Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Transkript

1 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten *Golvvärme *Traditionell radiatorvärme *Fläkt konvektorsradiatorer 4

2 Energislag som kan producera värme till ackumulatortanken. *Sol *Värmepump (Luft/vatten, jord, sjö, berg) *El *Ved *Pellets/flis *Olja/gas Producerad energi samlas för lagring i ackumulatortankens volm som kwh för jämn och bekväm temperatur i fastigheten. Energin fördelas sedan i fastigheten via acktanken och ut till radiatorer eller golvvärme. Termostater styr schuntgrupper och fördelar värmen på ett bekvämt sätt. Produktions slag och funktionsförklaringar i ackumulatortanken SOL (cirkulationspumpen placeras på den kalla sidan) 5

3 Cirkulationspumpen startar då temperaturen är högre i T3 än i T2 då solpåverkan höjer temperaturen i värmebärarmediet. Värmebärarmediet i en solpanel har högre kokpunkt och lägre kylpunkt än vatten för att klara svängningarna mellan stark solpåverkan och kraftig kyla. Solenergin överförs i acktanken via en KAMFLENSSLINGA i botten av acktanken. OBS cirkulations riktning. VÄRMEPUMP Värmepumpens princip bygger på att gas som komprimeras blir varm och via värmeväxlare överför energin till acktanken, därefter expanderas gasen och blir då kall och övergår till vätska för att på nytt hettas upp via värmebärarmediet som fått sin temperatur via luft, jord, sjö eller berg. Värmebäraramediet kallas för BRINE. Så här fungerar värmepumpen 1. En brinevätska* cirkulerar i en kollektorslinga och tar upp värmeenergi från berg, mark, luft eller vatten. 2. Vid värmeväxlaren (förångaren) möter den ljumma brinevätskan i kollektorslingan det iskalla köldmediet** som cirkulerar i värmepumpen. Köldmediet värms då upp några grader och förångas. 3. En kompressor ökar sedan trycket på det nu gasformiga köldmediet. När trycket ökar, ökar även temperaturen. 4. Via en värmeväxlare (kondensor) överförs värme från det heta köldmediet till husets värmesystem, och i samband med det sjunker temperaturen och köldmediet blir till vätska igen. 5. Köldmediet cirkulerar vidare. I expansionsventilen sänks trycket tillbaka. Temperaturen sjunker och köldmediet blir iskallt. Processen börjar om när köldmediet åter möter brinevätskan från kollektorslingan. 6

4 (referens källa Thermia) 7

5 EL Elpatronen startar med automatik då övriga energislagg inte är tillräckliga för stundens energibehov i fastigheten. Brukar i dagligt tal kallas spets Placeringen av elkolben/elpatronenn är avgörande på hur h stor del el spetss som förbrukas. Placering i toppen av ackumulatortanken. Värmer endast den övree delen vid behov till förinställd temperatur Placering i botten av ackumulatortanken. Värmer hela tanken till förinställd temperatur vilket ger längre driftstid på spetsvärmenn = mer förbrukningg av el 8

6 VED 1. Vedeldstadens vattenmantling anslutss till toppen av ackumulatortanken. 2. Returvattnet till eldstaden tas från botten av ackumulatortanken. 3. OBS då solslingan är inkopplad för funktion skall returvattnet till vedeldstaden tas ovan solslingan för optimal funktion ochh verkningsgrad på solinstrålningen. (solslingans funktion optimerades då T3 var större än T2, se avsnitten om sol) 4. Ett laddningspaket monterass mellan fram/retur löpet frånn vedeldstadens vattenmantling. Laddningspaketets termostat styr dels laddningstemperaturen in mot acktanken samt att korrekt temperatur upprätthålls i eldstadskammaren. 5. Vattentemperaturen som cirkulerar i eldstaden skall överstiga 55 grader Celsius för att kondensering i brännkammaren inte skall ske. Kondensering i eldstaden syns inte med blotta ögat ö då ni tittar efter det men påverkar materialet i brännkammaren medd rostangrepp och korrosion vilket leder till förkortad livsländ och läckage. 9

7 Laddnings paket och dess termostat. PELLETS/FLIS OLJA/GAS Montaget motsvarar vedhanter ingen dock så styrs energiflödet och volymen av eldningsbart material via givare/föler för att ta ut u rätt effekt vid behov. Johan Walther/ JP Walther AB 10

8 Systemlösnings presentation del 2. JP Walther AB 2013 Säkerhet vid anlutning av vattenmantlade/vannmantlade eldstäder Sluten expansion Öppen expansion Termisk säkerhetventil syrventil Kylslinga Nödströms anläggning När används sluten resp. öppen expansion? Kommunalt vatten = sluten expansion med inkopplad kylslinga mot en termisk säkerhetsventil samt nödströms anläggning Egen brunn = öppen expansion samt nödströms anläggning sluten expansion är det mest förekommande i dagens nyproducerade fastigheter. Vid montage av vattenmantlade vedeldstäder SKALL ALLTID en termisk säkerhetsventil kopplas in mot kylslingan i eldstaden. Kylslingans syfte är att säkerställs så vattenmantlingen inte skall komma i kok. Med hjälp från den termiska säkerhetsventilen, som öppnar vid 95 grader, slungas trycksatt förbrukarvatten igenom slingan och kokningsrisken elimineras. Vid sluten expansion monteras expansionskärlet i teknikrummet bredvid ackumulatortanken och dimensioneras till ca 10 % av systemlösningens vattenvolym. 11

9 På vedeldstadens vattenmantlings framlöp (VL)a monteras en automatisk avluftare + en extraa säkerhetsventil på 3 Barr för ökad säkerhet. Kylslingan + säkerhetsventilenss returlöp anslutss mot ettt vattenutkast/avlopp. Tänk på att säkerhetsventilens utkast kan ha mycket höga temperaturer. Expansionsberäkning finns via (se( nyheter) 12

10 öppen expansion Används till fastigheter med egen brunn. Då strömavbrott föreligger har en fastighet med egen brunn inte kapacitet att få tryck i förbrukarvattnet och därmed finns ingen funktionsmöjlighet för kylslingan. Öppen expansion ger ångbildningen från kokning i systemet rakt flöde ut och ingen skadebildning.. Det är av stor vikt att tillse god isolation kring expansionskärlet som ofta o blir placerad på vindsutrymmet, frysrisk kan förekomma. Framlöpet från eldstaden (VL) skall ha rak stigning mot expansionskärlet. Expansionskärlets volym kan beräknas till 10 % av systemlösningens volym. 13

11 termisk säkerhetsventil syrventil En termisk säkerhetsventil är en temperaturstyrd ventil som monteras mot förbrukarvattnet. Då givaren (som sitter monterad i eldstadens dykrörshylsa TAS) uppnår en temperatur av 95 grader öppnas ventilen och förbrukarvatten strömmarr igenom. Då temperaturen kring givaren åter sjunkit till 90 grader g stängs ventilen och systemet är säkrat. 14

12 kylslinga är en förmonterad produkt i alla vattenmantlade produkter som levereras från JP Walther AB. Kylslingann är ett kopparrök ör som är instucken i vattenmantlings delen för eldstaden n. Kopparr röret har en mängd kylflensar monterat runt för att öka dess anträffsyta och därmed ökad kyleffekt. Kallas normalt för KAMFLENS SLINGA med detta utseende. 15

13 Kylslinga producerad som kamflens slinga 16

14 nödströms anläggning är ett batteribackup system som säkerställer cirkulationen mellan vedeldstadenss vattenmantling och ackumulatortanken vid strömavbrott. Anläggningen ärr självjustarande så ingen extra åtgärd behöver göras av användaren vid strömavbrott. En skyttel ligger i läge med hjälp av magnetfält som bildas vid normal strömföring och då strömavbrott uppstår släpper magnetfältet och o skytteln förs tillbaks för att ta emot 12 voltss system. 12 voltssystmet omvandlas till 230 via invertern och cirkulatio ons pumpen på ladd paketet fortsätter i drift. Driftstiden för ett 70Ah:ars fritids batteri ligger påå ca 7 timmar. Nödströmsanläggningen levereras med tillhörande batteriladdare. Önskar man kan även cirkulationspumpen för drift d mot golv/radiator värme anslutas mot anläggningen, dock påverkas då batteriets hållbarhetslängd. 17

15 Johan Walther/JP Walther AB 18