Klimatanpassning ett samarbete. Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun

Relevanta dokument
SKL 3 dec Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Nordic Conference on Climate Adaptation Beredskapsplan för värmebölja

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Övergripande planer, strategier etc

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

Varningssystem för värmebölja

Växjö - Europas grönaste stad!

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård

Klimatanpassnings process

Översyn av delaktighet för reglerade sträckor inom Höje å huvudfåra

Skyfall. 6 maj 2015 Therése Ehrnstén

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Norrköpings kommun riktlinje för klimatanpassning - Processen

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Norrköping planerar strategiskt med checklistor och riktlinjer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning


Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Klimatanpassning i Örebro län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Vattenplanering på avrinningsområdesnivå: Höje å

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Klimatrelaterad RSA Skyfall & Mälaren

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Våra roller vid en kris

Anpassning till ett förändrat klimat

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur kommunerna kan förbereda sig på väderrelaterade händelser och klimatförändring

Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni

+5 GRADER. Klimatet förändras

Nr 199. Handlingsplan för extraordinära händelser till och med 2014 (KSN )

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

PROTOKOLL

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

HEL-projektet i korthet:

Klimatanapassning - Stockholm

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Skånes Klimat- och energistrategi

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Klimatanpassning - Från ord till handling

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Klimatanpassningsplan

Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer

Vad ska man ha vård- och underhållsplaner till?

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

avrinningsområdesnivå: Höje å

Aktuellt inom integrationsområdet november 2015

UKF-förvaltningens plan för hantering av kriser

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY

Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

VÄLKOMMEN TILL KUA-MALMÖ

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Klimatsäkring -P104 samt P105

N Y T T F R Å N SIKTA

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

Nationell strategi för klimatanpassning

Transkript:

Klimatanpassning ett samarbete Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun

Klimatanpassning ett samarbete En klimatanpassad risk- och sårbarhetsanalys Ett regionalt samarbete med översvämningsproblem Ett samprojekt kring en handlingsplan för värmeböljor

RSA:n ett bra redskap för att göra en riskinventering

Fördelar finns redan ett befintligt nätverk finns redan kunskap om hur man gör en RSA finns redan ett förhållningssätt till att lösa kriser

Nackdelar icke samhällsviktiga verksamheter, finns inte med från början ett annorlunda tidsperspektiv

Interna vinster sårbarheten i den egna verksamheten har den egna verksamheten förmåga att hantera en krissituation

Rapporten gör att vi : har ett bra underlag för vår ÖP kan hitta samarbetsformer mellan olika sakägare ser vad som är lämpligt att lösa med grannkommunen inser att klimatanpassningen måste lösas stegvis!!!!

Klimatanpassning ett samarbete En klimatanpassad risk- och sårbarhetsanalys Ett regionalt samarbete med översvämningsproblem Ett samprojekt kring en handlingsplan för värmeböljor

För att undvika översvämningar i Höje å vid en situation liknande den i juli 2007, behöver 4 100 000 m³ fördröjas!

FORTSATT ARBETE MED ÅTGÄRDER: fördröjning av vatten högt upp i systemet är mest lönsamt större utjämningsprojekt måste förläggas på marknivåer över högsta högvattenstånd i havet åtgärder för utjämning av dagvatten och naturvatten är lika värdefulla olika extremhändelser kräver olika åtgärder det krävs en kostnadsfördelning av åtgärder (mellankommunala åtgärder)

Höje å vattenråd

Ett vattenavledningsföretag Syfte att hitta en fungerande lösning för vattenavledningen i Höje å huvudfåra (juridiskt och tekniskt) Flera avdelningar med gemensam styrelse Helhetssyn Samarbete kring underhåll Tydligare ansvarsförhållanden Tillstånd för dagvattenutsläpp befintliga och nya

Klimatanpassning ett samarbete En klimatanpassad risk- och sårbarhetsanalys Ett regionalt samarbete med översvämningsproblem Ett samprojekt kring en handlingsplan för värmeböljor

Handlingsplan för värmebölja Länsstyrelsen är del i Klimatsamverkan Skåne (KSS) där också Kommunförbundet Skåne och Region Skåne är parter. En grupp inom KSS arbetar med Klimatanpassning och kommer under 2012/2013 att arbeta med frågor gällande värme, hälsa och ett förändrat klimat. Tillsammans med Umeå universitet och Lunds universitet kommer en handlingsplan för värmeböljor att utarbetas. Malmö Stad och Staffanstorps kommun deltar också i arbetet för att testa och utveckla handlingsplanen tillsammans med arbetsgruppen. Enligt framtida klimatscenarion kommer värmeböljor att förekomma oftare och vara längre. Detta har stor betydelse för människors hälsa, framförallt för äldre och sjuka. Även i dagens klimat har värmeböljor en negativ påverkan på sårbara grupper. En handlingsplan för hur kommuner och landsting bäst hanterar dessa situationer är därför angeläget att ta fram. För mer information om projektet kontakta Peter Groth, Region Skåne, 044-309 35 26

Varför? Värmeböljor Oftare Längre Orsakar betydlig ökning av dödsfall, men även vårdkostnader Äldre i hemmet Fler äldre i samhället De som bor hemma är allt äldre De som bor hemma är allt sjukare Samhällsstöd sårbart under sommaren Neddragen bemanning Färre ordinarie i tjänst Ökad belastning på akutmottagning/vårdplatser

Information till sårbara grupper Äldre, med hjälp från hemtjänst alt. anhöriga Rådgivning via sjukvårdsupplysning Information via pensionärsorganisationer m m Översättning till relevanta invandrarspråk

Hettans effekt varierar Meteorologi Temperatur Varaktighet Luftfuktighet Luftföroreningar Samhällsbyggnad Värmeöar Vegetation Bostadens konstruktion Individfaktorer Ålder Civilstånd Sjukdom Medicinering Bästa dygnsmedeltemperatur: -Stockholm och Oslo 11-12 o C -London 20 o C -Korea 32 o C

Senare steg Känslig verksamhet Stadsplanering för att långsiktigt dämpa effekt av värmeböljor Värmestress för vissa yrkesgrupper

Tack för visat intresse!