Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) Bearbetning ARGE: W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten Inregia AB Stockholm Inros Lackner AG Rostock Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin
Uppdragsgivare: Kommunalgemeinschaft Europaregion Pomerania e. V. Ernst-Thälmann-Straße 4 D-17321 Löcknitz i samarbete med Kommunförbundet Skåne Baravägen 1 S-221 00 Lund Föreningen Polska kommuner i Euroregion POMERANIA Al. Wojska Polskiego164 PL-71-335 Szczecin Uppdragstagare: ARGE, bestående av: W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten Louis-Braille-Straße 1 16321 Bernau bei Berlin Inregia AB (Nordregio) Warfvinges väg 29 S-102 29 Stockholm Inros Lackner AG Rosa-Luxemburg-Straße 16/18 18055 Rostock Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin PL-70-383 Szczecin Redaktionskommitte : Dr. Margrit Milschefsky (sammankallande) Margit Streblow Rita Ehrig Michael Viehhauser Jörg Neubauer Hartmut Kressin Prof. Schönknecht Piotr Kowalski Irena Strózynska 2
Innehåll Framskrivning Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA för tidsperioden 2007-2013 (UHP) 1. Inledning 6 sida 1.1 Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA 1.2 Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor 6 7 1.2.1 Medlemmar och läge 7 1.2.2 Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser 1.3 Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de demografiska förändringarna 1.4 EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA 2. Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet under tidsperioden 2000-2006 10 13 20 22 2.1 Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A 22 2.2 Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000-2006 25 2.2.1 Samlad överblick 25 2.2.2 Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt som underlag för framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden 2007-2013 2.3 Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom de olika handlingsfälten i Utvecklings- och Handlingsprogrammet 2000-2006 2.3.1 Näringslivets stabilisering och utveckling samt förbättrad, företagsnära infrastruktur 2.3.2 Åtgärder för trafikinfrastrukturens och den tekniska infrastrukturens utveckling svarande mot näringslivets behov och för en förbättrad livskvalitet för befolkningen 27 32 32 42 2.3.2.1 Överregional tillgänglighet 42 2.3.2.2 Regionala transportförbindelser 46 3
2.3.3 Utveckling av turismen och dess infrastruktur 49 2.3.4 Skydd och bevarande av natur och landskap 54 sida 2.3.5 Gränsövergripande samordning och samarbete för att utveckla den sociala och kulturella infrastrukturen, social service och kulturutbud 57 3. Sammanfattande SWOT-analyser, delområdesvis 61 3.1 Region Skåne 62 3.2 Mecklenburg-vorpommerska och brandenburgska delen av POMERANIA 72 3.3 Wojevód Zachodniopomorskie 87 4. Tyngdpunkter inom det gränsöverskridande samarbetet inom Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013 4.1 Modifiering av den programmatiska grundtanken och utvecklingsmålen för Euroregion POMERANIA för perioden 2007-2013 99 99 4.2 Handlingsfält för Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013 105 4.3 Åtgärdskomplex, nyckelstrategier och prioriterade projekt, indelade efter handlingsfält 4.3.1 Handlingsfält I Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen som ett varumärke för regionen 4.3.2 Handlingsfält II Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut 4.3.3 Handlingsfält III Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och förbättring av de regionala trafikförbindelserna 4.3.4 Handlingsfält IV Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och förbättra miljöskyddet 4.3.5 Handlingsfält V Diversifiering av landsbygdsutvecklingen 4.3.6 Handlingsfält VI Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska området 106 106 125 137 149 159 169 4.4 Prioriteringar och tidplaner 178 4
5. Översikt över finansieringsmöjligheter och prioriteringar 179 5.1 Mål för strukturpolitiken 2007-2013 179 sida 5.1.1 Innehållet i EU-förslaget till en reformerad sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning 5.1.2 Ytterligare upplysningar om finansieringsinstrumenten för att uppnå målen för sammanhållningspolitiken 2007 2013 179 183 5.2 Ytterligare stödmöjligheter 186 5.2.1 Förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen 186 5.2.2 LEADERS inlemmande i EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) 188 5.2.3 Industri- och hantverkets infrastruktur (GA-stöd) 189 5.2.4 Finansieringsmöjligheter för Skåne 191 6. Rekommendationer för genomförande av programmet på det nationella planet 194 6.1 INTERREG stärkte samarbetsstrukturerna 195 6.2 Gränsöverskridande samarbete som mervärdesskapande process 196 6.3 Kommande behov vision, koncept, handlingsramar 198 6.4 Urvalskriterier för projekt 199 6.5 Förfarande ansökan/beslut 200 Bilagor Översikt bilagor 202 1 AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I EUROREGION POMERANIA 1 15 2 Euroregion POMERANIA - Invånare och yta 16 18 3 Befolkningsutveckling 2003 till 2020 prognoser 19-20 4 Åldersstruktur 21-29 5 Parametrar för turistnäringen 30-31 6 Områden för skydd av natur och landskap i Wojewod Zachodniopomorskie 33 7 Markanvändning 34 35 8 Naturskyddsparker, naturreservat och naturskyddsområden 36 40 9 Översikt över planer, studier koncept inför utarbetandet av UHP 2007 2013 41 45 5
1. Inledning 1.1 Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA Euroregionen POMERANIA har, i syfte att stödja den kort- och långsiktiga strukturutvecklingen och det målmedvetna nyttjandet av de regionala utvecklingsmöjligheterna, som sitt arbetsinstrument antagit ett integrerat och gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för perioden 2000-2006. De gemensamma aktiviteterna inriktar sig på integrerade lösningar till stöd för en varaktig utveckling av regionen och särskilt på att minska och övervinna regionens strukturella nackdelar genom riktade stödåtgärder samt utveckling och implementering av komplexa förslag till lösningar inom områdena politik, näringsliv och kultur. Med föreliggande inriktning i EG: s budgetplan för perioden 2007-2013 som utgångspunkt är uppgiften att anpassa Utvecklings- och handlingsprogrammet till nya målbeskrivningar och villkor samt skriva fram denna till perioden 2007-2013. EG: s förordningsförslag inriktar sig på att strukturåtgärderna: - mer målmedvetet ska fokusera på de strategiska tyngdpunkterna, särskilt Lissabon- och Göteborgsprogrammen för en konkurrenskraftig och hållbar kunskapsbaserad näringslivs- och sysselsättningsstrategi, - i högre grad ska koncentreras på mindre gynnade regioner. Det centrala budskapet i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning inriktar sig på att bemästra de utmaningar som Europa idag konfronteras med inom samhälls-, näringslivs- och miljöområdena 1. De strategiska riktlinjerna för det gränsövergripande samarbetet inriktar sig på att stärka konkurrenskraften bland annat genom att stödja överföringen av kunskap och know how, gränsövergripande entreprenörskap, utvecklingsmöjligheter inom hälsovården, integration av den gränsöverskridande arbetsmarknaden, gemensamt miljöarbete och reaktioner på gemensamma hot. Framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet för perioden 2007-2013 omfattar, som strategiskt koncept grundläggande mål för det gemensamma syftet med stöd av de gemensamma resultaten i Euroregionen. I denna framskrivning beskrivs ytterligare behovet av åtgärder som har utslagsgivande betydelse för en varaktig utveckling i euroregionen, ordnade efter handlings- och åtgärdsområden Därmed skapas en målorienterad grund för samarbetet mellan de tyska, polska och svenska aktörerna i euroregionen. 1 KOM (2005) 330 sidan 2 6
I det framskrivna Utvecklings- och handlingsprogrammet 2007-2013 har hänsyn tagits till uppkomna förändringar: - inom Euroregion POMERANIA, särskilt genom Republiken Polens medlemskap i EU och de därmed sammanhängande utvecklingsmöjligheterna för hela regionen; - genom utvidgningen av euroregionen till att omfatta även Landkreis Mecklenburg-Strelitz och Demmin samt staden Neubrandenburg; - inom ramen för EU: s bidragsperiod 2007-2013 med avseende på strukturfonderna, särskilt begäran om Mål 3-medel ersatta av Interreg-stöd Framskrivningen är tänkt som ett hanterbart, konkret handlingskoncept som syftar till att främja utvecklingen i euroregionen och förbättra medborgarnas livskvalitet. Programmet bildar samtidigt utgångspunkt för en sammanställning av ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera konkreta projekt i delregionerna. Det gränsöverskridande UHP bildar samtidigt utgångspunkt för sammanställandet av ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera konkreta projekt i delregionerna. Utarbetandet har ägt rum genom en Bottom-up-process, i vilken euroregionens medlemmar och ytterligare regionala och lokala aktörer, genom ett konstruktivt meningsutbyte bidragit med förslag. 1.2 Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor 1.2.1 Medlemmar och läge Medlemmar i Euroregion POMERANIA är: - den polska staden Szczecin och kommunalförbundet för Västpommerns kommuner, Föreningen Polska kommuner in Euroregion POMERANIA bestående av 114 kommuner och städer; - det tyska kommunalförbundet Europa Europaregion POMERANIA e. V. bestående av 8 storkommuner och 3 självständiga städer; - det svenska Kommunförbundet Skåne med 33 medlemskommuner. Uppgifter om medlemmar, folkmängd, yta och befolkningstäthet återfinns i bilaga 2. 7
8
Euroregionen befolkas av cirka 3,9 miljoner invånare på en yta av 49 747 km 2. Befolkningstätheten uppgår därmed till 78 invånare/km 2. Euroregionen förenar partners, som delvis utvecklats under vitt skilda villkor under de gångna århundradena och årtiondena. Historiskt framväxta skillnader är nu, liksom tidigare, utmärkande för regionen. (1) Det polska delområdet, Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie ligger i nord-västra Polen. Genom delområdet löper viktiga trafikaxlar, från norr till söder och från Västeuropa i riktning mot Östeuropa. Delområdets yta uppgår till 22 900 km 2 och har med 1 696 000 invånare en befolkningstäthet på 74 invånare/km2. Skillnaden mellan stad och landsbygd är stor med en befolkningstäthet på 1 000 invånare/km 2 respektive 30 invånare/km 2. Bebyggelsen består av 61 städer och 3 173 samhällen. Förvaltningscentrum är Szczecin med 414 000 invånare. Ytterligare uppgifter i bilaga 2-7. (2) Region Skåne med en yta på 11 400 km 2 och 1,16 miljoner invånare (befolkningstäthet: 102 invånare/km 2) och de stora städerna Malmö, Lund, Helsingsborg och Kristianstad utgör Sveriges södra del. I Skåne finns 33 kommuner, med ett genomsnittligt invånarantal på 35 000. Endast ett fåtal av kommunerna har färre än 10 000 invånare. De svenska kommunerna har p.g.a. sin beskattningsrätt en stark ställning inom det svenska systemet. De har också en vittgående självbestämmanderätt. Genom Skåne löper transitvägar mellan Skandinavien och Centraleuropa för såväl gods- som persontransporter Volymen på godstransporter till sjöss, längs vägarna och med järnväg är mycket hög och ligger på samma nivå som i Alperna. Regionen har emellertid en välutbyggd trafikinfrastruktur som klarar dessa transporter. Skånes näringsliv är framförallt koncentrerat till städerna och till den sydvästra kusten. I övrigt präglas Skåne av vidsträckta jordbruksområden och ett flertal mycket attraktiva naturområden. (3) Den tyska delen består av storkommunerna (Landkreise) Uecker Randow, Ostvorpommern, Nordvorpommern, Rügen, Demmin, Mecklenburg-Strelitz och de självständiga (kreisfreie) städerna Stralsund, Greifswald och Neubrandenburg i Mecklenburg-Vorpommern och storkommunerna Barnim och Uckermark i Land Brandenburg. Även genom denna del av euroregionen löper viktiga trafikaxlar i nord-sydlig och öst-västlig riktning. En del av Landkreis Barnim tillhör storstadsområdet Berlin. 9
Den tyska delen av euroregionen har en yta på 15 447 km 2 och en befolkning på 1 045 979 invånare med en genomsnittlig befolkningstäthet av 67,71 invånare/km 2. Städerna Greifswald, Stralsund, Neubrandenburg, Prenzlau, Schwedt/O. och Eberswalde tjänar som centrum för näringslivet i en i övrigt lantligt präglad jordbruksbygd med svaga strukturer. 1.2.2 Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser Som en följd av den historiska utvecklingen har speciella strukturer och funktioner vuxit fram i ett nät av centrala orter, vilka utförligt beskrivs i Handlingsplan 2000-2006. Såväl i Land Brandenburg som i Mecklenburg-Vorpommern förbereds förändringar av centralortsindelningen, liksom en kommunreform. Syftet är att åstadkomma rationellare strukturer. Dessa processer är ännu inte avslutade, varför förändringar inte kan redovisas i Handlingsplan 2007-2013. Inom svensk regionplanering existerar inte begreppet centralort. Områdeskategorierna 2 inom euroregionen består av: - landsbygd, som dominerande områdeskategori; - områden i nära anslutning till centrala orter av stor betydelse. I detta sammanhang är områden i nära anslutning till storstaden Berlin, områden i nära anslutning till Szczecin (stor stad av överregional betydelse), särskilt för det tysk-polska gränsområdet och områden i nära anslutning till de centrala orterna Malmö och Lund av särskild vikt; - det tysk-polska gränsområdet längs Oder, med växande möjligheter att etablera sig som gemensamt område för utbyte av varor och tjänster; - områden i nära anslutning till Koszalin (stor stad av regional betydelse). Euroregionen omfattar ett system av i öst-västliga och nord-sydliga axlar. Dessa axlar har en överregional och delvis europeisk utbredning. V.g. se karta med överregionala axlar, inom euroregionen. Särskilt de överregionala axlarna är viktiga för en hållbar utveckling inom euroregionen. Längs dessa axlar måste en god transportinfrastruktur garanteras. Med färdigställandet av A20 har en kvalitativ förbättring i väst-östlig riktning uppnåtts. 2 Jfr. EHK 2000-2006, pkt. 3.1.2.2, sida 17 ff 10
Som överregionala axlar fungerar: Öst-väst-axeln: Axeln Hamburg - Lübeck Rostock Stralsund Sassnitz/Mukran Sjöförbindelsen Baltikum Axeln Hamburg -Lübeck Rostock Pasewalk Szczecin (vidare som nedan) Axeln Hamburg -Lübeck Schwerin Pasewalk Szczecin Koszalin Gdansk Kaliningrad Klaipeda Tallinn St. Petersburg resp. Szczecin Stargard Bydgoszcz Warszawa Nord-syd-axeln: Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Sassnitz/Mukran Stralsund - Greifswald Anklam Pasewalk - Berlin Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Sassnitz/Mukran Stralsund - Greifswald/Grimmen Demmin Neubrandenburg/Neustrelitz Berlin Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Swinoujscie Szczecin Berlin Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum Swinoujscie Szczecin Gorzow - Zielona Góra Jelenia Góra (Tjeckien Adriaområdet) Koszalin Szczecinek Pila Poznan Leszno Katowice Källa: UHP 2000 2006, sid. 24 Två andra viktiga trafikaxlar, som berör euroregionen, är kuststräckan mellan Schleswig-Holstein och de östra Östersjöområdena, liksom öst-västförbindelsen mellan Berlin och Warszawa. För de multimodala transporterna inom euroregionen spelar även hamnarna Sassnitz/Mukran, Świnoujście/Szczecin, Malmö, Ystad och Trelleborg en roll som knutpunkter som ger betydande utvecklingsimpulser. De, inom euroregionen befintliga regionala axlarna, förbinder framför allt medelstora städer med varandra och svarar för landsbygdens anknytning till de överregionala axlarna. De skapar förutsättningar för inomregionalt utbyte och tillgänglighet och fyller därmed en viktig funktion som stabiliserande faktor på landsbygden. Tillgängligheten till arbetsplatser, kultur- och utbildningsinrättningar och social service är en viktig faktor i strävandena att skapa likvärdiga levnadsbetingelser. Förutom välfungerande överregionala trafikaxlar är goda regionala vägförbindelser, som anknyter till de överregionala axlarna och som även förbinder de olika områdena inom euroregionen med varandra, nödvändiga för den fortsatta utvecklingen av näringslivet liksom bostads- och turistområdena. Särskilt viktig, i detta sammanhang är en fortsatt utbyggnad i öst-västlig riktning (väg, järnväg, flyg- och sjötransporter). 11
Med Polens och ytterligare östeuropeiska staters medlemskap i EU har läget inom euroregionen förändrats och nya utvecklingspotentialer uppstått: - Från ett randläge inom EU och för den polska delen av euroregionen, ickemedlemskap befinner sig euroregionen nu i centrum för utvecklingen inom Östersjöområdet och därmed förknippade framtidsmöjligheter. Källa: UHP 2000-2006, slutrapport - Szczecin kan i ökad utsträckning profilera sig som centrum i ett transnationellt stad-landsbygds-område. - De båda storstadsområdena Köpenhamn och Berlin medför att euroregionen gränsar till tillväxtmarknader. - Öresundsregionen, i vilken Region Skåne ingår, utvecklar sig efter färdigställandet av Öresundsbron alltmer till ett framgångsrikt centrum för näringslivet med möjliga synergieffekter för hela euroregionen. - Genom ett utökat samarbete med de baltiska staterna finns viktiga utvecklingspotentialer. 12
1.3 Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de demografiska förändringarna För perioden 2007 till 2013 förekommer, under förändrade förutsättningar, gemensamma uppgifter, såsom: - att i större utsträckning utveckla regionen till en, mot omvärlden öppen region med uppdrag att bredda sina funktioner och uppgifter i den södra delen av Östersjöområdet; - att öka konkurrenskraften genom att målmedvetet utnyttja regionens särdrag, genom: att stärka utvecklingen av kustområdena och angränsande inlandsområden; att identifiera regionala tillväxtkärnor och främja dessas utveckling och därmed även synergieffekterna på angränsande områden; att tillvarata landsbygdens inneboende potential, särskilt naturens mångfald till gagn för tillväxten inom turistnäringen; att i ökad utsträckning sammanlänka näringslivsmässigt framgångsrika områden och använda dessa som tillväxtmotorer för hela euroregionen; - att bygga ut och påskynda utvecklingen inom det gemensamma näringslivsområdet Oder, kustområdet samt Stettiner Haff, i anslutning till storstadsområdet Berlin och Öresundsregionen, med rekommendationerna från den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete 2004 som grund. Rekommendationerna rörande ett sådant gemensamt område för utbyte av varor och tjänster riktar in sig på för befolkningen i missgynnade områden, tydliga och realistiska framsteg. I första hand gäller det att främja näringslivet och infrastrukturen i regionen. I centrum för detta arbete står: att göra området attraktivt för investeringar; att målmedvetet stödja innovation; att modernisera och bygga ut transportnätet samt att inrätta fler gränsövergångar; att samordna stödet till företagen med förbättrad kommunikations- och informationsteknik; att särskilt stödja turismsektorn genom att bygga ut strukturer som kan spela rollen som tillväxtmotor för näringslivet; ett fortsatt utnyttjande av potentialen som kulturregion. 13
Regeringskommissionen rekommenderar som prioriterade områden att stödja och stärka den regionala tillväxten, sysselsättningen och innovationsförmågan inom regionen, vars nord-sydaxel utgörs av Oder 3 d.v.s. att betrakta Oder som centrum för ett gränsöverskridande tillväxtområde. I detta sammanhang är behovet av en utbyggd gränsöverskridande infrastruktur betydelsefullt, särskilt: - en gränsöverskridande infrastruktur för spårbunden trafik, utvecklandet av effektiva öst-västförbindelser samt att åter öppna direktförbindelsen Hamburg- Szczecin och därmed förkorta transporttiderna; - utbyggnad av de inre vattenvägarna (Oder/HoFriWa); - en förbättrad gränsöverskridande tillgänglighet genom att vidareutveckla Via Hanseatica som väst-östlig förbindelse, rusta upp järnvägssträckan Berlin-Szczecin samt att bygga en västlig förbifartsled vid Szczecin med en fast förbindelse över Oder, vid Police. Att avhjälpa brister i transportinfrastrukturen och att stödja företagsetableringar är viktiga katalysatorer för framväxten av ett gemensamt område för utbyte av varor och tjänster inom euroregionen. Euroregionen har inom sin verksamhet som målsättning att alltid betrakta euroregionen som en helhet och att genom ökad konkurrens verka för utjämnandet av ekonomiska och sociala skillnader och komplettering av systemen. Att utveckla infrastrukturen är i detta sammanhang en av de främsta uppgifterna. För en hållbar utveckling inom euroregionen är befolkningsutvecklingen av utslagsgivande betydelse. Följderna av de demografiska förändringarna (minskat antal födslar, befolkningsminskning) i de glesbefolkade landsbygdsområdena inom regionen är särskilt tydliga i den tyska delen av POMERANIA. Befolkningsutvecklingen skiljer sig emellertid åt i de enskilda delområdena och kommunerna inom euroregionen. Runt många centralorter tenderar antalet invånare att öka, medan det sker en minskning i själva centralorten (t.ex. i Schwedt/O.). Men även många centralorter uppvisar, p.g.a. sitt läge en positiv utveckling. Detta gäller t.ex. Bernau (klassificerad som medelstor stad/subregionalt centrum), som gränsar till Berlinområdet (med en befolkningsökning mellan 1990 och 2003 på 140,3 %, d.v.s. från 24 510 invånare till 34 379. (Källa: Landesumweltamt Brandenburg, Referat Raumbeobachtung). 3 Rekommendationer av den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete, Szczecin september 2004 14
Befolkningsprognoser utgör viktiga underlag för utvecklingen. Föreliggande prognoser (jfr. bil. 3) gäller för perioden t.o.m. 2020: Befolkningsutvecklingen inom euroregionen 2003/2004 till 2020 Landkreis/ kreisfreie Stadt Wojewód Region Läge 4 2003/2004 Befolkningsprognoser 5 för åren 2010 2015 2020 Utveckling 2004/2003 bis zu 2020 (%) Mecklenburg- Vorpommern 6 Demmin 88 277 78 548 71 430 63 308 71,72 Mecklenburg-Strelitz 84 559 80 585 75 700 68 881 81,46 Nordvorpommern 113 842 106 812 99 130 89 081 78,25 Ostvorpommern 111 056 104 575 97 828 88 716 79,88 Rügen 72 169 67 890 64 318 59 570 82,54 Uecker-Randow 78 794 68 324 61 361 53 597 68,02 Greifswald 52 669 49 707 51 400 53 812 102,17 Neubrandenburg 68 451 58 951 55 966 53 379 77,98 Stralsund 58 847 54 767 55 013 55 867 94,93 Brandenburg 77 Barnim 175 861 179 220 177 850 174 290 99,11 Uckermark 141 454 131 980 127 290 121 380 85,81 Zachodniopomorskie 88 1 696 100 1 688 200 1 675 800 1 656 200 97,65 därav: Stadt Szczecin 414 000 405 800 393 900 377 800 91,26 Stadt Koszalin 107 900 106 400 103 500 99 700 92,40 Skåne 1 160 919 1 212 743 1 249 677-107,64 99 Kristianstad 75 592 77 943 79 523-105,20 Malmö 269 142 281 097 291 048-108,14 Lund 101 423 107 456 111 089-109,53 4 till den 31.12. 5 Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern (2005): 3. Landesprognose (Basisjahr 2002), Schwerin, jeweils zum 31.12. des Jahres 6 Källa: Landesamt für Statistik Mecklenburg-Vorpommern 2005, Schwerin 7 Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg (Hrsg. 2006): Bevölkerungsprognose des Landes Brandenburg für den Zeitraum 2005-2030 8 Marschallmyndigheten för Wojewód 9 Källa: Region Skåne/SCB; Befolkningsprognos endast t.o.m. 2015, utveckling i procent 2004-2015 15
Befolkningen har kontinuerligt ökat i Skåne under de senaste 20 åren och denna trend håller i sig. Den nuvarande ökningen på 0,5 % per år beror framför allt på inflyttning, från såväl övriga Sverige som från utlandet. Inflyttningen från Danmark har ökat markant. Åldersstrukturen motsvarar det svenska genomsnittet. Den förväntade genomsnittliga livslängden ökar oavbrutet, men även dödstalen p.g.a. en åldrande befolkning. Födelsetalen har varierat kraftigt under de senaste 20 åren. Ett födelseöverskott kunde, för första gången sedan 1997, noteras 2003. Länge ökade befolkningen endast i regionens västra delar. Till följd av ökade boendekostnader men även infrastrukturförbättringar och bättre pendlingsmöjligheter, fördelar sig nu befolkningsökningen jämt över regionen. Skånes migrationsutveckling under de senaste årtiondena Sammanfattningsvis kan den demografiska utmaningen för Skånes del karaktäriseras enligt följande: - en åldrande befolkning - stabilisering av den naturliga befolkningstillväxten - övervinna skillnaderna mellan områden med flyttningsöverskott kusten och sydvästra delen och den övriga regionen - stabilisera befolkningsutvecklingen i de små landsbygdssamhällena De demografiska förändringarna inom den tyska delen av euroregionen karaktäriseras av följande utvecklingstrender: - födelseunderskott p.g.a. avsaknad - som inte kan kompenseras på annat sätt - av flera årskullar kvinnor i fertil ålder. Denna brist uppgår till 40-50 % av den erforderliga nivån för en stabil befolkningsutveckling med färre antal födda än avlidna; - utflyttning, med undantag för vissa inflyttningsområden (Landkreis Barnim). I befolkningsprognosen för delstaten Brandenburg (mars 2006) korrigerades prognosen för Landkreis Barnim i positiv riktning. Fram till 2010 förväntas en fortsatt ökning (inflyttning från Berlin och intern flyttning) för att sedan avta fram till 2020 och slutligen hamna på 2004 års nivå. Flyttströmmarna från landsbygden förlöper nu, liksom tidigare i öst-västlig riktning (arbetstillfällen). Inom Landkreis Uckermark, som är ett utpräglat jordbruksområde kommer under prognosperioden 7 100 16
invånare att flytta, vilket är den högsta prognostiserade siffran inom delstaten Brandenburg. I den tredje regionprognosen för Mecklenburg-Vorpommern 10 har olika flyttningsflöden registrerats, från utvandring till flytt inom kommunen. Prognosen pekar i följande riktning: tydliga förändringar för städerna Greifswald, Stralsund och Neubrandenburg i förhållande till 2002, med ett flyttningsöverskott; utflyttningen från storkommunerna Demmin, Mecklenburg-Strelitz, Ostvorpommern, Rügen och Uecker-Randow kommer 2020 att ligga på en klart lägre nivå än 2000. Därutöver prognostiseras fr.o.m. 2008 en signifikant minskning av utflyttningen från Mecklenburg-Vorpommern på grund av den kraftiga minskningen av antalet födslar på 1990-talet, vilket innebär att den flyttningsbenägna åldersgruppen 18-30 år kommer att vara mycket liten. - en åldrande befolkning p. g. a. ökad förväntad livslängd. Andelen av befolkningen över 65 år ökar kraftigt. I vissa delområden kommer var fjärde invånare att tillhöra gruppen äldre år 2020. Exempel: Prognos, indelad efter åldersgrupp för befolkningsutvecklingen i Landkreis Uckermark för åren 2010 och 2020, i jämförelse med 2002 (i absoluta tal) Prognose der Bevölkerungsentwicklung nach Altersgruppen im Landkreis Uckermark der Jahre 2010, 2020 gegenüber 2002 (absolut) 60000 54.913 50000 47.300 Uckermark 2002 40000 36.420 Uckermark 2010 Absolut 30000 29.006 25.130 Uckermark 2020 18.480 20000 16.384 16.990 7.035 11.760 10000 1.957 3.890 0 0 bis unter 20 Jahre 20 bis unter 40 Jahre 40 bis unter 65 Jahre 1 65 bis unter 75 Jahre Altersgruppen 75 bis unter 85 Jahre 85 Jahre und älter Quelle: LDS Brandenburg, Gebietsstand 2003 Källa: LDS, Gebietsstand 2003, ur sammanfattningen av studien Modellvorhaben zur Stabilisierung des ländlichen Raumes im demografischen Wandel, från oktober 2005 10 Regional utveckling i Mecklenburg-Vorpommern, informationsskrift nr 11 12/ 2005 från Oberste Landesplanungsbehörde, Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung 17
Därmed uppgår i Landkreis Uckermark, år 2020 andelen 0-20 år till 14,96 % jämfört med 19,91 % 2002 20-40 år 20,34 % 24,99 % 40-65 år 38,28 % 37,69 % 65-75 år 13,75 % 11,29 % 75-85 år 9,52 % 4,83 % över 85 år 3,15 % 1,34 % En liknande situation uppvisar Mecklenburg-Vorpommern. Stad/Storkommun(Landkreis)/Åldersstruktur 2002 i % 2020 I % Förändring 2020 i förhållande till 2002 i % Hansestadt Greifswald Under 20 år 18,8 18,6./. 0,2 Över 20 till under 60 år 58,8 56,2./. 2,6 Över 60 år 22,4 25,2 + 2,8 Hansestadt Stralsund Under 20 år 17,5 17,0./. 0,5 Över 20 till under 60 år 54,2 53,0./. 1,2 Över 60 år 28,3 30,0 + 1,7 Neubrandenburg Under 20 år 19,4 16,5./. 2,9 Över 20 till under 60 år 58,1 48,1./. 10,0 Över 60 år 22,5 35,4 + 12,9 Landkreis Demmin Under 20 år 20,8 14,9./. 5,9 Över 20 till under 60 år 54,0 45,9./. 8,1 Över 60 år 25,2 39,2 + 14,0 Landkreis Mecklenburg-Strelitz Under 20 år 20,6 14,4./. 6,2 Över 20 till under 60 år 55,6 47,5./. 8,1 Över 60 år 23,8 38,1 + 14,3 Landkreis Nordvorpommern Under 20 år 18,4 14,3./. 4,1 Över 20 till under 60 år 56,6 47,2./. 9,4 Över 60 år 25,0 38,5 + 13,5 Landkreis Ostvorpommern Under 20 år 20,0 14,9./. 5,1 Över 20 till under 60 år 54,9 46,1./. 8,8 Över 60 år 25,1 39,0 + 13,9 Landkreis Rügen Under 20 år 19,9 15,4./. 4,5 Över 20 till under 60 år 55,3 48,1./. 7,2 Över 60 år 24,8 36,5 + 11,7 Landkreis Uecker-Randow Under 20 år 19,8 13,2./. 6,6 Över 20 till under 60 år 54,8 44,1./. 10,7 Över 60 år 25,4 42,7 + 17,3 Källa: Informationsreihe der Obersten Landesbehörde, 12/2005 Befolkningsutvecklingen, i synnerhet den dramatiska befolkningsminskningen, påverkar bärkraften och effektiviteten inom många offentliga infrastrukturområden. Man har därför, i en ny regionplan försökt anpassa planeringen till denna process, genom avsevärda förändringar av centralortssystemet. 18
Också prognoserna för Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie utgår från en befolkningsminskning. År 2020 kommer förvaltningsområdet att ha 40 000 färre invånare. I Szczecin kommer antalet invånare kontinuerligt att sjunka, i ännu högre grad än i Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie. Förändringar i åldersstrukturen i Wojewód Zachodniopomorskie År Under arbetsför ålder Arbetsför ålder Över arbetsför ålder 2002 22,6 % 63,7 % 13,7 % 2010 17,8 % 66,3 % 15,9 % 2020 15,9 % 60,6 % 23,5 % Källa: Interreg-projektet South Baltic Arc, slutrapport Zentralörtliche Verflechtung zwischen Ostmecklenburg/ Vorpommern und der Stadt Szczecin, september 2004,sid. 115 Därefter stiger andelen av befolkningen i arbetsför ålder till 2010 med 3,5 % och avtar därefter fram till 2020 med 5,7 %. (jfr. bil. 4 över åldersstrukturen) Problem, som hänger samman med de demografiska förändringarna, genererar också möjligheter inom den mjuka sektorn, såsom social service och natur- och landskapsvård. Som följd av de demografiska förändringarna framför allt i de tyska och polska områdena kan följande iakttas: - förändringar inom infrastrukturen (bostäder, avfallshantering, persontransporter, nedläggning av skolor samt privata och offentliga serviceutförare, som drar sig tillbaka); - avsevärda förändringar av den sociala strukturen; säkrande av den sociala kompetensen samt utbildningsnivån; försök att motverka den neråtgående trenden på utbildningsområdet; - ökande efterfrågan på tjänster, som kan bidra till att förbättra livskvaliteten för äldre, så som särskilda boendeformer, hemtjänst, hemsjukvård, hälsovård och åldersanpassade turisterbjudanden vilket i sin tur skulle kunna skapa nya arbetstillfällen. Som följd av de demografiska förändringarna öppnar behovet av snabba förändringar upp för nya, innovativa lösningar. För en i framtiden fungerande regional utveckling krävs en ny form av förutseende planering för att säkra kunskapsnivån och barnomsorgen, omvårdnaden och den medicinska vården, en åldersanpassad infrastruktur, mobilitet och tillgänglighet samt den tekniska infrastrukturen, liksom utvecklandet och säkrandet av det sociala kapitalet. 19
Ett inledande handlingsdokument på det politiska planet har utarbetats i delstaten Brandenburg. Detta dokument 11 innebär bl. a.: - Att på sikt höja förvärvsfrekvensen, d.v.s. att minska arbetslösheten genom en målmedveten utbyggnad av infrastrukturen och ge stöd till investeringar liksom att ge regionens ungdomar ett framtidsperspektiv som väsentliga faktorer för en demografisk stabilisering; - En målmedveten koncentration på konkurrensdugliga branscher, profilering av arbetsskapande, regionala tillväxtkärnor och en ny inriktning på företagsstödet, under mottot Stärka styrkan samt ett tillväxtprogram för småföretagen; - Att nyttja värdefulla utvecklingspotentialer som naturparker, regionalparker, biosfärreservat med målet att stimulera till egeninitiativ och därmed bidra till en stabilisering av det socioekonomiska läget och öka attraktiviteten för företag och människor. De demografiska förändringarna öppnar möjligheter för nya utvecklingsområden i synnerhet på landsbygden. Samtidigt måste företagens medvetenhet om de demografiska frågorna öka, liksom de små och medelstora företagens stöd för att kunna hantera följderna av de demografiska förändringarna. 1.4 EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA EG-kommissionen slår i sina strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 fast, att en effektiv och säker transportinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för näringslivets utveckling. Vid sidan av den grundläggande avsikten, att i ett utvidgat EU främja utbyggnaden av de transeuropeiska transportnäten, kommer gränsöverskridande projekt liksom infrastruktursatsningar i svagt utvecklade regioner och länder att tillmätas särskild vikt. I regioner med ett glest och småskaligt näringsliv och boende bedöms skapandet av en regional transportinfrastruktur som meningsfull. Kommissionens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 omfattar följande principer: - Standarden och karaktären på de infrastrukturåtgärder som ska stödjas måste bedömas utifrån objektiva kriterier; - Principen om ekologisk hållbarhet liksom verkandet för alternativa transporter och kombinerade transportsätt ska stå i förgrunden; - Särskilt intresse ska ägnas moderniseringen av järnvägsnätet; - Förutom investeringar i infrastruktur ska även sörjas för ett välfungerande trafikledningssystem för att kunna erbjuda säkerhet och en harmonisk, miljövänlig fördelning mellan olika transportslag. 11 Demografisk förändring i Brandenburg förnyelse av egen kraft, Staatskanslei Brandenburg, 2:a rapporten 20
Som komplement, framhålls inom riktlinjerna: att gränsöverskridande förbindelser ska ställas i förgrunden; vikten av kompletterande investeringar i förbindelser som ökar tillgängligheten till de stora transportnäten för stads- och landsbygdsområden; att stödet till den regionala utvecklingen, i form av ökad tillgänglighet till de transeuropeiska transportnäten i isolerade områden, måste öka; att de korta transportsträckorna måste ägnas mer uppmärksamhet. I det av EG-kommissionen i juli 2005 publicerade materialet om de transeuropeiska transportnäten med TEN-V-prioriterade axlar och projekt, belystes även de ekonomiska aspekterna. En märkbar höjning av TEN-V-anslaget förutspåddes i samband med förslaget om att ställa en ökad del av anslagen för gränsöverskridande åtgärder till förfogande. Kommissionen föreslår att anslagen för gränsöverskridande åtgärder ska höjas från 30 till 40 %. Endast Skåne omnämns av euroregionen,i samband med de 30 prioriterade axlarna och projekten. 21
2. Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet under tidsperioden 2000-2006 2.1 Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A Euroregionens bidragsmöjligheter, under den utlöpande bidragsperioden, har baserats på Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 till 2006 och Regionalprogram för det tysk-polska gränsområdet i Mecklenburg- Vorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie från mai 2004. Som grundläggande prioriteringar 12 för den regionala utvecklingen i det tysk-polska gränsområdet anges: Prioritet A: Prioritet B: Prioritet C: Prioritet D: Prioritet E: Prioritet F: Prioritet G: Prioritet H: Ekonomisk utveckling och samarbete Förbättrad teknisk infrastruktur och förbättrad infrastruktur för turismen Miljö Landsbygdens utveckling Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder Interregionalt samarbete; Investeringar i kultur och mänskliga möten; Fonder för mindre projekt Särskilt stöd till områden som gränsar till blivande medlemsländer Teknisk hjälp I rapporten Uppdatering av halvtidsutvärderingen av INTERREG III A 2000-2006 bedöms programmet ha bevisat sin effektivitet inom huvudområdena näringslivssamarbete, utbyggnaden av infrastrukturen i gränsområdena, samarbetet inom turistnäringen, vidareutbildning och euroregionalt samarbete. De till förfogande ställda tyska och polska ERUF-medeln, inom ramen för INTERREG III A har förbrukats helt och hållet. Området Prioritet A Ekonomisk utveckling och samarbete har som målsättning att höja prestationsförmågan inom euroregionen, att särskilt stödja gränsöverskridande aktiviteter, att stimulera små och medelstora företag, att stabilisera industri- och företagsområdenas utvecklingsmöjligheter, d.v.s. stödja såväl innovativa som traditionella områden, som nischprodukter och därvid till fullo utnyttja det gränsöverskridande samarbetet inom arbetslivet (Åtgärd A-1) samt stödja gränsöverskridande samarbete mellan forskningsinstitutioner och företag (Åtgärd A- 2). Man kan konstatera att inom ramen för detta prioriteringsområde, är resultatet mycket gott. Enligt halvtidsutvärderingen 2004-12-31 hade 4 700 företag deltagit i de olika samarbetsprojekten och över 1 350 rådgivningstillfällen genomförts. 12 JPD (Joint Programming Document) 2000-2006 för det tysk-polska gränsområdet i Mecklenburg- Vorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie, mai 2004 22
Två informations- och kommunikationsteknikprojekt för förvaltningen genomfördes. Vetenskapliga institut och teknologicentra i Greifswald, Szczecin och Koszalin samarbetar inom ett nätverk för plasmaforskning. För resultaten av den samordnade inre och utåtriktade marknadsföringen svarar i huvudsak service- och rådgivningscentren i Schwedt/O., Pasewalk och Anklam. T.o.m. december 2004 hade165 lokalt anknutna initiativ genomförts och 65 inom marknadsföringen av turistsektorn. 90 företag har etablerat ett samarbete med polska partners. Området Prioritet B har förbättrad, gränsövergripande, näringslivsanknuten infrastruktur som målsättning, med förbättrade överregionala och interregionala kommunikationer för att öka tillgängligheten och för att skapa infrastrukturella förutsättningar för gränsövergripande turism och marknadsföringsstrategier. Med dessa medel understöddes även samverkansformer inom medicinteknik, fas 1 och 2 av det telemedicinska nätverket för tumörvård, nyanläggning och utbyggnad vägar (40km vägar och 12,3 km gång- och cykelbanor), hamninfrastrukturförbättringar samt skapandet av 300 övernattningsmöjligheter samt 15 tysk-polska reseprodukter. Bevarandet av natur och landskap och landskapsvård för att bevara kulturlandskapets attraktivitet står i centrum inom området Prioritet C: Miljö. Här ingår även katastrof-, haveri- och översvämningsskydd. Enligt halvtidsutvärderingen hade man t.o.m. slutet av år 2004 endast delvis uppnått målen för detta prioriteringsområde. En av orsakerna är att de innehållsmässiga huvudpunkterna inom prioriteringsområdet delvis täcks av andra finansieringskällor. Inom området Prioritet D: Landsbygdens utveckling, som inriktar sig på att motverka strukturella brister på landsbygden, kan ett högt kapacitetsutnyttjande konstateras. De anslagna medlen koncentrerades till stor del på finansiellt starka projekt. Detta gäller t.ex. byggprojekt med anknytning till turism. Enligt bedömningen är revitaliseringen av historiska byar underrepresenterad inom området Landsbygdens utveckling. Här måste emellertid hänsyn tas till att anslagsbehovet på detta område i större utsträckning täcks av EUGFJ (jordbruksfonden) och Leader+. Med medel från Prioritet E: Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder finansierades distansstudier, stöd till entreprenörskap, språkutbildning samt stöd till samverkansformer mellan utbildningsinrättningar och företag, 3 300 personer hade deltagit i sådana utbildningsinsatser vid utvärderingstillfället. Inom detta prioriteringsområde återspeglas i särskilt hög grad den gränsöverskridande karaktären. 23
Projekten inom Prioritet F: Interregionalt samarbete syftar till en förstärkt integration av befolkningen i gränsområdet, särskilt genom ett intensivt samarbete inom kultur- och ungdomsområdena. I detta sammanhand medverkar även kommunala förvaltningar. Inom prioriteringsområdet genomförs även mindre projekt genom vilka många gränsöverskridande aktiviteter och samarbetsprojekt kan initieras. Utifrån erfarenheterna från den gångna bidragsperioden kan följande slutsatser dras: (1) Polens inträde i EU och öppnandet av gemenskapsinitiativet INTERREG III A för hela gränsområdet har stärkt samarbetet inom euroregionen. (2) JPD (Joint Programming Document) tjänar som ett verksamt instrument när det gäller bidrag från gemenskapsinitiativet INTERREG III. I halvtidsutvärderingen rekommenderas en förstärkt gränsöverskridande mervärdesskapande inriktning på projekten och att vid äskande om bidrag understryka projektens gränsöverskridande karaktär. (3) Uppbyggnaden av gemensamma strukturer på båda sidor om gränsen, tillmäts stor betydelse. Förslagen till beslutsorganen för vidareutveckling på regional nivå, bedöms som långsiktiga uppgifter 13. 13 Ebenda, Seite 3, Umsetzung zentraler Empfehlungen aus der Halbzeitbewertung, Stand Oktober 2005 24
2.2 Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000-2006 2.2.1 Samlad överblick Euroregionen har, med stöd av gemenskapsinitiativet INTERREG III B för Östersjöområdet, utvecklats till ett viktigt säte för internationella samarbetsnätverk. Deltagandet i de olika projekten har koncentrerats till vissa geografiska delområden och huvudfrågor, liksom till regionala myndigheter, institutioner, universitet, städer och kommuner och tydliggör att den geografiska närheten grannländer emellan inverkar gynnsamt på samarbetsviljan. Euroregionen själv deltar som partner i några projekt, t.ex. BALTIC+ och South Baltic Arc. Viktiga INTERREG III B-projekt, översikt: Område Förkortning Lead Partner Partner Syfte Östersjön BALTIC+ Region Skåne, Sverige 21 En gemensam politisk plattform för samordning och genomförande av regionala utvecklingsåtgärder samt åtgärder, som medför ökad tillgänglighet och rörlighet. Pilotprojekt. Östersjön Östersjön Baltic Gateway South Baltic Arc Region Blekinge, Sverige 38 En hållbar utveckling och integration av sjövägar, hamnar och näringsliv. TEN, TINA. och paneuropeiska transportkorridoren. Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung Mecklenburg- Vorpommern 25 9 Utvecklingskoncept och -åtgärder samt pilotprojekt i södra Östersjöområdet. Stärka centrumen och förbättra trafikanslutningarna. Östersjön SuPortNet II Oslojodinfo, Norge 21 Utvecklings- och marknadsföringsåtgärder inom ramen för ett nätverk för småbåtshamnar. Östersjön BALT COAST Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung Mecklenburg- Vorpommern Östersjön EUROB Deutsche Verbände für Wohnungswesen, Städtebau EUROB II und Raumordnung e. V. CADSES ODERREGIO Gemeinsame Landesplanungsabteilung der Länder Berlin und Brandenburg 25 Metoder och modeller för kustområdesutveckling och hantering av intressekonflikter. 27 Utvidga, vidareutveckla och institutionalisera European 34 Route of Brick Gothic (EUROB). Koppla samman ekonomiska, turistiska och bevarandeintressen. 6 Utarbeta ett transnationellt handlingsprogram för översvämningsskydd för hela Oderområdet. Källa: Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung, Aufbau Ost Europäisch vernetzt, Zur Wirksamkeit der transnationalen Zusammenarbeit in der Raumentwicklung (INTERREG III B) für die ostdeutschen Länder der Bundesrepublik, 2006
Ur samarbetet, inom ramen för INTERREG III B-projekten kan, för euroregionens del, följande projektrelaterade utvecklingsimpulser iakttas: (1) Medverkan och delaktighet i strategiska utvecklingsplaner och aktiviteter liksom skapandet av politiska plattformar för det transnationella samarbetet inom utvecklingsområdena i södra Östersjöområdet (BALTIC+ och South Baltic Arc); (2) Förbättring av den transnationella, regionala och lokala tillgängligheten genom förbättrade kommunikationer samt integration av sjövägarna i södra Östersjön i syfte att främja den regionala utvecklingen (BALTIC+, South Baltic Arc och Baltic Gateway); (3) Initiativ för landsbygdsutveckling genom att utnyttja erfarenheterna från omstruktureringen av jordbruks- och skogsnäringen inkl. skapandet av nya inkomstmöjligheter (BALTIC+ och High Quality Tourism); (4) Utveckling av ett miljövänligt, transnationellt nätverk för småbåtsturism med positiv inverkan på näringsliv och arbetstillfällen (SuPortNet och BALTIC+); (5) Förbättring av know-how för kustområdesutveckling, översvämningsskydd och flodområdesutveckling (BALT COAST och ODERREGIO). I samband med en ekonomisk och politisk utformning av utvecklingsprocesser under ständigt förändrade villkor, uppstår möjligheter att dra nytta av tidigare lärdomar genom ett samarbete i projektform och annat erfarenhetsutbyte. Kompetensen inom olika områden hanteringen av planeringsinstrument, kopplingen mellan näringsliv och forskning, innovation och utbildning, skapandet av social infrastruktur ökar genom nya erfarenheter inom det transnationella samarbetet. Genom mångsidiga kontakter med näringslivet kan transnationella nätverk för kommunala förvaltningar, myndigheter, forskningsinrättningar- och institut stärka konkurrenskraften och innebära fördelar i den globala konkurrensen. Inom ramen för gemensamt projektarbete utvecklas och stärks förtroendet och förmågan till samarbete mellan människor med olikartad mentalitet och bakgrund genom personliga nätverk. 26
2.2.2 Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt, som underlag för framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden 2007-2013 INTERREG III B-projektet South Baltic Arc Projektet omfattar ett betydande, strategiskt utvecklingsområde i Östersjöområdet med delar, som ingår i Euroregion POMERANIA. Inom ramen för projektet har samarbetet mellan regionala aktörer, i syfte att jämna ut interregionala skillnader, stärkts. En vision för en gränsövergripande närings- och trafikplanering har utarbetats. I detta sammanhang spelar projektet Via Hanseatica och dess långsiktiga genomförande en central roll, i form av en viktig transportförbindelse för Mecklenburg-Vorpommern och hela det södra Östersjöområdet. Det har undersökts i vad mån en förbättrad trafikinfrastruktur längs korridoren skulle kunna fungera som katalysator för regionala utvecklingsimpulser. Inom ramen för en genomförandestudie finns potential- och områdesanalyser för stora industri- och företagsområden, för vilka detaljplaner kommer att utarbetas. Till de viktiga överförbara resultaten hör utvecklandet av gemensamma metoder för skattning av regionalekonomiska effekter av investeringar i transportinfrastruktur liksom samstämda, gränsöverskridande utvecklingsstrategier. En del av projektet är ett utlåtande rörande gränsöverskridande sammanflätning av staden Szczecin och de båda regionala centren Stralsund/Greifswald och Neubrandenburg samt mellan städerna Stargard Szczecinski samt Swinoujscie och de subregionala centrumen Anklam, Pasewalk, Ueckermünde och Wolgast. Szczecins framtida roll som gemensamt centrum för såväl den polska regionen Västpommern som den tyska regionen Vorpommern har belysts genom olika scenarier, kopplade till olika utvecklingsåtgärder. 27
INTERREG III B-projektet BALTIC+ Inom ramen för projektet BALTIC+ har olika strategier och verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) för det geografiska handlingsområdet, som till stor del överensstämmer med euroregionens utsträckning utarbetats. De fyra nyckelstrategierna är: (1) att skapa hållbara politiska ramar för det transnationella samarbetet med framväxten av en gemensam känsla och medvetenhet som målsättning; (2) att utveckla en transnationell plattform för att utveckla regionen till en turistregion genom gränsöverskridande styrning av gemensamma nyckelprojekt rörande naturområden, kulturlandskap och byggnader av arkitektoniskt och historiskt värde liksom utbyggnad av infrastrukturen för att öka tillgängligheten från turistområdena till huvudtrafikkorridoren Öresund- Szczecin-Berlin; (3) att förbinda de urbana centrumen Öresundsregionen, Berlin/Brandenburg/ kustdelen av Mecklenburg-Vorpommern och Szczecin med varandra med målsättningen att genom ett transnationellt utnyttjande av styrkor och chanser, inom såväl de båda funktionella regionerna Öresund å ena sidan och det tysk-polska gränsområdet å andra sidan som förgreningar till andra urbana centrum och landsbygden, mellan och inom BALTIC+-regionen kombinerat med bättre anknytning till det transeuropeiska transportnätet; (4) innovativa projekt till stöd för små och medelstora företag. Utbyggnad av den regionala infrastrukturen för att främja innovativ kompetens och skapandet av transnationella nätverk på landsbygden som plattform för förmedling av kontakter och information för små och medelstora företag inkl. transnationellt samarbete och klusterbildning. Som verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) föreslås: - regelbundna regionala konferenser; - forum för politiskt meningsutbyte; - bildandet av ett politiskt råd i syfte att inlemma politiskt ansvariga i de transnationella utvecklingsprocesserna; - uppbyggnad av effektiva styr- och ledningsformer. 28