Samverkansrutin primärvårdens husläkarorganisationer, Norra Stockholm psykiatri, primärvårdsrehabilitering med Hälso- och sjukvårdsteamet LSS, Ekerö

Relevanta dokument
Samverkansrutin mellan primärvården i Solna och Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Övertagandet av HSL i LSS-verksamheter

Samverkansrutin hälso- och sjukvårdsinsatser gruppbostad/servicebostad/daglig verksamhet Solna stad

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Rekommendation om övertagande av utförandet av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Huvudskär, Haninge kommun

Dnr Son 2014/522 Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

PM Uppföljning hälso- och sjukvård inom LSS Dnr SN17/

Hemsjukvård i Hjo kommun

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

1(11) Egenvård. Styrdokument

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Riktlinje för bedömning av egenvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Hemsjukvård delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Riktlinjer för Läkemedelshantering

Ansvarsfördelning. läkare

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Produktionsområde Omsorg har tecknat avtal med underleverantör CareTeam som har hälso- och sjukvårdsansvar kvällar, nätter och helger.

Hemsjukvård inriktning

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Handläggare Eva Nykvist Wallberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet.

Sektor Stöd och omsorg

Tjänsteskrivelse Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS).

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Hemsjukvård 2015 inriktning

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Länsgemensam ledning i samverkan

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Habilitering och rehabilitering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Tjänsteutlåtande Socialnämnden den 8 mars DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Margareta Funemyr

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Bedömning av egenvård - riktlinje

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Transkript:

Samverkansrutin primärvårdens husläkarorganisationer, Norra Stockholm psykiatri, primärvårdsrehabilitering med Hälso- och sjukvårdsteamet LSS, Ekerö kommun 1

Datum: 2017-03-23 Inledning Målet med hälso- och sjukvård är god hälsa och vård på lika villkor. För optimalt omhändertagande av patienter på grupp/servicebostad samt på dagliga verksamheter är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas. Samverkan ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet och kännetecknas av respekt för varandras kompetenser och förutsättningar. Bakgrund Beslut har tagits av Stockholms kommuner att Principöverenskommelsens 11 från 1994 upphör och kommunerna ansvarar from 1/10-2015 för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i gruppbostaden/servicebostaden och på daglig verksamhet. Finansiering sker via skatteväxling from 1/1 2016. Ekerö kommun har from 1/10-15 startat ett team: Hälsooch sjukvårdsteamet LSS, bestående av en distriktssköterska, en sjuksköterska samt en arbetsterapeut som utför insatser på grupp/servicebostäder samt på dagliga verksamheter. Samverkansrutinen är framtagen av Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Ekerö kommun med hjälp av berörda aktörer från primärvården och Ekerö kommuns Hälso- och sjukvårdsteam LSS. Normaliseringsprincipen Normaliseringsprincipen gäller vilket innebär att patienter som bor på grupp och servicebostad har möjlighet att besöka och lista sig på valfri vårdcentral och besöka en primärvårdsrehabilitering för att få sin hälso- och sjukvård. Målgrupp Personer som bor på gruppboende och serviceboende och/ eller har beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Ekerö kommun, Mars 2017 Gruppboenden: Ekerö gruppbostad, Brunna, Skärvik, Svalan, Solbacken/ Adelsö och Föreningen Lugnet Serviceboenden: Pråmvägen, Ärlan, Ångbåten, Kultur, Tegelbruket, Roshagen Daglig verksamhet: Bryggan, Eken, Hundpatrullen, Ekerö dagcenter, Floravägen, Högby gård, IAM Indviduell extern placering, Konstmakarna, Tornvillan Park och trädgård, Hundterapi och Föreningen Lugnet. 2

Ansvarsfördelning hälso- och sjukvård Kommunens ansvar: Hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering (bidra till att personen kan leva ett självständigt liv) som sker i bostaden respektive daglig verksamhet. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för en god och säker läkemedelshantering Ansvarig sjusköterska ansvarar för och följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14). Förskriva läkemedel i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Förskrivnings- och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsartiklar, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt för vissa definierade hyrhjälpmedel enligt KSL:s avtal: http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/hjalpmedelsguiden/ansvaravgifter/ksl-sll-overenskommelsen/ Ansvar för att legitimerad personal i verksamheten svarar för att information ges till patientens läkare om aktuell status. Komma ihåg! Personalen (sjuksköterska och omsorgspersonal) ta med blankett Meddelande från läkare till sjuksköterska inom Hälso- och sjukvårdsteamet LSS (bilaga 5:4) inför läkarbesök. Ansvarig sjuksköterska ska initiera årlig läkemedelsgenomgång tillsammans med ansvarig läkare. Bedömningsblankett PHASE förifyllas inför Läkemedelsgenomgången. Ansvarig arbetsterapeut överföra kunskap till kommunens personal avseende handhavande gällande de hjälpmedel denne förskrivit. Uppmärksamma behov, initiera och delta i vårdplanering. Landstingets ansvar Alla läkarinsatser (inklusive besök i boendet/ daglig verksamhet). All övrig vård på specialiserad nivå som sker i boendet och daglig verksamhet och som ingår i uppdragen för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), specialiserad palliativ vård och specialistpsykiatri. Specialiserad rehabilitering (exempelvis inom uppdragen för neuroteam samt inom neurologi, onkologi och lymfödem). Logopedi (diagnostisering och behandling av språk-, tal- och röststörningar samt sväljningssvårigheter ) Syn- och hörselrehabilitering. Specialiserad habilitering. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär. Kunskapsöverföring till kommunens personal, som utför habiliteringen i vardagen, avseende funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dessa hos den enskilde. 3

Kostnadsansvar för näringsprodukter och testmaterial för diabetes samt för vissa definierade hyrhjälpmedel. Förskrivnings och kostnadsansvar för synhjälpmedel, hörselhjälpmedel, ortopediska hjälpmedel samt kosmetiska hjälpmedel. Fotsjukvård. Dietetik (kostbehandling av olika sjukdomar och sjukdomstillstånd). Ansvar för att legitimerad personal i landstingets verksamhet ger information till legitimerad personal i kommunens verksamhet om beslutade insatser och aktuell status. Uppmärksamma behov, initiera och delta i vårdplanering. Årlig läkemedelsgenomgång avseende de boende som står på läkemedel. Läkemedelsförskrivning ska i möjligaste mån ske via dosdispensering i APO dos via Pascal. Kostnadsansvar för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient. Kostnadsansvar för provtagningsmateriel samt vårdhygienisk experthjälp till kommunerna. Länets kommuner köper idag vårdhygienisk smittskyddskompetens från landstinget vad avser vård- och omsorgsboenden för äldre. Motsvarande samverkansavtal behöver upprättas vad avser denna målgrupp. Samtycke Informationsöverföring mellan organisationer sker efter samtycke från patient. Samtycke är en förutsättning för att utbyta information. Läkarkontakt Primärvården har medicinskt ansvar för samtliga patienter på grupp- och serviceboende och på dagliga verksamheter. En fast namngiven distriktsläkarkontakt patientansvarig läkare skall eftersträvas. Det ska finnas möjlighet för legitimerad kommunal personal att få kontakt med läkare där patienten är listad vid medicinska problem. Vårdcentralen där patienten är listad ska vid behov regelbundet avsätta tid för konsultation. Information Patientansvarig läkare har ansvar för att berörd personal får information, råd och vägledning i frågor som rör den enskildes vård och behandling. Läkarbesök Planerade läkarbesök och medicinska insatser ska ske i samverkan mellan patient, närstående, personal på boende samt ansvarig sjuksköterska i Hälso- och sjukvårdsteamet LSS och läkare. I första hand skall läkarbesök ske på vårdcentralen. Patienter i bostad med särskild service ska kunna få såväl planerade som akuta hembesök av läkare vid behov. Läkare ska faxa Meddelande från läkare till sjuksköterska inom Hälso- och sjukvårdsteamet LSS (bilaga: 5:4) när boende varit på besök samt lämna en kopia på utförd behandling/ receptförskrivning till brukare/personal. Alternativt faxa 4

journalanteckning till Hälso- och sjukvårdsteamet för att uppmärksamma kommunens sjuksköterskor vilken bedömning/ åtgärd/ ev. ordination som utfärdats. Läkemedel Grunden för läkemedelshanteringen är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes funktion och personliga förutsättningar. Utgångsläget är att den enskilde själv svarar för sina ordinationer, omhändertagande och förvaring av egna läkemedel om detta är möjligt. Det är den som förskriver läkemedlet som är ansvarig för att en egenvårdsbedömning görs. Är inte egenvård möjlig kontaktar läkare sjuksköterska på Hälso- och sjukvårdsteamet LSS. Läkare ansvarar för att uppdatera ordinationshandlingen och meddela sjuksköterskan på Hälso- och sjukvårdsteamet LSS om förändringar. Sjuksköterska kontaktar ansvarig läkare på vårdcentral gällande förnyelse av apodosrecept. Sjuksköterska rekvirerar stående originalförpackningar samt vid behovs läkemedel via Pascal. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar sker vid behov enligt SLL rutin. Läkemedelsgenomgång genomförs i syfte att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem. Läkemedelsgenomgångar ska vid behov genomföras årligen efter samtycke. Genomgångarna bokas av sjuksköterskan på Hälso- och sjukvårdsteamet LSS och skall ske i samband ett läkarbesök. Avsedd blankett (PHASE 20, alternativt PHASE PROXY) fylls i av personal på respektive boende tillsammans med ansvarig sjuksköterska innan läkemedelsgenomgång med ansvarig läkare. Provtagning Provtagning skall i möjligaste mån ske på vårdcentralen. Om detta ej är möjligt hämtar sjuksköterskan från Hälso- och sjukvårdsteamet LSS material från vårdcentralen och lämnar provet åter till vårdcentralen för vidare analys/ transport. Dokumentation Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska dokumentera sina insatser i det journalsystem som deras respektive vårdgivare tillhandahåller. Efter informerat samtycke kan olika vårdgivares dokumentation göras tillgänglig i enlighet med Patientdatalagen. I journalen på vårdcentralen ska det framgå att patienten bor på grupp/servicebostad. I Take Care dokumenteras detta under socialmedicinska uppgifter. Egenvård Egenvård är en åtgärd som en individ själv eller med hjälp av någon annan utför för att upprätthålla hälsa och välbefinnande. Exempel kan vara att få praktisk hjälp att ta sina läkemedel från dosett eller genom Apodos samt andra enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Socialstyrelsens föreskrifter definierar egenvård som en hälso- 5

och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bedömt att en patient själv kan ansvara över. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Ett egenvårdsbeslut ska med fördel fattas av den som ordinerar en specifik hälso- och sjukvårdsuppgift, t.ex. läkemedelsadministrering. Egenvårdsbeslut kan fattas av både kommunens och landstingens legitimerad personal. Beslut/ bedömningen om egenvård ska dokumenteras av legitimerad personal i patientjournalen och följas upp av den som har bedömt egenvård. Där bedömning avseende egenvård utförts och där legitimerad personal bedömer att vederbörande person inte själv kan sköta, t.ex. sin läkemedelshantering, blir det istället aktuellt med att kommunens legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tar över ansvaret över läkemedelshanteringen. Delegeringar Legitimerad personal från Hälso- och sjukvårdsteamet LSS ansvarar för att vid behov och enlig gällande föreskrift delegera till personal på grupp/servicebostäder samt på daglig verksamhet. Näringsprodukter Vid behov av dietistbedömning kontaktas primärvårdsrehabilitering; (Ekerö rehab västra) av läkare på vårdcentral eller av personal från Hälso- och sjukvårdsteamet LSS. Dietist kan vid behov göra hembesök. Dietist ansvarar för förskrivning och beställning av näringsprodukter. Hjälpmedel Ansvars- och kostnadsfördelning gällande hjälpmedel finns framtaget av KSL och SLL. Fördelningen nås på KSL hemsida: http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/hjalpmedelsguiden/ansvaravgifter/ksl-sll-overenskommelsen/ Uppmärksammar personal på vårdcentralen hjälpmedelsbehov kontaktas arbetsterapeut på Hälso- och sjukvårdsteamet LSS för bedömning. Webcare/utskrivning Meddelande gällande utskrivning från slutenvården inom Stockholms läns landsting och behov av hälso- och sjukvårdsinsatser kommer som tidigare skickas till vårdcentralen där boende är listad. Kommunens sjuksköterskor har ej tillgång till Webcare. Vid meddelande i Webcare gällande hälso- och sjukvårdsinsatser/ rehabinsatser för patienter boende på grupp/ servicebostad skall den som mottagit meddelandet inom husläkarverksamheten meddela Hälso- och sjukvårdsteamet LSS per telefon. Meddelar slutenvården Hälso- och sjukvårdsteamet LSS om att en patient skrivs ut ansvarar Hälso- och sjukvårdsteamet för att meddela detta till ansvarig läkare på vårdcentralen. 6

SIP (Samordnad individuell Plan) Syftet med en individuell plan är att individen ska ha inflytande och vara delaktig i planeringen och genomförandet av sin vård och omsorg. Den ska även tydliggöra ansvaret mellan olika huvudmän och förbättra den sammanhållande processen. Det räcker med att en av huvudmännen gör bedömningen av att en SIP behöver upprättas för att skyldigheten att delta i upprättandet av en SIP inträder för aktuella verksamheter. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilda samtycker till att en plan upprättas. Dödsfall Vid dödsfall på grupp/servicebostad kontaktar vårdcentralen Hälso- och sjukvårdsteamet LSS så att ansvarig sjuksköterska från teamet kan möta upp vårdcentralens läkare på boendet. Når informationen gällande dödsfall Hälso- och sjukvårdsteamet först kontaktar ansvarig sjuksköterska läkare vårdcentral där patienten är listad. Under jourtid ska jourläkarteamet kontaktas. Avvikelser Syftet med avvikelsehantering är att öka kunskapen om riskerna i hälso- och sjukvården så att avvikelser minimeras. Genom att all personal är uppmärksam på och anmäler avvikelser kan brister i vården följas upp och förebyggas. Den som upptäcker en avvikelse har också ansvar att rapportera denna. Gäller både inom landstinget som hos kommunen. Utifrån vilka aktörer som är involverade sänds kopia på avvikelse till berörda verksamhet. Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt respektive enhetschef ska alltid erhålla kopia på avvikelse som rör personer med beslut om grupp/ service och/ eller daglig verksamhet enligt LSS. ASIH Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) är ett komplement eller alternativ till slutenvård när den basala hemsjukvården inte räcker till. Är en patient inskriven i ASIH övertas det medicinska helhetsansvaret av ASIH. Ansvarig läkare på vårdcentral remitterar till ASIH. Samverkansmöte Samverkansmöte mellan ansvariga vårdcentraler, ansvarig psykiatrimottagning samt primärvårdsrehab belägna i Ekerö och Hälso- och sjukvårdsteamet LSS ska ske minst en gång per år. Kommunens MAS kallar till dessa samverkansmöten. Samverkansmöten mellan personal på vårdcentral och personal inom Hälso- och sjukvårdsteamet ska ske regelbundet på vårdcentralen, om möjligt 2 gånger per år. Vårdcentralen bjuder in Hälso- och sjukvårdsteamet till dessa möten. 7