Hur blir vi fler joursystrar? Ett material om rekrytering och medlemsvård

Relevanta dokument
Många tjejjourer arbetar med förebyggande verksamhet genom föreläsningar och tjejgrupper i skolor och på fritidsgårdar.

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Roks statistik

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Roks etiska riktlinjer Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Bidrar vår förening till mångfald?

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

För ett mer feministiskt parti. Handledning

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Stockholms stads Personalpolicy

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

HANDLEDNING REKRYTERING FÖRBERDELESER GENOMFÖRANDE - UTVÄRDERING

ORGANISATION. Medlemmar. Styrelse. Kansli

OM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2

Personalpolitiskt program

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Personalpolitiskt program

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Volontärpolicy för IMs verksamheter i Sverige

MEDARBETARSKAP I REGION KRONOBERG VI SOM ÄR MEDARBETARE I REGION KRONOBERG SER VARANDRA OCH VÅR DEL I HELHETEN

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Policy / styrdokument Skellefteå Ridklubb (SRK)

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

EN GUIDE AV. Så matchar du kandidat med företagskultur!

Studieguide Hej Sverige!

Vision. Mer än idrott - En klubb full av stjärnor

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Fryshusets Volontärpolicy

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Nya Linjer. - att utveckla gymnastiken! Vi i Gymnastikförbundets Ungdomsråd håller inte med!

Samtalsunderlag Korpens gröna och sköna ledarskap

Ny personal? Med denna start får du personal som presterar i världsklass!

Arbetsplan. Förslag planering:

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Arbetsplan för förskolan Nyborgen

Övergripande jämförelse

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stockholms stads personalpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Lokal överenskommelse i Helsingborg

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

Stockholms stads personalpolicy

En guide till. Före tag 1. Ungdoms Leader. - där ungdomar kan köra sitt eget race!

KÄRLEKEN ÄR FRI ( )

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

Volontärpolicy. Syfte: Volontärpolicyn finns för att Fryshusets verksamheter ska ha gemensamma riktlinjer i. Uppdateras av: HR

Junis ledarplattform

Verksamhetsplan 2017 Holmsund brukshundklubb

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TILL DIG SOM ÄR MEDARBETARE.

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Linköpings personalpolitiska program

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Rosersbergs IK. Den stora klubben i det lilla samhället. Alla får vara med!

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kompetensförsörjningsstrategi 2022

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: Sida 2 av 7

Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

Personalpolicy. Laholms kommun

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Att vara ledare i Huddinge kommun

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Studiecirkel. Varumärkesplattform. I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor. hjart-lung.

Transkript:

Hur blir vi fler joursystrar? Ett material om rekrytering och medlemsvård

Textredigering: Amanda Valstedt Illustrationer: Jill Kungsman Tryck: Eko Reklam, Älmeboda 2013 Roks info@roks.se www.roks.se 2 1

Inledning Det här materialet handlar om rekrytering och medlemsvård av ideella i tjej- och kvinnojourer. Den första delen innehåller tips och information om hur vi rekryterar medlemmar. Hur blir vi fler? Var hittar vi nya jourtjejer och jourkvinnor? Vilka motiv finns det till att börja engagera sig inom vår verksamhet? Den andra delen handlar om hur vi behåller medlemmar. Hur kan de nya tjejerna och kvinnorna välkomnas på bästa sätt och vad kan göras för att främja ett långsiktigt engagemang? Det är frågor som tas upp här. En stor del av materialet baseras på diskussioner och grupparbeten från Roks regionala utbildningsdagar 2011, där jourer runt om i landet fanns representerade. En del av materialet är även hämtat ur ett utbildningsmaterial skrivet av Mia Westermark som är rekryterings- och utbildningsansvarig på Kvinnojouren Ellinor i Linköping. 32

Rekrytering Vilka motiv finns det till att engagera sig ideellt i en tjejjour eller en kvinnojour? I början av rekryteringsprocessen kan det vara en bra idé att din jour pratar om vilka motiv det finns till att engagera sig. Att kartlägga vilka motiv det finns är ett sätt att öppna upp för en positiv stämning i rekryteringsprocessen. Det är väldigt peppande i sig för jourtjejer och jourkvinnor att prata om alla fina motiv till engagemang och att börja i den änden kan ge mycket energi till att planera rekryteringen. Det finns många olika motiv till att arbeta ideellt. Engagemang för jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är ett exempel. Andra motiv kan vara att vilja träffa likasinnade och göra en insats, eller kanske lära sig mer om hur en praktiskt kan jobba för jämställdhet och mot könsmaktsordningen. Ytterligare motiv kan vara att en själv har varit utsatt för någon form av våld och vill hjälpa andra tjejer och kvinnor. Om en tjej eller kvinna som varit utsatt för någon form av våld eller övergrepp är det viktigt att tydligöra att hon måste ha bearbetat det som hänt för att kunna jobba ideellt hos er. Detta är viktigt inte minst för henne själv men också för att hennes erfarenhet ska kunna vara en tillgång för jouren, och inte en belastning. 4 3

Kunna påverka ojämställdheten Vill få erfarenhet för personlig och yrkesmässig utveckling Vad är ditt motiv? Har själv varit utsatt och vill hjälpa andra Träffa likasinnade och göra en insats för tjejer och kvinnor Lära mig mer om praktiskt jämställdhetsarbete 54

Synliggör din jour! För att tjejer och kvinnor med dessa olika motiv ska kunna hitta er jour för att engagera sig, krävs att ni synliggör jouren. Det första grundläggande steget för att synliggöra jourens existens är att sprida information om jourens verksamhet och de värderingar som ligger till grund för den. Att synas genom annonser i lokalpress, affischer på offentliga platser som till exempel skolor, universitet, vårdcentraler, liksom att dela ut flygblad, twittra och ha en Facebooksida är exempel på några viktiga och tämligen enkla verktyg för att nå ut med information till många. Varje tjejjour kan även se till att synas på Tjejjouren.se, genom det nationella kalendariet som finns på förstasidan. Där kan de lägga upp olika aktiviteter som de planerar och exempelvis sprida information om kommande studiecirklar för de tjejer som vill börja engagera sig. Arrangera egna aktiviteter Utöver fysiska och digitala annonser kan ni sprida information om jourens innehåll och värderingar på andra sätt. Genom att delta i olika arrangemang kan ni använda er av fördelarna med direktkontakt med de som kan tänkas vara intresserade av att engagera sig. Det kan handla om att delta på mässor, marknader eller arrangemang som ordnas av andra för att på så sätt skapa samarbeten. Att arrangera egna aktiviteter är också en möjlighet. Det kan handla om manifestationer, fackeltåg 6 5

och tal, exempelvis i samband med den internationella kvinnodagen den 8 mars eller FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november. Tjejer och kvinnor som aktivt söker sig till denna typ av arrangemang har troligen ett intresse och engagemang för jämställdhet och feminism; vilket är utmärka motiv för att börja arbeta ideellt inom tjej- och kvinnojouren. 7 76

Hur blir vi fler? Tillsammans är vi starka och ju fler systrar som kämpar i feminismens anda desto bättre. Det finns många olika sätt att aktivt söka fler tjejer och kvinnor till din jour. För att kunna planera rekryteringen av nya medlemmar är det viktigt att först kartlägga det nuvarande behovet och vilken kompetens som jouren har. Några frågor att diskutera i jouren kan vara: - Hur fungerar de dagliga/veckovisa rutinerna i vår jour? - Vilka arbetsuppgifter utförs? - Hur skulle arbetet kunna underlättas? - Vilken kompetens (erfarenhet och kunskap) behövs för att utföra arbetsuppgifterna? - Vilken kompetens finns redan hos oss i jouren? Kan den användas på ett annat sätt? - Vilken kompetens saknas i vår jour? (exempelvis språk- och kulturkunskap, datakunskap, ) - Vad behöver vår jour? (bredare mångfald, mer ekonomiskt stöd, en dator?) - Vad har vår jour för mål? - Vad skulle vi kunna göra om vi var fler? 8 7

Genom att diskutera dessa frågor kan ni kartlägga olika saker som är viktiga att tänka på vid rekrytering. Om jouren är en homogen grupp (en grupp individer med exempelvis liknande ålder, utbildning, etnicitet osv.) kan det exempelvis vara viktigt att försöka rikta sig mot målgrupper som skulle ge jouren en bredare mångfald. En bredare mångfald i en grupp innebär en större spridning av människor och människors erfarenhet och bakgrund. Mångfald kan även ses som att människor är olika utifrån sina unika personligheter, erfarenheter, kompetenser och värderingar. Då blir allas olikheter istället grunden för att skapa dynamiska grupper 1 Diskussionsfrågor om mångfald: - Vad betyder mångfald för mig? - Vad innebär mångfald för oss i vår jour? - Vad skulle mångfald tillföra i vår jour? - Vad är ett mångfaldsarbete? När ni har kartlagt från vilken målgrupp ni vill rekrytera medlemmar, är nästa steg att skriva en annons och sprida denna på lämpliga platser där den önskade målgruppen rör sig. 1 Gridlund Lina, Elmqvist Cecilia. Agera utan att diskriminera en handbok för arbete mot diskriminering. Edita Västra Aros, Västerås 2010 98

Att tänka på i en annons - Intresseväckande rubrik - Information om uppdraget och jouren - Vad jouren erbjuder (utifrån uppdragsbeskrivningen) - Krav och önskemål (Skriv gärna om studiecirkel som ett erbjudande och förmån snarare än krav) - Kontaktuppgifter för mer information och hur en anmäler sig till studiecirkeln Var sprider vi annonsen? - Skolor, universitet, folkhögskolor, - Kommun, landsting - Bibliotek, allmänna affischeringstavlor - Arbetsplatser - Sociala medier (exempelvis Facebook, Twitter) - Lokal press - Ideella organisationer och folkbildningsförbund - Mun till mun - Flygblad till brevlådor 10 9

Hur kan vi hålla uppe intresset för de som anmält sig om det är långt kvar till nästa studiecirkel? Vissa tjejjourer och kvinnojourer brukar ordna ett informationsmöte för de som måste vänta en tid tills nästa studiecirkel startar. På en sådan träff kan det vara bra att: - Ge en introduktion om jouren - Presentera de ideella/anställda - Berätta om studiecirkeln och uppdraget som ideell jourtjej eller jourkvinna - Avsluta och informera om nästa steg 11 10

Varför utbildning till de nya jourtjejerna och jourkvinnorna? Vid första träffen på studiecirkeln är det viktigt att en eller flera från jouren närvarar för att välkomna alla och berätta om syftet med utbildningen. Kom ihåg att det första intrycket är det sista intrycket! Se därför till att vara väl förberedd vid studiecirkelns första träff. Syftet med studiecirkeln är: - Att sprida information och kunskap om mäns våld mot kvinnor - Att förmedla jourens feministiska värdegrund - En förberedelse för jourarbete - Att skapa trygghet - Att höja kvalitén på det ideella arbetet - Att skapa engagemang - Att involvera nya medlemmar i verksamheten - Att lära känna varandra och befintliga medlemmar Utbildningen som alla nya jourtjejer och jourkvinnor går ger såväl en gemensam kunskapsbas om mäns våld mot kvinnor, som en introduktion till jourens feministiska värdegrund. Det ger en känsla av att ingå i ett större sammanhang, samtidigt som utbildningstillfällena ger en möjlighet att lära känna andra och gör att en gemenskap 12 11

kan växa fram. Det är viktigt att betona att utbildningen för jourtjejer och jourkvinnor är unik och varken kan ersätta eller ersättas av annan utbildning. En sak att komma ihåg är att anpassa innehållet och nivån på studiecirkeln utifrån gruppens behov. Finns det exempelvis dyslektiker eller personer med andra dolda funktionsnedsättningar med i gruppen är det viktigt att anpassa materialet/litteraturen som används. TIPS! internutbildning i din jourgrupp Känner din jour att det skulle vara bra med en komplettering till studiecirkeln? Då kanske din jourgrupp kan hålla en internutbildning för de nya jourtjejerna och jourkvinnorna så att de snabbt ska kunna sätta sig in i vissa specifika förhållandesätt/arbetsmetoder. Det kan exempelvis handla om hur en tjejjour bemöter tjejer på chatten, eller vad man ska tänka på när man svarar på frågor i frågelådan. Det kan också handla om hur en barngrupp bemöter barn som bor på kvinnojouren, eller om vad som är extra viktigt att tänka på vid stödsamtal. 13 12

Medlemsvård Mottagande av nya jourtjejer och jourkvinnor Det mottagande som de ideella tjejerna och kvinnorna får är väldigt viktigt för deras benägenhet och vilja att komma tillbaka till nästa möte och att engagera sig långsiktigt. En öppen välkomnande stämning gör mycket. Presentationsrunda Att inleda möten med en presentationsrunda där alla nya och gamla jourtjejer och jourkvinnor säger sitt namn och exempelvis någonting roligt som hänt samma dag, är ett sätt att inkludera alla redan från start. Oavsett hur ni väljer att göra er runda är det viktigt att det som deltagarna säger i rundan inte ifrågasätts av andra och att alla får prata till punkt utan att avbrytas. Det kan underlättas genom att ett föremål skickas runt och det bara är hon som håller i det som får prata. Rundor är bra i sammanhang där många är nya men är också nyttiga i sammanhang där alla redan känner varandra. Om en får höra sin egen röst och ges utrymme att uttrycka sig tidigt under exempelvis ett möte är det större sannolikhet att en känner sig inkluderad och vågar delta aktivt också senare under mötet. 14 13

Rundan är skapad för att bryta det vanliga hierarkiska mönstret där några tar mer utrymme och bestämmer vad gruppen ska göra, tycka och tänka 2 Praktisk information om jouren Det är också viktigt att den nya jourtjejen eller jourkvinnan får tydlig information om exempelvis arbete och tillvägagångssätt, beslutsordningar och ansvarsområden inom jouren. Om det finns anställda på jouren kan det vara betydelsefullt att prata om skillnader och likheter i förväntningar på de som arbetar ideellt och de som är avlönade, liksom att tydliggöra ansvarfördelningen. Organisationsform Det är även bra att berätta om organisationsformen på just din jour. Hur har det sett ut tidigare och hur ser det ut idag? Strävar jouren efter ett platt organisationssätt eller finns det andra former med en mera hierarkisk struktur? 2 Diskay Maria, Schellner Kicki. Elden är lös, metodbok för tjej- och kvinnojourer. Råd och Resultat Digitalt tryck, Ljungby. 15 14

Runda Organisationsform Praktisk information om jouren Förväntningar på ideella och anställda Bekräfta glädjen och peppen av att de nya valt att engagera sig 16 15

Att lära känna varandra i jouren mentorskap, samvaro, middagar En del jourer arbetar med mentorskap där en jourtjej eller jourkvinna med längre erfarenhet vägleder och stöder en ny medlem. Andra ordnar idé- och visionsträffar vars syfte dels är att alla ska lära känna varandra och dels att tillsammans formulera gemensamma mål och visioner med verksamheten. Att ses på jouren och laga middag tillsammans och bara umgås kan vara ett trevligt sätt att lära känna varandra bättre på. Att vara noga med att lyssna på de nya jourtjejernas och jourkvinnornas idéer och att visa ett intresse för den kunskap och erfarenhet som de kan bidra med, är betydelsefullt. Hur får vi de ideella att prioritera jourarbetet? Att skapa rutiner och förutsättningar är ett bra sätt för att bringa klarhet i arbetet som ideell jourtjej eller jourkvinna. Det är viktigt att din jour har en tydlig strategi gentemot de nya för att de på ett smidigt sätt ska kunna och vilja sätta sig in i det ideella arbetet. Tydlighet, delaktighet, uppskattning, uppföljning, socialt stöd och resurser är ledord här. 17 16

Tydlighet: - Formulera konkreta uppgifter - Tydliggör förväntningar Delaktighet: - Ge insyn i verksamheten - Ta tillvara idéer - Uppmärksamma kompetens Uppskattning: - Ge bekräftelse och feedback - Uppmärksamma insatserna - Erbjud intyg, vidareutbildning, medlemsaktiviteter Uppföljning: - Hör hur det går med uppdraget - Följ upp kontinuerligt och ta tillvara intresse och synpunkter - Ge personlig uppföljning Socialt stöd: - Skapa en känsla av tillhörighet och systerskap - Sträva efter ett bra arbetsklimat och samarbete - Erbjuda handledning Resurser: - Tillhandahåll de medel som behövs 18 17

Handledning och socialt stöd Som nämns ovan kan handledning vara en bra form av socialt stöd i din jour. Både nya och gamla medlemmar kan behöva prata om saker som känns tungt eller känslor som uppstår i arbetet som en vill förstå sig på. Alla jourer ser olika ut och har olika behov och för vissa skulle samtal i grupp fungera bra, medan andra grupper kan behöva individuella samtal. Att hitta en eller flera psykologer eller någon med liknande kompetens kan verka svårt, framför allt ur ett ekonomiskt perspektiv men också med tanke på att personen i fråga bör vara en kvinna och feminist. Förslagsvis kan ni söka er till kvinnliga psykologstudenter som ser jobbet som handledare som en chans att få en bra erfarenhet för framtiden och därför kanske kan ställa upp utan ekonomisk ersättning. 19 18

Att behålla engagemanget långsiktigt Nästa utmaning är att uppmuntra de ideella till ett långsiktigt engagemang i jouren. För att nya jourtjejer eller jourkvinnor ska börja arbeta ideellt och fortsätta åta sig ideella uppdrag, utan ekonomisk ersättning, måste arbetet i sig vara tillräckligt givande. Det ni kan göra är att i en runda låta var och en berätta hur och på vilket sätt det ideella arbetet är givande för just dem. Någonting som skulle kunna peppa gruppen är att lista det som sägs i en sådan runda och på något sätt visualisera det på väggen. På så sätt skulle ni enkelt kunna påminna er själva och gruppen hur peppande och givande arbetet på jouren är! På vilket sätt är det ideella arbetet givande för dig? - Gemenskap, systerskap - Del i ett större sammanhang - Göra skillnad för tjejer och kvinnor - Ideologisk drivkraft att förändra samhället - Personlig utveckling och erfarenhet - För meritvärde och kontaktknytande och kontaktknytande inför inför framtida arvoderat arbete 20 19

TIPS! delaktighet & inkludering För att behålla engagemanget i det ideella arbetet är det viktigt att känna sig delaktig och få bekräftelse i att det en gör är betydelsefullt och viktigt. Ett sätt att få alla i gruppen att känna sig delaktiga och inkluderade är att exempelvis mejla ut protokoll från möten eller annan aktuell information. Det gör att de som inte kunnat vara med ändå kan sätta sig in i vad som händer på jouren och känna sig delaktig och informerad när de kommer på nästa möte. TIPS! kunskapsutjämning Känner din jour att drivkraften och engagemanget finns men att bristen på kunskap bromsar er? Då kanske en kunskapsutjämning i jouren skulle göra att fler vågar engagera sig? För en tjejjour kan det handla om att tillsammans sätta sig in i olika material/workshops som jouren använder sig av i skolor. För en kvinnojour kan det handla om att utöka sin juridiska kompetens eller få mer insikt i kvinnojourens samarbete med eller förhållande till med socialtjänsten eller kommunen. 21 20

22

23

www.roks.se