Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 2 1 ETISKA FONDER OCH SRI 4 1.1 INTRODUKTION 4 1.2 BAKGRUND OCH UTVECKLING 4 1.3 DEFINITIONER OCH KATEGORIER 5 1.4 METODER FÖR URVAL 7 1.5 SVÅRIGHETER 8 1.6 BÄSTA FONDEN 11 1.7 FONDERNAS EFFEKT PÅ FÖRETAG OCH OMVÄRLD 11 1.8 STANDARDISERING ELLER MÄRKNING 12 2 SAMBANDET MELLAN FINANSIELL PRESTANDA OCH ETISK PRESTANDA 13 2.1 FYRA ANALYSMETODER 13 2.2 RESULTAT 15 3 FONDERNAS AVKASTNING 15 3.1 METOD 16 3.2 ANALYSENS RESULTAT 16 3.3 FONDERNAS INNEHAV 20 3.4 SLUTSATS 20 REFERENSER 22 BILAGA 23 FORMLER 24 GRAFER 25 DATATABELLER 27 Stockholm april 2002 Citera gärna rapporten men ange källan!
Förord Under tre år i rad har Naturvårdsverket givit ut rapporter på temat Miljöfonder (Naturvårdsverket 1999, 2000, 2001). Rapporternas innehåll varierar något, men går igenom ett urval av nordiska (samt vissa internationella) miljöfonders profil, finansiella utveckling, möjliga kategoriseringar, etc. Den tredje rapporten i serien gör en mer renodlad analys av 12 fonders riskjusterade avkastning och konstaterar att de undersökta fonderna varken har högre eller lägre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Vidare att miljöfondernas avkastning snarare är beroende av de enskilda fondförvaltarnas kompetens och förmåga att investera vid rätt tillfälle än fondernas placeringsinriktning och storlek. SNV ämnar inte fortsätta rapportserien. Folksam vill medverka till att sprida kunskap om fenomenet miljöfonder, och har därför åtagit oss att författa en rapport över utvecklingen under 2001. Fenomenet miljöfonder är i denna rapport utvidgat till att även omfatta fonder med sk hållbarhetsprofil. Potentiella innehav analyseras inte bara med miljöperspektiv utan även om t ex anställningsförhållanden och företagsetik. Dessa fondtyper har i stort sett konvergerat och avhandlas numera ofta under samma rubrik. Sammanfattning Socialt ansvarsfulla fonder, fonder som förenar investerarens finansiella syften med ett socialt engagemang är en företeelse med många inbördes skillnader vad gäller det sociala engagemangets inriktning och uttryck, och dessutom vad gäller fondernas ålder, placeringsuniversum, och analysmetod. I volym räknat är numera 39 576 miljoner SEK placerat i 59 miljö-, ideella och etiska fonder, vilket motsvarar 5,1 procent av det totala svenska fondsparandet. I rapporten görs en finansiell analys av 19 utvalda fonder, vilkas sammanlagda volym (drygt 27 000 miljoner SEK) motsvarar 0,3 procent av det totala svenska fondsparandet. Under 36-månadersperioden 990129-020129 varierar fondernas avkastning från 12,2%, Banco Svensk Miljöfond, och -1,1%, SEB Miljöfond. Samtliga fonder har givit bättre avkastning än globala Financial Times World Index, och alla utom SEB Miljöfond bättre än svenska Fondförvaltarindex. Fem fonder har presterat bättre än Alfred Berg Nordic Index. Under 12-månadersperioden 010129-020129 har samtliga fonder givit negativ avkastning. Minst dåliga var Folksam Global Miljöfond (-5,6%) och AP7 Premiesparfonden (-6,5%). Mest backade LF Miljöteknik (-33,4%). 12 av de 19 fonderna presterade bättre än Fondförvaltarindex. Från respektive fonds start fram till 020129 har fondernas överavkastning (dvs fondernas avkastning minus avkastningen från en riskfri placering) varierat från 15,0% (KPA Aktiefond) ned till - 28,4% (Banco Etiska Sverige). När det gäller fondernas innehav tycks dessa inte sensationellt skilja sig från andra fonders, utan uppvisar särskilt när det gäller fonder med svenska och nordiska urval påfallande vanliga innehav. Detta avspeglar naturligtvis verkligheten: etiska fonder kan inte uppfinna några bolag utan måste välja från börsnoterade företag som inte varit, inte är och aldrig kommer att bli ofelbara när det gäller etiska frågor. Men företeelsen etiska fonder gör företag och allmänhet mer vakna för sådana frågor, och medverkar troligen till att vissa händelser förebyggs. Mervärdet när det 2
gäller etiska fonder kan på så vis sägas vara den påverkan som fonden kan utöva gentemot det underliggande bolaget och övriga omvärlden när det gäller att uppmärksamma och hantera etiska frågor. Att av icke-finansiella skäl utnämna någon fond eller urvalsmetod som den bästa eller sämsta, alternativt påbjuda standardisering av något moment, är ännu alltför tidigt. Det skulle kunna kväva intressanta initiativ i en nisch som än så länge är i sin linda. Däremot skulle fenomenet etiska fonder gynnas av en finare gruppindelning, som skiljer mellan: Avstå-fonder. Fonder där investering undviks i företag vars verksamhet strider mot spararens uppfattning om vad som är etiskt. Bäst-i-klassen fonder. Investerar i företag som på något (specificerat) sätt är goda föredömen för övriga i branschen eller gruppen. Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett (specificerat) ideellt ändamål. Miljöteknik fonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen (dvs inte som bifunktion) syftar till att förbättra den fysiska miljön. Dessutom förekommer naturligtvis blandformer. Som synes baseras kategorierna på helt olika grundvalar. Endast den individuelle spararen eller uppdragsgivaren kan avgöra vilket alternativ som är det rätta för honom eller henne. En allmän rekommendation är att förvaltaren tydligt redovisar vari det etiska momentet består, hur det skall uppfyllas, och regelbundet rapporterar resultaten. 3
1 Etiska fonder och SRI 1.1 Introduktion Investeringsfonder med teman etik och/eller miljö är ett litet, men snabbt växande, heterogent fenomen. I volym räknat är 39 576 miljoner SEK placerat i miljö-, ideella och etiska fonder (se tabell 9), vilket motsvarar 5,1 procent av det totala svenska fondsparandet (772 967 miljoner SEK, Svensk fondstatistik) 1. När Premiesparfonden (vilken spararna inte valt aktivt) exkluderas blir andelen 2,6 procent. Utvecklingen av denna typ av fonder har dominerats av Storbritannien och USA, där man numera hellre talar om Socially Responsible Investments, förkortat SRI, som ska uppfattas mindre värdeladdat och mer allomfattande än begreppet etiska fonder 2. Organisationen UK Social Investment Forum definierar SRI på följande vis: investeringar som förenar investerarens finansiella syften med ett socialt engagemang för exempelvis social rättvisa, ekonomisk utveckling, fred eller en hälsosam miljö (egen översättning). Sverige skiljer sig från de anglosaxiska länderna så till vida att miljöfonderna här har funnits längre än etiska fonder utan miljöprofil. 1.2 Bakgrund och utveckling Att utnyttja finansmarknaden för att kanalisera sina besparingar till, eller hålla dem borta från, vissa ändamål är ett fenomen som kan spåras till biblisk tid. Med ett mer modernt perspektiv kan företeelsen härledas till 1920-talet och religiösa grupper i USA, där metodister och kväkare var först med att av övertygelse undvika aktier i syndig verksamhet, med vilket avsågs tobak, alkohol samt spel. Ett försök att förklara framväxten av SRI skulle kunna ta utgångspunkt i efterkrigsperioden, då det ökande välståndet, utbildningsnivån, och internationella konflikter ledde till att en våg av samhälleligt medvetande svepte fram, med diskussioner kring samhälleliga rättigheter, kvinnors lika rätt, och ifrågasättande av investeringar i bl a Sydafrika, vapenindustrin och kärnkraftsenergi. En annan viktig förutsättning för SRI var skiftet från individuellt till institutionellt ägande. Industrins ägare var inte längre välbärgade individer, utan institutionella investerare så som pensionsfonder och försäkringsbolag, med ett publikt mandat. 1 I Naturvårdsverkets senaste rapport (2001) studerades 12 nordiska miljöfonder med ett sammanlagt marknadsvärde på drygt 5,4 miljarder kr per 991231. 2 Socially Responsible Investing omfattar, förutom de företeelser som här omnämns, även samhällsinvesteringar. Detta innebär små (ibland mycket små!), lån till lågränta för individer i fattiga samhällen i hem- och utlandet. Lånen ska användas till boende, småskaligt företagande och andra lokala projekt. Låneinstitutet vinner gräsrotskontakt och, har det visat sig, genererar en stadig inkomst. Jämför t ex Grameen Bank i Bangladesh, vars koncept nu tas upp av andra banker, även för ändamål i Västeuropa. 4
En kritisk syn på industrin stärktes genom de miljökatastrofer som inträffade på 1970- och 1980- talen. Händelserna nedan omnämns ofta i sammanhanget, särskilt som de i flera fall blev kostsamma för företagens finansiella partners och på så vis fungerade som en väckarklocka för miljöfrågor. 1976 Seveso, Italien. En olycka i Hoffman-La Roches fabrik sprider dödligt dioxin över ett vidsträckt område. 1979 Harrisburg, Pennsylvania USA. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor på Three Mile Island. 1984 Bhopal, Indien. En gasläcka i en Union Carbide fabrik dödar 3 500 personer och skadar hundratusentals andra. 1986 Bahl, Schweiz. En Sandoz fabrik läcker bekämpningsmedel och kvicksilver och dödar allt liv i floden Rhen. 1986 Tjernobyl, fd Sovjetunionen. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor. 1989 Alaska, USA. Oljetankern Exxon Valdez går på grund, och 38 800 ton råolja läcker ut. Under 1980-talet ledde de europeiska statliga budgetunderskotten respektive företagens likvid i- tetsöverskott till utvecklingen av nya finansiella instrument, och den nuvarande penningmarknaden. Idag får aktiemarknaden mycket uppmärksamhet i media. En färsk undersökning visar att 77 procent av alla svenskar över 18 år äger aktier (Temo och Aktiefrämjandet 2001). När det gäller socialt ansvarsfullt fondsparande har de anglosaxiska länderna fortfarande ett fö r- språng. I USA steg volymen investeringar i fonder med SR inriktning med 36 procent mellan åren 1999 och 2001, medan investeringar i övriga fonder steg med 22 procent. Mellan 1991 och 2001 steg det totala kapitalet som förvaltas i SR fonder från 1 500 till 2 003 miljarder dollar, vilket innebär att nära var åttonde dollar, eller 12,5%, numera är SR förvaltad. Antalet fonder med SR inriktning i USA uppgick år 2001 till 230 procent (Social Investment Forum 2001). I England är nu motsvarande 50 miljarder SEK investerade i ett 50-tal etiska fonder, en ökning på 27 procent på två år (vilket kan jämföras med vanliga unit trust som ökade med 10 procent samma period). Renodlade miljöfonder är en relativt ny företeelse. Uppskattningsvis finns det omkring 40 renodlade miljöfonder i Europa och 25 i Nordamerika. 1.3 Definitioner och kategorier 1.3.1 Vad är en fond? När man talar om en fond gäller det oftast en ömsesidig investeringsfond som förvaltas av en professionell investerare. Investeraren tar emot pengar från fondandelsägarna (som kan vara privatpersoner eller företag) och investerar dem i aktier, obligationer, eller något annat finansiellt instrument. Fördelen för fondandelsägaren är att hon eller han själv inte behöver engagera sig i placerandet av medlen, utan kan åtnjuta förvaltarens professionalitet. Fondförvaltaren är aktiv och professionell i den meningen att portföljens innehåll kontinuerligt justeras i förhållande till bolagens förändrade marknadsförutsättningar, aktiernas värdering, portföljens sammansättning i övrigt och den allmänna marknadsbedömningen i stort. Ömsesidiga fonder placerar oftast uteslutande i börsnoterade företag, för att den finansiella risken inte skall bli för stor. En hög risk innebär att avkastningen på ett innehav varierar mycket, låg risk att det är relativt stabilt. 5
Vad är då en miljöfond, eller en etisk fond, eller en ideell fond? Varken när det gäller miljöfonder eller etiska fonder finns någon allmänt vedertagen definition. Å andra sidan har ett slags praxis utvecklats i branschen. 1.3.2 Etiska fonder En etisk fond har kommit att gälla en fond där etiska 3 bedömningar påverkar valet av investering. De vanligaste temana för dessa etiska bedömningar är tillverkning av alkohol, tobak, vapen och kommersiell spelverksamhet. Därutöver finns en stor mängd andra etiska teman, exempelvis erbjuder företaget EIRIS i Storbritannien bedömning av 40 olika etiska områden, med 350 underteman. 1.3.3 Miljöfonder Miljöfonderna kan uppfattas som en undergrupp till etiska fonder, där den etiska dimensionen utgörs av miljöområdet. Miljöfonder kan indelas i tre huvudtyper: Miljöteknikfonder. Satsar i miljöteknik, exempelvis tillverkning av vindkraftverk, solfångare, biobränslen, avfallshantering, filterteknik, etanoldrivna motorer etc. Bäst-i-klassen miljöfonder. Placerar i de företag i var industrigren som anses vara bäst enligt uppställda miljökriterier. Dessa kriterier gäller oftast företagets organisation av sitt miljöarbete, dvs att företaget kan visa att de arbetar strategiskt med miljöfrågor. Miljöfonder med social dimension. Kombinerar ofta ett urval enligt principen bäst-i-klassen med sociala kriterier, för att på så vis åstadkomma treenigheten ekonomi, socialt och miljömässigt ansvar. Den senare gruppen, miljöfonder med social dimension ökar i antal, medan miljöteknikfonder blir allt färre. 1.3.4 Ideella fonder En ideell fond är en fond som skänker delar av förvaltningsarvodet eller förmögenheten till ett (ideellt) ändamål, t ex en forskningsfond eller en förening. Detta innebär bl a att ideella fonder inte får delta i premiepensionsvalet (eftersom förvaltarna inte får skänka bort spararnas pensionspengar). 1.3.5 Kategorisering I Naturvårdsverkets rapportserie utnyttjas följande kategorisering: Hållbara fonder Ideella miljöfonder 3 Det kan diskuteras hur epitetet etisk skall definieras. Etik är läran om vilka handlingar som är rätt och fel. Ibland gör man en skillnad mellan "etik" och "moral". "Moral" får då beteckna en uppsättning normer eller regler för vilka handlingar som är rätt, medan "etik" står för den teoretiska verksamheten att undersöka grunderna för olika moraler och försöka komma fram till vilken som är den riktiga. Att fokusera på just de områden som här omnämns har knappast stöd av någon etisk lära. Snarare är det fråga om områden som befunnits möjliga att identifiera. 6
Miljöteknikfonder Denna indelning fångar inte upp skillnaderna i analysmetodik, och innebär dessutom att nästan alla fonder hamnar i kategorin hållbara (se bilagans tabell 1). Därför tillämpas i denna rapport två kategoriseringar, dels Naturvårdsverkets ovan (i den första kategorin, hållbara fonder, ha m- nar då både bäst-i-klassen fonderna och miljöfonderna med en social dimension), dels en indelning där bäst-i-klassen fonder skiljs från fonder med negativ screening (avstå-fonder, se tabell 9). 1.4 Metoder för urval En fond kan undvika att placera i viss verksamhet, eller så kan den välja ut viss verksamhet att placera i. Detta kallas ofta screening (på svenska ungefär filtering). Dessutom kan en fond försöka påverka företagen via dialog. 1.4.1 Screening baserad på företagets affärsidé Negativ screening innebär att fonden undviker att äga andelar i företag som ägnar sig åt misshaglig verksamhet. Några av de vanligaste dimensionerna är att man undviker att placera i företag med inblandning i vapen-, alkohol-, tobak- och spelindustrin (se graf sidan 5). Graf 1: Exempel på negativ screening i europeiska fonder (Bartolomeo et al 2000). Antal undersökta fonder är 165. Vanliga negativa kriterier i "etiska" fonder Djurrätt Preventivmedel och abort Arbetsrätt Brott mot mänskliga rättigheter Miljö Vapen Alkohol Spel Kombinationer Tobak 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Positiv screening innebär att fonden investerar i verksamhet som kan godkännas, ett exempel är miljöteknikfonder som köper aktier i vindkraftsföretag etc. 1.4.2 Screening baserad på företagens produktionsförhållanden eller uppträdande Istället för affärsidé kan placeringskriterier fokusera på hur produktionen går till och kan, då screeningen är negativ, undvika företag det förekommit diskriminering (kön, ras), barn- eller 7
tvångsarbete, organisationsrätt, minimilöner, maximiarbetstider, användandet av djurtester, och olika miljöaspekter. Med en positiv screening gör fonden det omvända urvalet och placerar i bolag med en verksamhet som stämmer överens med vissa kriterier. Dessa kan vara att företaget uppfyller specificerade uppförandekoder, inte är registrerat för brott mot miljölagstiftning, har en viss andel minoriteter i ledningen, har anslutit sig till någon företagskod (exempelvis FNs Global Conduct), publicerar en miljöredovisning, etc. 1.4.3 Aktivt ägarskap Istället för att undvika eller välja ut vissa typer av bolag börjar det bli vanligt bland kapitalförvaltare att ägna sig åt aktivt ägarskap, dvs. inleda någon form av dialog med företaget ifråga för att uppmana till de förbättringar man eftersträvar. Aktivt ägande - i en lätt form (man nöjer sig med att påtala sin åsikt) - har även börjat bli populärt bland t ex konventionella brittiska pensionsfonder 4. Denna hantering av etiska frågor kan kritiseras som ett sätt att slippa minska sitt investerbara universum, men kan visa sig få större inflytande än om innehaven säljs. Ofta får ju företagen inte veta skälen till att en kapitalförvaltare valt bort dem av ett eller annat skäl. Att agera via årsmöten och använda sin rösträtt som aktieägare är än så länge inte så vanligt i Sverige. I USA används metoden av olika påtryckargrupper som köper ett - oftast litet - antal aktier och utnyttjar aktieägarmöten för att demonstrera och propagera för sin åsikt. 1.5 Svårigheter För att bedöma om ett företag klarar de uppställda kriterierna måste man genomföra någon form av analys. Sådan kan göras med varierande djup, allt från skrivbordsbaserade snabbgenomgångar, till analyser som omfattar jordanalyser av företagens mark samt djupintervjuer med företagens nyckelpersoner. Det är lätt att räkna upp svårigheter som uppkommer. 1.5.1 Gränsdragningar Ett av problemen är frågan om var man sätter gränserna för företagets verksamhet: vid företagsgrindarna? Ingår delägda dotterbolag? Eller underleverantörernas verksamhet? Om ett företag har outsourcat i stort sett hela sin produktion, och de anställda endast är kontorspersonal, innebär det att företaget är etiskt oantastligt? Ofta tvingas fondförvaltare att sätta gränser i procent för hur stor del av företagens intäkter som kan tillåtas komma från en viss verksamhet, t ex högst 10 procent från försäljning av alkohol. Ju lägre gränser, desto mer alert måste förvaltaren vara på företagets försäljning och köp av olika industrigrenar. 4 En studie av den brittiska lagstiftningen om att brittiska pensionsfonder skall uppge sina etiska riktlinjer visade att 96% av pensionsfonderna hade etiska principer, men att dessa var ytterligt vagt formulerade och i de flesta fallen helt enkelt fastställde att pensionsfonden skulle vara en aktiv ägare (Guptara 2001, i Environmental Finance). En annan studie visar att det är mycket ovanligt att brittiska pensionsfonder kontrollerar effekten av sitt aktiva ägarskap, t ex huruvida ett företag åtgärdar missförhållanden efter påpekanden (Ethical Performance). 8
1.5.2 Miljöskadlig verksamhet? Ambitionen att undvika placeringar i miljöförstörande verksamhet har varit en vanlig fras i förvaltares etiska regler, och formuleringar av typen att främja miljögoda företag förekommer fortfarande. Dessa föreskrifter har troligen tillkommit i uppfattningen att miljölagstiftningen förhindrar miljöförstöring. Dvs. för att undvika miljöförstörande företag är det bara att kontrollera vilka företag som blivit fällda för miljöbrott. Men systemet med miljökoncessioner (som utfärdar tillstånd för s.k. miljöfarlig verksamhet) är snarast ett administrativt system. Huruvida det uppdagas om ett företag respekterar de ålagda begränsningarna är beroende av lokala ambitioner och resurser. Att påstå att svensk, eller någon annan stats, miljölagstiftning förhindrar miljöförstöring eller miljöskadlig verksamhet är därför tveksamt. Å andra sidan har miljölagstiftningen införlivat principer som utbytesprincipen (dvs. att man inte får använda kemikalier eller produkter där ett mindre miljöskadligt alternativ existerar) och principen om att förorenaren betalar. Dessa principer har dock visat sig vara svåra att utnyttja juridiskt. De facto påverkar all industriell verksamhet naturmiljön. Denna artificiella påverkan är per definition skadlig eftersom de yttre förutsättningarna förändras kraftigare och snabbare att än vad de levande organismerna förmår anpassa sig till. I början av produktionsledet är miljöpåverkan ofta geografiskt omfattande och synlig, t ex i basnäringar som gruvdrift eller energiproduktion. Dessa industrigrenar har sedan länge varit utsatta för kontroll respektive kritik från myndigheter och miljöorganisationer, och kan ofta visa upp väl utvecklade (och kostsamma) miljöprogram. Längre upp i förädlingskedjan är miljöpåverkan mindre uppenbar, trots att dessa industrigrenar är beroende av de produkter - och därmed den miljöpåverkan - som basnäringen tillhandahåller. Dessutom kan miljöprogrammen i de för miljökritik utsatta branscherna även sägas fungera som alibi för - måhända felaktiga - affärsidéer. Dessa verksamheter blir därmed svårare att ifrågasätta. På så vis har alla industrisektorer, all produktion (och därmed all konsumtion), en del i miljöförstörelsen. Det är alltså inte möjligt att undvika miljöförstörande företag. Troligen är det denna insikt som givit upphov till fondkategorin bäst-i-klassen. 1.5.3 Jämförelser Analyser för att fastställa vilket eller vilka företag som är bäst-i-klassen är underställda problemet att klassen, eller snarare branschen, kan vara mycket heterogen. Oftast utnyttjas en finansiell branschindelning, som trots regelbunden revidering ändå kan klumpa ihop vitt skilda verksamheter. Ett exempel från den svenska börsen är branschen verkstadsindustri, som rymmer så skilda företag som Electrolux och Assa Abloy. 1.5.4 Aktivt ägande vs Finansiell kultur I diskussioner om investeringar och socialt ansvar upprepas ofta fondförvaltarens ursprungliga ansvar, som hävdas vara att maximera vinsten för andelsägarna, varken mer eller mindre. Traditionellt anses att man inte kan göra detta om man inte får sprida riskerna på alla industrisektorer och regioner. På så vis kan screenade fonder sägas stå i strid mot förvaltaransvaret. Å andra sidan finns viss verksamhet som säkerligen skulle kunna ge stora vinster, åtminstone på kort sikt. En sådan verksamhet är droghandel. Det finns alltså gränser för vinstmaximeringen. 9
Fondförvaltarens roll har traditionellt även varit den externes, dvs. någon som inte tar del i det operativa ansvaret för ett företag. Förvaltarens kompetens är att utifrån bedöma vid ett givet tillfälle är det här företaget bra nog att ingå i min portfölj?. Förvaltaren vill kunna köpa och sälja innehav utan att vara bunden av ett operativt ansvar, snabbt och utan sentimentalitet. Detta kallas ofta att rösta med fötterna. Detta passar inte ihop med de nya kraven på inblandning, och är en viktig förklaring till branschens ovilja att agera. 1.5.5 Informationstillgång Tillgång till information om företag är ofta ett problem, liksom informationens tillförlitlighet. De etiska frågorna är naturligtvis känsliga, och är situationen negativ kan man knappast vänta sig att företaget frivilligt informerar om detta. I Västeuropa och USA finns informationsbyråer som tillhandahåller miljö- och etikprofiler över stora företag, och vars tjänster man kan abonnera på 5. För verksamhet i övriga länder är informationsbristen besvärande. En studie av amerikanska företag avslöjar att så många som 75 procent inte lämnar någon information alls om miljö- och sociala förhållande i anläggningar utanför USAs gränser (IRRC 1999). Ofta har informationsbyråerna därför kopplat till sig gräsrotsorganisationer för mänskliga rättigheter eller miljö som kan signalera om lokala skandaler i utvecklingsländer. Ett mycket vanligt sätt att samla in information om miljöförhållanden och företag är användandet av enkäter, eller frågeformulär. Under 1990-talet har floden av enkäter med miljöbaserade frågor som strömmar in till företagen blivit allt stridare. Många företag ser sig nödgade att avstå från att besvara mer än ett par enkäter som bedöms vara av stor betydelse. Enkäter från finansiella sektorn hör ofta till denna kategori. 1.5.6 Vad är dåligt och vad är bra? Så vad, eller vilken nivå, är acceptabel: är fyra fall av diskriminering acceptabelt? Är fyra procent under branschens medelvärde dåligt? För att bli godkänd, krävs fullständig garanti av företaget att ingen rasdiskriminering förekommer, eller t o m har förekommit tio år tillbaka i tiden (ofta kan ju en rejäl skandal leda till att ett företag skärper sig)? Krävs kanske därutöver att företaget aktivt arbetar mot diskriminering även utanför företaget, genom att stödja en ideell förening? Här kan man rätt och slätt konstatera att åsikterna, och därmed tillämpningen, går isär. 1.5.7 Index Att samla in information och utvärdera etisk prestanda är tidskrävande och dyrt. Ett enkelt sätt att skapa ett etiskt fondalternativ kan vara att skapa en indexfond 6. Etiska index är emellertid inte vanliga, utan startas oftast av etiska kapitalförvaltare eller deras konsulter för att skapa ett mer rättvist benchmark för jämförelse av den egna fondens finansiella utveckling. Få index har 5 T ex Investor Responsibility Research Centre IRRC http://www.irrc.org, Council on Economic Priorities CEP http://www.cepnyc.org/ (listar t ex Top Performing Companies ), Ethical Investor Research Service EIRIS http://www.eiris.org. 6 En indexfond innehåller samma företag och i samma proportioner som ett vedertaget index, exempelvis Standard & Poor s 500, Dow Jones Industrial Average och FTSE 100. Detta gör analysen billigare, och förvaltningsavgiften för indexfonder brukar i allmänhet vara lägre än för vanliga aktiefonder. 10
funnits så länge att finansiella jämförelser är tillgängliga. Exempel på sådana index är Dow Jones Sustainability Group Index, KLD Social Index, och FTSE4Good Indices. 1.6 Bästa fonden Vilken fond, eller urvalsmetod, är då den bästa? Ofta är fondernas icke-finansiella ambitioner inte särskilt tydliga. Att utnämna en fond som den bästa vore därför lika subjektivt som fondernas urvalskriterier ibland kan tyckas vara. Den bästa fonden är naturligtvis den som bäst uppfyller fondandelsägarens förhoppningar, de finansiella såväl som de icke-finansiella. 1.6.1 Andelsägarna Varför är då individer intresserade av att investera eller spara grönt eller etiskt? Fyra grupper kan skönjas (Skillius 1998): Individer som undviker att investera i oetiska företag av princip. Man vill inte att ens pengar ska ha koppling till oönskad verksamhet. Individer som vill undvika att investera i företag med framtida kostnader för svag etisk prestanda, t ex ett framtida saneringsansvar eller en stämning pga. könsdiskriminering. Individer som ser företag med en viss etik (t ex inom miljösektorn) som tillväxtföretag. Individer som ser sparande i etiska fonder som ett sätt att förmå företag att förbättra sin etiska prestanda. Sparare i den första kategorin, som troligen är störst, kan rekommenderas att söka sig till den typen av fond där vissa branscher eller företag helt undviks. Sparare i de andra och tredje kategorierna bör snarare välja fonder av bäst i klassen typen, innehållande företag som identifierat och aktivt hanterar eventuella framtida kostnader och marknadsmöjligheter baserade på etik och miljö. Den sista kategorin av sparare kan välja fonder med ett aktivt ägande. Men även den genomlysning av företag som ligger till grund för ett bäst i klassen - urval kan innebära en påverkan till det bättre. 1.7 Fondernas effekt på företag och omvärld Har då etiska fonder någon effekt på företagen, eller omvärlden som helhet? Svaret kan inte bli entydigt. Fonderna agerar på sekundärmarknaden, och de pengar som investeras i fonder går inte till företagen vars aktier köps eller säljs (såvida det inte är fråga om en nyemission) utan till de aktieägare man köper av. Fyra möjliga indirekta effekter diskuteras: Aktiekursen hos goda företag höjs pga etikfondernas efterfrågan, och sänks hos onda företag. Detta är dock tveksamt, eftersom volymen socialt ansvarfulla fonder är så liten, och urvalet sker enligt olika premisser. Effekten kan bli större i och med utnyttjandet av index eller gemensamma kriterier. Uppmuntran. Det är positivt för företaget att vara utvalt till en fond. Styrelse, ledning, de anställda, samt inte minst miljöansvariga, motiveras att fortsätta med det som gjorde att företaget valdes ut. Ökad uppmärksamhet kring företaget och dess produkter och/eller tjänster, vilket kan leda till ökad försäljning. 11
Företaget kan få bättre villkor hos långivare. Ingen av dessa möjliga effekter har hittills kunnat bevisas i finansiella termer (se avsnitt 2), men kan ändå vara relevanta. Flera företag (varav försäkringsjätten Allianz är det största) använder de frågeformulär som hållbarhetsindexen använder som en mall på vad företaget skall uppnå i sin strävan efter att bli hållbara. Måhända ett pragmatiskt arbetssätt eftersom buden om vad hållbart företagande innebär är många och ordrika men substansfattiga. 1.8 Standardisering eller märkning Ett problem - eller kanske snarare ett intressant moment - när det gäller både etiska och miljöfonder är att begreppen får olika människor att föreställa sig olika saker - vad som är "etiskt riktigt" för en person är det kanske inte för nästa. Vad ska få kallas etiskt? Vilka krav skall t ex en miljöfond uppfylla? För att göra det enklare för konsumenterna har det från en del håll hörs röster om standardisering, omfattande någon typ av märkning, på områdena etiska eller miljöfonder. En förstudie på området utarbetades av Naturekonomihuset och SIS Miljömärkning (2000) 7. Det avslutande förslaget tar sikte dels på den analys som föregår investering, dels på förvaltarens relationer med såväl bolaget som andelsägarna. Det är svårt att se att någon av de 19 fonder som analyseras i denna rapport inte skulle uppfylla de föreslagna kriterierna, vilket skulle innebära att frågan om ett fondbolag med en miljöfond investerar i en Svanmärkning beror på fondbolagets vilja att betala. Förslaget stoppades senare i Nordiska Rådet pga tveksamhet från den danska representationen. I en rapport från IVL (Carlsson Reich et al, 2001) konstateras en stor bredd i de etiska fondernas urvalsanalyser, från handpåläggning till stora beslutsteoretiska modeller. Men, fastställer IVL, eftersom målen för analys är olika är det också rimligt att analysen ser olika ut. Slutsatsen (som inte är alltför svår att instämma i) är dock att även om analyserna ofrånkomligen innehåller intuitiva och informella moment skall analysen vara analytisk, formaliserad och transparent. 1.8.1 Rekommendation Trots stora skillnaderna mellan fonderna hamnar de av slentrian ofta i samma kategori, den etiska. Troligen hade tilltron till dessa fonder ökat om en ny indelning tillämpades, t ex: Avstå-fonder: Investering undviks i företag vars verksamhet strider mot spararens uppfattning om vad som är etiskt. Bäst-i-klassen fonder. Investerar i företag som på något (specificerat) sätt är goda föredömen för övriga i branschen. Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett ideellt ändamål. Miljöteknik fonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen (dvs inte som bifunktion) syftar till att förbättra den fysiska miljön. 7 Svanen är Nordiska Rådets miljömärkningssystem. I Sverige administreras systemet kommersiellt av SIS Miljömärkning. 12
Vissa fonder passar in i flera av dessa kategorier, men har oftast ett huvudspår. Ytterligare en kategori är möjlig, nämligen påverkan-fonder, bestående av fonder som sitt etiska moment ägnar sig åt ägarstyrning. Ett obligatoriskt element som vi gärna vill se diskuterat är att förvaltaren tydligt redovisar sina avsikter och ståndpunkter. Därefter är det sedan upp till investeraren/spararen att avgöra om man instämmer eller ej. Detta innebär att vilket spår man än beslutar sig för att följa ska man redovisa: Ambitioner och ståndpunkter - varför anser man att initiativet är etiskt? Med vilka metoder dessa ambitioner skall uppfyllas? Förvaltaren bör också lämna årlig information om initiativets prestanda inom det valda temat, precis som man lämnar information om den finansiella utvecklingen (och vidtar åtgärder om det verkliga utfallet är långt ifrån det tänkta). 2 Sambandet mellan finansiell prestanda och etisk prestanda Det hävdas ibland att god hantering av etiska frågor i ett företag leder till ökad lönsamhet. Men finns något bevis? Metoderna för att analysera en eventuell koppling mellan en etikrelaterad- och finansiell prestanda kan indelas i fyra kategorier (Skillius 2002). 2.1 Fyra analysmetoder 2.1.1 Aktievärde efter speciell händelse Denna typ av studie jämför den finansiella utvecklingen av en aktie efter publicerandet av ett företags etiska eller miljöprestanda. Flera sådana studier har gjorts baserade på den offentliga databas som amerikanska Environmental Protection Agency handhar, Toxic Release Inventory (TRI). Ett sådant exempel är en studie som baserad på TRI data och artiklar visade att ju högre siffrorna (om utsläpp till luft, eller avfallsexporter) i ett företags TRI rapport var, desto troligare var det att journalister skulle skriva om företagets miljöprestanda. Aktieägarna i dessa företag kunde notera en statistiskt signifikant nedgång i avkastningen efter den första publiceringen av information (Hamilton 1995). 2.1.2 Jämförelser av portföljutveckling I portföljjämförelser jämförs screenade (eller filtrerade, eller rensade, dvs från innehav i företag med misshaglig verksamhet) med oscreenade portföljer. Metoden är svår att utvärdera eftersom även små förändringar i urvalstekniken har stora effekter på resultaten. Ett otal studier av den här typen har gjorts, och ett exempel är en amerikansk studie (Social Investment Forum 1998) som fann att majoriteten av 183 analyserade SR-fonder gick bättre än sina icke-sr motsvarigheter i såväl tre, fem som tioårsjämförelserna. Liknande resultat fann Repetto (1996). 13
I en studie av brittiska EIRIS (Havemann & Webster 1999) testas fem fiktiva index, eller urval, baserade på FTSE All-Share Index. Indexen är närmare beskrivna i bilagan (sid 22). EIRIS urval Andel av företagen i FTSE All- Share Index, % marknadsvärde Annualiserad avkastning i relation till FTSE All-Share Index, % The charities avoidance 56 0.08 The environmental damage avoidance 54 1.61 The responders 74 0.53 The ethical balanced 47 0.34 The environmental management 57-0.61 Under den studerade perioden december 1990 till maj 1999 presterade tre av de fem indexen bättre än och ett lika bra som FTSE. Endast ett av indexen underpresterade. Ett problem med studier som använder sig av liknande backtrack-metoder är att den variabel på vilken urvalet skedde kanske inte gällde under hela den studerade perioden. Det är också ganska vanligt (gäller dock inte studierna ovan) att förvaltare av screenade portfö l- jer tar in en korg av värdepapper som ersätter den uteslutna branschen eller företag, för att på så vis försöka kopiera den uteslutna branschens/bolagets finansiella utveckling. På så vis kan det bli än svårare att se vad screening får för finansiell effekt. Den svenska fondstudie som utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket (2001) drar slutsatsen att den som väljer att investera i miljöfonder inte riskerar att göra ekonomiska uppoffringar i form av lägre riskjusterad avkastning. Å andra sidan konstaterar studien att flera av de studerade miljöfonderna inte skiljer sig nämnvärt från andra fonder. 2.1.3 Regressionsanalys Regressionsstudier analyserar den statistiska korrelationen mellan miljö- och finansiell prestanda genom att använda kvantifierade mått på utvalda företags miljöprestanda, och försöker finna en korrelation med den finansiella prestandan för ett större universum av företag över tiden. Dessa studier använder skilda metoder. I en studie från 1998 jämförs den finansiella utvecklingen av 50 brittiska företag, utvalda för sin miljömässiga profil, med mindre miljöutvecklade företag under en femårsperiod. Jämförelser gjordes både med medelvärdet för den icke-gröna företagsgruppen, och med de bästa företagen i den icke-gröna gruppen. Slutsatsen var att 69 procent av de utvalda miljöprofilerade företagen hade en bättre finansiell utveckling än medeltalet av de ickegröna, medan siffran sjönk till 46 procent när man jämförde med de bästa företagen (Edwards 1998). Denna typ av studier är naturligtvis begränsad till tillgängliga databaser. Av detta skäl har många studier gjorts på grundval av amerikanska USEPA Toxic Release Inventory. En sådan studie gav ett intressant resultat (Naimon 1998). Amerikanska och svenska företag inom medicinsk teknik som analyserades under fem till åtta år visade på en positiv korrelation mellan aktievärde och antal kemikaliespill (som är en av de parameter som USEPA samlar information kring). Dvs. ju fler spillincidenter, desto bättre för aktieägarna! 14
En färsk svensk uppsats av svenska företags aktiekurser mellan 1995 och 2001 hävdar att oetiska handlingar begångna av företag noterade på Stockholmsbörsen resulterar i att aktiekursen faller med ett genomsnitt på 5,6 procent (Fernström & Eriksson 2002). En studie med längre tidsperspektiv analyserar effekterna av bojkotten mot sydafrikanska företag åren 1984-1988. Trots att 16 stora amerikanska pensionsfonder gjorde sig av med innehav som hade starka kopplingar till Sydafrika påverkades varken de utsålda innehavens aktiepris, eller den sydafrikanska finansmarknaden. Den minskade efterfrågan på sålda aktierna verkade ha neutraliserats av en ökad efterfrågan från andra, mindre samvetsgranna investerare (Teoh et al 1999). 2.1.4 Miljövariabler som komplement Vad kan en analys av ett företags etiska prestanda tillföra som vi inte redan vet? Det finns få studier som passar i denna kategori. En ofta citerad är titulerad Does Improving a Firm s Environmental Management System and Environmental Performance Result in a Higher Stock Price? (Feldman et al, 1996). Emellertid föreslår artikeln bara att volatiliteten (dvs svängningarna i aktievärdet) hos ett visst företags aktie minskar när information om företagets miljöprestanda finns tillgänglig, jämfört med situationen när sådan information inte finns tillgänglig. Studien kontrollerade inte kovariation med andra eventuella dimensioner, så som tillgängligheten av icke-miljö relaterad information. 2.2 Resultat Gemensamt för dessa olika typer av studier är att resultaten varierar beroende på vilken prestandafaktor som väljs, samt på vilken tidsperiod som studeras. Det är inte säkert, utan snarare osannolikt, att en ny affärsstrategi som innebär större etiskt ansvarstagande får en omedelbar effekt på aktievärdet. Ännu finns heller inga standardindikatorer för etisk eller miljöprestanda. Det är dessutom mycket svårt att särskilja en etisk dimension från andra dimensioner som påverkar aktievärdet. Det kan ju t ex hända att det fanns någon annan företeelse i den gröna företagsgruppen i exemplet under 2.1.3 som inte mättes. En förklaring är att dessa företag hade så pass god ekonomi att de kunde hålla sig med en miljöstab och profilera sig på miljöfrågor. 3 Fondernas avkastning Efter modell i Naturvårdsverkets senaste rapport (2001) analyseras i detta stycke risk och avkastning för 19 utvalda fonder relativt jämförelseindex från och med fondernas respektive startdatum till 020129. Dessutom för de senaste 12- och 36-månadersperioderna. Till skillnad från Naturvårdsverkets rapporter används i denna rapport annualiserade värden, dvs geometriska medelvärden, vilket gör analysen mindre känslig för enstaka avvikande värden. 15
3.1 Metod 3.1.1 Urval I bilagans tabell 1 listas de 19 fonder som analyseras i denna rapport. Fonderna erbjuds den svenska marknaden och har samtliga en miljö- eller etisk profil. Deras ålder varierar från drygt 13 år till 1 år. Utelämnade från analys är fonder vilka som sin etiska profil enbart har en ideell komponent, eftersom dessa fonder i sina placeringsurval inte skiljer sig från icke-etiskt profilerade fonder. Det totala antalet etiskt profilerade fonder är 59 till antalet och återfinns i bilagans tabell 9. De tre jämförelseindex som valts är desamma som utnyttjas i Naturvårdsverkets senaste rapport. I många fall är dessa inte de index som förvaltarna själva använder som jämförelseindex. 3.1.2 Riskjusterad avkastning På grundval av dagliga noteringar från SIX framräknades fondernas respektive medelavkastning, standardavvikelser samt avkastningens lägsta och högsta värde från startdatum. Tabeller och formler återfinns i bilagan. Som jämförelse presenteras motsvarande mått (baserade på samma tidsperiod) för svenska Fondförvaltarindex (de svenska fondbolagens index där ingen aktie väger mer än 10 procent), Financial Times World Index för globala fonder, samt Alfred Bergs Nordic Index i de fall fonden investerar i nordiska företag. I tabell 9 presenteras samtliga SR fonder som erbjuds den svenska marknaden, med uppgifter om volym, kategoritillhörighet, eventuell ideell komponent och totalkostnadsandel, TKA 8. Som mått på riskjusterad avkastning används Sharpekvoter. Sharpekvoten ställer fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess risk (eller volatilitet, i detta fallet standardavvikelse). Även Treynorkvoter kan användas som mått på riskjusterad avkastning. Treynorkvoter sätter istället fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess betavärde (eller marknadsrisk), dvs hur fonden varierar i förhållande till ett jämförelseindex. Valet av jämförelseindex blir av stor vikt, och få fonder kan jämföras med de standardindex som här utnyttjats för Sharpekvot. Många fonder använder också komposit av index som jämförelse, dvs kombinationer av 2-3 olika index. Därför presenteras inga Treynorkvoter i denna rapport. Formler återfinns i bilagan. 3.2 Analysens resultat 3.2.1 Senaste 36-månaders perioden De 36 senaste månaderna har givit följande annualiserade avkastning (geometriskt medelvärde), med den högst avkastande fonden först (bilagans tabell 7). Som jämförelse presenteras även avkastning för indexen samt en riskfri placering (3-månaders statsskuldsväxel). Det bör erinras om att avkastning inte uppnås utan risk (risk i dessa sammanhang är detsamma som volatilitet, dvs hur mycket avkastningen varierar uppåt och nedåt. Om avkastningen varierar mycket talar man om hög volatilitet eller risk, och tvärtom. Enligt ekonomiskt teori bör en hög risk belönas med en högre avkastning jämfört med en fond med låg volatilitet, eller risk). Därför presenteras nedan 8 TKA= Totalkostnaden i fonden uttryckt i procent av den genomsnittliga fondförmögenheten. Totalkostnaden består av förvaltningskostnader, räntekostnader och transaktionskostnader (till exempel courtage, skatter och eventuella övriga kostnader). 16
fondernas annualiserade Sharpekvot (Sharpekvoten ställer fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess risk, formel sid. 23). 990129-020129 Fond / Index Avkastning 36 mån Sharpe 36 mån Banco Svensk Miljöfond 12.2 0.37 UBS Ecoperformance 8.4 0.23 SEB Östersjö 7.3 0.15 Robur Miljöfond 6.0 0.11 SPP/Storebrand Miljö 5.8 0.10 Alfred Bergs Nordic Index 5.6 0.07 Robur Talenten 4.7 0.05 Banco Etiska Global 4.5 0.04 Carlson Världsnaturfonden 4.4 0.03 Statsskuldsväxel 3 mån 3.7 0.0 SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond 3.6-0.01 Banco Ideella Miljöfond 3.4-0.01 LF Miljöteknik 2.9-0.04 Fondförvaltarindex 1.3-0.11 SEB Miljöfond -1.1-0.25 Financial Times World Index -7.7-0.74 NB: Vi manar till stor försiktighet och avråder från övertolkningar av de fall där framräknade Sharpekvoter blir negativa. När så sker undviker man ofta att presentera värdet. Graferna (bilagan, sidan 25) illustrerar hur avkastningen varierar i förhållande till risken (avkastningens standardavvikelse). Om två fonder uppnått samma avkastning, dvs deras symboler har samma position i längdled, men där den ena har högre risk, dvs dess symbol ligger högre upp i grafen, är ur finansiell synvinkel fonden med den lägre positionen det bättre valet. På så vis bör valet bli grafens nummer 8 (SalusAnsvar Öhman Nordisk Miljöfond) snarare än nummer 2 (Banco Ideella Miljöfond), eftersom dessa fonders avkastning varit nästan den samma, men risken högre i den senare fonden. 3.2.2 Senaste 12-månaders perioden Samma analys för de 12 senaste månaderna (bilagans tabell 5) ger följande resultat: 010129-020129 Fond / Index Avkastning 12 mån Sharpe 12 mån Statsskuldsväxel 3 mån 3.4 0.00 Folksam Globala Miljöfond -5.6-0.48 AP7 Premiesparfonden -6.5-0.58 Banco Svensk Miljöfond -10.8-0.57 SPP Aktieindexfond Global Etisk -11.4-0.92 KPA Aktiefond -13.7-0.79 UBS Ecoperformance -14.4-0.81 SEB Miljöfond -14.7-0.90 Salus A. Etisk Index Europa -15.9-1.01 SPP/Storebrand Miljö -17.3-1.06 SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond -20.1-1.06 17
Alfred Bergs Nordic Index -21.0-0.88 SEB Östersjö -21.6-1.01 Etix 50-21.8-0.66 Fondförvaltarindex -21.8-0.97 Financial Times World Index -22.1-1.47 Banco Ideella Miljöfond -22.4-0.87 Carlson Världsnaturfonden -22.6-0.94 Banco Etiska Global -22.8-1.39 Banco Etiska Sverige -23.0-0.83 Robur Miljöfond -24.5-1.21 Robur Talenten -25.9-1.26 LF Miljöteknik -33.4-1.60 Under denna period har Folksam Global Miljöfond och AP7 Premiesparfonden givit bäst, eller snarare minst dåligt, resultat, mätt såväl i avkastning som riskfri avkastning (Sharpekvoter). Sämst har LF Miljöteknik presterat. 3.2.3 Från respektive startdatum I bilagans tabell 2 redovisas fondernas genomsnittliga dagsavkastning räknat från respektive fonds startdatum. Som nämnts varierar fondernas löptider, och tabellen bör främst utnyttjas för jämförelser mellan fond och index under samma tidsperiod. Som tidigare noterats (Naturvårdsverket 2001) kan dock noteras att den genomsnittliga dagliga avkastningen varierar, från toppnoteringen KPA Aktiefond med 0,08% per dag, följt av Carlson Världsnaturfonden med 0,075% per dag, till bottennoteringen Banco Etiska Sverige med - 0,092% per dag. Högsta standardavvikelse har Etix 50 med 0,0208, dock inte dramatiskt högre än standardavvikelsen för Alfred Berg Nordic Index under samma period (0,0185). Lägst standardavvikelse har SEB Miljöfond 0,0103, tätt följd av SPP Aktieindexfond Global Etisk och LF Miljöteknik (båda 0,01073). På dagsbasis varierar fondernas Sharpekvoter från högsta 0,070 för Banco Ideella Miljöfond till Banco Etiska Sverige med -0,047. Men varken topp- eller bottennoteringen skiljer sig väsentligt från t ex Fondförvaltarindex, som under de aktuella perioderna överträffar Banco Ideella Miljöfond, respektive är ännu lägre är Banco Etiska Sverige. I bilagans tabell 3 redovisas den annualiserade avkastningen sedan respektive fonds start, och jämförs med den annualiserade avkastningen från tre olika index för samma tidsperioder. I listan nedan presenteras resultaten i storleksordning. Högst annualiserad avkastning, även i relation med jämförelseindex, har KPA Aktiefond (18,8% där FT World Index givit -7,0), och Carlson Världsnaturfonden (18,8% mot Fondförvaltarindex 15,1). Sämst utveckling har SalusAnsvar Öhman Etisk Index Europa (0,5%, vilket ändå är klart bättre än Financial Times World Index - 13,4), samt Robur Talenten (2,4% där Alfred Bergs Nordic Index gått 7,1). Relevanta jämförelseindex är av stor vikt, och det bör återigen påminnas om att de tre jämförelseindexen som här nyttjats ofta inte stämmer överens med de jämförelseindex som förvaltarna själva valt. I denna jämförelse tycks de nordiska eller svenska fonderna missgynnas av det nor- 18
diska indexets starka utveckling, precis som de globala fonderna gynnas av svaga FT World Index. Tabellen nedan listar fonderna med den fond som gått bäst i förhållande till närmsta jämförelseindex (Fondförvaltarindex FFI för fonder med svenskt urval, Alfred Bergs Nordic Index ABNI för nordiska och FT World Index FTWI för globala och europeiska fonder), först. Från resp. start t o m 020129 Annualiserad avkastning fond, % Annualiserad avkastning index, % Differens fond - 1:a index Annualiserad avkastning statsskuldsväxel Fond KPA Aktiefond 18.8-7.0 FTWI 25.8 3.8 Folksam Global Miljöfond -6.4-21.9 FTWI 15.5 4.0 SPP/ Storebrand Miljö 14.8 0.8 FTWI 14.0 4.0 SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa 0.5-13.4 FTWI 13.9 4.0 AP7 Premiesparsfonden -9.8-22 FTWI 12.2 4.1 Banco Ideella Miljöfond 13.7 2.9 FTWI 10.8 7.8 Banco Etiska Global 2.7-7.9 FTWI 10.6 3.7 SPP Aktieindexfond Global Etisk -7.8-17.9 FTWI 10.1 4.1 UBS Ecoperformance 8.2-1.6 FTWI 9.8 3.9 Carlson Världsnaturfonden 18.8 15.1 FFI 3.7 7.8 Banco Svensk Miljöfond 14.9 12.4 FFI 2.5 5.2 SEB Östersjöfond 9.1 6.6 ABNI 2.5 3.7 LF Miljöteknik 6.0 4.9 ABNI 1.1 7.2 SEB Miljöfond 5.0 4.2 FTWI 0.8 5.2 SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond 4.4 4.5 ABNI -0.1 3.7 Etix 50-21.8-21.5 FFI -0.3 4.1 Robur Miljöfond 11.9 13.6 ABNI -1.7 4.2 Banco Etiska Sverige -24.4-21.4 FFI -3.0 4.0 Robur Talenten 2.4 7.1 ABNI -4.7 3.9 Nedan presenteras fondernas Sharpekvoter, tillsammans med Sharpekvoter för index under samma perioder. Från resp. start t o m 020129 Sharpe fond Sharpe FFI Sharpe FTWI Sharpe ABNI Fond KPA Aktiefond 0.63-0.12-0.70 0.08 Carlson Världsnaturfonden 0.59 0.39-0.29 0.08 SPP/ Storebrand Miljö 0.57 0.14-0.21 0.30 Banco Svensk Miljöfond 0.51 0.37-0.07 0.34 Robur Miljöfond 0.41 0.33-0.12 0.39 Banco Ideella Miljöfond 0.29 0.39-0.38-0.02 SEB Östersjöfond 0.22-0.09-0.72 0.10 UBS Ecoperformance 0.22-0.12-0.36 0.10 SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond 0.04-0.16-0.74 0.03 SEB Miljöfond -0.01 0.52-0.08 0.32 Banco Etiska Global -0.05-0.15-0.76 0.04 LF Miljöteknik -0.07 0.42-0.18 0.23 Robur Talenten -0.07-0.08-0.34 0.12 SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa -0.19-0.42-1.07-0.18 Folksam Global Miljöfond -0.51-1.05-1.56-0.87 SPP Aktieindexfond Global Etisk -0.70-0.98-1.34-0.89 AP7 Premiesparsfonden -0.75-1.00-1.49-0.95 Etix 50-0.78-0.97-1.47-0.95 19
Banco Etiska Sverige -0.92-1.02-1.53-0.83 Vi manar till stor försiktighet och avråder från övertolkningar av de fall där framräknade Sharpekvoter blir negativa. Dock kan några enkla konklusioner göras: med undantag för Banco Ideella Miljöfond och LF Miljöteknik har samtliga fonder högre Sharpekvot än svenska Fondfö r- valtarindex. Alla fonder utan undantag slår det globala Financial Times World Index. Sex fonder har lägre Sharpekvot än Alfred Bergs Nordic Index, nämligen SEB Miljöfond, Banco Etiska Global, LF Miljöteknik, Robur Talenten, SalusAnsvar Öhman Etisk Index Europa och Banco Etiska Sverige. Mer lättillgänglig - och utan Sharpekvoter - är måhända grafen (bilagan, sid. 26) där var fonds eventuella överavkastning (dvs avkastning minus motsvarande utveckling för en riskfri placering, en 3-månaders statsskuldsväxel) plottas gentemot sin standardavvikelse. 3.3 Fondernas innehav Hur mycket skiljer sig fonderna åt i praktiken? I tabell 8 redovisas de analyserade fondernas fem största innehav. Som synes är skillnaderna små mellan fonderna med svensk eller nordisk urvalsbas. Det har naturligtvis att göra med att den svenska börsen domineras av ett litet antal bolag med internationell utbredning. Dessa bolag har resurser och ett starkt incitament att satsa på miljösidan, samt kanske ännu viktigare på miljörelaterad information. Även i de globala fonderna återkommer vissa företag, i tre av fonderna beror detta på att de baseras på ett och samma urvalsindex. Vissa företag har gjort miljö- och/eller social medvetenhet till en del av sin affärsidé, och placerar sig ofta högt i utvärderingar (men inte alltid i samtliga, vilket ibland ger upphov till förvirring bland de utvärderade företagen). Huruvida dessa företag verkligen är bättre ur miljö och social synvinkel än andra företag är i frånvaro av en objektiv måttstock omöjligt att bedöma. 3.4 Slutsats Under de senaste 36 månaderna varierar fondernas avkastning från 12,2%, Banco Svensk Miljöfond, och -1,1 för SEB Miljöfond. Sharpekvoten är 0,37 samt -0,25. Samtliga fonder har givit bättre avkastning än globala Financial Times World Index, och alla utom SEB Miljöfond bättre än svenska Fondförvaltarindex. Fem fonder har presterat bättre än Alfred Berg Nordic Index. De senaste 12 månaderna har alla fonder givit negativ avkastning. Minst dåliga var Folksam Global Miljöfond (-5,6%, Sharpe -0,48) och AP7 Premiesparfonden (-6,5%, Sharpe -0,58). Mest backade LF Miljöteknik (-33,4%, Sharpe -1,60). 12 av de 19 fonderna presterade bättre än Fondförvaltarindex. Från respektive fonds start fram till 020129 och i förhållande till jämförelseindex är KPA Aktiefond och Folksam Globala Miljöfond de fonder som avkastat bäst, + 28,8% samt +15,5% relativt Financial Times World Index. Sämst är Robur Talenten som givit 4,7% lägre avkastning än Alfred Berg Nordic Index. Om man för samma perioder istället jämför fondernas överavkastning, dvs från fondernas avkastning subtraherar avkastningen från en riskfri placering, belägger KPA Aktiefond återigen topplaceringen med 15,0%, följd av SPP/Storebrand Miljöfond, 10,8%. Bo t- tenplaceringen intar Banco Etiska Sverige med -28,4%. En jämförelse av riskjusterad avkastning 20