Teori. Exempel. =30 / 4200 (10 2) = 1 10 =
|
|
- Rune Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SNÖKYLA Inledning Vi har valt att kolla närmare på möjligheterna att använda snölager som en metod att värmeväxla till komfortkyla under sommarhalvåret. Eftersom snö är billigt och finns i stora mängder så är det väldigt smart att utnyttja detta istället för att bara låta den smälta bort. Det är en konstigt nog väldigt oanvänd metod i dagens samhälle vilket kan vara märkligt då snö har väldigt goda egenskaper och är lätt att tillgå så länge det snöar under vintern. I Sverige så finns det ett snölager system som är i bruk och det är placerat vid Regionsjukhuset i Sundsvall där man låter snö som röjs från gator och torg lagras för att sedan värmeväxla mot sjukhuset för att ge komfortkyla under sommarmånaderna. Denna metod har visat sig effektiv inte minst ur en ekonomisk synpunkt och man kan ju fråga sig varför denna metod inte används oftare. Metoden är effektiv för alla kylbehöv såsom komfortkyla, kyllagring och andra industriella ändamål där man har ett temperaturbehöv på något över noll grader celcius eller högre. Vid lägre temperatur behöv är det bättre att använda en kylmaskin mot snö istället för luft och det kan ge elbesparingar på 50 % eller mer Det finns mycket energi att utvinna ur den latenta energimängden som finns lagrad i snö och is. Snökyla har även fördelar i miljöaspekten då det är en metod som inte nödvändigtvis använder sig av hälsofarliga kylmedium och är helt och hållet förnyelsebar. Med snökylningssystem så minskar man elförbrukningen med upp till 95 % och har obegränsat effektuttag samtidigt som det är okänsligt för ökande elpriser och detta är unikt för denna lösning. Som om att det inte vore bra nog så fungerar snökylningen som ett reningsverk mot föroreningar som ansamlas i snö från utsläpp i trafik och industri då snön renas i filter innan det pumpas in i värmeväxlaren. (Snowpower)
2 Teori För att omvandla 1kg nollgradig is till 1kg nollgradigt vatten krävs lika mycket energi som det finns i motsvarande mängd 80 gradigt vatten. I fallet snökyla så har vi 10 gradigt vatten som kommer ut från värmeväxlaren och återcirkuleras in i snöhögen. Då krävs det alltså 8kg vatten för att smälta 1kg snö. Exempel. Beräkna massflödet som krävs för att leverera en effekt på 1000 kw samt beräkna snömängden för 1000 kwh då Cp =4200 J/kg*K och värmeväxlaren jobbar mellan 2 och 10 grader. Densitet för snö =650 kg/m 3 och smältvärmen för snö är clatent = 92.8 Wh/kg = = = 1 10 =30 / 4200 (10 2) = = 1 10 = Snökyla En snökyla anläggning består av ett lager, en uppsättning filter, en pump och en värmeväxlare. För att dimensionera storleken på lagret måste man ta hänsyn till effektuttag och hur mycket som smälter av sig själv. Beläggningen i lagret bör vara vattentät och vara byggd så att snön kan kyla vattnet., ett problem som kan uppstå är att vattnet gräver gångar i snön och alltså inte kyls till noll grader. Snölagret Lagringsplatsen kan vara en grotta under mark eller en uppläggningsplats på marknivå. Lagrets placering påverkar vilka förluster som finns i lagret. Lager under mark har förluster på grund av att marktemperaturen är högre än lagrets temperatur. Grundvattnets strömning kan också vara en faktor när lagret ligger
3 undermarken. Lager som ligger över marken har förluster från solinstrålning, nederbörd som värmetransport till omgivningen. (Johansson, 1999) Figur 1. Förluster i ett snölager För att isolera lager som ligger övermark kan man använda t.ex. 0,2m sågspån eller dubbla 10 mm polyurethanskummattor på snön. Hanteringen blir enklare med polyuruthenmattorna och sågspånet kan krångla till det för reningsfiltren. Filtrering För att ett snölager ska få så lång livstid som möjligt måste man filtrera smältvattnet noga. Det finns också en miljövinst i att filtrera vattnet innan det släpps ut i havet. Ett grovfilter för avskiljning av sågspån och skräp från snöröjningen är första steget. Detta består i princip av ett galler. Därefter finns ett självrensande filter för avskiljning av olja och sand. Olja och andra föroreningar från bilar är inte lämpligt att skicka ut från en anläggning. Sist sitter ett finfilter för att skydda värmeväxlarna, de släpper inte igenom saker större en 1mm. Finfiltren rensas automatiskt varje dag genom att spolas baklänges. (Wichman, 2003)
4 Värmeväxlare För att kunna utvinna kyla ur en snöhög behöver du en värmeväxlare. Värmeväxlaren tar nollgradigt vatten från botten på snöhögen och spolar tillbaka vatten på omkring tio grader över snöhögen. Värmeväxlaren måste göras av ett material som klarar av föroreningarna som finns i snön. En av de vanligare föroreningarna i snö som hämtats med plogbil är salt. Detta kan ge stora korrosions problem om man inte väljer rätt material på värmeväxlaren t.ex titan eller syrafast stål. (Näslund, 2000) Anläggningen vid regionsjukhuset i Sundsvall. Anläggningen har varit i drift sedan sommaren 2000 och tillgodoser hela sjukhusets behov av komfortkylning under sommartid. Man låter sjukhuset värmeväxla med smältvattnet från en 60,000 m 3 stor snöhög som till största del består av snö röjd från gator och torg under vintertid. Snön lagras i en asfalterad grop och är täckt med ett 0,2 m tjockt lager av spån för att förhindra oönskad smältning av snön på grund av solinstrålning och konvektion av vind. Smältvattnet renas genom olika filter för att för förhindra att pumpar förstörs samt för att se till så utsläppen i närliggande bäckar inte är förgiftade på grund av gifter i som ansamlats i snön. (Skogsberg, 2001) Under den första sommaren som anläggningen var i drift så behövde sjukhuset 655 MWh kylning med en maximal effekt på 1,366 kw. Snökylningsanläggningen klarade av att tillgodose 93 % av detta och resterande 7 % tillgodosågs av det befintliga kylsystemet med kylmaskiner. Det krävdes 19,000 m 3 snö och där 75 % var naturlig snö och 25 % tillverkades av snökanoner. COP -värden beräknade under drift var 10,5 för snökylningsanläggningen och 2,2 för kylmaskinerna och det totala COP värdet
5 landade på 8,6 för snökylningen och 2,2 för kylmaskinerna. Man hade inga större problem vid drift under det första året och blev bara tvungen att göra små åtgärder. (Skogsberg, 2001) Investeringskostnaden för anläggningen i sundsvall slutade på 1,3 MEUR med en driftskostnad på 15,3 EUR per MWh. Baserat på kostnaden för anläggningen i Sundsvall så beräknar man att med kunskaperna från projektet kunna uppföra ett lager på 120,000 m 3 snö, 6000 MWh med en kostnad på 0,8 MEUR och en beräknad återbetalningstid på 3 år. Med tanke på att livslängden på en sådan här anläggning är 40 år så finns det stora kostnader att spara. (Skogsberg, 2001) Eftersom snön som tas från gator och torg är förgiftat på grund av avgaser och andra utsläpp så bestämdes det att någon form av rening måste införas innan man släpper ut överblivet smältvatten i bäckar. Dessa filter ligger innan pumpsystemet och ger på så vis även en längre livstid på pumparna. Detta ger en möjlighet att mäta utsläppsnivåer i snön på ett kontrollerat vis och ger en god bild på hur utsläppen ser ut i Sundsvall. (Skogsberg, 2001) Figur 2 Översiktsbild kylanläggning vid regionsjukhuset i Sundsvall
6 Miljö- och ekonomiaspekter Miljö Den enda anläggningen i världen än så länge är alltså regionsjukhuset i Sundsvall, därför kan det vara svårt att ge en exakt bild över hur ekonomin skulle se ut på andra platser i världen. Men anläggningen i Sundsvall är väldigt välutredd och dokumenterad av (Wichman, 2003). Före år 2000 kyldes Regionsjukhuset i sundsvall med konventionellt kylsystem, som nyttjade ett freonbaserat kylmedium. En jämförelse mellan att ersätta befintlig kylmaskin med en ny, utan freon och en snökylanläggning har genomförts. I båda fallen konstateras att den största miljöpåverkan uppkommer under driftfasen. En del uppkommer under uppbyggnad. (Wichman, 2003) Snökylanläggningen minskar C0 2 utsläppen med ca 90 % gentemot kylmaskinen. Det största bidraget till CO 2 från kylmaskinen kommer från elproduktionen, trots att vi Sverige har en relativt ren elproduktion. Även i snökylanläggningen kommer det största bidraget av CO 2 från elektriciteten, men en stor del kommer även från transporter och schaktning av snön. Skulle man köra dessa
7 maskiner på ett miljövänligt bränsle, skulle miljöpåverkan minska ytterligare. (Wichman, 2003) Försurning minskar med ca 40 % och övergödning med ca 25 % om snökyla används istället för kylmaskiner. Det största bidraget till försurning och övergödning kommer från transporter och schackning av snön. Ett miljöbränsle i maskinerna skulle minska dessa utsläpp markant. Marknära ozon ökar däremot med snökyla, även här står transporter och maskiner för den största delen. (Wichman, 2003) När det gäller byggnadsfasen, är det främst polystyrenplasten i markisoleringen som har någon miljöpåverkan. Detta beror på att polystyrenplast kräver mycket olja i tillverkningen. (Wichman, 2003) En annan aspekt som tas upp och har positiva effekter på miljön, är den att snön renas från föroreningar som annars hade kommit ut i naturen om snön dumpats i depå. Framförallt är det olja och tungmetaller man vill få bort. (Skogsberg, 2001) Ekonomi Även här är det anläggningen i Sundsvall som är undersökt, eftersom det är den första och enda hittills i världen. Årligen kräver sjukhuset ca 1000 MWh kylenergi, med en största effekt på 1500 kw. Av de 1000 MWh är ca 90 % från snökylanläggningen, resterande tas från reservkylmaskiner. Anläggningen behöver ca m 3 snö varje år, av dessa är ca 40 % natursnö från gator och torg. Resterande tillverkades med hjälp av snökanoner och vattenslangar. Snökanonerna behöver 0,2 kwh för att producera 1 m 3 snö. Med ett elpris på 50 öre kwh innebär det en ökad kostnad med 2400 kr. Den naturliga snön kan betraktas som gratis, eller i bästa fall kan man till och med få betalt för att ta emot snön från kommunen. (Skogsberg, 2001) Konventionella kylmaskiner med ett COP R på 3 skulle kräva 333 MWh el till en kostnad av kr årligen för att täcka samma behov. Totalt krävde anläggningen en investering på 1,3 miljoner EUR, driftkostnaden för det första
8 året var EUR. En Undersökning (Näslund, 2000) visar att anläggningskostnaden kan reduceras betydligt. Då stora delar av investeringen gått till kostnader som inte är direkt kopplade till anläggningen. En anläggning i storleksordning 6000 MWh, eller m 3, skulle kunna uppföras för ca EUR. Med en beräknad återbetalningstid på två år och livslängd på 40 år. Potential och framtid Över hela världen ökar behovet av kyla till fastigheter och industrier En förutsättning för att snö ska kunna användas för kylning av industrier och fastighet är givetvis att det finns tillgång till snö, eller i alla fall temperaturer under fryspunkten någon del av året. Därför är den här tekniken inte en lösning för alla, men det finns en hel del länder där klimatet är gynnsamt. Tar vi tar en lite närmare titt på de länder som kan vara av intresse, ser vi att det är inte bara klimatet som spelar in hur vida snökylning kan vara ett alternativ, även elpriset spelar en viktig roll för framtida satsningar. Anläggningen i Sundsvall har redan visat att tekniken fungerar och att Sverige är en väldigt lämplig kandidat för framtida investeringar. Det som kan vara ett hinder är subventioneringar för industrin. Ett elpris på ca 55 öre/kwh för industrin gör det svårt att räkna hem en investering i snökyla, gentemot konventionella eldrivna kylmaskiner, men med ökade elpriser i beräkningarna ser det desto ljusare ut. Bara i Stockholm tippades 1 miljon kubikmeter snö i mälaren, men av miljöskäl får tippning inte längre ske. Därför kan det vara intressant att lagra snön för kylning av fastigheter och samtidigt kunna rena snön från föroreningar. Ett hinder är dock platsbrist i centrala Stockholm, men ett underjordiskt snölager skulle vara ett bra alternativ (Brimberg, 2008) Våra grannländer, Norge och Finland har liknande förutsättningar som Sverige. Där en stad som Oslo, med en medeltemperatur på mellan 3 till fyra minusgrader de tre kallaste månaderna och medelnederbörd under samma period på ca 120 mm, torde ha en hel del naturlig snö att tillgå. Även Norge och Finland har dock ungefär samma elpris som Sverige (Brimberg, 2008)
9 Andra länder med relativt gynnsamt klimat är bl.a. Polen, Rumänien och Slovakien. Dessa länder har också den fördelen att elpriset är relativt högt gentemot Sverige, samtidigt som andelen fossilt i elproduktionen är väldigt hög, så en övergång till snökyla skulle ha en mycket positiv inverkan på miljön. (Brimberg, 2008) Ryssland har väldigt bra förutsättningar för snökyla, med flera stora stöder i ett relativt kallt klimat, samtidigt som elpriset är högre än i t.ex. Sverige. I St Petersburg tippar man ca 25 miljon kubikmeter snö varje år i floden Niva, vilket leder till stora miljöproblem med översvämningar och föroreningar. Därför har intresset för att använda snön till kyla väckts. (Brimberg, 2008) Nordamerika med norra USA och Kanada har också väldigt lämpligt klimat, dock är elpriset i Kanada väldigt lågt. Städerna i USA har ett enormt kylbehov, samtidigt som ca 70 % av elen kommer från fossila bränslen. (Brimberg, 2008) Litteraturförteckning Brimberg, Max Snökyla-en möjlighet att reducera negtiv miljöpåverkan. Luleå : Luleå tekninska universitet, Näslund, Magnus Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö. Luleå : Luleå Tekniska universitet, Skogsberg, Kjell Seasonal Snow Storage for Cooling Application. Luleå : Luleå Tekniska Universitet, Snowpower. [hemsida] Luleå : Snowpower AB. Wichman, Patric Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin - en jämföresle mellan två alternativa kyltekniker. Luleå : Lulleå tekniska universitet, 2003.
10
Kyla är dyrt, snö är gratis
Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.
Läs merSnökylning av Norrmejerier
Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:
Läs merSNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA
SNÖKYLA SOM GER SOMMARSVALKA PÅ SUNDSVALLS SJUKHUS GAMMAL TEKNIK FÖR ETT NYTT MILLENNIUM Foto: Thoni Mickelsson 2 Här ska den ligga, snön som ska ge ett behagligt inomhusklimat på sjukhuset i sommar, säger
Läs merFjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg
Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten
Läs merC-UPPSATS. Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan. Max Brimberg. Luleå tekniska universitet
C-UPPSATS 2008:086 Snökyla - En möjlighet att reducera negativ miljöpåverkan Max Brimberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Nationalekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap
Läs merUppvärmning och nedkylning med avloppsvatten
WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och
Läs merLANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR
LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.
Läs merfrikyletekniker Vad är frikyla? baltic presentation av
presentation av frikyletekniker Vad är frikyla? Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt miljöpåverkan och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs merRAPPORT. Snökyla Hemab Härnösand UPPDRAGSNUMMER BALTIC ENERGY EN FÖRSTUDIE
BALTIC ENERGY Snökyla Hemab Härnösand UPPDRAGSNUMMER 4024020000 EN FÖRSTUDIE ÖSTERSUND REVIDERAD 2012-11-15 SWECO SYSTEMS AB INSTALLATION ÖSTERSUND 1 (13) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553 SE-831 27 Östersund,
Läs merStockholms hamn Energisimulering av snölager i bergrum
4 45 5 Handläggare Stefan Cartling Tel 1-55154 Mobil 7-35549 Fax 1-551183 stefan.cartling@afconsult.com RAPPORT 1 (14) Datum 27-8-22 Uppdragsnr 527589 Rapport nr 1. Stockholms hamn Energisimulering av
Läs merBilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering
Bilaga 4 1 Landtippar Det främsta alternativet till sjötippningen är landdeponering. Erfarenheter av landdeponering finns bland annat från Gävle kommun, Sundsvalls kommun och Oslo kommun. Nedanstående
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merEnergi- och miljöfrågor
Energi- och miljöfrågor Driftkalkyl för gammal uterink jämfört med isolerad hall Förutsättningar: Elförbrukning kylanläggning Segeltorp: Driftskostnad per vecka ca. 23.500 kronor x 16 veckor = ca. 375.000
Läs merKärnkraft och värmeböljor
Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas
Läs merEXAMENSARBETE. Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö. Magnus Näslund. Civilingenjörsprogrammet
2000:132 EXAMENSARBETE Fjärrkyla i Sundsvall baserad på sjövatten och lagrad snö Magnus Näslund Civilingenjörsprogrammet Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik Avdelningen för Vattenteknik 2000:132 ISSN:
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merMicael Antonsson. Borås 2007-02-08
Micael Antonsson Borås 2007-02-08 Hur kan vi både klara miljöproblematiken och göra våra butikskylanläggningar energieffektivare? Kan R744, Koldioxid vara lösningen? Historik Lagstiftning Miljö Energieffektivitet
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merA nv ä n d n i n g s o m r å d e n
Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår
Läs merBioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21
Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merIndustriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Läs merMiljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid
Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid Miljöfrågorna är viktiga för oss. För Sundsvall Energi står miljöfrågorna i fokus. Det är en del av vår vardag och vi jobbar aktivt för att ständigt
Läs merPresentation (Bild 1)
1(4) Bilder: 1. Sektion markvärme 2. Flödesschema FÖREDRAG HALLSBERGS KOMMUN Presentation (Bild 1) Jag har blivit ombedd att hålla en liten information om hur uppvärmningen är anordnad för nya fotbollsplanen
Läs merEXAMENSARBETE. Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin. En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN
2003:322 CIV EXAMENSARBETE Miljökonsekvensanalys av snökylanläggning och kylmaskin En jämförelse mellan två alternativa kyltekniker PATRIC WICHMAN CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Institutionen för Samhällsbyggnadsteknik
Läs merFÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI
FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merElförsörjning med hjälp av solceller
Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat
Läs merPRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Läs merHydraul- & eldrifter; en jämförelse
Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Förstudie kring energieffektiviteten hos hydraul- respektive eldrifter i sågverksindustrin. Björn Lindgren Mönestam, Johannes Boo, Jonas Larsson Sammanfattning: Projektet
Läs merGreenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik
Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merSnö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat. Nina Lintzén 2015-05-07
Snö, dess egenskaper och vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat Nina Lintzén 2015-05-07 Agenda Snöforskning Snö och dess egenskaper Natursnö och konstsnö Vinteraktiviteter i ett föränderligt klimat
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merSnökyla i Umeå. Snowpower in Umeå. Fredrik Quick. Fredrik Quick. VT 2017 Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjör med inriktning energiteknik, 180 hp
Snökyla i Umeå Snowpower in Umeå Fredrik Quick Fredrik Quick VT 2017 Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjör med inriktning energiteknik, 180 hp Sammanfattning Under flera hundra år användes den lagrade
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Varberg 28 mars 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Varberg 28 mars 2017 Lars Ejeklint 1 SOL I SINNET På stark framväxt Åtta av tio svenskar skulle förändra sitt hem för att göra det mer miljövänligt 57 procent säger att solceller
Läs merVärmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...
Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar
Läs merInformation om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket.
Information om dina solceller På följande sidor hittar du information kring hur det fungerar att ha solceller på taket. Innehållsförteckning - Intro - Så fungerar en solcellsanläggning - Försäljning och
Läs merLivsviktig kyla på ett nytt sätt
Livsviktig kyla på ett nytt sätt Hemköp på Masthuggstorget, Göteborg Hemköp på Masthuggstorget med handlare Samir Cherif och personal var trötta på en kylanläggning som ideligen krånglade och inte höll
Läs merMotion om energisparande snökylsystem
Kommunfullmäktige 2007-05-02 97 180 Kommunstyrelsen 2009-01-12 7 15 Arbets- och personalutskottet 2008-12-15 272 674 Dnr 07.271-008 majkf21 Motion om energisparande snökylsystem Ärendebeskrivning Erika
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merRäkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
Läs merRAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren
RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland
Läs merSå är det! Arne Andersson
Så är det! Vår generation, i västvärlden, är den första någonsin som har kunskap om de stora risker för det mänskliga samhällets fortsatta utveckling på vår blå planeten som våra produktions och konsumtionsvanor
Läs merBilaga 1 Simulering med egna kylmaskiner
Konstant kylvattenproduktion Last Kylmaskin Lager Klockslag Kylbehov Kylvattenförbrukning Produktion Kylvattenproduktion Klockslag Differens kylvatten Massa kallt lager Massa varmt lager [kwh/h] [kg/s]
Läs merPM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING
18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via
Läs merMalungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.
Malungs IF Skidor En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium Jörgen Rogstam Mattias Dahlberg jorgen.rogstam@ekanalys.se mattias.dahlberg@ekanalys.se Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.
Läs merEnergiledargruppen. Presentation Fjärrkyla,
Energiledargruppen Presentation Fjärrkyla, 2008-06-17 1 Varför kyla? Sitter fler personer per ytenhet (effektivare kontor) Var sin dator Mer elektronisk utrustning i form av kopiatorer, skannrar etc. Större
Läs merFörutsättningar för en lyckad solcellsanläggning. SVEA Renewable Solar AB. Per-Göran Andersson
Förutsättningar för en lyckad solcellsanläggning SVEA Renewable Solar AB Per-Göran Andersson Kan vi täcka energibehovet med solceller? Solenenergins utveckling Ca 0,1% av elen i Sverige kommer från solceller
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merFjärrvärme och Fjärrkyla
Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merSnökyla för. Jakobstads sjukhus
Snökyla för Jakobstads sjukhus Förstudie inom projektet Baltic Energy Luleå, den 28 juni 2013 Kjell Skogsberg Snowpower AB, Aurorum Science Park 1 C, 977 75 Luleå Snökyla för Jakobstads sjukhus Innehållsförteckning
Läs merAsfaltsytor som solfångare
Asfaltsytor som solfångare I detta projekt har ett system med asfaltsytor som solfångare kopplat till borrhålslager i berg designats och utvärderats med avseende på ekonomi och miljövinst. Den värme som
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merOptimering -av energibesparingar i en villa.
Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande
Läs merHW 1800 HW 1800. - en kraftfull lillebror till HW 3600. NYHETER 2012-modellen! Större dieseltank Autostart elverk. GPS-tracking Elektronisk laddning
HW 1800 HW 1800 - en kraftfull lillebror till HW 3600 NYHETER 2012-modellen! GPS-tracking Elektronisk laddning Större dieseltank Autostart elverk HW 1800 (350) - en kraftfull lillebror till HW 3600 Mobilt
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Norrköping 1 juni 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Norrköping 1 juni 2017 Lars Ejeklint 1 VÄLKOMNA Per Sjöström Norrköpings kommun Nicholas Etherden Vattenfall Lasse Ejeklint Vattenfall Jörgen Eriksson Vattenfall 2 MYTER, REALITET
Läs merVindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Läs merVärmepump med R407C eller R134a?
2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2
Läs merOptimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merGeoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Sofia Stensson
Geoenergi i köpcentra, är det en ekonomisk affär? Agenda Hur ser fönstret ut när geoenergi är ekonomiskt? Energipriser Vad får vi ut från statistiken? Vällingby center - Borrhålslager Arlanda Akvifärlager
Läs merRepetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013
Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap. 5 + 9 version 2013 Mekanisk energi Arbete Arbete är den energi som omsätts när en kropp förflyttas. Arbete ges av W = F s, där kraften F måste vara parallell
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Motala 30 maj 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Motala 30 maj 2017 Lars Ejeklint 1 VÄLKOMNA Ulrika Hållstedt Motala Kommun Energi- och Klimatrådgivare Lasse Ejeklint Vattenfall Åke Fransson Vattenfall Jörgen Eriksson Vattenfall
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merRum att leva och arbeta i...
Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid
Läs merInformationsmöte om solel
Informationsmöte om solel Staffan Gunnarsson Hemslöjdens samfällighetsförening 2018-03-06 Frågor - behövs bygglov - hur stor takyta krävs för att eltillskottet ska vara intressant - hur får man in elen
Läs merMotion till årsstämman O2 Ekonomisk förening 2015
Förslag till förbättring av Andelstorget. Vid föreningsstämmorna 2013 och 2014 motionerades om förmedling av andelar i föreningen. 2013 års motion bifölls vilket hittills resulterat i att en kolumn med
Läs merUppgift: 1 På spaning i hemmet.
Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.
Läs merAllt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.
Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen
Läs merSolceller. Producera egen el - en lysande idé!
Solceller Producera egen el - en lysande idé! Tyst, ren och oändlig Rakt ovanför ditt huvud finns en fantastisk energikälla solen. Ren, tyst, miljövänlig och oändlig. Och gratis. För alla. Solenergin kan
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merUtvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning. Energiteknik Systemanalys.
Utvärdering av materialval i tre olika skyltar utifrån klimatpåverkan och primärenergianvändning Energiteknik Systemanalys SP Rapport 2 Innehållsförteckning 1.Bakgrund och sammanfattning...3 2.Metod...4
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merFruset dagvatten = Snö!
Fruset dagvatten = Snö! Snöhanteringsstrategier Hur uppkommer en snöhanteringsstrategi? Vem är ansvarig? Snökvalitet Föroreningar i snö - hur skiljer de sig från dagvatten? Vad påverkar föroreningsinnehållet
Läs merHeating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare
Heating & Cooling Prestandacertifierade Systems värmeväxlare En garanti för både miljö och ekonomi. Stefan Linde Market Manager Alfa Laval Värmeväxlarprestanda Alfa Laval Är värmeväxlarprestanda förhandlingsbart?
Läs merEnhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis
Enhetligt modulsystem för transport, torkning, lagring och hantering av träflis Per wennerberg TecnoFarm 2013-07-17 Vi erbjuder: Ett komplett containerbaserat modulsystem för hantering och torkning av
Läs merFörstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad
Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad 2017 03 03 JB EcoTech Solenergi AB Telefon: 0704-333 217 Jonas.buddgard@jbecotech.se www.jbecotech.se 2017 03 03 Bakgrund Avsikten med denna förstudie
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3
Läs merFjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.
Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö
Läs merKlarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)
Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och
Läs merSkånska Energi. Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN. Så här bra kan det bli!
Skånska Energi Jon Svärd 2013-05-23 GEOENERGIDAGEN Så här bra kan det bli! Skånska Energi Kort presentation av Skånska Energi Så här bra kan det bli! Referensprojekt enbart kostnadseffektiv kyla Referensprojekt
Läs merKalla fakta om fjärrkyla
Kalla fakta om fjärrkyla Fjärrkyla lika genialt som det låter. Fjärrkyla är enkelt och rent. Med fjärrkyla blir ditt inomhusklimat svalt och effektivt, utan det obehag som bullrande, utrymmeskrävande och
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merHSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET
HSB FTX FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 INRIKTNING FÖR HSB Låg miljöbelastning 50% CO 2 till år 2023 Låga kostnader för bostadsrättsföreningen
Läs merEGENPRODUKTION. Solceller. Linköping 13 juni 2017 Lars Ejeklint
EGENPRODUKTION Solceller Linköping 13 juni 2017 Lars Ejeklint 1 MYTER, REALITET OCH UTMANINGAR Myt: Det är mörkt och kallt i Norden Inte kan väl solenergi vara något för oss? Realitet: Delar av Skandinavien
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merPOLARION. Thirza Poot RYMDGYMNASIET LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013
RYMDGYMNASIET POLARION LONGYEARBYENS UTSLÄPP PÅVERKAR NEDERBÖRDEN Thirza Poot ANSÖKAN UNGA FORSKARE, SAMMANFATTNING KIRUNA 2012/2013 Handledare: Carmen Vega Riquelme 1. Syfte Det är en tragisk sanning
Läs merVarifrån kommer elen?
Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera
Läs mer