frikyletekniker Vad är frikyla? baltic presentation av

Transkript

1 presentation av frikyletekniker Vad är frikyla? Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt miljöpåverkan och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.

2 Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Hemab och Mittnordenkommittén i Västernorrland och Merinova, Katternö Folkhögskola och Österbottens förbund i Österbotten Finland. Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordenkommittén. Projektet finansieras förutom av deltagande parter via Botnia-Atlanticaprogrammet. Projektets tre huvudmål är: MILJÖANPASSAD KYLA OCH VÄRME Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningarna i Västernorrland (snökyla och älvkyla) och Österbotten (sedimentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas). Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla. MIKROPRODUKTION AV EL Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energianvändning mellan företag och med potentiella brukare i Österbotten och Västernorrland. Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el. Öka produktion av egenproducerad förnyelsebar el. Foto: Anders Eliasson Vad är frikyla? Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt - miljöpåverkan och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar. Man producerar frikyla för komfortkylning och processkylning genom att använda naturlig kyla i vatten, luft eller berg. Anläggningarna är oftast stora och anslutna till ett fjärrkylenät för en stad eller till en stor förbrukare (exempelvis ett sjukhus). Av storleken följer även att anläggningarna sköts professionellt, detta ger ytterligare fördel både driftsekonomiskt och miljömässigt jämfört med små punktanläggningar. Driftssäkerheten är genomgående hög för frikyleanläggningar. De flesta frikyletekniker är dessutom tysta och har ingen utrymmeskrävande apparatur hos användaren. Den största vinsten med frikyla är dock miljömässig. Betydligt mindre elanvändning (-90% snökyla) och inga miljöfarliga köldmedier behövs. Här följer en presentation av frikyletekniker. ÖKA INTRESSET FÖR ENERGI- OCH KLIMATÅTGÄRDER Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos: - Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet - Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept. Projekttiden är

3 Färskvattenkyla Obehandlat och naturligt kallt (+8 grader) vatten hämtas upp i brunnar. Kylan distribueras via det befintliga vattenledningsnätet. Från den befintliga vattenledningen görs en avgrening för att separera ut vattnet för kyländamål. Foto:Emma Burridge Vattnet distribueras sedan antingen direkt ut i fastigheten och fungerar som köldbärare eller leds till en fjärrkylacentral i fastigheten för överväxling till ett köldbärarsystem. Inne i fastigheten kyler det kalla vattnet luften via kylbatteri/kylbaffel. Slutligen leds vattnet, som nu är +16 grader, ut på dagvattennätet och tillbaka till naturen. citlab

4 Havskyla +16 Snökyla Utnyttjar kallt vatten från havet Vatten med en temperatur på mellan 4-6 grader pumpas upp och kyler via värmeväxlare vattnet som cirkulerar i fjärrkylenätet. Därefter släpps returvattnet, som nu håller en temperatur på grader, ut i havet igen. Under vintern lagras snö som smälts under sommaren. Träflis kan användas som isolering mot alltför snabb avsmältning. Smältvattnet renas och växlas till det interna kylsystemet för att kyla luften och apparater under sommarhalvåret. Metoden är gammal och beprövad och kan användas överallt där snö finns eller kan tillverkas (snökanoner). Mer än 90 % eleffektivisering jämfört med kompressorkyla

5 1 2 VP Salt H2O Solkyla Bergkyla/geokyla Solkylan i detta exempel utnyttjar möjligheterna att få en varm och en kall sida i ett batteri med ett kärl med vatten och ett kärl med salt. Värmen från solfångaren leds till saltkärlet som upphettas och vatten avgår. Vatten kondenserar i vattenbehållaren som har undertryck. Vid urladdning övergår vattenånga till saltet och en kall (vattnet) och en varm (saltet) sida har skapats. Kylan kan användas i kylanläggningen. Solkyla kan produceras på flera andra sätt men kräver då mer tekniskt komplicerad apparatur. Två principiellt olika tekniker: Borrhål med sluten slinga som kyler vatten. Direkt anslutet till exempelvis ett ventilationssystem. Borrat hål med sluten slinga anslutet till en värmepump - möjlighet att använda borrhålet till kylning på sommaren och värme på vintern. Båda teknikerna kan också vara anslutna till en akvifer, dvs grundvattenkyla där grundvatten pumpas upp och runt i en värmeväxlare.

6 CO2 5 Passiv kyla Luftkyla, älvkyla Passiv kyla eller solavskärmning. Sänker inomhustemperaturen >2,5 C. Kan utformas som del av byggnaden (utsprång, balkonger etc). Kan kombineras med solceller för elproduktion. Under vinterhalvåret är den kalla utomhusluften basen i kylanläggningen. Då utomhusluften är kallare än +7 C räcker kylan för att förse hela fastigheten kylsystem med kyla. Under sommarhalvåret pumpas kallt vatten upp ur älven. Det kalla vattnet kyler de två unika CO2-kylmaskinernas köldmedium vilket gör att elanvändning för kylproduktion minskar avsevärt. Det kalla älvvattnet kyler även den varma inluften i ventilationssystemet vilket bidrar till att hålla önskad inomhustemperatur i lokalerna på sommaren. Älvvattnet går i retur ut till älven.

7 Vill du veta mer om projektet kontakta: Lena Krånglin Huvudprojektledare Tel +46 (0) , Mobil +46 (0) Kägelbacken 6, Ramsele E-post: Markus Nyman Projektledare Tel (0) E-post: Lars Brännström Projektledare Tel +46 (0) , Mobil +46 (0) E-post: Utredning gjord av: ESAM AB Torsten Berglund Senior konsult energi Mobil: E-post: grafisk form: letsdesign.se tryck & illustrationer: Selma Solutions 2012