Ökad risk för magsjuka

Relevanta dokument
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Mikrobiologiska risker vid dricksvattendistribution

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

Vad vet vi om rutinerna vid rörbrott och vilka riskerna är för konsumenters hälsa?

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Vattenledningar och reservoarer Spolning, rensning och rengöring

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Ledningshygien. Vid drift, reparation och anläggning av dricksvattenledningar. Datum:

Riktlinjer för sprinkleranläggningar

EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Nödvattenpolicy för Sala kommun

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Om dricksvattnet i Everöd, Huaröd & Östra Sönnarslöv

106 Isbaneprogrammet /dnr 2017/2919. Beslut

Riktlinjer för återströmningsskydd

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

VA-taxa utanför verksamhetsområde Populärversion

Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar

SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE

Bedömning av hälsorisker på ledningsnätet vid läcklagning

Avtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

ESS projekt för utbrottsdetektion och lägesbilder

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Vatten och avlopp för djurgårdar. information om villkor och ansvar

VINTERKRÄKSJUKAN Symtom, smitta, kostnader SMI-dag 22 mars Bo Svenungsson Smittskydd Stockholm

Ordningsföreskrifter vid VA-ledningsarbeten

Vad hände i Östersund?

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

ABVA. Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Borgholms kommun

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

RESULTATRAPPORT FÖR VASS DRIFT 2015 April Resultatrapport för VASS Drift 2015

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Hot mot säker dricksvattenförsörjning & Reservvattenverk

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

Revision Godkänd av Godkänt datum 02 Tomas Larsson Hygienregler för dricksvattenanläggningar som drivs av MittSverige Vatten & Avfall

Policy och riktlinjer för hantering och installation av sprinkleranslutningar

Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning. Distribution i ledningsnätet vid vattenbrist

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

31 dec 2011 (SCB) Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Summa

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån

Utredning av utlandsresenär

Rapport Nr Enzym i dricksvatten som indikator på bakteriell belastning

Till samtliga fastighetsägare och nyttjare av fastigheter i Ingarö-Långviks Samfällighetsförening

Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/ / Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Vad är vatten egentligen?

Egenkontrollprogram för vattenverk

Utbrottsutredning av magsjukeutbrottet i Sollentuna, april 2016

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Legionella i vatten inom sjukhus

Nationell Dricksvattenkonferens

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Det var längesen så mycket kul hände inom området ledningsteknik! Kenneth M Persson Forskningschef, professor

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av:

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

Egenkontrollprogram för vattenverk

Samband mellan lågt tryck i dricksvattenledningar och magbesvär

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

Installationsanvisning och bruksanvisning. Reningsgrad standard 100 micron (0,1mm)

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

GNESTA KOMMUN -X. Gnesta kommun. Revisionsskrivelse. Kultur- och tekniknämnden. Åke Nilsson Ordförande. Björn Svallfors Vice ordförande

Vattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten

31 dec 2011 (SCB) Bjuv Båstad Helsingborg Landskrona Svalöv Åstorp Summa

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Förstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013

Felicia Alenius Martin Hellberg Andreas Lilliestierna Johan Lundström Johan Pettersson Johan Utas

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Återströmningsskydd Säker dricksvattenhantering

Schysst vatten i kranen?

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt.

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

INBJUDAN OCH PROGRAM. Svenskt Vatten. inbjuder till. Nationella Dricksvattenkonferensen. Chalmers tekniska högskola, Göteborg april 2017

MEMBRANTEKNIK FÖR URAN OCH RADIOAKTIVT VATTEN

Telefon Fax E-postadress. Telefon Mobiltelefon E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 6 29:2

HUVUDAVTAL AVSEENDE TRANSITERING AV DRICKSVATTEN

Transkript:

Ökad risk för magsjuka när dricksvattenledningar går sönder Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017

1. Livsmedelsverkets rapport nr 33 2017 2. Säve-Söderbergh et al. (2017). Water Res 122: 503-511. Finansierat av Samarbete med

Bakgrund Studier pekar på att dricksvatten orsakar magsjuka i samhället, även när det inte är utbrottssituationer Risker vid distribution bidrar sannolikt en del till endemisk magsjuka och små oupptäckta utbrott Men vilka är riskerna, hur mycket bidrar de till hälsorisk, och hur ska vi förebygga?

Var finns sjukdomsframkallande mikroorganismer? Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan härstamma från: från rörgraven/ledningsnätets omgivning från anordningar (exempelvis luftningsanordningar) 1 från korskopplingar/felkopplingar 2 från externa källor utan backventil eller luft-avbrott 2 även från interna källor (ex. biofilmen, sediment) 2 1. Karim et al. (2003). AWWA Journal 95: 134-146 2. Kirmeyer et al. (2001). AWWA Research Foundation and American Water Works Association

Kunskapsläget om hälsorisker med ledningsnätet Längden på ledningsnätet: både förhöjd och reducerad risk för magsjuka 1,2,3 Arbeten och reparationer på ledningsnätet: Förhöjd risk för magsjuka 4,5 Riskreducerande åtgärder vid arbeten/reparationer: Både förhöjd risk (mekanisk rengöring) och minskad risk (klorering och spolning) 4,5 Tidigare svenska studier har visat på osäkra samband mellan ledningsbrott och magsjuka och har rekommenderat nya studier 6 1. Lambertini et al. (2012). Environ Sci Technol 46: 9299-9307 2. Tinker et al. (2009). J Water Health 7: 332-343 3. Payment et al. (1997). Int J Environ Health Res 7: 5-13 4. Lambertini et al. (2011). J Water Health 9: 799-812 5. Nygård et al. (2007). Int J Epidemiol 36: 873-880 6. Malm et al. (2013). Water Res 47(13): 4474-4484.

Svensk studie 2014 2015 69 händelser följdes upp i 5 kommuner: Sundsvall, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Landskrona 3 200 hushåll intervjuade i exponerade områden och i referensområden (7 400 personer) En händelse = rörbrott, tryckfall eller annat som gör att vattendistributionen avviker från det normala Händelse inträffar på distributionsanläggning Information via digitalt formulär om händelse Skall händelsen följas upp? Ja, följas upp Intervju utförs i a) området som drabbats av händelsen (minst 20 hushåll) b) ett referensområde Dag 0 Dag 1-2 Dag 7-14

Resultat huvudresultat Händelser på ledningsnätet kan öka risken för AGI (AGI=kräkning och/eller minst tre diarré under 24h) Skillnader mellan åldersgrupper i risken att insjukna i magsjuka Störst risk för barn i åldrarna 2-5 år

Resultat eventuella påverkande faktorer Omständigheter i området: klorering i vattenverk skyddande effekt i referensområdena men inte vid händelser på ledningsnät Omständigheter vid händelser: spillvattenledningar på samma höjd som vattenledningar i rörgraven Riskreducerande åtgärder: Spolning av vattenledningar, tillfällig vattenförsörjning

Hur många blir årligen magsjuka av ledningsnätshändelser? 20 000 (kräkning och diarré) 1 20% av befolkningen påverkas av händelse årligen, 3,6% absolut riskskillnad 3 300 (AGI*, mest 2-5 åringar) 5% av befolkningen påverkas av händelser årligen, 0,6% absolut riskskillnad *kräkningar och/eller minst tre tillfällen med diarré under ett dygn 1. Nygård et al. (2007). Int J Epidemiol 36: 873-880

Slutsatser och rekommendationer För dricksvattenproducenter: Ledningsbrott kan öka risken för magsjuka Förhöjd risk för magsjuka i samband med att spillvattenledningar finns på samma höjd i rörgraven som vattenledningar Risken för magsjuka kan reduceras med riskreducerande åtgärder, men att bara spola vattenledningsnätet kan inte reducera all risk För forskning och utredningar: Hur mycket påverkar andra risker på ledningsnätet? Viktigt hur magsjuka definieras De yngsta åldersgrupperna har störst risk att bli insjukna i magsjuka

Mer om ledningsnät 1. Bondelind et al. (2017). SVU-rapport 2017-07. 2. Heibati et al. (2017). Water Res 125: 1-10.

Vilka risker på ledningsnätet tycker ni behöver undersökas vidare?