Mångfald i vardagen krock eller möte?



Relevanta dokument
Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Demokrati & delaktighet

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Samtal med Hussein en lärare berättar:

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

VI OCH DOM 2010/01/22

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Privilegiepromenad. Att tänka på: Välj ut rollkort och ett antal påståenden i förväg utifrån vad du tror passar gruppen.

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Gammal kärlek rostar aldrig

EN SKETCH FRÅN STEFAN TUNEDAL

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Bilaga 3. Sammanställning Fokusgrupp Gislaved


Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Online reträtt Vägledning vecka 26

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

AYYN. Några dagar tidigare

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

Romarriket en resa i tiden

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Medarbetarenkät 2014

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Vad är delaktighet för dig?

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Blir världen bättre?

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Så sa läraren. Instruktion:

Välkomna!

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Vänskap. xx Inspiration

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Att ta avsked - handledning

Så här gjorde vi. Gävle kommun. Marie-Louise Andersen

Pojke + vän = pojkvän

Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?

Personalenkät /2/2011

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Inspirationsmaterial till häftet

Värdegrund och policy

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Kung Polybos: Men ut med språket då ditt vider!vad väntar du på? Spåman: Din son kommer förråda dig! Din son kommer bli din död.

Supportgrupper. Jessica Schmidt

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Skapad för att glädja Gud

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

hästfolk 6 hästfocus # De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

Jojo 5B Ht-15. Draken

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Har du funderat något på ditt möte...

Transkript:

Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte ner till Malmö. Till slut såg han en skylt där det stor: Kebab och falafel. Han såg en invandrarkille och frågade efter telefonkatalog. Killen svarar på skånska. Varifrån är du? Göteborg. Men vilket land? Vad hände mellan mig och en främmande människa? Långt innan vi möttes skapade vi förutfattade meningar om varandra. Seroj jobbar med stadens gemensamma värdegrund och förhållningssätt. Han har jobbat som kurator i Angered och inom psykiatrin. Även inom bilindustrin har han arbetat. Det är skillnad på att vara man och kvinna i kommunen. Hur kommer det sig att det är så könssegregerat? Kommunen måste jobba med denna fråga. Hur ska vi locka till oss de bästa kompetenserna? Mångfald lika/olika människovärde Diskussionsfråga: Har ni använt ordet mångfald? Vad står ordet för? Vad tänker ni på? Är det bra att prata om människor genom att utgå från att man är olika? Om man ska använda sig av ordet mångfald och tänka på olikheter måste man vara överens om att alla mänskliga varelser är människor. Men sedan har vi en lagstiftning. Vissa handlingar straffas. Diskussionsfråga: Har pedofilen samma värde som sitt offer? Vi kan vara överens om att människor är lika värde, men det blir svårare när man spetsar till det. Om vi känner barnet? Om vi känner pedofilen? Om vi ska ha samma rättigheter måste vi ha samma skyldigheter. Vad ska vi göra med Breivik? Hur kunde man i USA skriva självständighetsdeklarationen när man samtidigt hade slavar? Vi måste jobba aktivt med dessa frågor!

Utlänningar/invandrare/nysvenskar Vem är svensk? Diskussionsfråga: Har ni använt ordet invandrare? Vilka är invandrare? Vad lägger vi för värde i ordet? Fram till 70-talet pratade man om utlänningar. Numera talar vi om nysvenskar. Vi tror att innebörden ändras bara för att vi ändrar orden. Lite fakta: 30 % av Göteborgarna är födda i ett annat land eller har utländsk bakgrund. 20 % av dem som jobbar i staden är födda utomlands. 5% av cheferna har utländsk bakgrund. Högst upp i organisationen har vi en dansk. Seroj har jobbat i kommunen i 25 år. Han har aldrig träffat en svart chef. I regeringen har vi en svart (som jobbar med integration o jämställdhet ). För att spetsa till det lite: Kungahuset är invandrare De får världens störta bidrag. Kvinnan sitter hemma och väntar medan mannen strular runt. Yngsta dottern är skickad utomlands p.g.a. hedersrelaterade frågor. Bemötane är A och O. Invandraroriginal = riktiga mörka invandrare Invandrare light = typ norrmän och danskar. De som talar sämst svenska är danskarna! Men varför går inte de på sfi (svenska för invandrare)? Varför heter det sfi? Finns det en annan svenska som är för svenskar? Är Zlatan svensk? Är alla som gör bra saker svenskar? Är samerna svenskar? Det är inte så enkelt! Sverige har alltid varit mångkulturellt! Tornedalingarna? Sverigefinnarna? Först 2001 erkände vi att vi har nationella minoriteter även om de bott här i flera hundra år. Visste ni är Göteborg sedan ett år tillbaka är finskt förvaltningsområde? D.v.s. man har rätt till finsk information i staden och barn har tillgång till finsk skola. Kulturkrockar Hur är det att komma till ett mindre samhälle? T.ex. att komma ut till öarna.? Diskussionsfråga: Vad är en kulturkrock? - Positivt - Tvättstugetider - Kultur många hänvisar till sin kulturella bakgrund det är så här jag är

Ödeshög de kallar det själva för by. Seroj berättade hur det där tog honom 2½ timme att hämta en nyckel. I storstan tar det max 5 min att hämta en nyckel hos någon man inte känner. Vi har olika relation till tid. Skillnaden finns inte mellan länder utan snarare mellan storstad/landet. Kollektiv/individuell identitet Det finns någon form av kollektiv identitet i det land man bor i som formar oss. Det kan t.ex. bottna i: Krig/fred - Ett land som haft krig präglas mycket av det Mänskliga rättigheter Rätt att måla, skriva, uttala sig Kulturen blir en annan om man inte har dessa rättigheter. Landets religion Välfärd/brist på välfärd i landet Alla människor har också en individuell identitet som präglas av: Stad/land Kön Religion Ekonomi Intellektuella/fysiska/psykiska tillgångar eller begränsningar VIKTIGT: På kurser lär vi oss om kollektiva grunder, men vi möter människor på det individuella planet!!! Ju längre bort människor kommer ifrån, desto mer kollektiva blir de i våra ögon. Man vet hur någon från Colombia är för man har träffat en person från Sydamerika. Om ni undrar över kulturella skillnader (t.ex. hur man ska göra vid en begravning etc.): FRÅGA! Folk blir glada när man frågar. Alla buddhister är t.ex. inte likadana. Har man en arbetskamrat från ett annat land tror man kanske också att de vet hur alla andra också är från det landet. Men man är ju inte på ett sätt bara för att man t.ex. är svensk. Vi är alla olika och man kanske har mer gemensamt med någon från andra sidan jordklotet än med sin granne när allt kommer omkring. Sexuell läggning - Homo, bi, hetero Det har blivit öppnare i Göteborg, men det är fortfarande inte helt bra. Jämför om en ny kollega i fikarummet skulle säga: Jag har varit på IKEA i helgen med min fru/min man och bråkat om gardiner. Om han skulle prata om sin fru skulle man förmodligen inte reflektera över det utan mer tänka på gardinerna. Medan om han sa att han hade varit på IKEA med sin man skulle man tänka mer på det faktumet och kanske t.o.m. fördöma det på något sätt inom sig. Men man har rätt att bli kär i vem man vill utan att någon ska fördöma det. Alla har rätt till att leva vilket liv man vill. ----- FIKAPAUS -----

Övning 10 frivilliga 10 olika karaktärer 16 olika påståenden. Lev dig in i karaktären och gå fram ett steg om du kan svara ja utifrån hur de känner det. Det blir synligt hur det verkligen ser ut. Exempel på karaktärer: HIV-smittad man från Afrika 17-årig arbetslös kvinna från förorten Man med utländsk bakgrund med flera barn Exempel på påståenden: Din hudfärg hjälper dig när du ska söka jobb Din ålder är till din fördel Efter övningen fick de som var med avslöja vilka karaktärer de var. Publiken fick sedan säga hur de tycker att det borde se ut. En riktig tankeväckare! Strukturer Seroj var bjuden till Hjällbo för att träffa fas 3-göteborgare (långtidsarbetslösa). Han säger att han lite har adopterat Hjällbo. Han var där för att berätta att Göteborg är en stad för alla. Är Hjällbo en del av alla? Strukturerna existerar inte utanför oss utan de existerar inom oss. Man ser på några sekunder vilka som passar in och vilka som inte gör det. Strukturerna visar sig varje dag i min relation till världen. När vi vet det, vad kan vi göra åt det? En man går förbi en flod och ser att folk drar upp sårade kroppar ur vattnet. Mannen går förbi och ska se vem som sårar personerna. Vår roll i staden är inte att ändra strukturerna. Det är det politikerna ska göra. Du och jag träffar de sårade kropparna och vi kan dra upp dem eller bara nöja oss med att bekräfta att de står längst ner. Mänskliga rättigheter och bemötande i förskolan/skolan Istället för att tänka på att du lagar mat, prova att tänka på att du jobbar med mänskliga rättigheter. Utbildning är också en mänsklig rättighet. Får man inte godkända betyg har man svårt att klara sig i livet. Det barnen äter i skolan kanske är den enda varma maten de får varje dag. Viktigt med bemötandet barnen får. Det är inte bara fattiga barn som endast får ordentlig mat i skolan. T.ex. kan det vara så att karriärkvinnor och -män kanske inte heller hinner eller orkar laga mat. Vi arbetar med barn och ska försöka få dem att drömma om en ljus framtid. Vårt bemötande, oavsett vad vi jobbar med, spelar roll för barnen. Bemötande handlar om att ta sig tid att lyssna på deras drömmar och mardrömmar. Mänskliga rättigheter kan man skriva och prata mycket om och det är bra, men det är det vi GÖR som gör skillnad.

Teori/verklighet Seroj ville bli världens bästa kurator. Han bestämde sig för att gå på kurs och trodde att han lärde sig allt om bosnierna, men de bosnier han träffade betedde sig inte som han lärt sig på kursen. Somalier, kvinnor, analfabeter, våldtäkter, torterade människor det är omöjligt att stoppa in människor i fack! Om teorin inte stämmer med verkligheten kan vi inte förkasta verkligheten. Det enda vi har är människorna. Teorier är bra betjänter men gör dem inte till era herrar! Varför stämmer inte teorierna ibland? Vi är ett till filter. Om jag utifrån min egen värdegrund och tycker att den är viktig, kämpar jag för den. Kinderägg Förpackning --> folie --> choklad --> plastägg --> leksak. Tänk att leva ett helt liv utifrån hur du ser ut, kön, funktionsnedsättning. Tänk om någon aldrig ser vem du är egentligen (det som är inne ägget) utan bara ser dina skal. Man måste se barn och ungdomar som individer och inte delar av en grupp. Om man har fördomar utifrån hur de ser ut, vilka de umgås med, vad de har för föräldrar o.s.v. så kommer man fastna i första skiktet i mötet med den människan. För då tror man att man vet allt om den. Om möjligt, gå istället vidare och möt människan i nästa skikt, och i nästa skikt tills du till slut ser vem som döljer sig längst in. Avslutning Vi är alla människor och har lika värde och borde ha lika rättigheter och möjligheter. Men rättigheter räcker inte. Alla måste också ha möjlighet att använda sig av sina rättigheter. Om t.ex. ramp saknas, kan inte alla komma in. Tillsammans kan vi göra skillnad. Stor skillnad! Vid anteckningarna Emilia Åman