Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Relevanta dokument
Alternativ ålyngeluppsamling

Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Framtida FoU inom Krafttag ål

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Fiskpassager i Nedre Dalälven

ALTERNATIV ÅLYNGELUPPSAMLING RAPPORT 2017:396

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

KRAFTTAG ÅL RAPPORT 2018:504

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet

Vattenkraften och miljön

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Juli, Augusti

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Birgitta Adell Miljösamordnare

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet. Olle Calles Karlstads universitet

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Ål i Ätran. En fallstudie för svensk ålförvaltning

Sveriges ålförvaltning

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Vänerlaxens fria gång:

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson


Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Hur påverkas migrerande fiskar av vattenkraftverk och dammar?

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

KRAFTTAG ÅL

Rapport Krafttag ål 2017 Daniel Nyqvist 1, David Aldvén 2 och Olle Calles 1

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Fiskvandring i Smedjeån

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

FISKAR OCH FLEXIBILITET

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Stöd till fiskevården

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Ålens möjlighet till passage av kraftverk

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Återställande av fiskvandring i Gästrikland

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst.

Slutrapport Hertingprojektet

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken

BILAGOR. till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Avslutande seminarium tisdagen den 2 februari Sammanfattning av presentationer och gruppdiskussion

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 oktober 2014 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Sveriges nationella ålförvaltningsplan

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Vänerlaxens fria gång

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

SEMINaRIUM ÅL JANUARI HOTEL ÅHUSSTRAND ÅHUS ÅLENS FORTLEVNAD & RENT VATTEN INBJUDAN & PROGRAM

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Transkript:

Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas Elghagen, Elghagen fiskevård Olle Calles, Naturresurs rinnande vatten (NRRV), Karlstads universitet

Vandrande fiskarter behöver fria vandringsvägar Lekfisk Salt Blankål Sött Kelt Sött Salt (lek) (lek) Smolt Ålyngel Atlantlax (Salmo salar) Anadrom Europeisk ål (Anguilla anguilla) Katadrom

Svenska älvar är allvarligt påverkade Swedish dams N = 10 702 Lissie de Groot aka Miss DRE Swedish log floatways by 1907 Nilsson et al. (2005) Vandringshinder fragmenterar våra älvar Rensningar förändrar och förstör habitat

Det finns ett stort behov av åtgärder Vattenkraftverk Våra kraftverk Våra fiskvägar De flesta kraftverk saknar miljöförbättrande åtgärder: 90 % saknar fiskväg (1) > 99 % saknar avledare 28 % har torrfåror (2) Vattenkraft är en bra energikälla, men kan bli ännu bättre! (1) HaV rapport 2015:26 (2) Vattenfall (2012)

www.fromseatosource.com

Miljöförbättrande åtgärder i Sverige Uppströms passage Habitat & Flöden Damm utrivning Nedströms passage NYTT VERKTYG!

Synergi för vattenkraft och miljö Lösningar för den akut hotade ålen Olle Calles 1, Anders Nilsson 1,2, Jonas Elghagen 3, Johan Watz 1, och Erik Degerman 4 1 Karlstads universitet, 2 Lunds Universitet, 3 Elghagen fiskevård, 4 SLU Aqua Elghagen Fiskevård

Synergi för vattenkraft och miljö Lösningar för den akut hotade ålen

Rekrytering logarithmic indices Ålyngelrekrytering 1950-2008 1000 Ålyngel Övriga platser 100 Nordsjön 10 1 0 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Willem Dekker (SLU)

1. EU:s ålförordning Krav på nationella ålförvaltningsplaner: Minst 40 % av biomassan av blankål med stor sannolikhet tar sig ut i havet, i förhållande till en skattning av utvandringen utan mänsklig påverkan på ålbeståndet. Det vanligaste åtgärden har varit att minska, eller helt stänga (t.ex. Irland), fisket efter ål

1. EU:s ålförordning Den svenska ålförvaltningsplanen (2008): 1) Minskat fiske 2) Ökad kontroll 3) Öka rekrytering av ålyngel Kunskapsbrist om åtgärder! Uppströmspassage för ålyngel 4) Minska turbindödlighet Nedströmspassage för blankål

Åtgärder för ökad ålyngelrekrytering Då: För fisket Nu: För ålen

Optimering av ålyngelramper - Labförsök EF-16 Enkamat FishPass

Experiment på substratval Importerad vs. vild ål

Optimering av ålyngelramper - Fältförsök Fältförsök 3-7 juli 2017 6 st. positioner 5 nätter á 2 ½ timmer per natt 21:45 00:15

Tre banor per flotte á 320X2000mm Separat uppsamling för varje substrat Ca: 0,07 l/s klättringsvatten per substrat

Alternativ ålyngeluppsamling

Konventionell ålyngeluppsamlare Inga stora förändringar gällande design ur ett historiskt perspektiv Ca 400-500 mm bred ramp Ca 5-15 meter lång Lockvatten vid rampens ingång Designen tillfredställande när uppgången av ålyngel var >90% än idag?

Konventionell ålyngeluppsamlare Nackdelar Installation låst av omgivningens praktiska förutsättningar Ålynglen har svårt att lokalisera uppsamlaren Lockvattnet följer inte flödesfluktuationer

Flytande ålyngeluppsamlare Fördelar Mobilitet ger större möjligheter till optimal placering Flödesfluktationer påverkar inte effektiviteten Bredare och kortare ramper Lyfts upp för vinterförvaring

Laholm 20:00 08:00, Nattetid (10 nätter) Tot. fångst: 520 st ålyngel Flytande ålyngeluppsamlare: 85 % N= 440 Kontroll: 15 % N= 80

Laholm 08:00 14:00, Dagtid (8 dagar) Tot. fångst: 85 st ålyngel Flytande ålyngeluppsamlare: 100 % N= 85 Kontroll: 0 % N= 0

Låglutande galler och betydelsen av spaltvidd för ålpassage

KUNGSRÄNNAN ( THE KING S FLUME )

ÅLPASSAGE Ökad kunskap! Låglutande galler (alfa) Spaltvidder: 15 mm, 18 mm & 30 mm 30 % lutning

ÅLPASSAGE Ökad kunskap! Låglutande galler (alfa) Spaltvidder: 15 mm, 18 mm & 30 mm 30 % lutning

ÅLPASSAGE Ökad kunskap! Låglutande galler (beta) 30% lutning (I sidled) Spaltvidder 15 mm & 30 mm Vertikala vs. horisontella järn

ÅLPASSAGE Ökad kunskap! Låglutande galler (beta) 30% lutning (I sidled) Spaltvidder 15 mm & 30 mm Vertikala vs. horisontella järn

FRAMTIDA FÖRSÖK Passagestudier Smolt Andra avledare: nät, bubblor etc Habitatrestaurering och mycket mer!

TACK!