Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring
|
|
- Marie Fredriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Projektarbete Institutionen för Tillämpad Fysik och Elektronik Jämförelse mellan fjärrkyla med och utan lagring Anna Persson Camilla Svensson Sammanfattning Då användningen av kyla ökar i dagens samhälle, i takt med det ökande hotet av global uppvärmning, och den energi som kylmaskiner och värmepumpar förbrukar uppgår till % av världens totala energiförbrukning, finns det belägg för att effektivisera produktionen. Syftet med det här arbetet är att jämföra värmedriven fjärrkyla med lagringsmöjlighet, med kylanläggningar utan lagringsmöjlighet. Närmare har det valts att jämföra en fjärrvärmedriven absorptionskylanläggning med ackumulatortank och en kompressionskylanläggning utan lagring. Valet av köldmedium kan också vara av stor vikt ur miljöhänsyn, tack vare förbudet mot freoner 1999 har nu en mängd mindre miljöskadliga ämnen tagits fram. Vid jämförelsen mellan de två ovan nämnda produktionsmetoderna visades det att värmedriven fjärrkyla på lång sikt lönade sig för producenten. Med tanke på det troligen ökande el- och kylbehov som stundar är det alltså mest lönsamt att i kraftvärmeverk kunna bibehålla en högre produktion även under sommarhalvåret. Detta genom att producera och lagra kyla i en ackumulatortank. Projektarbete i kursen Energilagringsteknik 7,5 hp Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik, Umeå universitet Handledare: Lars Bäckström och Åke Fransson
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Absorptionskyla... 4 Kompressionskyla... 6 Lagring av kyla... 6 Produktionskostnad... 7 Miljöpåverkan... 7 Litiumbromid... 7 Ammoniak... 7 R314a... 8 Köldmedium med freon... 8 Teori... 8 Resultat Diskussion Referenser
3 Inledning Användningen av kyla för komfortabelt inomhusklimat ökar i dagens samhälle. Värden över sker framställningen av kyla i huvudsak av eldrivna kylmaskiner med hjälp av ångkompressionsteknik. Den energi som går åt att köra alla slag av kylmaskiner, inklusive klimatanläggningar och värmepumpar, utgör mellan 10 och 20 procent av världens totala energiförbrukning [1]. De senaste 30 åren har världens energiförbrukning tredubblats. Kolkondens används idag vid spetslast i Europa året om. Kolkondenskraften bidrar kraftigt till CO 2 -utsläpp, varför det är viktig att minimera användningen av detta. Den hotande globala uppvärmningen är ett av skälen till att kyla måste produceras på ett mer effektivt sätt. Vid ett befintligt fjärrvärmesystem börjar det bli allt vanligare att även producera fjärrkyla, detta eftersom kapaciteten inte utnyttjas fullt ut under sommaren. Med värmedriven kyla används fjärrvärmevatten även på sommaren i större utsträckning och kraftvärmeverket kan producera mer el. Centralt producerad kyla kan ge bättre möjlighet till lagring vilket medför att produktionen kan ske under off-peak perioder. Ett alternativ till absorptionsvärmepump är kompressionskylare som har en bättre verkningsgrad men drivs av el Fjärrkyla är ett storskaligt system som distribueras på samma sätt som fjärrvärme. Genom att använda ett centralt aggregat minskas även underhåll och buller i den enskilda lokalen. Flertalet studier har gjorts inom området på senare tid då intresset för samproduktion av elkraft, värme och kyla har ökat. Kombinerad produktion av el, värme och kyla sker med bättre bränsleutnyttjande än vid separat framställning [2] Syfte Syftet med projektet är att jämföra värmedriven fjärrkyla som har lagringsmöjligheter med kylanläggningar utan lagringsmöjligheter för att få en uppfattning hur stor skillnaden är mellan metoderna. 3
4 Metod Absorptionskyla Absorptionstekniken har en lång historia. Redan 1859 uppfann en fransman vid namn Ferdinand Carre absorptionskylaren. Inom några år byggdes maskiner baserade på denna princip i USA, framförallt för att göra is och förvara mat. Tillverkningen av absorptionskylmaskiner i Europa har varit begränsad, men intresset för tekniken har ökat på senare år [2]. En absorptionskylare drivs av värme och tekniken bygger på traditionell termodynamik. Värme förflyttas med värmeväxlare och fasövergångar från den plats där man vill kyla. En absorptionskylare kan använda enbart värme för att driva processen, men i vissa system kan processen behöva kompletteras med en eldriven pump. Denna pump används för att cirkulera köldmediet, trycksätta mediet och höja verkningsgraden. För att driva absorptionsprocessen krävs ett arbetsmedium, en absorbent och ett köldmedium. De vanligaste arbetsmedierna är vatten/libr och ammoniak/vatten. Principen för absorptionskylteknik baserad på litiumbromid beskrivs i figur 1. Figur 1. Principskiss för absorptionskylteknik, bilden är hämtad från Göteborg Energis hemsida. 1. I förångaren produceras kylan genom att köldmediet, vattnet, tar upp värme från fastighetens köldbärarsystem och på så sätt förångas. Köldmediet förångas vid låga temperaturer eftersom det råder ett undertryck i förångaren. 2. I absorbatorn skapas undertrycket genom att litiumbromid (LiBr) absorberar vattenångan. Vatten + LiBr-lösningen pumpas - varvid trycket höjs - till generatorn. 3. I generatorn tillsätts fjärrvärme för att koka vattnet. Vattenångan leds till kondensorn. LiBr (stark lösning) förs tillbaka till absorbatorn för att på nytt binda vattenånga. 4. I kondensorn avges värme genom kondensering. Efter att vattenångan kondenserat återförs den till förångaren. Köldmediets kretslopp är fullbordat. 4
5 Absorptionskylaren kan ge kyltemperaturer mellan 10 och -60 C, vilken temperatur man erhåller beror på val av köldmedium, drivvärmetemperatur samt vilket system man använder. Absorptionsprocesser med ammoniak/vatten används ofta inte i storskaliga fjärrkylasystem eftersom COP för en ammoniak-vattenkylmaskin är låg och konstruktionen är komplicerad. Det låga värdet på COP beror på flera faktorer. Ammoniak är köldmediet i processen och det har lägre ångbildningsvärme än vatten och vattnet som fungerar som absorbent har ett ångtryck som skiljer sig från noll och ångparet måste därför separeras. Tack vare den interna värmeväxlingen i kylmaskinen mellan generatorn och absorbatorn är COP för en ammoniakvatten absorptionskylmaskin normalt 0,5 [2]. Förutsättningen för ett ammoniak/vattensystem är att drivvärmekällan har en temperatur mellan 100 och 200 C och en temperatur som är tillräckligt för att under tryck få ammoniaken att lämna vattnet. Processen med Li/Br skiljer sig något jämfört med en absorptionskylare som använder ammoniak/vattensystemet. Principen bygger på att saltet har högre kokpunkt än vatten vid samma tryck. I denna process är det vatten som fungerar som köldmedium och litiumbromid som absorbent. Det finns i huvudsak två typer av absorptionskylare då vatten/libr processen med lyft används, enstegslyft och dubbeleffektlyft. Ett trestegssystem är under utveckling. En enstegs LiBr-absorptionsvärmepump har två trycknivåer, en låg trycknivå i förångaren och absorbatorn och en högre trycknivå i generatorn och kondensorn. Värden på COP kring 0,7 är enligt litteraturen [2] vanliga för eneffekts litiumbromid-absorptionskylmaskiner Den viktigaste skillnaden mellan en process med enstegs- och tvåstegslyft är att ytterligare en trycknivå tillkommer med en högtrycksgenerator och en högtryckskondensor hos en process med tvåstegslyft. Den värme som avges från högtryckskondensorn kan då återanvändas i en lågtrycksgenerator. Detta medför att mer värme kan absorberas vid den låga temperaturen i förångaren vid samma ingående värmemängd. En tvåstegskylmaskin kräver en högre temperatur hos drivvärmen jämfört med en enstegskylmaskin men ger högre värde på COP [2]. Absorptionsprocesser med litiumbromid begränsas av saltets egenskaper. Litiumbromid sönderfaller vid 160 C vilket sätter en gräns för hur varm drivvärmen får vara, vid högre temperatur kan problem i form av korrosion uppstå. Koncentrationen av litiumbromid då saltlösningen når absorbatorn avgör hur stort temperaturlyftet blir. Saltet får inte kristalliseras samtidigt som koncentrationen av saltet i lösningen ska maximeras. Kristallisationsgränsen påverkas av trycket och ju lägre tryck desto lägre kristallisationsgräns. Önskar man att få ett större temperaturlyft krävs fler lyftsteg i processen. Det finns möjlighet att driva absorptionskylmaskiner med lågtemperaturvärme på C om man har tillgång till kylvatten med tillräckligt låg temperatur. Arbetsprincipen för en så kallad halvstegskylmaskin är densamma som för en dubbellyftkylmaskin utan intern värmeväxling. Kylmaskinen har två generatorer och två absorbatorer, en kondensor och en förångare. Ett COP på 0,6 har rapporterats för 80 C drivtemperatur och 60 C returtemperatur, vilket ger 300 kw producerad kyla [2]. 5
6 Kompressionskyla En kompressionskylmaskin fungerar enligt samma princip som ett kylskåp. De delar som ingår i en kylmaskin är förångare, kompressor, kondensor och expansionsventil samt ett köldmedium, se figur 2. Varm omgivning Kall omgivning Figur 2. Principskiss över kompressorkylmaskinen där, 1 är förångaren, 2 kompressorn, 3 kondensorn, och 4 expansionsventilen. Beroende på om kylmaskinen är vatten eller luftkyld kan COP ligga mellan 2 och 4,5 för storskalig framställning av kyla [2]. Lagring av kyla Genom att ha möjlighet att lagra kyla kan energi utnyttjas under off-peak perioder. Detta medför även att en kylmaskin kan köras med optimal effekt och driften blir säkrare eftersom en back-up finns vid kortare driftstopp. Sensibel CTES i en ackumulatortank är en relativt billig och beprövad teknik. Storlek på tank beräknas utifrån medel- och maxeffekter för dagsläget och framtida prognoser. Som räkneexempel för hur mycket som kan sparas genom att använda lagring av kyla används Umeå Energi [3]. Enligt Leif Säfsten på Umeå Energi är årsmedeleffekten för kyla för Umeå Energis kunder 1,2 MW, men det största kylbehovet finns under sommaren. Maxeffekten på nätet är 7 MW. Och absorbtionskylmaskinen är på 5 MW. Verkningsgraden på kylmaskinen är 0,72. 6
7 Temperaturen på kylvattnet ut till kunden är 6 C och det vatten som kommer tillbaka är 16 C. Fjärrvärmevattnet, dvs. drivvärmen för absorptionskylmaskinen, varierar mellan 120 C och 75 C över året. För att kunna svara på efterfrågan under peak-perioderna behövs en ytterligare kyleffekt på 2 MW utifrån absorptionskylmaskinen. Ett alternativ är att lagra kyla under perioder med lägre efterfrågan. Utan lagringsmöjligheter kan ett alternativ vara att vid behov tillverka kyla med kompressordriven värmepump. Produktionskostnad Följande antaganden görs: Ackumulatortanken laddas under off-peak perioder när den fjärrvärme som används som drivvärme inte behövs till något annat. Om absorptionspumpen använder fjärrvärmevattnet, så får kraftverket en värmesänka och mer el kan produceras. Den kyla som lagras skulle annars behöva produceras momentant och absorptionskylmaskinen räcker inte till för detta. Kylan kan istället produceras med en eldriven kompressorkylmaskin. All kyla säljs för samma pris, och elpriset beräknas vara konstant 42,8 öre/kwh. För absorptionsvärmepump har ett COP = 0,6 rapporterats för 80 C drivtemperatur [2] COP = 4 används för en kompressordriven värmepump Dåva kraftvärmevärk har en effekt på 65 MW: fjärrvärme 55 MW + el 10 MW [3] Miljöpåverkan Litiumbromid Litiumbromid är en saltlösning som inte behöver bytas ut [4]. Det är giftigt om det sväljs i större kvantiteter och kan ha en frätande effekt vid hudkontakt. Utsätts man kroniskt för litiumbromid kan det påverka centrala nervsystemet och leda till depression varför god ventilation vid absorptionskylaren är önskvärd. Litiumbromid anses inte ha någon växthuspåverkan och det är bara farligt för människor vid direktkontakt. Processen för absorptionskylaren är sluten, varför ingen förlust av vare sig vatten eller köldmedium beräknas uppstå. Ammoniak Ammoniak är en färglös gas med en stark och irriterande doft [5]. Den är även frätande på hud och andningsorgan. Det bör därför vidtas försiktighetsåtgärder vid hantering av ämnet. Ammoniak anses inte ha någon växthuspåverkan och det är bara farligt för människor vid direktkontakt. Ämnet innehåller kväve och bidrar därför starkt till övergödning då den släpps ut i vattenmiljöer. 7
8 R314a Umeå Energi [3] använder köldmediumet R314a i sina adsorptionsvärmepumpar. Det påverkar inte nedbrytningen av ozon, som många andra köldmedier gör. Däremot bidrar det till växthuseffekten. Köldmedium med freon Sedan andra världskriget har de vanligaste köldmedierna bestått av CFC-föreningar, så kallade freoner [6]. Freonerna verkade som en katalysator vid nedbrytning av ozon i stratosfären vilket gjorde att en avvecklingsplan för användningen av CFC utformades genom det internationella Montrealprotokollet. Freoner har varit förbjudna sedan 1999, varpå man utvecklat andra alternativ. Detta fick användningen av freoner att minska och ozonhålet att sakta återhämta sig. Ozonskiktet absorberar ultraviolett ljus, UV-B-strålning, från solen. Om strålningen inte absorberades av ozonskiktet skulle den orsaka stora skador på växter, djur och människor eftersom UV-B-strålningen kan sönderdela molekyler. Som ersättare till freoner användes HFC medium som köldmedium. De innehåller mindre klor och de anses inte ha en negativ inverkan på ozonlagret, men är däremot en stark växthusgas och är därför inte heller önskvärd att använda som köldmedium. Teori Effektiviteten hos en kylmaskin anges med Coefficient of Performance, COP. För en kylmaskin beräknas COP med ekvation 1. Q W L COP = = net, in Q Q L gen (1) Q L är värmeflöde från kylnät och Q gen = Q H - Q L där Q H är värmeflöde från värmekällan. Pumpens arbete kan försummas för en absorptionskylmaskin, då den energitillförseln är mycket mindre än energin hos drivvärmen [7]. 8
9 För en absorptionskylmaskin är temperaturen ofta densamma i absorbator och kondensor och då kan COP förenklas till ekvation 2 [8]. T = O TL COPadsorption 1 (2) TS TO TL Där de olika temperaturerna åskådliggörs i figur 3. T S Varma sidan T O Q gen Värmemaskin W = Qgen Kylmaskin Q L = COP W T O Kalla Sidan T L Figur 3.Principskiss över en absorbtionskylmaskin. T S är vämrekällans temperatur, T O är omgivningens temperatur och T L är den kylda omgivningens temperatur. Volymen på en ackumulatortank bestäms utifrån hur mycket energi som ska lagras. Energimängden, Q, i ackumulatortanken fås ur ekvation 3 Q = V ρ C p T (3) Där V är volymen, är densiteten, C p är specifika värmekapaciteten för vatten och T är temperaturskillnaden. 9
10 Produktionskostnaden för kyla producerad med absorptionskylmaskin som drivs av fjärrvärme beräknas ur uttryck 4. Produktionskostnad absorptionskylmaskin = kostnad fjärrvärme inkomst el (4) Produktionskostnaden för kyla producerad med kompressorkylmaskin som drivs av el beräknas ur uttryck 5. Produktionskostnad kompressorkylmaskin = kostnad el (5) Resultat För att svara mot en framtida ökning av efterfrågad kyleffekt och för att öka leveranssäkerheten räknades det på en effekt på 4 MW som räcker i 8 timmar, det vill säga en lagring av 32 MWh kyla. En ackumulatortank på 2746 m 3 beräknas behövas om man bortser från värmeförluster och pumparbete. 1 MWh kyla med kompressordriven kylmaskin kostar 237 kr mer att producera än 1 MWh lagrad kyla. Umeå Energis tank på 4000 m 3 har en investeringskostnad på 14 Mkr. Kostnaden för den mindre tanken på 2746 m 3 uppskattas till 10 Mkr, om priset är proportionellt mot volymen. För att tjäna in dessa investeringskostnader måste tanken laddas 1300 ggr. Diskussion Den uträknade storleken på 2746 m 3 kan jämföras med den ackumulatortank som Umeå Energi har byggt för kyllagring som är på 4000 m 3. Skillnaden i storlek beror antagligen på att de har förväntningar om att kunna bygga ut fjärrkylan i området inom en kort framtid och att det inte har tagits hänsyn till några förluster i beräkningarna i detta projekt. Under sommaren är efterfrågan på fjärrvärme låg, men då bibehållen elproduktion önskas är värmedriven kyla ett bra sätt att utnyttja fjärrvärmevattnet. För en ackumulatortank är det stora investeringskostnader som det tar lång tid att ekonomiskt tjäna in. Men med tanke på den ökade efterfrågan på elkraft så är det troligt att elpriset kommer att höjas framöver. Miljön har mycket att vinna på lagring av energi, detta för att kunna ta tillvara på lågvärdig energi och minska användningen av energi under peak-perioder. Marginalelen beräknas idag att komma från kolkondens. Kylbehovet varierar kraftigt över säsong och under dygnet. Lagringsmöjligheter i form av t.ex. en ackumulatortank har fördelen att dimensionering av kylmaskiner kan göras för en lägre effekt och kan köras med jämnare produktion. Systemet är också mindre känsligt för kortare driftstopp. 10
11 Referenser [1]Lucas. L, 1998: IIR news: International Journal of Refrigeration, vol. 21 nr 2 sida r [2]Rydstrand M., Martin V., Westermark M., 2004: Värmedriven kyla. Energiprocesser, KTH Rapport på svenska utgiven av Svensk Fjärrvärme, FOU 2004:112. ISSN [3] Umeå Energi: [4] Miljörapport: Värmepumparna och kylmaskinen i Västerås och Utveckling [5] Kemikalieinspektionen: [6] Naturvårdsverket: miljon/ozonskiktet/utslappen-minskar/ [7] Cengel. Y, Boles. M, 2002: Termodynamics: an Engineering approach. 4th ed. New York, McGraw-Hill, ISBN [8] M. Sc. Mohamed Morsy Abdel Meguid Salama El Gohary, 2004: Diesel Engines and Solar Energy for Electric and Cooling Application, Doktorsavhandling, der Universität Hannover 2004:112 11
Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs merFjärrkyla i USA. Johan Andersson Erik Tornberg
Fjärrkyla i USA Johan Andersson Erik Tornberg Sammanfattning Behovet av kyla är idag större än någonsin. För att skapa kylan används i stor utsträckning traditionella eldrivna kylaggregat. Elektriciteten
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merÅngdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning
Ångdrift av värmepump på Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sysav ansvarar för den regionala återvinningen och avfallshanteringen i södra Skåne. Som en del av återvinningen produceras el och värme genom
Läs mervärmedriven kyla Magnus Rydstrand, Ph.D. Student Viktoria Martin, Assistant Professor Mats Westermark, Professor KTH Forskning och Utveckling 2004:112
värmedriven kyla Magnus Rydstrand, Ph.D. Student Viktoria Martin, Assistant Professor Mats Westermark, Professor KTH Forskning och Utveckling 2004:112 VÄRMEDRIVEN KYLA Forskning och Utveckling 2004:112
Läs merOctopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Läs merBioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21
Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för
Läs merENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
Läs merLycka till med dina förstudier!
Testa dina förkunskaper genom att försöka lösa följande uppgifter. Ju mer förberedd du är inför kurs och examinering desto mer givande blir kursen och dina förutsättningar att klara examineringen ökar.
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs mer(Framsida Adlibris, redigerad i paint)
(Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar
Läs merTranskritisk CO2 kylning med värmeåtervinning
Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat
Läs merOctopus för en hållbar framtid
EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten
Läs merSå fungerar en värmepump,
Så fungerar en värmepump, och så kan vi göra dem bättre Björn Palm, Avd. Tillämpad termodynamik och kylteknik, Inst Energiteknik, KTH Så fungerar en värmepump, Principen för ett värmepumpande system Värmesänka
Läs merRAPPORT. Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12. Upprättad av: Maria Sjögren
RAPPORT Förstudie: Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset 2012-10-12 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Fjärrkyla istället för konventionell kyla på Paradiset Övik Kund Landstinget Västernorrland
Läs merFörprojektering av ny kylanläggning på AarhusKarlshamn. Delrapport 1
Institutionen för Kemiteknik 2007-05-21 Projektering (KET050) Lunds Tekniska Högskola Förprojektering av ny kylanläggning på AarhusKarlshamn Delrapport 1 Rapport av: Elisabeth Joelsson Johanna Johansson
Läs merVilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet?
HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? Det första patentet på en metod att
Läs merOptimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank
Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå
Läs merEnergiförsörjning Storsjö Strand
Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur
Läs merSystemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013
Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten
Läs merTranskritiska kyl- och fryssystem. 2013-06-05 Anders Ek
Transkritiska kyl- och fryssystem 2013-06-05 Anders Ek Kommersiella kyl och frysanläggningar i livsmedelsbutiker 70-80-talet installerades direkta system med syntetiska köldmedier av typ CFC (Klorfluorkarboner)
Läs merVärmepumpens verkningsgrad
2012-01-14 Värmepumpens verkningsgrad Rickard Berg 1 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Coefficient of Performance, COP... 3 3. Primary Energi Ratio, PER... 4 4. Energy Efficiency Ratio, EER... 4 5. Heating
Läs merHögeffektiv värmeåtervinning med CO2
Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller
Läs merVarför konverterar man installationer
Appendix A: Beslutsstöd och systematisering av installationer Följande systematisering och beslutsstöd är uppbyggt i ett antal nivåer: Ålder, applikation, maskinens dimensionering i applikationen, maskinens
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merEXAMENSARBETE. Fjärrvärmedriven kyla i Luleå
EXAMENSARBETE 2009:140 CIV Fjärrvärmedriven kyla i Luleå Fredrik Gjersvold Björn Lindberg Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och
Läs merBAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI
FAKTABILAGOR BILAGA 1 (7) Bilaga till energiplan BAKGRUNDSFAKTA OM ENERGI ENERGI OCH EXERGI Energi är ett begrepp som flitigt brukas, och missbrukas, i vardagslivet och i den offentliga debatten. Men vad
Läs mer------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:
ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merKap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet
Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande
Läs merOceanen - Kraftvärmeverk
Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning
Läs merKyla är dyrt, snö är gratis
Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.
Läs merRum att leva och arbeta i...
Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid
Läs merIndustriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Läs merKalla fakta om fjärrkyla
Kalla fakta om fjärrkyla Fjärrkyla lika genialt som det låter. Fjärrkyla är enkelt och rent. Med fjärrkyla blir ditt inomhusklimat svalt och effektivt, utan det obehag som bullrande, utrymmeskrävande och
Läs merDimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning
Dimensionering av ackumulatortank för ånga till Tuvans rötgasanläggning joaved04@student.umu.se saanin04@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström Åke Fransson Sammanfattning I dagens samhälle är det viktigt
Läs merMITTHÖGSKOLAN, Härnösand
MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water
Läs merDen energieffektiva butiken i teori och praktik (1998)
Bilaga 2 Den energieffektiva butiken i teori och praktik (1998) Jaime Arias Per Lundqvist KTH, Inst. För Energiteknik Avd Tillämpad termodynamik och kylteknik 100 44 Stockholm Sammanfattning Institutionen
Läs merSnökylning av Norrmejerier
Umeå universitet 2009-03-19 Snökylning av Norrmejerier Projektarbete inom kursen Energilagringsteknik, 7,5 hp. Daniel Johannesson dajo0018@student.umu.se Johan Bäckström joba0008@student.umu.se Handledare:
Läs merTentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,
Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3, 2012 12 17 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook,
Läs merteknik, miljö och ekonomi är r i fokus?
Hur välja v rätt r lösning l när n r både b teknik, miljö och ekonomi är r i fokus? Per Jonasson Kyl & VärmepumpfV rmepumpföretagenretagen Swegon Air Academy - november 2011 Nyckeln till en lyckad installation
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merTentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.
Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift
Läs merVärmepump med R407C eller R134a?
2011-03-11 1 Värmepump med R407C eller R134a? R134a, 1,1,1,2-Tetrafluoretan R32, Difluormetan R125, Pentafluoretan 2011-03-11 2 Innehåll 1. VÄRMEPUMP MED R407C ELLER R134A? 3 1.1 Fördelar R407C: 3 1.2
Läs merHUR KAN KYLA ALSTRAS?
HUR KAN KYLA ALSTRAS? Eric Granryd Professor emeritus, KTH. Vilka alternativ finns och varför har vi de lösningar som vi har? Vilka faktorer påverkar energibehovet? HUR KAN KYLA ALSTRAS? Innehåll: Principer.
Läs merAbsorptionskylmaskin för Gålnäs industriområde.
UMEÅ UNIVERSITET Examensarbete Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik 2006-01-19 Absorptionskylmaskin för Gålnäs industriområde. Stefan Fällström Civilingenjörsprogramme i energiteknik vid Umeå
Läs merUMEÅ UNIVERSITET. Tillämpad fysik och elektronik. Energilagringsteknik C, 5p
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Energilagringsteknik C, 5p AV: Magnus Berglund Martin Skogfält Tomas Tengnér 2008-03-18 ClimateWell lanserar en produkt som bygger på att värme lagras in
Läs merEi R2013:18. Kartläggning av marknaden för fjärrkyla
Ei R2013:18 Kartläggning av marknaden för fjärrkyla Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:18 Författare: Katarina Abrahamsson och Johan Nilsson Copyright:
Läs merTENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad Fysik och Elektronik Robert Eklund Umeå den 20/1 2005 TENTAMEN I KRAFTVÄRMESYSTEM, 5 p RÄKNEDEL Tid: TORSDAGEN DEN 20/1-2005 kl 9-15 Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur Pärm: Thermal
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merFjärrkyla från naturgasförångning vid SSAB Borlänge
Fjärrkyla från naturgasförångning vid SSAB Borlänge Förstudie om möjligheter för kyla till bandy- och datalagringshall Johan Heier Högskolan Dalarna SE 791 88 Falun Tel: +46 23 778000 www.serc.se ISSN
Läs merKraftvärmeverket För en bättre miljö
Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi
Läs merKort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av
GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merVärmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...
Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar
Läs merPM SYSTEMBESKRIVNING OCH LCC-BERÄKNING
18 Blekinge Sjukhus byggnad 02-46, kyl- och värmeanläggning Alternativ och LCC-beräkning, sammanfattning Alternativ 0 Kylanläggning med 3 st kylmaskiner på plan 8. Kondensorvärme från kylproduktion via
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merAllt om F-GAS. F gasförordningen en översikt
Allt om F-GAS Köldmedier används bland annat i kyl och frysanläggningar, värmepumpar och klimatanläggningar. Det finns många olika köldmedier. Begreppet köldmedium är ett samlingsnamn för den gas eller
Läs merBergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå
Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump
Läs merFjärrvärmedriven absorptionskyla i Hedemora och Säter
UPTEC ES 16 022 Examensarbete 30 hp Juni 2016 Fjärrvärmedriven absorptionskyla i Hedemora och Säter Johan Boman Abstract District Heating Driven Absorption Cooling in Hedemora and Säter Johan Boman Teknisk-
Läs merEtt kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se
Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas
Läs merKap 6 termodynamikens 2:a lag
Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare
Läs merBehovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten
Behovsreglerad Högre verkningsgrad Ingen frysrisk vid elavbrott Tar värme från uteluften ner till -25 C Ger stor mängd 65 C varmt tappvatten Möjlighet att styras och övervakas över Internet Ett teknologiskt
Läs merDUDDS KREMATORIEKAPELL
DUDDS KREMATORIEKAPELL Krematoriekapellet ritades av arkitekt Bertel Liljeqvist och togs i bruk år 1926. I byggnaden ingår två kapell, ett krematorium och en separat kolumbariebyggnad. Första kremationen
Läs merNu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.
Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite
Läs merKLIMATANLÄGGNING. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET
Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING SMÖRJMEDEL PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merLinköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,
Läs merKylapotentialen i Drefviken för Vattenfall Heat AB
UPTEC ES 14047 Examensarbete 30 hp December 2014 Kylapotentialen i Drefviken för Vattenfall Heat AB Johan Ternström Abstract The potential for establishing cooling systems in Drefviken for Vattenfall Heat
Läs merMade in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme
Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna
Läs merLinköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.
Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.
Läs merSPARGUIDE. för bostadsbolagens uppvärmning
SPARGUIDE för bostadsbolagens uppvärmning Värme in, värme ut Uppvärmning Värmeförlust 10-15% Sol 3-7% Inneboende 3-6% Golv 15-20% Väggar 25-35% Ventilation 15-20% Husteknik VÄRME IN 5-10% Varmvatten 8-12%
Läs merMiljöpåverkan från fjärrkyla en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp
CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGITEKNIK VID UMEÅ UNIVERSITETS TEKNISKA HÖGSKOLA. Miljöpåverkan från fjärrkyla en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp KATARINA
Läs merÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.
ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta
Läs merEnergiledargruppen. Presentation Fjärrkyla,
Energiledargruppen Presentation Fjärrkyla, 2008-06-17 1 Varför kyla? Sitter fler personer per ytenhet (effektivare kontor) Var sin dator Mer elektronisk utrustning i form av kopiatorer, skannrar etc. Större
Läs merGrundläggande kylprocess, teori och praktik
Kyl & Värmepumptekniker Höstterminen 201 8 Grundläggande kylprocess, teori och praktik HÄFTE 2 Köldmediediagrammet Lärare: Lars Hjort Lars Hjort 2018-08-10 Övning på köldmediediagrammet Läs sidan 55-57
Läs mer3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion
Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ
Läs merKontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.
Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0
Läs merfrikyletekniker Vad är frikyla? baltic presentation av
presentation av frikyletekniker Vad är frikyla? Det finns många olika sorters frikyla, men en sak har de gemensamt miljöpåverkan och energianvändning är liten jämfört med traditionella kompressorkylanläggningar.
Läs merKompressorer. Urvalskriterier för servicen. ESSE - Wilhelm Nießen 1
Kompressorer Urvalskriterier för servicen 1 Innehåll Uppgift Typer Användningsom råden Konstruktion Funktion Kylprocessen Värmetransport Kylarbete ZEM GL serie 134a Jämförelse köldmedier Köldmedieflöde
Läs merVärmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager
Värmelager i fjärrvärmesystem Korttidslager & Säsongslager Vad är det och vad gör Göteborg Energi? Lennart Hjalmarsson, maj 2017 Korttidslagring vad är det? [MW] Heat Generation in Gothenburg April 2-8,
Läs merhttp://www.globalamalen.se/ Undertecknat av 193 världsledare 2015 2018-10-24 3 Historien som upprepar sig Dom första köldmedierna var naturliga Giftiga och brandfarliga gaser SO 2 Svaveloxid NH 3 ammoniak
Läs merSEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet
SEI, System Efficiency Index det nya sättet att fastställa energieffektivitet Klas Berglöf, ClimaCheck Sweden AB klas@climacheck.com www.climacheck.com 1 30 års erfarenheter från fältmätning Övervakning,
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merEnergieffektivisering av en bandybana
Energieffektivisering av en bandybana Analys av kompressorkylteknik och fjärrvärmedriven absorptionskylteknik Charlotta Ahlfors Malin Bergkrantz Handledare: Catharina Erlich MJ153x Examensarbete i Energi
Läs merFakta om värmepumpar och anläggningar. Luft
Fakta om värmepumpar och anläggningar jord berg Luft vatten Svenska föreningen, SVEP, är en organisation för seriösa tillverkare, importörer, installatörer och återförsäljare av värmepumpar. Medlemsföretagen
Läs merByggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB
Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merNy prissättning för fjärrkyla. Resurssmart och påverkbar
Ny prissättning för fjärrkyla Resurssmart och påverkbar Ny prissättning från 2018 Värme och kyla i kretslopp Fjärrkyla är en klimatsmart och resurseffektiv energiform som bidrar till ett mer hållbart samhälle
Läs merVärmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat
2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total
Läs merProjektarbete Kylska p
Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816
Läs merRestvärmeåteranvändning från absorptionsvärmepumpar -
ES07007 Examensarbete 20 p Juli 2007 Restvärmeåteranvändning från absorptionsvärmepumpar - en kartläggning av möjligheter och begränsningar vid Vattenfall Värme Uppsala Block 5 David B. O. C. Nord Abstract
Läs merFjärrkyla från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval
Fjärrkyla från Norrenergi Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval Fjärrkyla är behagligt för människor, maskiner När välisolerade fastigheter fylls av människor, värmealstrande datorer och annan
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merStirlingmotorn. Värmepumpen. Förberedelser. Verkningsgrad, s 222. Termodynamikens andra huvudsats, s 217. Stirlingprocessen, s 235.
... Kretsprocesser Stirlingmotorn och värmepumpen Avsikten med laborationen är att Du ska få en djupare teoretisk och praktisk förståelse för begreppen energiomvandling, arbete, värme och verkningsgrad.
Läs merMer om kretsprocesser
Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1
Läs merETE331 Framtidens miljöteknik
ETE331 Framtidens miljöteknik VT2018 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Miljöteknik minskar problemet Översikt och exempel Miljöteknik (aktuella
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng
Läs mer4K - KlimatKompenserad KomfortKyla
1/7 4K - KlimatKompenserad KomfortKyla Vad är 4K? Klimatförändringarna gör att utomhustemperaturen i Sverige för varje år blir varmare, vilket leder till allt högre inomhustemperaturer under sommaren.
Läs mer