativt enkelt enhetsfoder för både dräktiga och digivande suggor. Passar främst i besättningar med högkonsumerande digivande suggor eller i en besättning med extensiv produktion. ACTION Action för digivande suggor fungerar bra i besättningar med suggor som är väletablerade och har en hög konsumtionsförmåga. Fungerar även som foder till dräktiga suggor. ATTACK Attack fungerar utmärkt i besättningar med höga krav på sin produktion. Attack har höga näringsvärde, är smakligt och passar i besättningar som har hög och stabil produktion. AKTIV Aktiv är det bästa foder du kan använda till dina suggor. Det är ett mycket smakligt foder med en råvarusammansättning som är samma vid varje leverans. Passar mycket bra i besättningar med många unga djur eller där produktionen ligger i topp. Koncentrat och premixer skräddarsyr vi utifrån gårdens förutsättningar. 9

Smågrisar En bra start i livet Fram till avvänjningen får den lilla grisen sitt näringsbehov täckt av suggans mjölk. Men det är viktigt att smågrisen får tillgång till ett foder så att mage och tarm hinner vänja sig vid det innan avvänjningen. Smågrisen konsumerar endast lite foder under den här tiden om suggan har en bra mjölkproduktion och spenar så det räcker till alla smågrisar. Avvänjningen är en stor omställning för den lilla grisen, den mister suggan och blir stressad av det och ska dessutom leva på ett foder som är helt olik suggmjölken. Skonsamma råvaror Att lyckas med avvänjningen och första tiden därefter lägger grunden för en fortsatt lyckad produktion i tillväxt- och slaktsvinstall. Ju yngre grisen är desto viktigare är valet av råvaror som ingår i fodret. Risken för mag- eller tarmstörningar är mindre om råvarorna har en hög smältbarhet och hög hygienisk kvalitet. När grisen har tagit sig igenom de första tio dagarna efter avvänjningen har tarm och tarmflora anpassat sig till fodret och nu kan inriktningen på utfodringen ändras från skonsam övergång till att utfodra för tillväxt. Fri tillgång till foder I en besättning med ett bra hälsoläge har man god effekt av en hög aminosyra nivå. Växande grisar upp till 30 kg bör ha en lysin nivå i fodret som ligger mellan 0,94 1,03 g sis lysin/mj NEv. I princip ska växande grisar ha fri tillgång till foder. Grisarnas behov av energi styrs av deras vikt. Grisar med ett bra foderutnyttjande växer fort och blir snabbt tyngre, därför måste deras dagsgiva ökas tidigare än till grisar med sämre foderutnyttjande. 10

smågrisar avvänjningsfoder FRISKA 1103 Friska 1103 är ett mycket smakligt avvänjningsfoder med höga näringsvärde och hög smältbarhet på råvarorna. Ett riktigt toppfoder! Kan användas från det att grisen är några dagar gammal fram till ca 2 veckor efter avvänjning. Den lilla grisen äter inga mängder, men det är viktigt att den är van vid att äta foder för att klara avvänjningen lättare. FRISKA 1097 Friska 1097 är också ett avvänjningsfoder, men med något lägre näringsvärde än Friska 1103 och med en något enklare råvarusammansättning. Passar i besättningar med god hälsostatus och med bra rutiner vid avvänjningen. FRISKA 2103 Friska 2103 är ett tillväxtfoder att använda från ca 2 veckor efter avvänjning till ca 25 kg. Det fungerar också att använda till spädgrisen. Sammansättningen är skonsam och det är smakligt med hög smältbarhet. FRISKA 2100 MEST SÅLDA! Friska 2100 är vårt mest sålda smågrisfoder. Det är mycket smakligt med hög smältbarhet och fungerar både som enhetsfoder och tillväxtfoder. FRISKA 2098 Friska 2098 är ett enklare tillväxtfoder som är sammansatt för att användas i de besättningar där smågrisarna är friska och har en bra tillväxt. Smågriskoncentrat gör vi efter gårdens förutsättningar och råvaror. Våra smågrisfoder går även att få med inblandning av zink efter veterinärrecept. Vi gör endast små förändringar i recepten vid våra optimeringar, detta för att undvika störningar i konsumtionen och hälsa hos smågrisen. Vägledande norm för utfodring av smågrisar Vikt MJ NEv/dag* MJ OE/dag** 10 6,2 8,3 15 8,3 11,2 20 10,4 14 25 12,4 16,5 30 14,5 19,3 * NEv = Nettoenergi växande djur ** OE = Omsättbar energi 11

Slaktgrisar Glad gris ger knorr För att nå optimalt resultat i sin uppfödning är det många faktorer som påverkar. Till exempel grisarnas kön, hälsoläget i besättningen, vilken fodernorm som används, djurmaterial, slaktvikt och aminosyra nivå i fodret. Grisar som har ett bra foderutnyttjande växer snabbt och där måste dagsgivan justeras tidigare än till grisar med sämre foderutnyttjande. Minst en gång om dagen bör utfodringsanläggningen kontrolleras och fodergivorna korrigeras. För grisar under 60 kg är det en riktlinje att lite foderrester ska finnas kvar en halv timme efter utfodring. Är tråget renslickat efter femton minuter så får grisarna för lite foder. Här intill ses en vägledande norm för utfodring av växande grisar. 12

Prisvärda fodermedel I Skåne och Blekinge finns det olika produkter från livsmedelsindustrin som är lämpliga att använda i grisproduktionen, tex vetedrank, kornblötfoder och permeatvassle. Dessa produkter är ofta prisvärda och har egenskaper som är positiva för grisarna. Men det behövs kompletteringsfoder som bidrar med de näringsämnen som råvaran har ett lägre innehåll av och som ger en bra näringsbalans. För att få större kunskap om hur olika produkter från livsmedelsindustrin fungerar i praktiken gör KLF produktionsuppföljningar på en gård utanför Kristianstad. Där prövar vi också olika andra förändringar i fodret, t ex olika proteinnivåer mm. KLF har stor kunskap och erfarenhet av hur olika alternativa råvaror kan användas till olika djurgrupper. Vi hjälper dig gärna med förslag och diskuterar hur det passar in på just din gård. Vi kan också ta ut prover på råvarorna och hjälpa dig att värdera analysen. Vägledande norm för utfodring av växande grisar Vikt, kg MJ NEv/dag* MJ OE/dag** 10 6,2 8,2 15 8,3 11,2 20 10,4 14 25 12,4 16,5 30 14,5 19,3 35 16,4 21,9 40 18,3 24,4 45 20,2 26,9 50 22,1 29,5 55 24 32 60 25,9-28,5*** 34,5-38*** * NEv = Nettoenergi växande djur ** OE = omsättbar energi *** En högre slutgiva ger högre tillväxt och något sämre klassning Ex. normer för lysin till växande djur Viktsintervall, kg g sis lysin/mj NEv* g sis lysin/mj OE** 10-30 0,94 1,03 0,71 0,77 30-60 0,85 0,94 0,64 0,71 60-90 0,74 0,81 0,56 0,61 90-120 0,63 0,70 0,47 0, 53 Enhetsfoder 30-120 0,74 0,82 0,56 0,62 * NEv = Nettoenergi växande djur ** OE = omsättbar energi 13

slaktgrisar Foder till torrutfodring eller blött med vatten CAVAT Cavat är ett insättningsfoder/första fas foder som är anpassat för att grisarna ska få en bra start i slaktsvinsstallet. Cavat har ett högt näringsinnehåll som gör att eventuellt svagare/mindre grisar får en bra start. CENTRAL Central är ett enhetsfoder med näringsinnehåll anpassat för att fungera i de flesta besättningar. COMPETENT Competent kan användas som enhetsfoder eller som slutfasfoder i ett fasprogram. 8200 Combi 8200 är ett enhetsfoder med mycket spannmål helt utan produkter från spannmålsindustrin. Även mängden rapsprodukter är lägre än normalt i våra foder. 8600 Combi 8600 har något högre innehåll av aminosyra jämfört med våra andra enhetsfoder. I det här fodret har vi helt och hållet plockat bort rapsprodukterna. Foder som passar till drank Detta är foder som passar till olika inblandningar av drank. Antingen som ett enhetsfoder eller som en del i ett fasutfodringsprogram beroende på vilka nivåer av drank som utfodras med under uppfödningen. Den färdiga blandningen ger 0,83 g Sis lysin/mj NEv. 8311 Combi 8311 används mellan 15-30 % drank 8331 Combi 8331 används mellan 45-60 % drank 8321 Combi 8321 används mellan 30-45 % drank 8611 Combi 8611 används till 30-40 % drank, ger 0,86 g Sis lysin/mj NEv Foder som passar till permeatvassle 8322 Combi 8322 används till ca 25-30 % permeatvassle. Detta foder passar till Skånemejeriers permeatvassle. Den färdiga blandningen ger 0,83 g Sis lysin/mj NEv. Foder som passar till drank & permeatvassle 8313 Combi 8313 används mellan 15-30 % drank & 25-30 % permeatvassle 8333 Combi 8333 används mellan 45-60 % drank & 25-30 % permeatvassle 8323 Combi 8323 används mellan 30-45 % drank & 25-30 % permeatvassle 8613 Combi 8613 används till 30-40 % drank & 25-30 % permeatvassle, ger 0,86 g Sis lysin/mj NEv 14

Alternativa fodermedel KLF har länge varit positiva till att använda produkter från livsmedelproduktionen i blötfoder till grisar. Vi hjälper dig att värdera dessa råvaror och göra ett kompletteringsfoder som gör att det färdiga blöta fodret till grisarna har det näringsvärde som krävs för en hög tillväxt, bra köttansättning och god hälsa. Vi kan ge dig råd om hantering, prisvärdhet, användbarhet till olika djurgrupper med mera. Tveka inte att kontakta oss! Vi hjälper dig med analyser och optimeringar så du kan få en bra bild av hur råvaran kan användas. Koncentrat & premixer Vi skräddarsyr efter gårdens förutsättningar och råvarornas näringsvärde så fodret får en optimal sammansättning. Råvaror Till dig som blandar foder själv hemma på gården kan vi sälja soja, och räcker inte din egen spannmål kan vi sälja det också till dig. Specialprodukter SMÅGRIS GRISTORW Smågris gristorw är en järnberikad produkt som ger sunda smågrisar. - Järnberikat fodertillskott till smågrisar. - Ska användas som komplement till järninjektioner. - Ökar välbefinnandet hos smågrisar. MJÖLK ERSÄTTNING VITAMINER Pigi mjölkersättning till smågrisar innehåller 30 % skummjölkspulver, baserat på mjölkprotein samt vegetabiliskt olja. 150 g löses upp i en liter vatten och utfodras till mindre/ svaga smågrisar. Kan också strös torrt ovanpå fodret för att öka aptiten. Vitaminer E100 med selen Flytande tillskottsfoder Används som extra E-vitamintillskott till alla husdjur när det finns misstanke om E-vitamin brist. MYRSYRA Myrsyra är en mycket effektiv ph-sänkare. Mycket frätande. Används för att reglera ph men också i rengörande syfte. VIRKON S Virkon S är ett patenterat biologiskt nedbrytbart desinfektionsmedel, som är effektivt mot virus, mykoplasma, bakterier, svamp och sporer. Virkon S kan bland annat användas i djurstallar, och tex vid desinfektion av stövlar och redskap. 15

Vi verkar för dig KLF, Kristianstadsortens Lagerhusförening, bildades 1931 och ägs av lantbrukare i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Våra verksamheter finns i Åhus, Karpalund och Rödaled med huvudkontor i Kristianstad. En stark lokal förankring, moderna anläggningar och korta avstånd gör KLF till en mycket konkurrenskraftig samarbetspartner med helhetslösningar för sydsvenskt lantbruk. Företagets personal består av ett kompetent, engagerat och väl sammansvetsat team med lång erfarenhet. Som medlem i inköpsföreningen Den lokale Andel, DLA Danmark, kan vi som lokal aktör ta del av fördelarna genom stora inköpsvolymer. Vårt mål är att skapa bästa möjliga lönsamhet i medlemsföretagen. Sedan några år tillbaka har KLF och Lantmännen ett gemensamt produktionsbolag för fodertillverkning i fabriken i Åhus. Där tillverkas KLF s foder efter egna recept och körs sedan ut i gemensamma bilar. Timmermansgatan 3, 291 25 Kristianstad Tel: 044-28 52 00, www.klf.nu