PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Hot mot säker dricksvattenförsörjning & Reservvattenverk

Transkript

1 Hot mot säker dricksvattenförsörjning & Reservvattenverk 1

2 Övergripande VA Varje kommunal förvaltning genomför tillsammans med andra statliga myndigheter RiskAnalyser(RA). För tekniska förvaltningen så innefattar såklart detta VA och dricksvatten. Konsekvenserna som följer av att dricksvattentillgången är begränsad eller obefintlig är ofta fler än man först tror. Att ha en färdig plan för hur man hanterar denna form av kris är mycket viktig, dels då stora ekonomiska värden kan stå på spel, men också då människors hälsa kan vara akut hotad. 2

3 Samhällets krisberedskap för dricksvattenförsörjningen Tillgång till vatten i en tillräcklig mängd och av godtagbar kvalitet är nödvändigt för människors överlevnad barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten -UNICEF Vattenanvändningen i Sverige uppgår idag till ca liter per person och dygn. Dessa är fördelade på 70 liter till mat & pers. hygien samt ca 130 liter till disk, tvätt och städ. Vid en kris så räknar man ofta med att individen får nöja sig med långt mycket mindre. 3

4 MSB Utrett Målformuleringar Myndigheten för Samhällsskydd & Beredskap har utrett resultatmål för samhällets krisberedskap för dricksvattenförsörjning. Inkluderat är frågeställningar så som: Tillgänglighet av dricksvatten. Tidsramar för förmåga att åtgärda störningar. Till grund ligger individens grundläggande behov. Då förutsättningar är lokala så har övergripande mål definierats. 4

5 Tillgänglighet Tillgänglighet till dricksvatten berör frågor så som: Maximala avstånd till hämtningsställen Antalet hämtningsställen Alternativa försörjningslösningar Närhet till andra producenter Tillgång till reserv-råvatten 5

6 Tidsramar Det går inte att bortse från att störningar i vattenförsörjningen kan vara mycket långvariga. Exempel är Nokia i Finland där avloppsvatten förorenade dricksvattnet, att identifiera dricksvattnet som källan till sjukdomsfallen tog 3 dagar och kokningsrekommendationer pågick i 3 månader. Exempel är också Galway i Irland där man först efter 2 månader av sjukdomsfall insåg att det var dricksvattnet och kokningsrekommendationer pågick i 5 månader. 6

7 Individens behov Individens behov är lättare att på förhand kunna definiera. SLV & NV är överens om att behovet grundar sig i överlevnad och inte i lyx konsumtion. Antal liter vatten per dag som behövs för att upprätthållakroppens vätskebalans. Vidnormala förhållanden Vidfysiskt arbete i höga temperaturer Totalt behov gravida & ammande Vuxen kvinna 2,2 liter/dag 4,5 4,8 resp. 5,5 Vuxen man 2,9 4,5 Barn 1,0 4,5 7

8 Övriga behov Utöver behovet för överlevnad så åtgår även vatten för hälsoskydd och förhindrande av smittspridning. Behovet av denna mängd uppstår då det gått ungefär 2-3 dygn. Mängden vatten som för detta behov föreligger som liter vatten/person. 8

9 Effekter Brist på vatten anges uppträda vid tillgång på mindre än 100 liter/person & dygn. Då det inträder finns risk för brister i personlig hygien som leder till olika diarré-, hud-och ögonsjukdomar. Om det inträffar så stiger behovet från vad som nämnt på föregående sidor till liter/person och dygn. 9

10 MSB - Resursmål MSB föreslår att samhällets krisberedskap för dricksvattenförsörjningen skall grunda sig på: Att med utgång i risk-och sårbarhetsanalyser så skall verksamhetsutövaren vidta åtgärder som minskar risken för allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen. Att uppkomna störningar inter påverkar samhällsviktig verksamhet. Att varje individ vid en störning i dricksvattenförsörjningen i ett krisläge har tillgång till: För Vätskebalansen För Hälso-och smittskyddet Inom 1 dygn Inom 3 dygn Inom några månader 3-5 liter liter liter 10

11 Faror mot dricksvattenförsörjningen Faror mot dricksvattenförsörjningen kan vara av typerna: Mikrobiologisk Kemisk Fysisk Grovt delas försörjningssystemet in i Råvatten, Vattenverk & distributionssystem. 11

12 Risk - Definition Termen Risk kan användas på olika sätt beroende på vilket sammanhang den brukas i. Gemensamt är dock att begreppet då det besvaras skall ge information om: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad är konsekvenserna? 12

13 Metoder WSP MRA HACCP 13

14 Mikrobiella faror I Sverige så försörjs ca 50 % av vatten från Ytvatten och 50 % från grundvatten. Ca 80 % av VV är små grundvattenverk. År 2000 hade ca 60 % av vattentäkterna skyddsområden med skyddsområdesbestämmelser men flera av dem var gamla och ej ändamålsenliga. Syftet med vattenskyddsområdet är att skydda en viktig naturresurs, tillgången av vatten. Säkerhetsbarriärer, antal, inaktiverande & avskiljande. 14

15 Tillväxt i distributionsanläggningen Mikrobiell tillväxt i distributionsanläggningen kan ge problem med lukt och smak men även påväxt av biofilm. Biofilmen förbrukar desinfektionsmedel, påskyndar korrosion och kan skydda sjukdomsframkallande mikroorganismer från desinfektionsmedel och spolning. Förutsättningar för att motverka tillväxt av mikroorganismer i distributionsanläggningen är: Låg temperatur, Lågt innehåll av organiska och oorganiska ämnen, Lågt innehåll av mikroorganismer. 15

16 16

17 Omfattningen Mellan åren rapporterades ca 60 fall av vattenburna sjukdomsutbrott vilket var lika många som de senaste 100 åren innan den perioden. Medianvärdet är 5 utbrott per år och antalet drabbade ligger då 918 personer. Vid Majoriteten av utbrotten så identifieras ej orsaken. 17

18 18

19 19

20 Ca 60 % kommer av fekalt förorenat råvatten. Felen vid distribution beror på återströmning, korskoppling, tillväxt osv. 20

21 21

22 22

23 Kemiska faror Kemiska faror kartläggs av flera organ och myndigheter världen runt. Ofta eller mycket sällan är det ur dricksvattenperspektiv som ämnets farlighet studeras då vi kan exponeras för ämnen på många fler vis. Gränsvärden sätts enligt ett så kallat TDI, tolerabelt dagligt intag av ämnet som baseras på ett NOAEL på försöksdjur. (NOAEL = No Observed Adverse Effect Level). 23

24 Kartlagda och kategoriserade faror Arsenik Canserogen, mm. Bor Testikelskador och utvecklingsskador. Fluorid Kristallbildning i benvävnad & tänder. Mangan (Barn Nervsystem) Uran Liten % lagras i lever, njurar & skelett. Cancer & Näringsurlakning. Nitrit/Nitrat Oxidering av Hemoglobin Nedsatt syreupptagning. Mikrocystiner Inaktivering av enzymer & leverskador. Bekämpningsmedel, PCB, bisfenol A m.fl Cancerogina & skador på fortplantningsorganen samt hormonstörande. Läkemedelsrest Inga kända effekter, forsknsen 2005 & effekter på miljön. Radioaktiva ämnen, Uran, Vismut, Radium & bly ökad cancerrisk. Dricksvattenmaterial (Okänd risk, troligen låg) Desinfektionsbiprodukter ex THM Caserogen. 24

25 Fysiska faror Fysiska faror förekommer inte i form av föremål som dyker upp i glaset utan är ofta hot mot dricksvattenförsörjningeneller grunden till mikrobiella faror. Typiska exempel på hot mot försörjningen är bortfall av el, läckage & störningar i styrningen av pumpar. Bra exempel på fysiska faror som kan ge upphov till annan fara är kvarglömda föremål vid installations/reparationsjobb & felaktigt materialval. 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 Räddningstjänst tryckte ut vatten på ledningsnätet Publicerat :00 Nässjö Affärsverk (NAV) har nu fått klart att dricksvattnet i samhället Malmbäck inte behöver kokas längre. Kokningsrekommendationen infördes efter en häftig villabrand i samhället förra helgen. En miss från Räddningstjänsten gjorde att vatten från en brandbil trycktes ut i det kommunala vattnet. Vid branden fylldes den aktuella tankbilen från två håll, både det kommunala nätet och från ett närliggande vattendrag, till en gemensam påfyllningspunkt i tankbilen. När tankbilen var full så stängdes påfyllnaden till vattentanken automatiskt. Då var trycket från det kommunala nätet lägre än det från vattendraget, vilket gjorde att vattnet från vattendraget trycktes ut på nätet. 36

37 Vattnet bra i hela Borås Publicerat :51 Borås Energi och Miljö meddelar att vattnet är okej att dricka även i de västra stadsdelarna. Analysen av vattenproverna visar på att det inte är något fel på dricksvattnet. Som en extra säkerhetsåtgärd har dessutom vattenledningarna tömts och renspolats. Det var efter att en uppbruten inspektionslucka vid en vattenreservoar upptäckts i måndags som invånarna i de västra delarna av Borås uppmanades att inte dricka alls av sitt kranvatten. 37

38 Ingen ljusning på Klädesholmen Publicerat :10 Dricksvattenproblemen på Klädesholmen, Tjörns kommun fortsätter. Det är jordbakterier som kommer in i ledningsnätet och som det visat sig svårt att bli av med genom spolningar. Problemen har pågått sedan i slutet av oktober. Kommunen har under senaste veckorna bytt ut ett par brandposter och samtidigt gjort om dräneringen runt dem. Felsökning med elektronisk utrustning har utförts nattetid och vattenflöden har lagts om för att underlätta felsökningen. 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 Tre fel när Karlskoga blev trycklöst Publicerat :20 Det var tre separata tekniska fel samma helg som orsakade vattenbrist i Karlskoga söndagen den 6 maj. Det konstateras i den utredning som gjorts efter incidenten. Ett fel i kommunikationen mellan vattenreservoaren och vattenverkets pumpar som gjorde stora delar av Karlskoga vattenlöst under en kort period. Först var det var kommunikationen mellan stadens två vattenreservoarer som stördes. Vi har kommunikation mellan anläggningarna, dels via fiber och dels genom radiokommunikation. Det som hände var att radiomodemet gick ned och då stördes kommunikationen mellan anläggningarna och när radiokontakten bröts hängde sig styrsystemet, säger VA-chef Jenny Johrin till Nya Wermlands Tidningen. När radiomokontakten brutits och styrsystemet hängt upp sig fanns ett tredje fel; larmfunktionen till jourhavande hade hängt upp sig redan på fredagen, något som inte uppmärksammats under helgen. Signalen som anger nivån i vattentornet låste sig nu på dryga sex meter och skickade ingen ny signal till pumparna på vattenverket om att nivån sjönk. Utan signal om att tornet sakta tömdes så upptäcktes inte problemet förrän trycket i dricksvattennätet sjönk. Det rätt daterade styrsystemet ska nu bytas ut snabbare än vad som tidigare var planerat. Hela styrsystemet byts till en budgeterad kostnad på cirka 1,6 miljoner kronor. (EW) 43

44 Reservvattenverk Ett flertal processer är aktuella för mobila vattenverk. Vissa avskiljer föroreningar och andra justerar vattnets kvalitet eller desinficerar vattnet. Exempel är; Kemisk flockning Kemisk fällning Filtrering Sand, aktivkol Omvänd osmos Jonbyte Klorering, Ozonering& UV-Ljus. Utöver behandlingen så behövs lagringstankar. 44

45 Exempel Inpumpning till reservoar Luftning i Res(grundvatten) Mikrosilning el. snabbsandfilter(ytvatten). Alkalisering med lut eller kalkfilter. Flockning med järnprodukt & ev. polymer, FeCl3 Ev. Luftning för avhärdning. Desinfektion med Ozon eller Klor, Natriumhypo. Aktivkolfilter 45