KYLLAGER I BEFINTLIGT KYLNÄT

Forskning och Utveckling FOU 2003:102 KYLLAGER I BEFINTLIGT KYLNÄT Fredrik Setterwall, Professor (em) Fredrik Setterwall Konsult AB Benny Andersen, Göteborg Energi (EnergiAffärer InWest)

KYLLAGER I BEFINTLIGT KYLNÄT Fredrik Setterwall, Professor (em) Fredrik Setterwall Konsult AB Benny Andersen, Göteborg Energi (EnergiAffärer InWest) ISSN 1402-5191

I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten. 03-11-24 2003 Svensk Fjärrvärme AB

Innehållsförteckning Kyllager i befintligt kylnät...1 Innehållsförteckning...2 Figurer...2 Sammanfattning...3 Summary...4 1. Bakgrund...5 2. Sätt att producera kyla...6 2.3 Värmedriven kylproduktion...6 3. Plats för kylproduktion...8 3.1 Lokalt producerad kyla...8 4. Termisk energilagring...11 4.1 Sensibel termisk energilagring...11 4.2 Latent termisk energilagring...11 5. Kylbehov...13 5.1 Lastkurvor...13 6. Fallstudie: Kvarteret Perukmakaren...15 6.1 Beskrivning av kylnätet...15 6.2 Kundunderlag...15 6.3 Lastkurvor sommaren 2002...15 6.4 Möjligheter till lagring av kyla...18 6.5 Beräkningar av ett möjligt lager...18 6.6 Rekommendation för kylnät i kvarteret Perukmakaren...20 7. Slutsatser...21 8. Referenser...22 9. Bilagor...23 9.1 Karta över ledningsdragning för kylnätet vid Perukmakaren...23 9.2 Kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial...23 Figurer Figur 1 Individuella luftkonditioneringsaggregat på ett hotell (Foto M. Rydstrand)...9 Figur 2 Lagringskapacitet kwh/m 3...12 Figur 3 Kostnad för lager i kronor/kwh...12 Figur 4 Lastkurva från Chalmers Tekniska Universitet (Rydstrand 2002)...13 Figur 5 Lastkurva i tre svenska kommuner (I. Larsson 2002)...14 Figur 6 Uppskattad lastkurva i befintligt kylnät 2002-06-05 (effekt, kw, mot tiden på dygnet)...16 Figur 7 Temperaturfördelning utomhus 2002-06-05 ( o C mot tiden under dygnet)...17 Figur 8 Uppskattad lastkurva I befintligt kylnät 2002-08-14 (Effekt, kw, mot tiden under dygnet)...17 Figur 9 Temperaturfördelning utomhus 2002-08-14 ( o C mot tiden på dygnet)...18 Figur 10 Lagrets laddning 2002-08-19...19 Figur 11 Effektökning, kw, som funktion av lagerstorlek, kwh...20 2

Sammanfattning Möjligheterna har undersökts att, genom termisk energilagring som ett sätt att utjämna belastningen i ett kylnät, kunna knyta fler kunder till ett befintligt kylnät utan att öka produktionskapaciteten. En fallstudie har gjorts för ett nät i centrala Göteborg i kvarteret Perukmakaren. Produktionskapaciteten i nätet är i dag 4,2 MW men skall utökas senast 2005 till 5,3 MW. Det finns ett kundunderlag för ytterligare 1 MW utöver den redan planerade kapacitetsökningen. En jämförelse beträffande energidensitet och kostnader för olika typer av korttidslager har utförts. Lagertyperna är vattenlager, islager, PCMlager och PCMslurry. Volymmässigt är PCMslurryn mest fördelaktig men kostnaden för denna typ av lager är hög. En fördel med slurry är att den kan pumpas och därmed leverera hög effekt samtidigt som energidensiteten är hög. Lastkurvor för nätet vid Perukmakaren indikerar att en ökning av kapaciteten är möjlig trots att vissa dagar lastkurvan är mycket flack. Att lastkurvan är flack beror på det extrema klimatet under sommaren 2002 med höga nattemperaturer jämfört med dagstemperaturen. Kylningen i kommersiella lokaler tycks vara hög även på natten när lokalerna inte används. Troligen styrs kylningen endast av utomhustemperaturen och inte av tiden på dygnet. En anpassning av kylningen av kommersiella lokaler också till tiden på dygnet skulle göra lagring till en mer attraktivt lösning. I närheten av kylcentralen Perukmakaren finns inget fysiskt utrymme för termiska energilager att finna på ekonomiskt möjliga villkor. Ett alternativ är att genom att använda PCMslurry få lagringsutrymme i rörsystemet. Volymen på det befintliga rörsystemet är c:a 40 m 3. I denna volym kan man lagra upp till 2 500 kwh vilket skulle kunna ge utrymme för nya kunder med ett effektbehov av upp till 900 kw. Kostnaden för en sådan lösning skulle bli c:a 1,5 Mkr. 3

Summary The possibility has been investigated to, by utilizing thermal energy storage as a mean to equalize the load in a cooling net, increase the number of customers without increasing the production capacity. A cooling net in the centre of Gothenburg, Perukmakaren, has been used as a case study. The maximal cooling capacity is 4.2 MW which will be increased to 5.3 MW by introduction of an absorption chiller in the year 2005. There exist customers in the area with the need of 1 MW cooling power above the already decided increased capacity. Comparison with respect to energy density and cost for different types of short term thermal energy storage has been performed. The different technologies in the comparison are stratified water tanks, ice storage, PCM storage and PCM slurries. The energy density is highest and thus volume needed is lowest for PCM slurries. The cost however is high. An advantage with the PCM slurry is that it is possible to pump the slurry and thus achieve a high cooling power. The load curves from Perukmakaren indicate the possibility to increase the power although the curves for some days are very flat. This flatness is due to the unusual climate during the summer year 2002 with high night temperatures compared to the temperature during the day. It seems as if the cooling in the commercial buildings is high even in the nights when they are not in use. The reason could be that the cooling is dependant only on outdoor temperature and not on the time of the day. Adjustment of the cooling to the actual need would make thermal energy storage an attractive option. We have not succeeded to find any physical room for thermal energy storage facilities to a feasible cost. The only option is to use the existing pipelines for storage, by introducing a PCM-slurry into the pipes. The volume of the pipes is 40 m 3. It is possible to store 2 500 kwh in this volume enabling an increase of the maximal power with 900 kw. The cost of this will be in the order of 1.5 Mkr. 4

1. Bakgrund Behovet av komfortkyla ökar snabbt. En anledning är att byggnader isolerats för att spara energi för uppvärmning. Med ett ökat antal värmealstrande apparater inne i byggnaden kommer temperaturen att stiga och behovet av luftkonditionering att öka. Andra skäl kan vara ökade krav från de som arbetar eller befinner sig i byggnaden. Kylbehov finns i dag i Sverige främst i kontor, laboratorier, sjukhus och kommersiella lokaler såsom gallerior eller andra köpcentra. Följer Sverige trenden från andra länder kommer också efterfrågan på komfortkyla att öka från privata kunder. Behovet av kyla varierar över tiden både på lång sikt mellan vinter och sommar och på kort sikt mellan natt och dag. Framställning av kyla sker med högre effektivitet om produktionen sker kontinuerligt. Genom att lagra den producerade kylan får man lägre energiförbrukning för produktion samtidigt som det möjliggör ett högre effektuttag. Därigenom kan fler kunder knytas till en befintlig produktionsanläggning. Detta arbete skall belysa möjligheter och problem med termisk energilagring av kyla i ett befintligt kylnät. En fallstudie på ett mindre lokalt kylnät i Göteborg ligger till grund för slutsatserna av arbetet. De synpunkter som kommer fram kan i många fall också användas vid planering av nya kylnät. 5

2. Sätt att producera kyla Sättet att producera kyla varierar mellan olika ställen beroende på lokala förutsättningar. 2.1 Frikyla Frikyla finns att tillgå under stora delar av året och på sina håll under hela året. Stockholms centrala delar försörjs med kyla från ett djuphål i Värtan med en temperatur på vattnet med lite årsvariation. Västerås kommun tar kallt vatten från Mälaren och använder det som kylvatten till sin absorptionskylmaskin för därigenom hålla en hög effektivitet på maskinen. Sundsvall har ett lager av snö som samlas in under vintern och tillfredställer kylbehovet hos ett sjukhus under den varma delen av året. 2.2 Elektriskt driven kylproduktion Värmepumpar och kylmaskiner fungerar i princip på samma sätt. Energi tillförs förångaren vid låg temperatur. Det förångade köldmediet komprimeras i en kompressor och köldmedelsångan kondenserar i kondensorn. På grund av det höjda trycket är kondenseringstemperaturen högre än temperaturen i förångaren. Arbetar maskinen som en värmepump tas energin från kondensorn till vara för uppvärmningsändamål. Arbetar den som en kylmaskin är temperaturen i kondensorn i allmänhet så låg att man inte har någon nytta av denna energi. Den måste då kylas bort på annat sätt och kylmaskinen kräver därför en värmeväxlare för kylning antingen med luft eller med vatten. När en värmepump inte används för uppvärmning kan den användas som kylmaskin i stället. Den behöver då kompletteras med en kylanordning till kondensorn. 2.3 Värmedriven kylproduktion Genom sorption av ett köldmedium på en fast sorbent kan luft fås torr och varm. Genom kylning av den varma luften, t.ex. genom värmeväxling med ventilationsluften från byggnaden och därefter återfuktning av luften fås en tilluft till byggnaden som är, både i fråga om temperatur och om luftfuktighet, lämplig för arbetsklimatet. Absorptionskylmaskiner drivs med värme och lämpar sig väl till kylproduktion där det finns tillgång till billig spillvärme vanligtvis från avfallsförbränning eller spillvärme från industrier. Inte heller en absorptionskylmaskin skiljer sig i princip från en absorptionsvärmepump. I absorptionskylmaskinen är kompressorn ersatt med en absorbator, en lösningsmedelspump och en generator. Det förångade köldmediet absorberas i en saltlösning i absorbatorn. Den utspädda saltlösningen pumpas till generatorn där värmeenergi tillförs. Köldmediet avdunstar från saltlösningen som åter blir koncentrerad och kan återföras till absorbatorn för förnyad absorption. Köldmedieångorna kondenserar i en kondensor. På grund av den lägre köldfaktorn (definierad som producerad kylenergi delat med tillförd drivenergi) i en absorptionsmaskin jämfört med en kompressionsmaskin kommer behovet av att kyla efter kondensorn att vara väsentligt högre. Kyltorn är därför vanligt förekommande i de fall det inte finns tillgång till kylvatten från sjöar eller vattendrag. Termokemisk ackumulator, TCA, är ett nytt alternativ för individuellt anpassad kylproduktion. Tekniken skiljer sig från absorptionstekniken genom att koncentrationen i generatorn hålls så hög att saltet kristalliserar. Därigenom ges möjlighet till lagring av drivenergin. Detta gör maskinen speciellt lämplig för solproducerad kyla eller för tillämpningar där drivkällan är 6

intermittent. Tekniken ger också möjlighet att utnyttja den kallare nattemperaturen för kylning och därigenom hålla en hög effektivitet på kylprocessen. 7

3. Plats för kylproduktion 3.1 Lokalt producerad kyla Individuella kylaggregat är en vanlig syn på många håll, speciellt i de varmare delarna av världen. Oftast är dessa aggregat kompressordrivna. Fördelen med dessa är individuell anpassning av temperaturer och flöden medan nackdelen ligger i låg effektivitet och därmed hög energiförbrukning. Vidare är det estetiska intrycket mindre fördelaktigt eftersom varje aggregat är försett med en utomhusplacerad luftkylare. Användning av akviferlager för lagring av kyla och värme från värmepumpar förekommer för lokal kylproduktion om de geologiska förutsättningarna finns för detta. Ytterligare en förutsättning är att lagen inte lägger hinder i vägen. Möjlig påverkan på grundvattnet har medfört att det i vissa länder inte är tillåtet med denna typ av lagring. En lokalt producerad kyla med kylmaskiner har lägre effektivitet än centralt producerad kyla, eftersom den värme som samtidigt bildas inte kan tas tillvara, internt i en enskild byggnad, på samma sätt som när värmen kan avsättas i ett stort fjärrvärmenät. 8

Figur 1 Individuella luftkonditioneringsaggregat på ett hotell (Foto M. Rydstrand) Figure 1 Individual air conditioning units at a hotel (Photo M. Rydstrand) 3.2 Decentraliserad kylproduktion Kylaggregat, oftast kompressordrivna, gemensamt för flera lägenheter eller kontorslokaler i samma hus är ett mer effektivt alternativ samtidigt som luftkylaren kan göras mindre iögonfallande. Kylöar med produktion av kyla för ett mindre område med ett rörnät för distribution av köldbärare, oftast vatten, är ett sätt att producera och distribuera kyla. Såväl eldriven som värmedriven produktion förekommer. 9

3.3 Centralt producerad kyla Sådan innebär att kyla produceras centralt för ett större område och distribueras med en köldbärare i större rörledningar. 10

4. Termisk energilagring 4.1 Sensibel termisk energilagring Sensibel lagring av energi innebär att värmekapaciteten vid en temperaturändring utnyttjas för lagring av energi. Eftersom vid kyltillämpningar skillnaden mellan framlednings- och returtemperatur är relativt liten (8 10 o C) krävs stora volymer för att lagra kyla. Användes vatten som lagringsmedium är lagringskapaciteten omkring 9 kwh/m 3. För lagring av stora energimängder används ofta underjordiska lager. Är de geologiska förutsättningarna goda kan lagringen ske i ett akviferlager, dvs. lagring i vatten under mark. I andra fall kan lagring i berg vara aktuellt, borrhålslager. Nackdelen med underjordslagring är svårigheten att ta ut en hög effekt. För ett borrhålslager ligger effekten på 30 40 W/m borrhål. För lägre krav på lagringskapacitet utgör en vattentank ett alternativ. Fördelen med att använda vatten som lagringsmedium samtidigt som vatten utgör köldbärare är att den uttagna effekten från lagret är hög. Effekten beror inte på värmetransport mellan två medier, utan begränsas av hur snabbt det är möjligt att tömma tanken. 4.2 Latent termisk energilagring Ett annat sätt för termisk energilagring är att utnyttja det latenta värmet för fasövergång mellan fast och flytande material. Ett exempel på detta är islager. Lagringskapaciteten är stor, c:a 70 kwh/m 3 räknat på isen. Eftersom isen inte kan uppta hela volymen måste detta värde reduceras till c:a hälften dvs. 35-40 kwh/m 3. En nackdel är att ett islager måste laddas med köldbärartemperaturer under noll grader. Detta medför en reducerad verkningsgrad på kylmaskinen. Beräkningar visar (Hayashi et al, 2000) att energiförbrukningen minskar med 38% om kylmaskinen levererar 5 o C i stället för 0 o C köldbärare. Fasändringsmaterial (PCMs) såsom eutektiska saltblandningar, salthydrater eller paraffiner har ett fasomvandlingsvärme på 60 80 kwh/m 3 för salter och (på grund av den lägre densiteten) 30 50 kwh/m 3 för vaxer. Värdet på lagringskapaciteten uppgår till drygt hälften av detta värde eftersom lagret också måste ha plats för köldbäraren. Salter har nackdelen att det kan krävas en lägre temperatur än smältpunkten för att ladda lagret, s.k. underkylning. Genom olika tillsatser till saltet kan underkylningen minimeras. Vidare kan, speciellt för salthydrater, en fasseparation ske. Detta beror på att salthydratet kan ha många former, olika antal kristallvetten, beroende på temperaturen. När saltet kristalliserar kan en annan form bildas än den önskade. Denna form faller då till botten av lagringstanken och kan därför inte ombildas den önskade formen. Också detta fenomen kan minimeras med hjälp av tillsatser. Både salter och vaxer har nackdelen att effektuttaget är beroende av värmetransporthastigheten mellan köldbäraren och lagringsmaterialet. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial för energilagring. 11

En slurry av is eller PCM uppvisar en hög lagringskapacitet samtidigt som effektuttaget kan hållas högt eftersom köldbärare och lagringsmedium är desamma. En pilotanläggning i Japan använder ett tertiärt ammoniumsalt som med vatten bildar ett chlatrat som är pumpbar. (Hayashi et al, 2000) Lagringskapaciteten kan uppgå till 60 kwh/m 3, dvs. ungefär lika mycket som för salter. Detta höga värde är förmånligt eftersom hela volymen kan utnyttjas i motsats till ett saltlager där utrymme måste finnas för köldbäraren att ta upp eller avge energi till lagret. I figur 2 visas lagringskapaciteten i kwh/m 3 för olika typer av lagringsmedium (vatten, is fasändringsmaterial i form av salt och i form av paraffin samt en uppslamning av fasändringsmaterial i vatten). I figur 3 visas kostnaderna i svenska kronor /kwh lagrad energi i lagret för samma material. 70 60 50 40 30 20 10 0 Water Ice PCM salt PCM paraffin PCM slurry Figur 2 Lagringskapacitet kwh/m 3 Figure 2 Storage capacity kwh/m 3 600 500 400 300 200 100 0 Vattenlager Islager PCMlager salt PCMlager paraffin PCMslurry Figur 3 Kostnad för lager i kronor/kwh Figure 3 Cost of storage SEK/kWh 12

5. Kylbehov 5.1 Lastkurvor Formen på lastkurvan, dvs. kyllastens variation med tiden, är av stor betydelse för dimensionering av ett lager. En typlastkurva, representerad nedan i figur 4 hämtad från Chalmers Tekniska Universitet, innebär en hög baslast med överlagrade slumpvisa variationer. Medellasten är ca 2/3 av topplasten. Om nu kyla kontinuerligt produceras med maximal effekt och överskottet lagras i ett termiskt energilager skulle man alltså kunna ta ut 50 % mer kyla. Under förutsättning att värmetransporten kan göras tillräckligt snabb kan man använda detta till att kraftigt öka toppeffekten. Med den slumpvisa variation av kylbehovet som visas i figur 4 nedan kan lagret göras relativt litet eftersom laddning och urladdning av lagret kan ske flera gånger under ett dygn. 3,50 Typkurva 2 Mätdata från 15/6-21/7 3,00 MWh kyla / h 2,50 2,00 1,50 1,00 Kylbehov Medel AKM 0,50 0,00 0 6 12 18 24 Klockslag Figur 4 Lastkurva från Chalmers Tekniska Universitet (Rydstrand 2002) Figure 4 Load curve from Chalmers Technical University (Rydstrand 2002) En annan typlastkurva representeras av lastkurvan från tre svenska kommuner i figur 5. Också i detta fall är medeleffekten ca 2/3 av toppeffekten men topplasten förekommer koncentrerat till tiden mellan 12 och 18. Också i detta fall kan man genom lagring av kyla vid låglast öka uttaget av kyla med 50 %. Eftersom laddning av lagret sker i huvudsak under natten och urladdning under dagen, dvs. en laddning och en urladdning per dygn, behövs ett större lager i detta fall jämfört med en lastkurva med slumpvis variation av kylbehovet. 13

Kyllast (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Stad X Stad Y Stad Z 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 Tid Figur 5 Lastkurva i tre svenska kommuner (I. Larsson 2002) Figure 5 Load curve in three Swedish communities ( I. Larsson 2002) 14

6. Fallstudie: Kvarteret Perukmakaren 6.1 Beskrivning av kylnätet I kvarteret Perukmakaren hyr Göteborg Energi av AP Fastigheter plats i ett parkeringsgarage. I detta utrymme finns begränsad plats för kylmaskiner. För tillfället finns två kompressormaskiner vardera med en effekt av 2 100 kw. Under en andra utbyggnadsetapp (klar år 2005) planeras installation av en absorptionskylmaskin driven med fjärrvärme. Kapaciteten på denna beräknas till 1 100 kw. Totala kapaciteten efter utbyggnad kommer således att uppgå till 5,3 MW. Något ytterligare utrymme finns därefter inte tillgängligt i parkeringsgaraget. Bilaga 1 visar ledningsnätet från kylcentralen (KC) till de olika kunderna. Sammanlagt är ledningsnätet knappt 700 meter långt. Dimensionen på rören varierar från 400 mm till 110 mm diameter beroende på hur långt ut i kylnätet röret befinner sig. I detta kylnät är det möjligt att leverera drygt 4,7 MW kyleffekt. Ytterligare 2 MW kyleffekt kan levereras lokalt inom den byggnad i vilken kylproduktionen äger rum. 6.2 Kundunderlag I dag levereras kyla till en galleria och till ett flertal kontorshus. Den kontrakterade effekten uppgår till 4,4 MW och kommer efter utbyggnaden år 2005 att uppgå till 5,5 MW. Den kontrakterade effekten överstiger den effekt som är möjlig att producera med befintliga kylmaskiner. Detta är möjligt genom att alla kunder inte förväntas ha maximalt kylbehov vid samma tidpunkt. Ytterligare kundunderlag finns i närområdet för en sammanlagd effekt på 1 MW. Eftersom det inte är möjligt att hitta plats för fler kylmaskiner kan detta ökade effektbehov tillfredsställas endast om det är möjligt att införa termisk energilagring för att vid effekttoppar ladda ur lagret och därigenom tillfredsställa det högre effektbehovet. Vid låglast skulle då kylmaskinerna köras på hög effekt och ladda lagret med kyla. Vinsten skulle vara dels att man kan ta ut mer effekt än vad maskinerna kan leverera samtidigt som maskinerna kan köras med högre effektivitet. 6.3 Lastkurvor sommaren 2002 Någon lastkurva för det befintliga kylnätet i Perukmakaren finns inte tillgängligt. Elförbrukningens variation över dygnet finns däremot redovisad. Då effektiviteten för en kylmaskin är beroende av dellastegenskaper kan inte någon exakt lastkurva tas fram från dessa data. Genom ett antagande att kyllasten är proportionell mot elförbrukningen kommer kylbehovet vid låga laster att överskattas. Detta innebär att mer energi finns tillgängligt för lagring än vad som kan komma fram från en lastkurva framtagen från elförbrukningen. I figurerna 6 och 8 återfinns den uppskattade lastkurvan för systemet. Uppskattningen har gjorts så att den högsta elförbrukningen den studerade dagen anats motsvara full last, dvs 4,2 MW. Kyllasten vid dellast har sedan ansetts proportionell mot elförbrukningen. Två dagar har studerats, 2002-06-05 (figur 6) och 2002-08-14 (figur 8). Anledningen till detta val är att elförbrukningen varit som högst under en period just dessa dagar. (Elförbrukningen har visserligen varit högre den 19 augusti men tydligen har kylsystemet varit ur drift tiden just före denna höga förbrukning. Elförbrukningen har varit nära noll under tiden kvällen den 16 augusti till klockan 12 den 19 augusti. För dimensionering av lagret har dock elförbrukningen 15

den 19 augusti legat till grund för uppskattning av effektbehovet.) Augustidagen uppvisar en väsentligt högre förbrukning än dagen i juni. Detta beror på att mellan de båda observationstillfällena har flera kunder kopplats till kylnätet. Kurvan för juni liknar den för tre kommuner enligt figur 5 men skiljer sig ifrån denna genom att lasten under natten är lägre i Perukmakaren än i de tre kommunerna. Den lägsta lasten är endast ca 25% av fullast. Medelvärdet över dygnet är också något lägre än för de tre kommunerna. Medellasten motsvarar ca 2,6 MW dvs 62% i stället för 67% som i kommunfallet. Augustikurvan däremot visar en ganska jämn belastning utan några stora variationer. Lägsta belastning utgör ca 75% av toppeffekt medan medelvärdet över dygnet ligger så högt som 90% av toppeffekten. Det är i detta fall svårt att öka effektuttaget i önskad omfattning genom att lagra energi under ett dygn. Det är därför nödvändigt att titta på flera dygn i följd för att avgöra möjligheterna att öka effekten. För att försöka finna orsaken till de olikheter som finns mellan de båda lastkurvorna har utetemperaturens variation över dygnet återgivits i figurerna 7 respektive 9 för de båda studerade dagarna. Något samband mellan hög temperatur och högt kylbehov kan man inte se. Inte heller är temperaturen jämnare över dygnet under augusti jämfört med juni. Däremot är i augusti nattemperaturen högre än motsvarande tid i juni. Orsaken till olikheterna i lastkurvor ligger alltså inte i temperaturens variation. Sannolikt är det kundernas olika beteenden som återspeglas i de olika kurvorna. I augusti har ju fler kunder kopplats in sannolikt med ett annat förbrukningsmönster. 4 500,00 4 000,00 3 500,00 3 000,00 2 500,00 2 000,00 1 500,00 1 000,00 500,00-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Figur 6 Uppskattad lastkurva i befintligt kylnät 2002-06-05 (effekt, kw, mot tiden på dygnet) Figure 6 Estimated load curve in existing cooling net 2002-06-05 (power, kw, versus time) 16

35 30 25 20 15 10 5 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Figur 7 Temperaturfördelning utomhus 2002-06-05 ( o C mot tiden under dygnet) Figure 7 Temperature distribution out door 2002-06-05 ( o C versus time) 4 500,00 4 000,00 3 500,00 3 000,00 2 500,00 2 000,00 1 500,00 1 000,00 500,00-1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Figur 8 Uppskattad lastkurva I befintligt kylnät 2002-08-14 (Effekt, kw, mot tiden under dygnet) Figure 8 Estimated load curve in existing cooling net 2002-08-14 (Power, kw, versus time) 17

21 20,5 20 19,5 19 18,5 18 17,5 17 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Figur 9 Temperaturfördelning utomhus 2002-08-14 ( o C mot tiden på dygnet) Figure 9 Temperature distribution out door 2002-08-14 ( o C versus time) 6.4 Möjligheter till lagring av kyla Olika placeringar av ett lager har undersökts. Alternativ 1 och 2 hade anvisats som potentiella placeringar av ett energilager. 1. I källaren på Wallenstams fastighet (inom kvarteret VALLGRAVEN) 20:18. Detta utrymme visade sig vara ett kryputrymme med en takhöjd på ca 130 cm. De utrymmen som ställts i utsikt för placering av ett lager visade sig vara upptagna för andra ändamål. 2. Parkeringsutrymme och intransport till Gillblads butiken vid Kyrkogatan 21. Denna plats bedömdes vara mer ett affärsläge än ett utrymme för kyllager. Detta innebär att det ekonomiska incitamentet att begagna detta som en plats för ett termiskt energilager inte fanns. Möjligt utrymme för ett lager var ca 50 m3. Takhöjd i utrymmet är ca 4-4.5 m. 3. En möjlighet är att placera ett lager i den närbelägna kanalen. Hur lagret skulle utformas eller vilka konsekvenser ett lager skulle få för utnyttjande av kanalen eller för dess flora och fauna har inte undersökts. 4. Placering vid domkyrkan i marken utmed Korsgatan 14-18. Vi fick inte röra denna mark eftersom det är en begravningsplats för 20 000 döda Det har därför visat sig att det inte finns något fysiskt utrymme i kylnätet Perukmakaren eller i dess närhet. Det som återstår är att använda det befintliga rörsystemet för lagring av termisk energi. Volymen av rörsystemet är c:a 40 m 3. 6.5 Beräkningar av ett möjligt lager Målet är att undersöka om man genom termisk energilagring kan tillgodose kylbehovet hos ytterliggare kunder som har ett maximalt effektbehov som överstiger produktionskapaciteten med 1 MW, dvs. att maximala effektuttaget är 5,2 MW medan installerad kapacitet är 4,2 MW. En hypotetisk lastkurva har därför tagits fram för det tänkta systemet. Detta har skett genom antagandet att kyleffekten är proportionell mot den uppmätta elförbrukningen. Vidare har den högst uppmätta elförbrukningen, 169 kwh/h, ansetts motsvara de installerade maski- 18

nernas maximala effekt, 4,2 MW. Denna höga elförbrukning har uppmätts den 19 augusti mellan klockan 1200 och 1300. Den lastkurva som framkommit på detta sätt antas motsvara det nuvarande kundunderlagets kylbehov. För att få fram kylbehovet för ett tillskott av kunder med ett maximalt behov av ytterligare 1 MW har denna lastkurva multiplicerats med 5,2/4,2, dvs. 1,24. Beräkningarna har sedan gått till på följande sätt: 1. En lagerstorlek i kilowattimmar har uppskattats 2. Den 1 augusti kl. 00.00 har lagret ansetts fulladdat 3. Under tiden 00.00 till 01.00 har tillförts 4200 kwh genom produktion av kyla i de två kylmaskinerna 4. Under samma tid har förbrukats det antal kilowattimmar som motsvarar den ur elförbrukningen beräknade åtgången multiplicerat med effektfaktorn (1,24) 5. Lagret innehåller kl. 00.01 det ursprungliga antalet kilowattimmar ökat med 4200 och minskat med den beräknade förbrukningen enligt punkt 4 6. Om beräkningarna visar högre energiinnehåll än den uppskattade storleken enligt punkt 1 sätts lagerinnehållet till detta värde. 7. Beräkningarna upprepas för samtliga timmar under månaden augusti. 8. Om lagret vid någon tidpunkt innehåller ett negativt antal kilowattimmar ökas lagerstorleken enligt punkt 1 och beräkningarna upprepas. Om lagret aldrig innehåller 0 (noll) kilowattimmar minskas lagrets storlek enligt punkt 1 och beräkningarna upprepas. På detta sätt har storleken av ett lager för att tillgodose det ökade effektbehovet beräknats till 3 015 kwh. Figur 10 visar hur laddningen av lagret varierar över dygnet den dag då lagret vid någon tidpunkt är helt tömt, dvs den dag som har varit dimensionerande för storleken på lagret. Noteras bör att lagret beräknas vara fulladdat bara någon timme efter midnatt. Lagrets laddning kwh 2002-08-19 Laddning kwh 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 11 13 15 17 19 21 23 Tidpunkt Figur 10 Lagrets laddning 2002-08-19 Figure 10 The charge of the storage 2002-08-19 Eftersom det fysiska utrymmet för ett termiskt energilager är begränsat har beräkningar också utförts för att se hur stor maximal effektökning man kan åstadkomma med ett mindre lager. Dessa beräkningar har skett på samma sätt som ovan beskrivits. Effektfaktorn i punkt 4 har 19

valts lägre. Resultatet av dessa beräkningar framgår av figur 11 där maximal effektökning (kw) redovisas som funktion av lagerstorleken (kwh) 1200 1000 Effektökning kw 800 600 400 200 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Lagerstorlek kwh Figur 11 Effektökning, kw, som funktion av lagerstorlek, kwh Figure 11 Increase of power, kw, as a function of storage capacity, kwh 6.6 Rekommendation för kylnät i kvarteret Perukmakaren För att kunna öka den levererade effekten i kylnätet i kvarteret Perukmakaren med en 1 MW krävs ett termiskt energilager med en lagringskapacitet på 3 015 kwh. Olika lagringstekniker ger olika lagringstäthet. Ett vattenlager med en lagringskapacitet av denna storleksordning skulle kräva en volym av 350 m 3. Olika statiska lager med fasändringsmaterial såsom salthydrater eller vaxer kräver en volym av 75 respektive 120 m 3. En pumpbar PCM-slurry skulle kräva ett utrymme av 50 m 3. Inga fysiska utrymmen av denna storleksordning finns att tillgå i närheten av kylcentralen eller av kylkunderna i nätet. Det enda utrymme som finns att tillgå är själva rörsystemet. Detta skulle i så fall fyllas med chlatrat från det japanska företaget NKK. Rörsystemets volym är 40 m3. Nätets volym skulle därför räcka till att höja effekten i kylnätet med 900 kw, dvs något mindre än vad som krävs för det nya kundunderlaget. Den extra volym som behövs för att komma till den önskade effektökningen är 10 m 3. En del av detta utrymme kommer att finnas i de rörledningar som krävs för att ansluta nya kunder. Troligen krävs därutöver en tank på några kubikmeter. Det torde inte vara omöjligt att hitta utrymme för ett så litet lager. Storleken av ett lager med olika lagringsteknik samt uppskattad investeringskostnad för ett sådant lager återges i nedanstående tabell Volym m 3 Investeringskostnad kkr Vattenlager 350 600 Islager 75 400 PCMlager, salt 75 900 PCMlager paraffin 120 1 200 PCMslurry 50 1 500 20

7. Slutsatser Termisk energilagring är ett sätt att öka effekten av ett befintligt kylnät. Genom att den kylenergi som inte för tillfället används, lagras i ett termiskt energilager kan effektuttaget vid topplast ökas. Investeringskostnaden för att med kylmaskiner öka effekten uppgår till 2 000 5 000 kronor/kw beroende på teknik och vilka möjligheter det finns för kylning av kondensorn i maskinen. Genom att kylmaskinen kan gå på fullast under längre tid minskar också driftkostnaden för att framställa kyla eftersom verkningsgraden på en kylmaskin i allmänhet minskar vid dellast. Olika lagringsmedier och lagringstekniker ställer varierande krav på utrymme. Ett vattenlager kan lagra knappt 10 kwh/m 3 för en kyltillämpning medan de bästa fasändringsmaterialen medger en lagringskapacitet på upp till 60 kwh/m 3. Investeringskostnaderna varierar dock vilket medför att ett vattenlager trots den lägre lagringskapaciteten ofta är att föredra. I befintliga kylnät är det ofta svårt att hitta utrymme för ett termiskt energilager. Detta gäller speciellt för kylnät placerade i ett tättbebyggt samhälle. Befintliga utrymmen har ett kommersiellt värde som affärslokal, parkeringsutrymme eller dylikt. I sådana fall kan ett dyrare alternativ vara lönsamt. I de fall när inget ekonomiskt alternativ för fysisk plats för ett termiskt energilager finns att tillgå kan uppslamningar av fasändringsmaterial i det befintliga rörsystemet öka den lagringskapacitet som vattnet i rörsystemet utgör 21

8. Referenser K.Hayashi, S.Takao, H. Ogoshi, S. Matsumoto : Research and Development of High-Density Cold Latent Heat Medium Transportation Technology. Annex 10 5th Workshop Tsu Japan 2000. www.ket.kth.se/ avdelningar/ts/annex10/ Ingvar Larsson: Dygnslagring av Kyla. Presentation vid Fjärrvärmeföreningens temadag fjärrkyla 02-05-29--30. www.fjarrvarme.org Rydstrand C.M., Martin V., Setterwall F. Feasibility study of phase change storage for improving the cooling capacity of absorption chiller systems. Annex 17 2 nd Workshop, Ljubliana, Slovenia 2002 www.fskab.com/annex17 22

9. Bilagor 9.1 Karta över ledningsdragning för kylnätet vid Perukmakaren 9.2 Kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial 23

Bilaga 1 AP Fastigheter ledningsdragning 2001-12-17 4 Nygatan L:a Drottningg Stora L:a Kungsg Bilaga 1 Fontänbron 43 45 Fredsgatan Östra Hamngatan Östra Larmgatan Harry Hjörnes Plats 65 10 2 8 6 3 4 17 6 64B 15 66 73 13 11 68 7 75-77 9 17 1/2 19 A - B 120 3 102 kw 355 G - C 190 21 1 612 kw 250 Korsgatan Kungsgatan 4:5 2 67 64A 71 69 2:2 2:3 2:4 54A-60 5:1 24-26 10 25 27 29 Gamla Riksbanken 170 kw 19:1 12 34 15:2 27 28 19:2 19:15 14 15 36 25 19:16 23 20:7 16 18 29 19 31 32 30 37 44 21 35 23 33 Handelsbanken 25 34 20:14 48 36 27 44 37 Kungsgatan 50 50 29 27 33 46 57 35 39 37 36-40 59 29 54 44 46-48 31 1 3 33 47 2 8:19 56 4 54 35 17 360 kw 47 52 12:9 12:8 50 49 58 67 56 15 22 37 3-7 Perukmakaren 60 18 1 9-13 2 16 39 60 3 4 14 12 L:a Nyg 42 F 19:3 15:3 17 31 19:4 20:18 15:4 33 38-40 47 49 35 31 Östra Hamng 33 19:5 19:6 19:17 serv ga:9 42 19:19 H 20:4 46 1000 kw 15:13 51 19:7 53 B ga:9 108 kw 21:6 20:6 55 D 19:18 21:20 19:9 20:8 G 212 ga:7 kw 21:9 20:9 21:10 41-43 38 39 42-44 46 48 Arkaden 1231 kw 2002 411 kw 2005 11:6 50 52 61 10:9 8:1 21 8:14 A 8:20 Centrumhuset 7:5 12:1 12:2 2 20 726 kw Kompassen 1252 kw 8:18 C 9:13 5:2 12:10 4:1 701:37 KC 3:1 2:1 3:7 3:2 2:9 1:13 2:8 2:7 3:5 2 4 3:4 Sträcka Meter Effekt Dim 1 PE 3 d-m Dy 4:2 KC - A 130 4 744 kw 400 B - D 25 2 932 kw 315 D - G 4:4 60 1 932 kw 250 4:7 G - ÖH 33 10 320 kw 125 ÖH 6 4:6 33-65 212 kw 125 KU50 23-25 B - F 85 170 kw 110

Bilaga 2 Kommersiellt tillgängliga fasändringsmaterial o o PCM name type Tmelt H C H density C o density C Source o C kj/kg kj/l kg/l kg/l E117 117 169 245 1,45 EPS Ltd RUBITHERM RT 100 latent heat paraffin 99 168 91/106 158 0,94 15 0,77 130 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 90 latent heat paraffin 90 194 82/97 180 0,93 15 0,77 100 RUBITHERM GmbH E89 89 163 253 1,55 EPS Ltd TH89 Salthydrate 89 149 229 1,54 TEAP RUBITHERM PX 80 latent heat powder 77 91 70/85 58 0,64 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM GR 80 latent heat granulate 79 71 71/86 53 0,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM FB 80 latent heat fibre board 79 132 71/86 99 0,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 80 latent heat paraffin 79 175 71/86 161 0,92 15 0,77 100 RUBITHERM GmbH Salzhydrat/Salz PCM72 Eutektikum 72 0 290 0 Merck KGaA ClimSel C 70 70 194 330 1,7 Climator RUBITHERM RT 65 latent heat paraffin 64 173 56/71 157 0,91 15 0,79 70 RUBITHERM GmbH ClimSel C 58 58 364 45/75 531 1,46 Climator E58 58 226 289 1,28 EPS Ltd TH58 Salthydrate 58 226 291 1,29 TEAP STL55 (Sodiumacetatetrihydrat e) Salthydrate 55 242 312 1,29 Mitsubishi Chemical??? (Mitsubishi license) Salthydrate 55 242 312 1,29 Cristopia RUBITHERM FB 54 latent heat fibre board 55 135 46/61 101 0,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 54 latent heat paraffin 55 179 46/61 161 0,90 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH

RUBITHERM PX 52 latent heat powder 53 103 45/60 66 0,64 RUBITHERM GmbH STL52 (Sodiumacetatetrihydrat e) Salthydrate 52 201 261 1,3 Mitsubishi Chemical E48 48 201 336 1,67 EPS Ltd ClimSel C 48 48 324 35/65 441 1,36 Climator STL47 (Sodiumacetatetrihydrat e eut.) Salthydrate 47 221 297 1,34 Mitsubishi Chemical??? (Mitsubishi license) Salthydrate 47 221 297 1,34 Cristopia RUBITHERM RT 42 latent heat paraffin 43 174 36/51 153 0,88 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM GR 41 latent heat granulate 43 63 35/50 47 0,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM FB 41 latent heat fibre board 43 117 35/50 88 0,75 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 41 latent heat paraffin 43 152 35/50 134 0,88 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM PX 41 latent heat powder 43 96 35/50 61 0,64 15 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 36 latent heat paraffin 36 159 27/42 140 0,88 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM RT 35 latent heat paraffin 35 157 27/42 138 0,88 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH ClimSel C 32 Salthydrate 32 302 20/50 438 1,45 Climator E32 32 186 272 1,46 EPS Ltd RUBITHERM RT 32 latent heat paraffin 31 130 23/38 114 0,88 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH E30 30 201 262 1,3 EPS Ltd TH29 Salthydrate 29 188 290 1,54 TEAP RUBITHERM RT 27 latent heat paraffin 28 179 19/34 156 0,87 15 0,75 70 RUBITHERM GmbH RUBITHERM GR 27 latent heat granulate 28 72 19/34 54 0,75 15 RUBITHERM GmbH

RUBITHERM PX 27 latent heat powder 28 112 19/34 72 0,64 15 RUBITHERM GmbH A28 28 245 193 0,79 EPS Ltd S27 Salthydrate 27 207 304 1,47 Cristopia STL27 (Calciumchloride hexahydrate) Salthydrate 27 213 232 1,09 Mitsubishi Chemical RUBITHERM RT 26 latent heat paraffin 25 131 15/30 115 0,88 15 0,76 70 RUBITHERM GmbH ClimSel C 24 Salthydrate 24 216 15/45 320 1,48 Climator A22 22 220 171 0,775 EPS Ltd RUBITHERM RT 20 latent heat paraffin 22 172 11/26 150 0,87 15 0,75 70 RUBITHERM GmbH E21 21 150 222 1,48 EPS Ltd 20 TEAP ClimSel C 15 15 130 0 0 Climator E13 13 140 245 1,78 EPS Ltd??? (Mitsubishi license) 13 0 0 0 Cristopia E10 10 140 213 1,52 EPS Ltd??? (Mitsubishi license) 9 0 0 0 Cristopia RUBITHERM RT 6 latent heat paraffin 8 174-3/12 150 0,86-15 0,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH E8 8 140 206 1,47 EPS Ltd A8 8 220 170 0,77 EPS Ltd RUBITHERM RT 5 latent heat paraffin 7 156-5/10 134 0,86-15 0,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH E7 7 120 185 1,54 EPS Ltd ClimSel C 7 7 162 0/30 230 1,42 Climator TH 7 7 189 TEAP RUBITHERM RT -2 latent heat paraffin 6 214-10/5 184 0,86-15 0,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH A4 4 227 174 0,766 EPS Ltd TH 0 0 334 TEAP RUBITHERM RT -7 latent heat paraffin -3 165-15/0 142 0,86-15 0,77/0,73 15/70 RUBITHERM GmbH

SN03 Saltsolution -3 328 331 1,01 Cristopia STL-3 (sodiumcarbonate sol) Saltsolution -3 328 331 1,01 Mitsubishi Chemical TH-4-4 286 TEAP SN06 Saltsolution -6 284 304 1,07 Cristopia STL-6 (potasiumhydrogencarbo nate sol) Saltsolution -6 284 304 1,07 Mitsubishi Chemical TH-10-10 283 TEAP SN10 Saltsolution -11 310 341 1,11 Cristopia STLN10 (Pottasiumchloride solution) Saltsolution -11 271 284 1,05 Mitsubishi Chemical SN12 Saltsolution -12 306 324 1,06 Cristopia SN15 Saltsolution -15 311 317 1,02 Cristopia STL-16 (ammoniumchloride solution) Saltsolution -16 0 0 0 Mitsubishi Chemical TH-16-16 289 TEAP SN18 Saltsolution -18 268 324 1,21 Cristopia STL-21 (sodiumchloride solution) Saltsolution -21 240 269 1,12 Mitsubishi Chemical SN21 Saltsolution -21 240 269 1,12 Cristopia TH-21-21 222 TEAP SN26 Saltsolution -26 268 324 1,21 Cristopia SN29 Saltsolution -29 233 268 1,15 Cristopia TH-31-31 131 TEAP SN33 Saltsolution -33 245 304 1,24 Cristopia

Rapportförteckning Samtliga rapporter kan beställas hos Svensk Fjärrvärmes Förlagsservice. Telefon: 026 24 90 24, Telefax: 026 24 90 10, www.fjarrvarme.org Nr Titel Författare Publicerad FORSKNING OCH UTVECKLING RAPPORTER 1 Inventering av skador på befintliga skarvar med CFC-blåsta respektive CFC-fria fogskum Hans Torstensson 2 Tryckväxlare Status hösten 1995 Bror-Arne Gustafson Lena Olsson 3 Bevakning av internationell fjärrvärmeforskning Sture Andersson Gunnar Nilsson maj-96 maj-96 maj-96 4 Epoxirelining av fjärrvärmerör Jarl Nilsson sep-96 5 Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler (abonnentcentraler) 6 Auktorisation av montörer för montage av skarvhylsor och isolering Former och utvärdering Lena Råberger Håkan Walletun Lars-Åke Cronholm 7 Direkt markförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Jan Molin Gunnar Bergström 8 Medierör av plast i fjärrvärmesystem Håkan Walletun Heimo Zinko 9 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i kulvertisolering av polyuretanskum Lars-Åke Cronholm Hans Torstensson okt-96 okt-96 dec-96 dec-96 dec-96 10 Dynamiska värmelaster från fiktiva värmebehov Sven Werner mars-97 11 Torkning av tvätt i fastighetstvättstugor med fjärrvärme H. Andersson J. Ahlgren 12 Omgivningsförhållandenas betydelse vid val av strategi för Sture Andersson ombyggnad och underhåll av fjärrvärmenät. Insamlingsfasen Jan Molin Carmen Pletikos 13 Svensk statlig fjärrvärmeforskning 1981-1996 Mikael Henriksson Sven Werner maj-99 dec-97 dec-97 14 Korrosionsrisker vid användning av stål- och plaströr i fjärrvärmesystem en litteraturstudie 15 Värme- och masstransport i mantelrör till ledningar för fjärrkyla och fjärrvärme 16 Utvärdering av fuktinträngning och gasdiffusion hos gamla kulvertrör Hisings-Backa Peeter Tarkpea Daniel Eriksson Bengt Sundén Ulf Jarfelt dec-97 dec-97 dec-97 17 Kulvertförläggning med befintliga massor Jan Molin Gunnar Bergström Stefan Nilsson dec-97 18 Värmeåtervinning och produktion av frikyla två sätt att öka Peter Margen dec-97 marknaden för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner 19 Projekt och Resultat 1994-1997 Anders Tvärne mars-98 2003-11-24

Nr Titel Författare Publicerad 20 Analys av befintliga fjärrkylakunders kylbehov Stefan Aronsson mars-98 Per-Erik Nilsson 21 Statusrapport Trycklösa Hetvattenackumulatorer 22 Round Robin test av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Mats Lindberg Leif Breitholtz Ulf Jarfelt maj-98 maj-98 23 Mätvärdesinsamling från inspektionsbrunnar i fjärrvärmesystem Håkan Walletun juni-98 24 Fjärrvärmerörens isolertekniska långtidsegenskaper Ulf Jarfelt Olle Ramnäs juni-98 25 Termisk undersökning av koppling av köldbärarkretsar till fjärrkylanät Erik Jonson juni-98 26 Reparation utan uppgrävning av skarvar på fjärrvärmerör Jarl Nilsson Tommy Gudmundson juni-98 27 Effektivisering av fjärrvärmecentraler metodik, nyckeltal och användning av driftövervakningssystem Håkan Walletun apr-99 28 Fjärrkyla. Teknik och kunskapsläge 1998 Paul Westin juli-98 29 Fjärrkyla systemstudie Martin Forsén Per-Åke Franck Mari Gustafsson Per-Erik Nilsson 30 Nya material för fjärrvärmerör. Förstudie/litteraturstudie Jan Ahlgren Linda Berlin Morgan Fröling Magdalena Svanström juli-98 dec-98 31 Optimalt val av värmemätarens flödesgivare Janusz Wollerstrand maj-99 32 Miljöanpassning/återanvändning av polyuretanisolerade fjärrvärmerör Morgan Fröling dec-98 33 Övervakning av fjärrvärmenät med fiberoptik Marja Englund maj-99 34 Undersökning av golvvärmesystem med PEX-rör Lars Ehrlén apr-99 35 Undersökning av funktionen hos tillsatser för fjärrvärmevatten Tuija Kaunisto maj-99 Leena Carpén 36 Kartläggning av utvecklingsläget för ultraljudsflödesmätare Jerker Delsing nov-99 37 Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät Lennart Eriksson Håkan Walletun 38 Ändgavlar på fjärrvärmerör Gunnar Bergström Stefan Nilsson 39 Användning av lågtemperaturfjärrvärme Lennart Eriksson Jochen Dahm Heimo Zinko maj-99 sept-99 sept-99 40 Tätning av skarvar i fjärrvärmerör med hjälp av material som sväller i kontakt med vatten Rolf Sjöblom Henrik Bjurström Lars-Åke Cronholm nov-99 03-11-24

Nr Titel Författare Publicerad 41 Underlag för riskbedömning och val av strategi för underhåll och förnyelse av fjärrvärmeledningar Sture Andersson Jan Molin Carmen Pletikos dec-99 42 Metoder att nå lägre returtemperatur med värmeväxlardimensionering och injusteringsmetoder. Tillämpning på två fastigheter i Borås. 43 Vidhäftning mellan PUR-isolering och medierör. Har blästring av medieröret någon effekt? 44 Mindre lokala produktionscentraler för kyla med optimal värmeåtervinningsgrad i fjärrvärmesystemen Stefan Petersson Ulf Jarfelt Peter Margen mars-00 juni-00 juni-00 45 Fullskaleförsök med friktionsminskande additiv i Herning, Danmark Flemming Hammer Martin Hellsten feb-01 46 Nedbrytningen av syrereducerande medel i fjärrvärmenät Henrik Bjurström okt-00 47 Energimarknad i förändring Utveckling, aktörer och strategier Fredrik Lagergren nov-00 48 Strömförsörjning till värmemätare Henrik Bjurström nov-00 49 Tensider i fjärrkylenät Förstudie Marcus Lager nov-00 50 Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport Neuartige Wärmeverteilung Heimo Zinko jan-01 51 Vattenläckage genom otät mantelrörsskarv Gunnar Bergström Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 52 Direktförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Påkänningar och skadegränser Gunnar Bergström Stefan Nilsson jan-01 jan-01 53 Korrosionsmätningar i PEX-system i Landskrona och Enköping Anders Thorén feb-01 54 Sammanlagring och värmeförluster i närvärmenät Jochen Dahm feb-01 Jan-Olof Dalenbäck 55 Tryckväxlare för fjärrkyla Lars Eliasson mars-01 56 Beslutsunderlag i svenska energiföretag Peter Svahn sept-01 57 Skarvtätning baserad på svällande material Henrik Bjurström Pal Kalbantner Lars-Åke Cronholm 58 Täthet hos skarvar vid återfyllning med befintliga massor Gunnar Bergström Stefan Nilsson 59 Analys av trerörssystem för kombinerad distribution av fjärrvärme och fjärrkyla Sven-Erik Sällberg Guaxiao Yao 60 Miljöbelastning från läggning av fjärrvärmerör Morgan Fröling Magdalena Svanström 61 Korrosionsskydd av en trycklös varmvattenackumulator Leif Nilsson med kvävgasteknik fjärrvärmeverket i Falkenberg 62 Tappvarmvattenreglering i P-märkta fjärrvärmecentraler för Tommy Persson villor Utvärdering och förslag till förbättring okt-01 okt-01 dec-01 jan-02 jan-02 jan-02 03-11-24

Nr Titel Författare Publicerad 63 Experimentell undersökning av böjar vid kallförläggning av fjärrvärmerör Sture Andersson Nils Olsson jan-02 64 Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov Håkan Walletun jan-02 Daniel Lundh 65 Framtemperatur vid värmegles fjärrvärme Tord Sivertsson mars-02 Sven Werner 66 Fjärravläsning med signaler genom rörnät förstudie Lars Ljung mars-02 Rolf Sjöblom 67 Fukttransport i skarvskum Gunnar Bergström april-02 Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 68 Round Robin test II av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Ture Nordenswan april-02 69 EkoDim beräkningsprogram Ulf Jarfelt juni-02 70 Felidentifiering i FC med flygfoton Förstudie Patrik Selinder juni-02 Håkan Walletun 71 Digitala läckdetekteringssystem Jan Andersson aug-02 72 Utvändigt skydd hos fjärrvärmerörsskarvar Gunnar Bergström sept-02 Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 73 Fuktdiffusion i plaströrsystem Heimo Zinko sept-02 Gunnar Bergström Stefan Nilsson Ulf Jarfelt 74 Nuläge värmegles fjärrvärme Lennart Larsson sept-02 Sofie Andersson Sven Werner 75 Tappvarmvattensystem egenskaper, dimensionering och komfort Janusz Wollerstrand sept-02 76 Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2-stegskopplade fjärrvärmecentraler Håkan Walletun okt-02 77 Isocyanatexponering vid svetsning av fjärrvärmerör Gunnar Bergström Lisa Lindqvist Stefan Nilsson 78 Förbättringspotential i sekundärnät Lennart Eriksson Stefan Petersson Håkan Walletun okt-02 okt-02 79 Jämförelse mellan dubbel- och enkelrör Ulf Jarfelt dec-02 80 Utvändig korrosion på fjärrvärmerör Göran Sund dec-02 81 Varmvattenkomfort sommartid i småhus Tommy Persson dec-02 82 Miljöbelastning från produktion av fjärrvärmerör Morgan Fröling Camilla Holmgren dec-02 83 Samverkande produktions- och distributionsmodeller John Johnsson Ola Rossing 84 Användning av aska vid förläggning av fjärrvärmeledningar - Rolf Sjöblom förstudie 85 Marginaler i fjärrvärmesystem Patrik Selinder Heimo Zinko feb-03 feb-03 mars-03 86 Flödesutjämnande körstrategi Gunnar Larsson april-03 87 Black-Box -undersökning av fjärrvärmecentraler Håkan Walletun Bernt Svensson juni-03 03-11-24

Nr Titel Författare Publicerad 88 Långtidsegenskaper hos lågflödesinjusterade radiatorsystem Stefan Petersson aug-03 Sven Werner 89 Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar Tommy Gudmundson sep-03 90 Total Kontra utförandeentreprenad Tommy Gudmundson sep-03 91 Tryckväxlare för fjärrkyla Teknik och funktion Bror-Arne Gustafson sep-03 92 Kylning av kylmaskiners kondensorer med fjärrkyla i livsmedelsbutiker Caroline Haglund Stignor sep-03 93 Minskade distributionsförluster med diffusionstäta fjärrvärmerör Maria Olsson okt-03 94 Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump Patrik Selinder Håkan Walletun Heimo Zinko okt-03 95 Funktion hos 1-rörs radiatorsystem Avkylning, komfort och stabilitet Stefan Petersson okt-03 Bernt-Erik Nyberg 96 EPSPEX-kulvert Utveckling, utförande och uppföljning Tommy Gudmundson okt-03 97 EPSPEX-kulvert Funktion under och efter vattendränkning Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg Gunnar Bergström okt-03 98 Fukt i fjärrvärmerör, larmsystem och detektering Inventering av mätmetoder och gränsvärden Henrik Bjurström Lars-Åke Cronholm Mats-Olov Edström okt-03 99 Undersökning av skarvar med isolerhalvor efter nio år i drift Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg Gunnar Bergström nov-03 100 Strategier för framtidens fjärrvärme Markus Fellesson dec-03 101 Fjärrvärmevärmda torkrumsanläggningar Peter Neikell Tobias Nilsson 102 Kyllager i befintligt kylnät Fredrik Setterwall Benny Andersen nov-03 nov-03 FORSKNING OCH UTVECKLING ORIENTERING 1 Fjärrkyla: Behov av forskning och utveckling Sven Werner jan-98 2 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport nr 534. Mätvärdesinsamling för perioden 23/5 30/9 1996. 3 Symposium om Fjärrvärmeforskning på Ullinge Wärdshus i Eksjö kommun, 10-11 december 1996 4 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport nr 534. Mätvärdesinsamling för period 2. 1/1 31/12 1997. 5 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i kulvertisolering av polyuretanskum 6 Optimering av fjärrvärmevattens framledningstemperatur i mindre fjärrvärmesystem Lars Lindgren Conny Nikolaisen Lennart Thörnqvist Conny Nikolaisen Lars-Åke Cronholm Hans Torstensson Ilkka Keppo Pekka Ahtila jan-98 jan-98 juli-98 sept-99 jan-03 03-11-24

Svensk Fjärrvärme AB och Statens Energimyndighet bedriver forskningsprogram inom området fjärrvärme hetvattenteknik och fjärrkyla. SVENSK FJÄRRVÄRME AB 101 53 STOCKHOLM Besöksadress: Olof Palmes Gata 31, 6 tr Telefon 08-677 25 50, Telefax 08-677 25 55 Förlagsservice, beställning av trycksaker: Telefon 026-24 90 24, Telefax 026-24 90 10