nya miljöer för chalmers samhällsbyggnad FÖRDJUPAT PROGRAMARBETE - JANUARI 2014

nya miljöer för chalmers samhällsbyggnad FÖRDJUPAT PROGRAMARBETE - JANUARI 2014

SAMMANFATTNING FÖRSLAGETS HUVUDDRAG Till vänster eller till höger - eller åt samma håll? Innanför entrén svänger arkitekterna till vänster och ingenjörerna till höger. Så har det alltid varit i A- och V-husen på Chalmers. Men den här historiska uppdelningen är varken funktionell eller önskvärd i en tid då vi måste öka vår förmåga att kommunicera med varandra, förstå och samverka mellan discipliner. Ytterst jobbar vi alla med samma frågor; med samhällsbyggnad. Framgången hänger på förmågan att arbeta tillsammans och i framtiden gå åt samma håll. Det här förslaget till utveckling av miljöerna för Chalmers Samhällsbyggnad innebär en upprustning och uppdatering av eftersatta lokaler till nutidens behov. Det är samtidigt ett steg i riktning mot ett Chalmers Samhällsbyggnad präglat av samverkan och integration. Modern forskning och utbildning för en hållbar framtid. Efter ombyggnad har ett för Sverige unikt samhällsbyggnadkluster skapats, med gynnsamma möjligheter till gränsöverskridande forskning och utbildning. Förslagets kan sammanfattas i följande huvudåtgärder: 1. MILJÖER FÖR SAMVERKAN På markplan utformas ett tydligt och attraktivt rörelsestråk där mötesplatser, café och utställningsytor blandas med studieplatser och aktivitetszoner. Detta stråk kopplar Samhällsbyggnadshuset tydligt till centrum för Johanneberg Science Park i söder. Byggnaderna öppnas upp så att verksamheten visas upp mot utsida och rörelsestråk. Institutionerna för Arkitektur och Bygg och Miljö flyttar samman i Samhällsbyggnad I (A-huset). Detta ger rumslig närhet och möjlighet till fler delade funktioner, såsom mötes- och seminarierum. Ett gemensamt lunchrum ökar de vardagliga mötena mellan lärare och forskare på institutionerna. Studenter från alla utbildningprogram mixas mer rumsligt. I markplan i Samhällsbyggnad I (A-huset) placeras 165 nya studieplatser tillsammans med arkitekturbibliotekets samlingar i en öppen studiemiljö som utvecklas till ett Learning center med samhällsbyggnadsinriktning. Nya datorsalar och studentdatorer i källarplan under Learning center delas av alla studenter inom området. På samma sätt görs resurser som grupprum och pausytor gemensamma. 2. kreativa och stimulerande pedagogiska miljöer Flexibla och projektorienterade undervisningsmiljöer skapas på plan 2 i Samhällsbyggnad I (A-huset), runt Trädgården och på plan 2-5 i Samhällsbyggnad II (VoV I). Den tekniska utrustningen i undervisningssalar anpassas till en modern lärsituation. Genom en öppning i bjälklaget på Ljusgården tillgängliggörs källarplanet och nya undervisningslokaler kan lokaliseras under Ljusgården. För att möta behovet av mer laborativt inriktad undervisning expanderas dagens verkstad till ett Prototyplab. Ateljéerna i Samhällsbyggnad I (A-huset) flyttas till den östra fasaden och får dubbel våningshöjd i den befintliga A-salen, samt en direkt koppling till Prototyplabet (nuvarande verkstaden) och Ljusgården. A och AT:s nya ritsalar/studios på plan 2 och 3 utrustas med zoner för småskalig laborativ verksamhet, sk mikrolab. 3. YTEFFEKTIVISERING Institutionsmiljöer (kontor och mötesrum), undervisnings miljöer och studiemiljöer knutna till A och BoM koncentreras till Samhällsbyggnad I & II (nuvarande A-huset och VoV I). Därigenom frigörs samtidigt yta för andra aktörer i Samhällsbyggnad III (VoV II). Plan 3-5 i A-huset används huvudsakligen till kontor för institutionerna. De ombyggda kontoren är mer yteffektiva och bidrar till att institutionerna kan minska sina ytor. Befintliga lab koncentreras till kring ett ny Labgård i Samhällsbyggnad III (VoV II), vilket förbättrar möjligheterna till samverkan samtidigt som en ytminskning kan ske. INSTITUTIONSLOKALER FÖR A OCH BOM Våning 3-5 utvecklas till institutionsmiljöer för A- och BoM med delade mötesrum och gemensamt lunchrum. STUDIOS OCH MIKROLAB FÖR A OCH AT På våning 2-3 utvecklas nya studiemiljöer anpassade för A och AT:s behov. Bygger på ritsalar/studios med rit-/datorplats och zoner för småskalig laborativ verksamhet, sk mikrolab. TRÄDGÅRDEN Dagens V-gård bibehålls som en öppen trädgård och utvecklas både för vila och för att inrymma praktiska utbildningsinslag. SAMHÄLLSBYGGNAD II - plan 2-5 Undervisningsmiljöer och studiemiljöer utvecklas med nya högkvalitativa lokaler. Välkommen in! Entrén till Chalmers samhällsbyggnad ligger kvar i samma läge som idag. Innanför dörrarna möts besökare av ett centralt café som aktiverar markplan. Nya entréer Ny entré från Betonggården in till Labgården. Akustik får en ny entré från stråket/labtorget och blir därmed en integrerad del av Samhällsbyggnad. Ateljéer & PROTOTYPLAB Ateljéerna vid Ljusgården flyttas till östfasaden och får dubbel våningshöjd och bättre koppling till Prototyplabet, vilket är benämningen på den utökade och förstärkta A-verkstaden. learning center Biblioteket flyttas till västfasaden utvecklas till ett Learning center för hela samhällsbyggnadsområdet. KÄLLAREN TILLGÄNGLIGGÖRS Bjälklaget öppnas både på Ljusgården och i Learning centret för att släppa in ljus till och därigenom aktivera källarplanet som utvecklas med datorsalar och studentdatorer. studentlunch / KÖK Befintliga cafélokaler i källaren utvecklas till renodlat studentkök. Möjligheter till studentlunch och -fika åstadkoms även runt Trädgården. BÄTTRE KOPPLING Passagen till Forskarhuset breddas och isoleras. NYA STUDIEPLATSER Nya ljusa studieplatser skapas i stråket intill fönstren vid Betonggården. SAMHÄLLSBYGGNAD I (A-HUSET) SAMHÄLLSBYGGNAD II (VoV I) 2 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

Innehållsförteckning 4. HÅLLBAR UTVECKLING PROJEKTET I SIFFROR Sammanfattning s 02 Att återanvända och effektivisera är den översta nivån av både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Genom att samla verksamheten och utveckla existerande miljöer tar förslaget fasta på Chalmers ambitioner inom hållbar utveckling. De sociala aspekterna, möten, liv och samverkan, har satts i första rummet. Chalmers Samhällsbyggnad ska vara en dynamisk miljö som bjuder in till delaktighet. På sidan 26 i förslaget presenteras flera förslag till konkreta lösningar av husens tekniska system och skal för att åstadkomma ett gott inneklimat och lägre energiförbrukning, samtidigt som de antikvariska aspekterna beaktas. Efter ombyggnation kommer Samhällsbyggnad I-III inrymma 380 arbetsplatser av olika karaktär, därtill kommer mer temporära platser. Därtill finns utrymma att expandera verksamheterna med ytterligare 40-50 arbetsplatser på plan 4, eller anspråksta ytorna för ökad grundutbildning. I Learning centret och på andra platser åstadkoms 290 studiarbetsplatser, därtill skapas 57 bokningsbara grupprum i storlekar om 4-8 personer. Ungefär 320 studentdatorer kommer att finnas, varav drygt hälften i salar för datorundervisning. På arkitektur förändras undervisningenslokalernas sammansättning, personliga platser kommer att utgöra ungefär 65% av dagens, medan de laborativa ytorna blir ungefär fyra gånger större än idag. Inledning Vision och mål Strategi - från vision till verklighet Situationen idag Efter förändring - ökad närhet och nya namn Översikt av Samhällsbyggnad I, II & III Funktioners nya lägen och samband Översikt - funktioners nya lägen och samband Entréplan - ljusgård, ateljéer, café, bibliotek, trädgård, hörsalar Plan 0 - nedre foajé och källare s 04 s 06 s 07 s 08 s 09 s 10 s 11 s 13 s 14 s 16 LABGÅRDEN Lab knutna till Samhällsbyggnad samlas till en labmiljö runt betonghallen. Förslaget innebär att 4 500 kvm sammanhängande LOAvp frigörs i Samhällsbyggnad III. Institutionerna minskar sina ytor till med omkring 15% (totalt 2 000 kvm LOAvp), medan grundutbildningens ytor ökar med omkring 30% (1 400 kvm LOAvp) då miljöerna lyfts för att motsvara standarden på resten av Chalmers. Ökningen ligger i huvudsak i källarplanet i SB I och kring Learning centret. Plan 0 - tre alternativa lösningar Plan 2, 3, 4, & 5 - lektionssalar och grupprum Entréplan & plan 0 - stråk och Labgården Plan 2 & 3 - utbildningsmiljö + kontorsmiljö för A & AT Plan 4 & 5 - kontorsmiljö för BoM, gemensamt lunchrum och expansionsyta Ytberäkning, konsekvensbeskrivning och värdering s 18 s 19 s 20 s 22 s 24 s 25 Fastighetsfrågor och tekniska utredningar s 26 KOPPLING TILL södra Johanneberg Genom södra entrén kopplas stråk och verksamheter direkt till utbyggnaden av Södra Campus Johanneberg Attraktivt stråk Korridoren vidgas, verksamhetsytor glasas upp och därigenom görs vandringen söderut attraktivare Frigjord yta I Samhällsbyggnad III (VoV II) friställs 4 500 kvm sammanhängande LOAvp som kan användas av annan verksamhet LÄNGDSEKTION SKALa 1:400 SAMHÄLLSBYGGNAD III (AKUSTIKBYGGNAD & VoV II) NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 3

INLEDNING BAKGRUNd OCH PROJEKTETS uppdrag BAKGRUND Utredning och utveckling för nya lokaler för Chalmers Samhällsbyggnad har pågått med varierande intensitet sedan 2006 då en stor workshop samlade in verksamheternas idéer för en framtida samhällsbyggnadsnod. Under 2007 utarbetades en processplan och en lokalskiss presenterades. Under 2010 genomfördes ett omfattande utredningsarbete syftande till att ta fram ett lokalprogram för Samhällsbyggnaden. Detta arbete involverade representanter från utbildningarna och institutionerna såväl som övrig verksamhet. Metoden var intervjuer, workshops, arbetsgrupper och gemensamma studieresor. Arbetet resulterade i en programskiss som i slutändan bedömdes vara för stor både till omfattning och till kostnad för att kunna genomföras. Det ansågs också önskvärt att göra en tydligare beskrivning av vilken nytta de fysiska förändringarna skulle bidra med till forskning och utbildning inom samhällsbyggnadsområdet. Därför utvecklade prefekterna för Arkitektur och Bygg och Miljö under våren 2012 en gemensam vision för Samhällsbyggnadsverksamheten på Chalmers. Med denna vision och tidigare genomfört arbete som bas, startades ett projekt vars uppdrag var att formulera strategier och bärande idéer för den fysiska miljön i det som ska utgöra Chalmers Samhällsbyggnad i framtiden. Det projektet kallades Nya miljöer för Chalmers Samhällsbyggnad. För en mer detaljerad redogörelse av detta arbete och dess arbetsprocess, uppdrag och slutsatser så hänvisar vi till slutrapporten från april 2013. FördJUpat programarbete Efter att programskissen presenterats i april 2013 och sedan förankrats, bestämdes att den skulle vidarutvecklas i en fördjupat programarbete, vilket redovisas i denna rapport. Målet med det fördjupade programarbetet är att: 1. Utveckla programskissen till ett färdigt förslag. 2. Förankra arbetet med de instanser som påverkas av detsamma. 3. Identifiera vilka frågeställningar som ligger utanför projektets hägn som behöver besvaras för att förslaget ska kunna genomföras. 4. Identifiera projektrisker. 5. Ta fram beslutsunderlag för genomförande (tidplan, evakuering och hyra). ORGANISATION Projektet har letts av en projektstyrningsgrupp vars uppgift har varit att göra strategiska verksamhetsnära avväganden, till skillnad från styrguppen vars uppgift har varit att sätta in förslaget i ett "helhetssammanhang" för Chalmers. Projektarbetsgruppen har arbetet för att hålla samman helhetsförslaget och sammanställa det arbete som gjorts i delprojekten. Delprojekten har initierats för att lösa olika mer eller mindre komplicerade och avgränsade frågeställningar. Delprojekten initierades utgående från förslaget från april 2013 för att fördjupa och utveckla specifika frågor. Genom delprojekten har en bred förankring uppnåtts. PROJEKTETS ARBETSPROCESS Det programarbete som redovisas i denna rapport har drivits under perioden augusti 2013 - januari 2014. Arbetet har drivits med utgångspunkt i den programskiss som presenterades i april 2013. Arbetet i de olika delprojekten har sett olika ut. I vissa delprojekt har delprojektgruppen träffats 1-2 gånger, varefter ett konkret förslag har arbetats fram. Vissa arbetsgrupper har träffats många gånger, och förankring har skett utanför gruppen för att säkerställa kvaliteten och genomförbarheten i förslaget. Institutionen för Arkitektur tagit hjälp av CaseStudio för att arbeta igenom sina specifika utbildnings- och kontorsmiljöer. Arbetet redovisas i särskilt rapport och har varit en utgångspunkt i framtagandet av detta förslag. En särskild workshop/arbetsmöte har även hållits angående Ljusgårdens utformning och funktion. Helhetsförslaget är framtaget av projektarbetsgruppen och speglar avväganden och ställningstagande sprungna i delprojekten. 4 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

STYRGRUPP SÖDRA JOHANNEBERG Alf-Erik Almstedt, ordf Chalmers Ulf Jarfelt Bygg och Miljö Fredrik Nilsson Arkitektur Mats Bergh Johanneberg Science Park Birgitta Hohlfält Akademiska Hus Johanna Svensson Chalmers Studentkår Mihail Serkitjis/ Utbildningsområdesledare Ulf Janson Sven-Erik Adolfsson Chalmersfastigheter Thomas Pieschl Chalmersfastigheter Anna Eckerstig Chalmersfastigheter UTREDNINGSMATERIAL (URVAL) PM TIDIGARE UTREDNINGAR, genomgång av tidigare utredningsmaterial (120903) PROGRAMUNDERLAG (121121) INTERVJUER MED VERKSAMHETSFÖRETRÄDARE (hösten 2012) DISKUSSIONSPROTOKOLL ARBETSGRUPPSMÖTEN (2012-2014) Projektstyrning Anna Eckerstig Ulf Jarfelt Mihail Serkitjis/ Ulf Janson Fredrik Nilsson Malcolm Granberg PROJEKTARBETSGRUPP Andreas Eklöf Åsa Östlund PerEric Persson (Peter Schalin (Kristina Lindkvist (Kajsa Brosché Chalmersfastigheter Bygg och Miljö Utbildningsområdesledare Arkitektur Chalmers Studentkår inobi, projektledare Chalmersfastigheter, bitr pl KUB arkitekter KUB arkitekter) KUB arkitekter) inobi) DOKUMENTATION WORKSHOPS STUDENTER (hösten 2012) YTANVÄNDNING DAGENS UTBILDNINGSMILJÖER (130114) DOKUMENTATION STUDIERESA DELFT (130303) NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD, FÖRSLAG OCH RAPPORT (APRIL 2013) UTVECKLING AV KREATIVA MILJÖER, CaseStudio, (131220) DELPROJEKT Institutionernas kontorsmiljö A: Inga Malmqvist A: Magnus Persson BoM: Ulf Jarfelt Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Åsa Östlund Ev undergrupper på BoM resp A Bygg och Miljös lab BoM: Ulf Jarfelt, BoM BoM: Peter Hedborg UO: Björn Engström Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Åsa Östlund Biblioteket Chalmbibl: Daniel Forsman UO: Ulf Janson A: Fredrik Nilsson GRUL: K Wikersten A-stud: Isa Sveneborn AE-stud: Filip Bååw V-stud: Jenny Strålman Ark: PE Persson/K Lindkvist DPL: Andreas Eklöf Verkstad, Ateljé o Modellgården A: Tabita Nilsson A: P Christensson Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Andreas Eklöf Teknologsektionslokaler GRUL: K Wikersten A-stud: Marcus Blomqvist AE-stud: Niclas Oscander V-stud: Robin Borg Ark: PE Persson/K Lindkvist DPL: Andreas Eklöf Café ChSRAB Chalmers centralt Ark: PE Persson DPL: Åsa Östlund Akustik BoM: Wofgang Kropp BOM: Björn Engström UO: K-G Olsson (vid behov) Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Åsa Östlund Hör-/data-/lektionssalar + grupprum UO: Ulf Janson GRUL: K Wikersten A-stud: Matilda Leffler AE-stud: Lisa Norrström V-stud: Frida Bard Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Andreas Eklöf Grundutbildningslokaler A+AT A/UO: Matts Heijl A/UO: K-G Olsson A-stud: Jenna Ernestrand A-stud: Joel Hilmersson A-stud: Jens Axelsson Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Andreas Eklöf Studiemiljöer UO: Caroline Ingelhammar GRUL: K Wikersten A-stud: Maria Johansson AE-stud: Erik Sjögren V-stud: Sarah Johansson Ark: PE Persson/P Schalin DPL: Andreas Eklöf Studentlunchrum GRUL: K Wikersten A-stud: Henrik Almquist V-stud: Arvid Brandt Ark: PE Persson/K Lindkvist DPL: Andreas Eklöf Fastighetsfrågor Akademiska Hus K, V, Brand, Hållbarhet, Antikvariska frågor Ark: PE Persson Åsa Östlund Andreas Eklöf NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 5

VISION OCH MÅL VISION för chalmers samhällsbyggnadsverksamhet - formulerad våren 2012 Våra lärandeformer skapar utbildning i världsklass Vi är studenternas självklara förstahandsval Vi driver kontinuerligt en pedagogisk utveckling Våra lärandeformer skapar möten över ämnesgränser Våra utbildningar ger professionsdjup och är samhällsrelevanta Vi har en organisation och fysisk miljö som stödjer en undervisning i många kombinationer Vi är ett centrum för livslångt lärande som stödjer hela samhällsbyggnadssektorn Vi bedriver internationellt excellent forskning Vi har en gränsöverskridande forskning med bas i styrkeområdet samhällsbyggnad Vi utvecklar såväl bredd som djup i vår forskning Vi är en given part i internationella forskningssamarbeten Vi attraherar världsledande forskare Vi har en avancerad och tillgänglig forskningsinfrastruktur Vi verkar i en tillåtande miljö präglad av öppenhet, samarbete och mångfald Genom en kreativ samverkan mellan olika kompetenser i en utmanings- och nyfikenhetsdriven miljö SKApar vi hållbar samhällsbyggnad på Chalmers. Vi har en kultur av dynamisk samverkan Samverkan är ett självklart inslag i all vår verksamhet Vi uppfattas som en given samarbetspartner för näringsliv och samhälle Hos oss möter olika kompetenser varandra i kreativa samarbeten med bas i styrkeområdet samhällsbyggnad Hos oss pågår ett stort antal forsknings- och samverkansprojekt som är synliga både lokalt och globalt Vi står som sinnebild för hållbar utveckling Vi är en experimentarena för hållbar utveckling All vår verksamhet bidrar till en hållbar samhällsutveckling Vi har en utmärkt intern miljö som stödjer avancerad utbildning och forskning Vi har en stimulerande studiesocial miljö Vi har ett professionellt och jämställt ledarskap 6 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

STRATEGI - från vision till verklighet PRIORITERING av ÅTGÄRDER i den fysiska miljön FRÅN VISION TILL ÅTGÄRDER Visionen för Chalmers Samhällsbyggnad (föregående sida) beskriver mål för verksamhetens innehåll. Men vilka åtgärder i den fysiska miljön stödjer med bästa effektivitet och framgång visionens mål? För att uppnå största möjliga nytta med olika åtgärder i relation till visionen har arbetsgruppen prioriterat och värderat olika skisser och föreslagna åtgärder. Utgående från nulägessituationen, utmaningar för framtiden, verksamhetens vilja till utveckling och visionen har programförslaget därefter fokuserats på tre kategorier av åtgärder inom den fysiska miljön: 1. Miljöer som stödjer samverkan 2. Kreativa och stimulerande pedagogiska miljöer 3. Yteffektivisering Åtgärder inom kategori 1-2 är centrala för att förverkliga visionens målsättningar om utbildning i världsklass, internationellt excellent forskning och dynamisk samverkan. Åtgärder inom kategori 3 utgör i sin tur en förutsättning för att satsningar på lokalerna kan genomföras utan att dessa resulterar i totalt sett ökade lokalkostnader för de båda institutionerna. Hållbar utveckling Som övergipande tema i förslaget är att projektet ska genomsyras av Chalmers vision - för en hållbar framtid. En effektiv och genomtänkt ytanvändning är häri en viktig del. Hållbarhetsfrågan ses på flera olika nivåer, socialt, ekonomiskt och ekologiskt, och influerar förslaget på flera olika sätt; återanvändande, minskad resursförbrukning/hushållande av resurser, sociala mötesplatser/integration m.m. 1. miljöer för samverkan En framgångsfaktor för att utbildning och forskning ska utvecklas i önskad riktning är en ökad samverkan inom och mellan institutionerna och utbildningarna samt med omvärlden. Ombyggnaden stärker integrationen och ger stöd för ökad interaktion både mellan institutionspersonalen och mellan studenterna inom styrkeområdet Samhällsbyggnad. Detta kan uppnås genom: 1. Aktiva ytor i gemensamma utrymmen I och i direkt anslutning till gemensamma utrymmen i huset lokaliseras aktiva ytor - platser och funktionsytor där aktiviteter kan pågå synligt och tillgängligt. 2. Delade ytor och funktioner En lokalisering av institutions-, utbildnings- och studentmiljöer till delade ytor. Exempelvis delade läseplatser och studieutrymmen, gemensamma utställningsrum, lunchrum etc. 3. Rumslig integration - funktionsblandning Funktioner med huvudsaklig inriktning mot olika institutioner, avdelningar och grupper mixas och integreras med närhet till varandra. 4. Lättillgängliga samverkansplatser Samverkansplatser som projektytor (t ex bokningsbara och välutrustade mötesrum) och grupparbetsutrymmen i korridorer och större konferensutrymmen tillskapas. 5. Tillgänglighet och öppenhet Inbjudande och lätttillgängliga miljöer gör det lockande och stimulerande att gå in i och röra sig genom huset. 2. kreativa och stimulerande pedagogiska miljöer Utformningen av forsknings-, läromiljöer och studiesociala ytor har stor betydelse för att förverkliga visionen för Chalmers Samhällsbyggnad som en internationellt excellent forskningsmiljö med utbildning i världsklass. Miljöerna ska upplevas som kreativa, stimulerande och intressanta - då kan de bidra till att attrahera forskare och studenter till Chalmers och göra det attraktivt att uppehålla sig på campus. Byggnaden ska vara ett levande exempel på det som Chalmers står för: en hållbar framtid. Huset ska kommunicera god ingenjörskonst och god arkitektur. Detta uppnås genom: 1. Ändamålsenliga undervisnings- och studiemiljöer Miljöerna är tillåtande, attraktiva och möjliggörande. Lokalerna ska kunna anpassas till den pedagogik som bedrivs istället för tvärtom. 2. Miljöer som myllrar av pågående aktiviteter I lokalerna ska det vara lätt att hitta en plats att sitta på för att studera, samtala eller grupparbeta, men också att se och inspireras av andras pågående aktiviteter i gemensamma utrymmen. 3. En pedagogisk och tydlig byggnad Byggnaden ska själv berätta om de tekniska systemen och de strukturella lösningarna. Personalens stora kunnande ska tas tillvara och genomsyra utformningen. 4. En levande experimentarena Chalmers Samhällsbyggnad är en inspirerande och ständigt föränderlig test bed för framtidens hållbarhetslösningar i full skala. 3. yteffektivisering Projektet har identifierat effektivare ytanvändning som en avgörande framgångsfaktor för att möjliggöra en höjd kvalitet i lokalerna utan att totalt sett få ökade lokalkostnader. Ytor sparas främst genom : 1. Flerfunktionella och månganvändbara ytor Exempelvis café och bibliotek kombinerade med läseplatser, grupparbetsplatser integrerade med rörelsestråk mm. 2. Flexibla lokaler Rum som med små grepp kan ställas om mellan olika användningsområden under dagen eller läsperioden (time sharing). 3. Effektivare kontor Minskad kontorsyta per arbetsplats. Kan möjliggöras genom ombyggda/omdisponerade kontor som ger mindre yta per rum eller möjliggör att kontorsrum delas på flera brukare. 4. Effektivare student- och utbildningsmiljöer Förändrad lokalanvändning, omställning från rum låsta för klasser/årskurser till rum som används på projektbasis. Effektiviserad och mer flexibel möblering. Effektiviseringspotentialen föreligger främst på de miljöer som idag nyttjas av Arkitektur. 5. Samordnade resurser (lab, verkstäder mm) En översyn över vilka resurser, lokaler och funktioner som kan delas mellan institutionerna eller inom institutionerna genom samlokalisering och samverkan. Exempelvis sammanslagna verkstäder, lunchrum, labmiljöer mm. I förslaget finns flera förslag på konkreta lösningar av husens tekniska system och skal för att åstadkomma ett gott inneklimat och lägre energiförbrukning, samtidigt som de antikvariska aspekterna beaktas. NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 7

SITUATIONEN IDAG lokalernas användning i nuläget Dagens lokalanvändning Idag är VoV & A-kvarteren starkt sektionerade och slutna. Sektioneringen är både mellan institutionerna, mellan forskarna och grundutbildningen, och mellan akademin och omgivningen. Den som passerar inom eller förbi byggnaderna kan föga ana vad den innehåller, det finns inte mycket som skvallrar om dess verksamhet på utsidan. Samma slutenhet finns även inne i byggnaden. Byggnaderna består av ett lappverk av hyrestagare och vakanser. De vittnar om dåtidens industriella tänkande med en verksamhet - en byggnad med liten relation till omgivningen. Detta är långt ifrån dagens moderna syn på forskning och utbildning, med samverkan, integration och en inbjudande attityd till omgivning och samarbetspartners. 5 A-huset vov I vov II / FORSKARHUSET 5 5 FRÄMSTA PROBLEMEN 4 - Avståndet mellan A och BoM - Tomma ytor i A-huset 4 4 - Ytineffektiva kontor 3 - Dålig ventilation - Obalans mellan värme/kyla 3 3 - Obalanserat nyttjade och statiskt möblerade undervisningslokaler 2 - En sluten och i delar påver institutionsmiljö - En överstor utbildningsmiljö för Arkitektur 2 2 - Kraftigt eftersatt studiemiljö för ingenjörsstudenterna 1 1 institutionen för arkitektur 0 institutionen för BYgg o miljö 0 Grundutbildning (GUN/TSL/CUL) Skissen visar vilka ytor A och BoM hyr idag, baserat på underlag från 2013. Vakant annan VERKSAMHET eller Allmän yta 8 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

EFTER FÖRÄNDRING - ÖKAD NÄRHET & NYA NAMN lokalernas användning efter föreslagna förändringar Framtidens lokalanvändning Genom förslaget koncentreras forskningsoch utbildningsverksamheten inom samhällsbyggnadsområdet till det nuvarande A-huset och VoV I (Samhällsbyggnad I & II). Delar av den laborativa verksamheten ligger koncentrerad till nuvarande VoV II:s (Samhällsbyggnad III) norra markoch källarplan. SAMHÄLLSBYGGNAD I, II och III SAMHÄLLSBYGGNAD I SAMHÄLLSBYGGNAD II SAMHÄLLSBYGGNAD III Det är inte bara lokalerna inom projektområdet som behöver förändras, utan även nomenklaturen. Bort med de gamla A- och V-beteckningarna, och in med ett nytt begrepp för alla lokaler. I förslaget har vi kallat det för Samhällsbyggnad (SB) och husen är uppdelade i Samhällsbyggnad I, II och III. Begrepp som A-fiket, A-gården och V-salarna städas bort och nya mer neutrala namn tillkommer. Vi tror att det är viktigt att saker kallas vid rätta namn och när verksamheter integreras kan detta manifesteras genom namnbyten. 5 4 5 4 5 4 FRÄMSTA vinsterna + Bättre lokalutnyttjande 3 + Minskad ytanvändning 3 3 + Ökad närhet mellan institutionerna + Samordning av funktioner och stödresurser 2 + Lokaler frigörs för andra verksamheter 2 2 + Välutvecklade forsknings- och studerandemiljöer 1 1 institutionen för arkitektur 0 0 institutionen för BYgg o miljö Grundutbildning (GUN/TSL/CUL) Skissen visar hur lokalerna för A och BoM huvudsakligen kan samlas i SB I, SB II och norra delen av SB III. Stora sammanhängande ytor i SB III kan därmed frigöras för andra verksamheter. Vakant annan VERKSAMHET eller Allmän yta NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 9

ÖVERSIKT AV SAMHÄLLSBYGGNAD I, II & III INTEGRERAD miljö MED FÖRSTÄRKT stråk I MARKPLAN SAMVERKAN I MARKPLAN Entréplanet har en central betydelse för den omedelbara upplevelsen av en öppen och tillgänglig utbildnings- och forskningsmiljö. Den ger konkreta förutsättningar för daglig samverkan och är det första man möter som både brukare och besökare. Åtgärder på entréplanet beskrivs mer detaljerat på sid 14-15. VÄLKOMMEN IN Idag väljer man sida redan i entrén. Ingenjörer åt höger, arkitekter åt vänster. I framtiden ska entrén vara en plats som visar på de möjligheter som Chalmers Samhällsbyggnad har att erbjuda, snarare än en vattendelare. Entrén är porten in till en välkomnande, integrerande och aktiv miljö. ETT SAMMANKOPPLANDE STRÅK Genom etableringen av näringsliv söder om projektområdet kommer den södra entrén att öka i betydelse. Det är därför viktigt att man upplever bottenplanet genom hela Samhällsbyggnaden som levande och att rörelsen känns öppen och vägen självklar. De förändringar som föreslås på entréplanet bidrar till att generera fler rörelser genom huset, aktivera tomma ytor samt öka synligheten för de verksamheter som ligger längs stråket på entréplanet. De viktiga öppna och aktiva platser som binds ihop av stråket är bl a Learning center, Ljusgården, Cafégården, Trädgården, Betonggården och Labgården. Även semiöppna funktioner såsom hörsalar, verkstäder, ateljéer och lab är orienterade mot stråket och på de platser där så är möjligt visas verksamheten även upp mot utsidan. Café SOM MITTPUNKT Innanför entrén möts man av ett café med många sittplatser och god kontakt mot såväl stråket och Trädgården som Ljusgården. Detta blir den självklara mötesplatsen både för husets brukare och besökare. Learning center I ett semiöppet sammanhang med cafét etableras ett Learning center med 160 studieplatser av varierande utförande och 6 grupprum för 4-6 personer. Bok- och tidsskriftssamlingarna kan kompletteras för att vara relevant för hela samhällsbyggnadsområdet. Här är en bra plats för andra studenttillvända servicefunktioner. LJUSGÅRDEN Ljusgården uppgraderas med nya kopplingar både uppåt och nedåt och fortsätter att verka som flexibel yta för dynamiska behov av stora utställnings- och laborativa ytor. En trädgård och tummelplats Dagens atriumgård utvecklas, kan både vara en uteservering och ett byggeri kopplat till mer praktiska inslag i utbildningen. Studieplatser runt trädgården I en tillbyggnad i Trädgården placeras paus- och studieplatser. Längs de befintliga fasaderna mot Trädgården skapas platser för både ätande och gruppstudier. Från gatt till sammanhållet stråk Dagens trånga passage vid hörsalarna mellan Samhällsbyggnad II & III (VoV I - Västra trapphuset) vidgas. Härigenom kan man visuellt uppleva den faktiska kopplingen som tar en söderut mot Labgården och näringslivet. EN SAMMANHÅLLEN LABMILJÖ Runt Labgården samlas de tekniktunga laboratorierna. Akustik riktar om sin verskamhet och vänder sig in mot stråket, resten av BoM:s lab samlas vid Betonghallen - som identifierats som viktig resurs för hela Chalmers. SAMHÄLLSBYGGNAD I SAMHÄLLSBYGGNAD II SAMHÄLLSBYGGNAD III ATELJÉ HÖRSALAR BETONGgården BETONGhallen prototyplab LJUS- GÅRDEN café- GÅRDEN TRÄD- GÅRDEN HÖRSALAR ÖSTRA ENTRÉN labgården lab SÖDRA ENTRÉN KOPPLING TILL NÄRINGSLIVET LEARNING CENTER HÖRSALAR LAB LAB HUVUDENTRÉ YTTRE STRÅK VÄSTRA ENTRÉN Schematisk bild av hur entréer, stråk och aktiva platser kan samverka i markplan. 10 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

FUNKTIONERs NYA LÄGEN OCH SAMBAND SAMMANFATTANDE SPRÄNGSKISSER GRUPPRUM PLAN 2-5 ÖPPNA PLATSER RUNT trädgården OCH I CAFÉMILJÖ ÖPPNA platser runt ljusgården på plan 2 ENSKILDA, ÖPPNA platser OCH GRUPPRUM I integrerat learning center/bibliotek, I entréplan OCH KÄLLARPLAN ÖPPNA PLATSER LÄNGS PASSAGEN VID BETONGgården GEMENSAMMA STUDIEMILJÖER Behovet av ordentliga studieplatser är stort. Förslaget skapar cirka 380 studieplatser. Olika typer av studieplatser är placerade i öppna kommunikationsytor för att bidra till närvaro, aktivitet och effektiv ytanvändning. Studieplatser efterfrågas och används i högre grad av studenter på ingenjörsprogrammen. För att öka samverkan och integration inryms många nya platser i Samhällsbyggnad I (nuvarande A-huset), framför allt i och kring nya Learning center. Illustrationen visar spridningen av grupprum, öppna grupparbetsplatser, bibliotek/learning center samt enskilda platser. Antalet nya studieplatser blir i paritet med andra studiemiljöer på Chalmers, sett till studentpopulationen i husen. Detta bidrar till en mer levande akademisk miljö, präglad av pågående parallella aktiviteter och möten mellan olika utbildningsområden. På plan 2-5 i Samhällsbyggnad II och kring Learning center åstadkoms 57 bokningsbara grupprum för 4-8 personer, något som efterfrågas av grundutbildningsorganisationen. LÄROSALAR OCH SEMINARIERUM i plan 2-5 GEMENSAMMA UNDERVISNINGSMILJÖER HÖRSALAR I ENTRÉPLAN SEMINARIERUM PÅ PLAN 2 DATORSALAR I KÄLLARPLAN Bokningsbara miljöer för undervisning får fortsatt sin huvudsakliga placering i Samhällsbyggnad II. Hörsalar i markplan kompletteras med lärosalar och seminarierum i plan 2-5. Dessa ytor förstärks med nya datorsalar och studentdatorer i källarplan i Samhällsbyggnad I - i direkt anslutning till Learning center. Även i de övre delarna av Samhällsbyggnad I finns gemensamma bokningsbara seminarierum integrerade i de nya ritsalsmiljöerna. ÖPPNA studentdatorer I KÄLLARPLAN Samtliga resurser är tillgängliga att bokas av alla utbildningar. betonghall & laborativa rum för bom LABORATIVA MILJÖER UTBILDNINGSMILJÖER MED RITSALAR OCH MIKROLAB FÖR A & AT ateljé, PROTOTYPLAB & utställningsgård i entréplan ateljé & verkstad i källarplan Både inom ingenjörs- och arkitektutbildningarna resoneras om ökade praktiska inslag i utbildningen. Här finns grogrund för mer samverkan och gemensamma lokaler. För att byggnaden ska upplevas gemensam och levande öppnas många av de praktiska miljöerna upp och dess innehåll görs tillgängligt för alla verksamma i huset. Som en ny knutpunkt för BoM:s laborativa studentoch forskningsmiljöer etableras Labgården i Samhällsbyggnad III. I Samhällsbyggnad I får Prototyplab (nuvarande verkstaden) och Ateljé ett nytt nära samband och öppnas samtidigt upp mot Ljusgården, som fortsatt kan användas för större övningar, utställningar och evenemang. A och AT:s nya ritsalar/studios på plan 2 och 3 utrustas med zoner för småskalig laborativ verksamhet, sk mikrolab. NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 11

GEMENSAMT LUNCHRUM FÖR BÅDA INSTITUTIONERNA GEMENSAMMA MAT-/FIKARUM FÖR ALLA STUDENTER CAFÉ NÄRA HUVUDENTRÉN MED UTEPLATSER I TRÄDGÅRDEN STORA GEMENSAMMA LUNCHYTOR FÖR ALLA STUDENTER CAFÉ OCH GEMENSAMMA LUNCHRUM Fikarum, lunchrum och caféer är viktiga mötesplatser i huset. De är magneter och inrymmer sociala objekt som lockar till samvaro och konversation. Precis vid huvudentrén ligger ett stort café som är öppet för alla. Studenternas ytor för lunch och fika är helt gemensamma och återfinns huvudsakligen i källarplanet direkt under huvudentrén, men det finns också möjlighet till äta och att värma mat på två platser runt Trädgården. De anställdas stora lunchrum på plan 4 blir en ny delad funktion för institutionerna. I anslutning till detta lunchrum finns ett gemensamt seminarierum och möteslokal. Dessa gemensamma pausytor fungerar som mötesplatser på olika nivåer och fyller alla en viktig funktion för att nå ökad integration mellan de människor som rör sig i byggnaderna. institutionsmiljö för bom institutionsmiljö för a INSTITUTIONERNAS KONTORSMILJÖER Kontorsmiljöerna för de båda institutionerna huserar i de tre översta planen i Samhällsbyggnad I. De möts i det gemensamma lunchrummet på plan 4. Här finns även gemensamma seminarier- och mötesrum. Mellan de två institutionerna finns en vakans som kan fungera som expansionsyta för förändrade framtida behov. vaktmästeri gemensamma teknologsektionslokaler MODELLförråd och biblioteksdepå TEKNOLOGSEKTIONSLOKALER, VAKTMÄSTERI m.m. Teknologsektionernas lokaler ligger kvar på samma plats som idag, öppet och centralt placerade, med utrymmen för studiesociala aktiviteter i källarplan. Vaktmästeriet, modellförrådet och biblioteksdepån ligger kvar i samma lägen och med samma funktion som idag. teknologsektionslokaler 12 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

ÖVERSIKT - FUNKTIONERs NYA LÄGEN OCH SAMBAND SAMMANFATTANDE SPRÄNGSKISS ÖVERSIKTLIGA FUNKTIONSSAMBAND MER DETALJERADE FUNKTIONSSAMBAND Genom föreslagna förändringar samlas och integreras funktioner i betydligt högre grad än tidigare. Laborativa miljöer, läromiljöer, studieytor och sociala zoner lokaliseras centralt och nära huvudstråket. Institutionernas kontorsmiljöer förläggs samlat högst upp i Samhällsbyggnad I. Andra hyresgäster och vakanta ytor samlas till Samhällsbyggnad III. På uppslagen som nu följer gås samtliga byggnader igenom plan för plan, med mer detaljerade beskrivningar av föreslagna förändringar av funktioner och ytor. PLAN 5 PLAN 4 5 4 5 4 FUNKTIONSNYCKEL GEMENSAMMA STUDIEMILJÖER PLAN 3 3 3 GEMENSAMMA UNDERVISNINGSMILJÖER LABORATIVA MILJÖER PLAN 2 2 2 CAFÉ OCH GEMENSAMMA LUNCHRUM INSTITUTIONERNAS KONTORSMILJÖER PLAN 1 1 ÖVRIGT: TEKNOLOGSEKTIONSLOKALER/VAKTMÄSTERI/FRD MM PLAN 0 SB I SB II SB III 0 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 13

ENTRÉPLAN - LJUSgåRd, ATELJÉER, CAFÉ, BIBLIOTEK, TRÄDGÅRD, HÖRSALAR SAMHÄLLSBYGGNAD I & II SKALA 1:400 microkök ateljé övre del PROTOTYPLAB ljusgården trädgården café vinterträdgård öppet bjälklag stråk till labgården huvudentré learning center hörsalar kunskapstrappan SB I, PLAN 1 microkök SB II, PLAN 1 (SB III) 14 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

En attraktiv plats för alla Rakt in i verksamheten Att kliva in i Samhällsbyggnadshusen ska i framtiden vara en upplevelse. Man ska förstå vart man kommit, att man är välkommen och var man kan ta vägen. Innanför dörrarna ska alla de möjligheter som Chalmers Samhällsbyggnad har att erbjuda visas upp. En integrerande, aktiv och välkomnande miljö. Innanför entrén möts man rakt fram av ett Café med sittplatser både direkt vänster om entrén och längs öppningen ned till dagens caféläge. I Trädgården (nuvarande V-gården) har en vinterträdgård byggts till på norra sidan, med omväxlande platser både för cafégäster och studerande teknologer. Detta blir den självklara mötesplatsen både för husets brukare och för besökare. Det är i vinterträdgården som man finner utgången till Trädgården, med ett vindfång för att inte hela bottenvåningen ska bli nedkyld så fort någon önskar att uppleva frihet och rymd utomhus. Caféet utskänkningsdel placeras där A-biblioteket ligger idag. Själva caféköket ligger kvar i nuvarande läge i källarplanet. På baksidan av caféet, mot Ljusgården, ligger några seminarierum, tillgängliga för att bjuda in externa gäster till diskussioner och samkväm - mitt i navet av en sjudande verksamhet. Ett gemensamt Learning Center Om man i stället svänger direkt till vänster innanför entrén kommer man till Learning center. Det är hit som nuvarande A-bibliotekets bokuppställningar och personal har flyttat. I ett variationsrikt och ljus rum som sträcker sig längs hela västfasaden anordnas studieplatser av varierande typ; grupparbetsplatser och platser för enskilda eller parvisa studier. Nya Learning center blir en angelägenhet för alla studenter i huset. Det är här man kan hitta referenslitteratur, bläddra i folianter eller inspireras av de senaste tidskrifterna. Här finns också plats för studier, själv eller tillsammans med andra. Det är hit alla går för att hitta sina pluggkompisar. Här kan studenter från alla utbildningsprogram mötas, och vem vet, kanske en och annan lärare också vågar sig in? Learning center hänger samman med källarplanets funktioner (se nästa sida) genom bjälklagsöppningar och trappor. I norr med en entresol och trappa ned till källarplan. I söder sparas den existerande gradängsalens sluttande plan och förses med sittmöjligheter av enklare typ - eller med göteborgshumorns självklarhet - en Kunskapstrappa. Här kan man hålla enklare föredrag, redovisningar och informationer. Eller bara sitta och hänga om man så vill. aktiv Ljusgård - med öppning till källare Snett till vänster från entrén ligger Ljusgården. En stor och viktig plats för utställningar och praktiskt arbete som kräver stora ytor. En eventtrappa (utdragsbar gradäng) kan placeras här för att göra användadet av gården än mer flexibelt. Källaren under Ljusgården är idag en dåligt utnyttjad yta som har stor potential i att tillföra nya värdefulla gemensamma samverkans- och utbildningsmiljöer till Chalmers Samhällsbyggnad. Genom att i den västra delen av gården skapa ett öppet bjälklag ned till det nedre planet så kan dagsljus ledas ned, och en mörk källare kan förvandlas till en nedre foajé. Centralt belägen i huset, synlig och lättåtkomlig för alla som vistas i byggnaderna. Prototyplab - angeläget för flera I direkt anslutning till Ljusgården utvecklas ett Prototyplab ur Arkitekturs befintliga trä- och metallverkstad. Versktaden utgör basen i flera praktiska utbildningsinslag, men är i behov av att expandera för att kunna utvecklas. Dels behövs plats för maskiner och utrustning och dels behöver den kunna vara öppen dygnet runt för studenternas eget arbete med verktyg och modeller. Prototyplabet får ett öppet samband både visuellt och funktionsmässigt. Arkitekturs två ateljéer på markplan flyttas till nytt läge i nuvarande A-salen. De får därmed en utökad yta kopplad till verkstaden, som kan använda denna yta för försök i full skala. Genom en entresol och interntrappa får Ateljén direktaccess till Ljusgården. Detta beskrivs ytterligare på nästa uppslag. STUDERANDEMILJÖER Runt Trädgården Runt Trädgården ligger dagens hörsalar kvar. De uppgraderas avseende möblemang och eluttag placeras ut för att tillgodose behovet att strömförsörja laptops. Likaledes ses ventilation, värme och akustik över. Datorprojektorer blir standard i alla salar. På entréplanet finns två microkök som komplement till ett stort studentkök i källarplanet. Runt Trädgården placeras möbler både för studier, häng mellan föreläsningar och intagande av lunch. Vaktmästeri och teknologsektionernas lokaler ligger kvar i samma läge som idag. ENTRÉPLAN I SIFFROR På entréplanet inryms 8 föreläsningssalar (4 st med 72 platser, 3 st med 153 och 1 st med 207) och ca 230 studieplatser av varierad typ samt ett 60 tal platser i anslutning till cafét. Här åstadkoms även tre seminarierum/mötesrum á 12 platser för institutionerna. ÖVERBLICKBARHET FÖR VÄGVAL Från entrén ges en mycket god överblick över Chalmers Samhällsbyggnad. Det bubblande Learning center, aktiviteter på Ljusgården, föreläsningar och studier. Eller varför inte mötas över en kaffe, eller se vad som händer i kunkapstrappan. Eller varför inte följa stråket mot syd? Det som leder till labtorget och näringlivsverksamheten. Men först ska vi ta vägen ned i källaren och upp i husen innan vi rör oss vidare åt det hållet. NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 15

PLAN 0 - NEDRE FOAJÉ och källare SAMHÄLLSBYGGNAD I & II SKALA 1:400 PROTOTYPLAB NEDRE DEL ATELJÉ OMKL. CAFÉKÖK DATOR- UNDERVISNING NEDRE FOAJÉ STUDENTMATSAL SEKTIONSLOKALER TYSTA LÄSPLATSER STUDENTDATORER KUNSKAPSTRAPPAN SB I, PLAN 0 microkök SB II, PLAN 0 (SB III) 16 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

Från mörker och olust, till ljus och aktivtet Nya attraktiva mötesplatser Nere på källarplan kan vi först vända blicken mot den västra fasaden. Här fortsätter Learning center. Tysta läsplatser, 120 studentdatorer och sex grupprum är sammankopplade med entréplanet via Kunskapstrappan och trappan i nordvästra hörnet. Källarplanet har fönsteröppningar i övre del av västra väggen vilket ger en kontakt med utsidan och god ljusförsörjning in till studentdatorplatserna. Tillsammans utgör övre och nedre delen av Learning center en helhetsmiljö. Ett verkligt stöd och mötesplats för alla studenter verksamma i byggnaden. Vem vet, kanske det blir så attraktivt att studenter från andra delar av Chalmers väljer att mötas här? Större & HÖGRE ATELJÉER i nytt läge Arkitekturs befintliga ateljéer i markplan mot väster är uppskattade och mycket utnyttjade rum som används både av verksamhetsinterna och externa hyresgäster. Ateljéerna flyttar i förslaget till nuvarande A-salen (gamla försökshallen) i östra källarplanet, där den både får tillgång till större yta och en dubbel våningshöjd med ett öppet inre entresolplan som ansluter till Prototyplabet och till Ljusgården. Fönster till Ljusgården och mot Betongvägen i öster ger sammantaget ett ljust rum belyst med indirekt ovanljus. Möjlighet finns att öppna upp i väggarna på källarplan för att skapa till genomsiktlighet till datorsalarna den nedre foajén. Öppningen ger ljus Källaren under Ljusgården bär idag på en stor outnyttjad potential som kan tillföra nya värdefulla gemensamma samverkans- och utbildningsmiljöer till Chalmers Samhällsbyggnad. Genom öppningen i bjälklaget på Ljusgården kan detta omvandlas från en mörk källare till en nedre foajé, centralt belägen i huset, synlig och lättåtkomlig för alla som vistas i byggnaderna. Direkt under ljusslitsen skapas ett brett och öppet centralt rum. I denna nedre foajé placeras öppna låga gradänger i en yta tillgänglig för kritikgenomgångar, öppna presentationer, mingel och utställningar. I de befintliga lanterninerna till Ljusgården byts glaset ut för att öka nedsläppet av dagsljus till källarplan. NYA gemensamma datorsalar Med glasväggar mot den nedre foajén placeras fem nya datorundervisningssalar med plats för 24-60 studenter i varje sal (totalt skapas 196 datorundervisningsplatser). Genom att alla utbildningsprogram delar på datorsalarna blir nyttjandet så effektivt som möjligt. Alla har tillgång på allt och totalt kommer det finnas ca 320 datorer att tillgå för studenterna inom samhällsbyggnadsområdet. Detta är något färre än dagens totalt 360 st, vilket kan motiveras med att 1) A:s ritsalar (se senare kapitel) kommer att utrustas för enkelt nyttjande av egna bärbara datorer och 2) grupprummen kommer att utrustas för användande av egna bärbara datorer mot en en gemensam stor skärm. Digitala maskiner I det nordöstra hörnet av källarplanet placeras digitala maskiner tillhörande Protoyplabet. 3D-skrivare och CNS-fräs ska kunna användas av studenterna själva, utan handledning. Gemensamt omklädningsrum I anslutning till bakentrén till Samhällsbyggnad I (nuvarande trapphus A1 vid ingången vid vaktmästeriet) skapas ett gemensamt omklädningsrum med duschmöjlighet - en resurs för alla de som väljer att cykla till sin arbets-/studieplats och som både får puls och transpiration som ett resultat av detta. Studentkök och sektionslokaler Då nuvarande A-fiket (café Sigurd) flyttas upp till markplan omvandlas dess lättillgängliga ytor till en renodlad studentmatsal med möjlighet att värma och äta medhavd mat. Övrig tid kan de 175-talet platserna användas som studiearbetsplatser. Sektionslokaler ligger kvar och får möjlighet att utvecklas i anslutning till studentköket. SKYDDSRUM och cafékök ligger kvar Nuvarande skyddsrum behålls oförändrade med samma innehåll som idag (modell- och bokförråd) i nuvarande lägen. Även caféköket ligger kvar och försörjer serveringsdelen en våning upp med förnödenheter. YTTRE STRÅK LEARNING CENTER I TVÅ VÅNINGAR LJUSGÅRD MED BALKONGER, DATASALAR I KÄLLARPLAN ATELJÉ MED DUBBEL TAKHÖJD En sektion genom Samhällsbyggnad I visar hur entréplan och källarplan samverkar kring Ljusgården - från yttre stråket och entréfasaden via Learning center, öppna studiemiljöer och datorsalar fram till Ateljéns östra fasad. NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 17

PLAN 0 - TRE ALTERNATIVA LÖSNINGAR Samhällsbyggnad I & II KAN källaren bli en ny entrévåning? På föregående sidor har vi beskrivit hur källarvåningen uppgraderas till ett nedre bottenplan som lever och kommunicerar med verksamheterna längre upp i huset. Fler åtgärder skulle dock kunna göra källaren än mer attraktiv. I alternativ A-C nedan beskrivs dessa tilläggsförslag. Dessa kan genomföras relativt oberoende av varandra och i kombination med den föreslagna lösningen för plan 0. I alternativ A sänks marken utanför källarfönstren i västfasaden ned till samma nivå som källarens golvnivå. Marken släntas eller terrasseras från dagens marknivå ned till den utgrävda nivån. Källarfönstren skärs upp och görs rumshöga. På detta vis skapas en ny bottenvåning - men högvärdigt dagsljus och utsikt. Dagsljuset från de nya fönstren kommer att föras längre in i källarvåningen än med nuvarande fönsteröppningar. Alternativ B illustrerar en ny entré till byggnaderna. Istället för dagens utvändiga trapplösning så sänks golvnivån så att entrépartiet läggs i nivå med dagens utvändiga marknivå. Innanför entrédörrarna möts man av två halvtrappor, en som leder upp till dagens entréplan och en som leder ner till lunchrummet i källarplanet. Om alternativ A genomförs kan en entré göras direkt till källarplanet från den sänkta marknivån utanför källarfönstren. Sammantaget ger alternativ B att källarvåningen tydligare uppfattas som en nedre entrévåning. Det nya entrérummet förses också med en hiss för att erbjuda god tillgänglighet för alla. Slutligen beskriver alternativ C en urgrävning av Trädgården (dagens V-gård) ned till samma nivå som källarvåningen/lunchrummet. Trädgården terasseras och tillgängliggörs för mat, prat och rekreation. En sådan lösning gör att ljus kan strömma från gården in i källarvåningen som på så vis blir mer attraktiv som vistelsezon. När det gäller A och C har projektet bedömt att båda dessa ger tydliga mervärden till projektet, men att kostnaden för genomförandet kan vara för hög i relation till resultatet. Rörande B finns tveksamheter kring om det blir en bättre entrélösning för byggnaderna taget övriga åtgärder på plan 1. A - UTGRÄVT LÄNGS FASAD VID SAMHÄLLSBYGGNAD i Utgrävd mark till dagens källarnivå Entré till källarplan Entré ned till källarplan Entré upp till entréplan Ny lägre entré i nivå med dagens utemiljö B - PLANSKISS NY HUVUDENTRÉ SAMHÄLLSBYGGNAD I SAMHÄLLSBYGGNAD II B - NY HUVUDENTRÉ TILL SAMHÄLLSBYGGNAD C A B SB I & II, PLAN 0 SKALA 1:800 C - UTGRÄVD UTEMILJÖ I TRÄDGÅRDEN 18 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

PLAN 2, 3, 4 & 5 - LEKTIONSSALAR OCH GRUPPRUM SamHällsbyggnad II plats för undervisning OCH grupprum Hela Samhällsbyggnad II (VoV I) är i behov av att uppgraderas till samtida standard. Ytskikt, möbler och annan utrustning behöver förändras för att passa dagens behov och krav på en modern pedagogisk miljö. Även byggnadens tekniska system måste uppgraderas för att ge bra luft, värme och akustik. Därtill behöver förändringar göras för att lösa brand- och utrymningsfrågor. Idag finns det 16 lärosalar i VoV I för mellan 16-50 platser (50-115 kvm). Övriga rum och ytor upptas av datorsalar (som i detta förslag flyttas till källarplanet under Ljusgården), lunchpentryn (flyttas till källarplan och entréplan) grupprum i olika varianter (av vilka inga anses vara fullgoda) och utrymmen för tentamensadministration m.m. Sammantaget betyder detta att förslaget kan förhålla sig relativt fritt till dagens rumsindelning. Omläggning av ingenjörsprogrammen inom Samhällsbyggnadsområdet (den s.k. "Omstart Samhällsbyggnad") behöver bokningsbara grupprum för schemalagd undervisning - med möjlighet att gå från föreläsnings-/lektionssalssituation till mindre grupper, och tillbaka igen. Från grundutbildningen har indikerats att ett 40-tal bokningsbara grupprum är det behov som skall tillfredställas. Likaledes uttrycks önskemål om att åstadkomma en större platt sal med plats för 70 studenter. VoV I nyttjas inte bara för undervisning i program inom samhällsbyggnadsområdet, utan är en resurs för hela Chalmers, både i undervisning och tentamensituationen. Förslaget redovisar 15 st salar i storleken 36-54 samt en sal med plats för 70 personer. Vidare finns 8 st seminarierum med plats för 16 personer och 38 grupprum med 4-6 platser samt 8 grupprum med plats för 8 studenter. Därutöver kan 74 öppna studieplatser åstadkommas. Grupprummen utrustas med 2 whiteboards per rum och en datorskärm som ska kunna användas med medhavd dator. I lektionssalar och seminarierum finns krittavlor och datorprojektor. GRUPPRUM LÄROSAL ÖPPEN STUDIEYTA SB II, PLAN 2 SKALA 1:400 SB II, PLAN 3 SKALA 1:400 SB II, PLAN 4 SKALA 1:400 SB II, PLAN 5 SKALA 1:400 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 19

ENTRÉPLAN & PLAN 0 - Stråk OCH labgården Samhällsbyggnad III SKALA 1:400 Ett samlande stråk I översikten på sidan 10 beskrevs det stråk som går från huvudentrén och vidare genom alla husen ända till södra delen av Campus Johanneberg. Dagens trånga passage mellan SB I och SB II (VoV I - Västra trapphuset) vidgas, genom att ett toalettpaket flyttas till annat läge. Härigenom blir inte passagen hindrande och från huvudentrén upplever man visuellt den faktiska koppling till stråket som leder söderut mot Labgården och näringslivet. En kall korridor blir varm I förlängningen av detta genombrott vidgas dagens korridor till dubbel storlek och görs till en riktig inomhusyta. Den försökshall som tillhör Akustik görs om till en del av den vidgade korridoren, vilket gör att drygt 40 studentarbetsplatser kan placeras här. En ny entré skapas till Betonggården och dagens sophus flyttas till annan plats. BETONGHALLEN NY ENTRÉ RUMS- LAB vidgad passage LABGÅRDEN stråk mot näringslivet SB III, PLAN 1 (SB II) SB III, PLAN 1 AKUSTIKBYGGNAD ENTRESOL 20 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

Till Akustik skapas en ny intern entré som gör att Akustik upplevs som tillgänglig del av Labgården. I den vidgade korridoren placeras Rumslab (Värme, Strömning, Ljus, Kraft, Material, Ljud) som är bokningsbara och tillgängliga för alla studenter inom området att använda för eget utforskande. Då de inte används för laborativ verksamhet kan dessa fungera som vanliga grupprum. Labgården Som en samlande plats för alla lab i Samhällsbyggnad III skapas Labgården, en plats till vilken alla lab relaterar. Förutom Akustik samlas Bygg och Miljös övriga lab till denna miljö; Vattenlab och Geolab ges plats på västra sidan av stråket medan dess övriga lab ligger kvar på östra sidan av detsamma, vilket också gäller för Bygg och Miljös verkstad. I källaren placeras gemensamma förråd och andra grövre ytor. Betonghallen ses som en gemensam experimentarena, till vilken andra verksamheter kan komma in. SB III, PLAN 0 (SB II) SB III, PLAN 0 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 21

plan 2 & 3 - UTBILDNINGSMILJÖ FÖR A & AT + KONTORSMILJÖ för A SamHällsbyggnad I SKALA 1:400 A3: 5 x 15 pers = 75 studenter Utbilda och forska inom arkitektur Miljöerna för Chalmers Arkitektur skiljer sig påtagligt från andra miljöer på Chalmers. Utbildningen innehåller andra moment och arbetet bedrivs på ett annat sätt än inom övriga utbildningar på Chalmers. BALKONG MED ÖPPNA STUDIEPLATSER RITSAL För att ta fram förslaget till utformning av plan 2-3 (utbildnings- och institutionsmiljöerna för A) ligger ett intervju- och utvecklingsarbete som utförts av CaseStudio tillsammans med institutionen för Arkitektur under hösten 2013. MIKROLAB & PRINTERRUM I ANSLUTNING I anslutning till ritsal/studio är det viktigt att snabbt kunna bygga t ex en skissmodell. Detta löses genom Mikrolab, som innehåller arbetsbänkar i ståhöjd för lättare modellarbeten. Vidare bör skrivare/kopiator och maskiner för snabbyggda skalmodeller placeras i slutna rum med god ventilation. Med detta menas glödtrådskärare i första skedet och i framtiden kan detta vidareutvecklas med 3d-skrivare, laserskärare. A2: 5 x 15 = 75 stud. SEMINARIERUM MIKROLAB MASKINRUM MIKROLAB ARBETSYTA A1: 6 x 15 = 90 studenter Utgångspunkten för arbetet har varit att "Utveckla ändamålsenliga rum som stödjer en samtida idé om hur arkitektur kommer till och samtidigt inspirerar till experiment, interaktion och utveckling av arkitekturfältet. Beskrivningarna nedan är till stor del hämtade från CaseStudios slutredovisning. Vad är en ritsal? Eller snarare; hur skapas en god miljö för utbildning av arkitekter? I sitt arbete jämför CaseStudio/Arkitektur den nuvarande situationen med en önskvärd situation som kan stödja en hel rad behov som behöver uppfyllas för att skapa en fullgod utbildningssituation. KAFFEHÖRNA trapphus A2 AT: 8 x 16 (ALT 7x16)= 112-120 studenter SB I, PLAN 2 Kortfattat innebär det att man önskar utökade funktioner i nära anslutning till studentarbetsplatsen. Den individuella arbetsplatsen kan minskas om den resterande delen läggs i en gemensam yta. Man resonerar också en hel del om behovet av egen arbetsplats för studenterna (störst i 1:an, minskar på masternivå), behovet av möten på alla nivåer och hur masterstudios ska formeras och organiseras. Konceptet bygger på att placera 4x6 ritsalar på yttre sidan av en kommunikation centralt i huset på plan 2. Varje studio innehåller 16 platser och är avgränsade mellan varandra med en förvaringsvägg (detaljstuderad) och skjutdörr. Skjutdörren möjliggör kommunikation längs ytterfasad och för lärare att verka i flera ritsalar "samtidigt". Ritsalarna är förberedda för flexibelt nyttjande, med möbler som stödjer enkel ommöblering och med god IT-standard (inklusive datorprojektor) för användande av egen bärbar dator. I direkt anslutning till ritsalarna finns mikrolab och kaffehörna för studenterna. På våningsplanet finns även fyra stycken seminarierum som är tillgängligt för alla studenter (men som kan utvecklas till fler ritsalar över tid om behovet uppstår). Målsättningen är att minimera avstånden mellan den individuella arbetsplatsen och Prototyplabet med övergångszoner som underlättar steget att arbeta med fysiska modeller. På det sättet stärks Prototyplabet som funktion, vilket är en väldigt viktig del i metodiken/ verktygslådan för arkitektutbildningen. NY BALKONG I LJUSGÅRDEN En ny balkong ansluts till bjälklaget i norr och möbleras med studieplatser. På plan 2 fungerar den som en förlängning uppåt av Ljusgården med nya öppna trappor direkt från Ljusgården som synlig koppling. Här inryms 20 studieplatser i bra spanläge som ger möjlighet både till grupparbeten och enskilda studier. Studieplatserna aktiverar Ljusgården och är tillgängliga för alla chalmersstudenter. Masterstudios På plan 3 återupprepas konceptet från plan 2 med Masterstudios längs ytterfasad och med Mikrolab in mot Ljusgården. Här får varje Studio/masterprogram tillgång till 2 masterstudios (totalt åstadkoms 12 masterstudios) vilket ger 32 arbetsplatser per Studio/ masterprogram. Detta är i normalfallet färre platser än en plats per student. Lösningen blir att skapa förvaringsmöjlighet för 22 studenter per masterstudio, samt att tillgängliggöra det som en våning ner är seminarierrum som "resursyta", dvs. en plats dit de som inte får en egen plats inne i masterstudion kan gå och sätta sig med sitt arbete. SCHEMATISK SKISS CaseStudio SCHEMATISK SKISS CaseStudio Plan 2 inrymmer 24 ritsalar om 16 platser (6 st för A1, 5 st för A2, 5 st för A3 och 8 st för AT1-3). 22 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

Ritsal Alternativa uppställningar Utbildningsmiljön: Utbildningsmiljön: Sektion Sektion Skala 1:50 Ritsal Organisering av den enskilda ritsalen Skala 1:100 Ritsal Alternativa uppstälningar MASTER STUDIOS: 12 x 16 = 192 platser (max 224 om resursrum används) Ritsal / uppställning utifrån andra undervisningssituationer: Ritsalen ska kunna ställas om till andra situationer vid behov, tex seminarie, presentation/kritik, workshop, utställning. Plan Skala 1:100 Sektion Skala 1:100 SEMINARIE 1 Seminarie för 16 personer i olika uppställningar SEMINARIE 2 Därav finns behov för arbetsbord som kan fällas och skjutas/rullas åt sidan, projektor som kan vridas åt flera håll mm Plan Skala 1:50 Förvaringshylla/ låsbara skåp vid golv Förvaringshylla/ låsbara skåp vid golv Ritsal / normaluppställning: Studiorum för 15-16 studenter Ett bord för fyra studenter 1400x1000 ger Chalmers A-SAM Göteborg 2014.01.15 enskild yta 700x1000 Inkoppling med el/data från tak. Förvaringshyllor mot vägg från golv till tak för kartongark (standardmått 700x1000) samt skissmodeller. Låsbara hurtsar/skåp vid golv för studenternas personliga material. Plan Skriv-o skiss yta på glas/vägg mot korridor. Skala 1:100 Genväg mellan grupprummen mot fasad. Ritsal / uppställning utifrån andra undervisningssituationer: www.casestudio.se Ritsalen ska kunna ställas om till andra situationer vid behov, tex seminarie, presentation/kritik, workshop, utställning. Därav finns behov för arbetsbord som kan fällas och skjutas/rullas åt sidan, projektor som kan vridas åt flera håll mm ÖPPEN MÖTESPLATS KAFFEHÖRNA MIKROLAB ARBETSYTA Chalmers A-SAM Göteborg 2014.01.15 RITSAL - NORMALUPPSTÄLLNING SKISS CaseStudio Chalmers A-SAM Göteborg 2014.01.15 Ritsalskritik RITSALSKRITIK Workshop/Grupparbete WORKSHOP/GRUPPARBETE RITSAL - UPPSTÄLLNING UTIFRÅN ANDRA www.casestudio.se UNDERVISNINGSSITUATIONER SKISS CaseStudio www.casestudio.se KAFFEHÖRNA TOUCH DOWN MIKROLAB MASKINRUM resursrum trapphus A2 Utbildningsmiljön: Ritsal - normaluppställning Studiorum för 15-16 studenter. Ett bord för fyra studenter 1400x2000 ger enskild yta 700x1000. Inkoppling med el/data från tak. Förvaringshyllor mot vägg från golv till tak för kartongark (standardmått 700x1000) samt skissmodeller. Låsbara hurtsar/skåp vid golv för studenternas personliga material. Skriv-och skissyta på glas/vägg mot korridor. Genväg mellan grupprummen mot fasad. Micro-labb Organisering av gemensamt micro-labb på ritsalsvåningen Ritsal - uppställning UTIFRÅN andra undervisningssituationer Ritsalen ska kunna ställas om till andra situationer vid behov, tex seminarie, presentation/kritik, workshop, utställning. Därav finns behov för arbetsbord som kan fällas och skjutas/rullas åt sidan, projektor som kan vridas åt flera håll mm. SB I, PLAN 3 SKALA 1:400 DELAT kontor CELLkontor Plan Skala 1:50 Printer / Kopiering Arbetsbänk med trådskärare / ev laserskärare mm. Micro-labb maskinrum Arbets- och avställnignsyta Micro-labb arbetsrum MIKROLAB SKISS CaseStudio Micro-labb: MIKROLAB Micro-labbet ska ge studenterna på ritsalsvåningen närhet till verktyg som möjliggör snabba fysiska modellskisser. Micro-labbet ska komplettera verkstadens verksamhet och minska avständet till att arbeta med fysiska modeller och underlätta prototypandet av rumsliga idéer på ritsalsnivån. Microlabbet består av två delar: Maskinrum med god ventilation. Utrustas med skrivare/kopiator och Trådskärare, ev laserskärare. Utrustningen kan kompletteras med 3d-skrivare, 3d-fräs mm. Arbetsrum med ståbord i ca 90 cm höjd och höga stolar. Borden kan ha en storlek på 1200x2400 vilket skapar möjlighet att variera möbleringen efter behov. Mikrolabet ska ge studenterna på ritsalsvåningen närhet till verktyg som möjliggör snabba fysiska modellskisser. Mikrolabet ska komplettera verkstadens verksamhet och minska avståndet till att arbeta med fysiska modeller och underlätta prototypandet av rumsliga idéer på ritsalsnivån. Mikrolabet består av två delar: "Maskinrum" med god ventilation. Utrustas med skrivare/kopiator och trådskärare, ev laserskärare. Utrustningen kan kompletteras med 3d-skrivare, 3d-fräs mm. "Arbetsrum" med ståbord i ca 90 cm höjd och höga stolar. Borden kan ha en storlek på 1200x2400 vilket skapar möjlighet att variera möbleringen efter behov. Kontorsmiljö Institutionen för Arkitektur är under omorganisation. Från en friare organisation ska tre avdelningar bildas, vilket påverkar hur kontorsmiljön bör utformas. I arbetet har CaseStudio/Arkitektur formulerat olika behov av rum. Det bör t ex finnas ytor som kan samla kollegiet identitetsmässigt och skapa en samhörighet, främja koncentration för forskare/lärare/doktorander, främja inspiration för att kunna skapa fokus på ämnet och främja interaktion - planerade/spontana möten. Möten ska kunna ske över avdelningsgränserna och nya personer ska kunna introduceras kollegialt på ett smidigt sätt. De nya miljöerna ska vara en dynamisk helhet/ sammanhang och en kombination av olika rum i ett mindre sammanhang. Rummen ska främja projektarbete i samarbete eller research by design, kunna skärma (inåt för koncentrerat skrivande och utåt för samarbetare/projektgrupp) och innehålla god flexibilitet teknikmässigt. Möjlighet ska finnas att switcha rum vid behov. Med detta som utgångspunkt formuleras en varierad kontorsmiljö med cellkontor för (i huvudsak) fast anställd personal, delade rum och touchdown-platser för mer tillfälliga besökare. Chalmers A-SAM Göteborg 2014.01.15 www.casestudio.se NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 23

plan 4 & 5 - KONTORSMILJÖ FÖR BoM, GEMENSAMT LUNCHRUM OCH EXPANSIONSYTA Samhällsbyggnad I SKALA 1:400 CELLkontor CELLkontor DELAT kontor DELAT kontor KAFFEHÖRNA KAFFEHÖRNA TOUCH DOWN TOUCH DOWN seminarierum trapphus A2 EXJOBBSRUM trapphus A2 gemensamt lunchrum NÄRHET OCH UPPDELNING MÖTESrum En genomgående målsättning för projektet är att åstadkomma olika grader av närhet mellan institutionerna och en lämplig balans mellan studentkontakt och avskildhet för de anställda. Genom att betrakta nuvarande trapphus A2 (i sydvästra hörnet) som huvudtrapphus, skapas bättre förutsättningar för möten mellan lärare, studenter och verksamma vid de olika institutionerna. GEMENSAMT LUNCHRUM För att ytterligare skapa närhet mellan institutionerna skapas ett gemensamt lunchrum på plan 4, tillgängligt och öppet för personal från båda institutionerna. Platsen för detta är ljus och lättillgänglig och har både kontakt med Ljusgården och en vacker utsikt. Detta rum kan även användas som samlingsrum vid tillfällen när hela institutionen ska samlas. I anslutning till lunchrummet placeras också ett större gemensamt seminarierum och mötesrum, funktioner som möjliggör fler möten och en ökad delning av resurser. Samtidigt är det angeläget att behålla förmågan till fördjupade kontakter och samverkan inom respektive avdelning och institution. I förslaget är de båda institutionerna placerade på olika våningsplan men är vertikalt förbundna via trapphusen. Möjlighet till expansion På plan 4 samlas de överytor som finns i huset till en plats. Här ges både institutionerna och grundutbildningen möjlighet att växa om behovet uppstår i framtiden. Bygg och miljös institutionsmiljö Inom Bygg och Miljö finns önskemål om tillgång till olika sorters kontorsmiljöer. För vissa är det mer lämpligt att SB I, PLAN 4 SB I, PLAN 5 sitta i delade rum eller öppna temporära arbetsplatser, medan andra forskare har behov av att stänga om sig. Miljön ska understödja dessa behov och förslaget visar på hur detta kan möjliggöras. Samtidigt är det angeläget att bryta den korridorskänsla som idag präglar byggnaderna och den upplevelse som många delar av att det är svårt att idag hitta folk och att se vem som är inne på sitt rum. Synlighet och genomsikt bör därför genomgående förbättras. Det kan ske genom att byta ut slutna dörrar mot genomsiktliga eller genom nertagning av tegelväggar. Förslaget innebär ombyggnad av stora kontorsrum till mindre vilket leder till en ökad ytrationalitet. Inom Bygg och Miljö skapas även plats för examensarbetare som kan placeras i större rum med riktning in mot Ljusgården. Här längs Ljusgården lämnas fasaden fri för rörelse och kommunikation. Förbättrat inomhusklimat Hela huset behöver förbättras avseende de tekniska egenskaperna, men på plan 5 är det extra uppenbart. Här är det antingen för kallt eller för varmt beroende på årstiden. Genom att placera fläktrummen på taket frigörs hela planet för kontorsverksamhet. Isolering i tak och fasad löser resten, vilket går att läsa mer om i teknikavsnittet i denna rapport. 24 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

YTBERÄKNING, KONSEKVENSBESKRIVNING OCH VÄRDERING REdovisade per område och funktion YTOr och kvaliteter De föreslagna utvecklingsåtgärderna bidrar till ökad samverkan och stärkta pedagogiska miljöer. De vilar samtidigt på grundförutsättningen att ytanvändningen för institutionerna genom åtgärderna ska minska för att uppnå en ekonomisk hållbarhet. För grundutbildningen innebär förslaget en satsning på kvalitetsökning och att göra området mer lika övriga delar av Chalmers i fråga om tillgång till grupprum, studiearbetsplatser och moderna lärmiljöer. Som pricken över i skapas ett Learning center, som kan komma att stå modell för andra delar av Chalmers. Förändrad ytanvändning (kvm LOAvp) blir (avrundat): Idag Imorgon Förändring Arkitektur 6 092 5 153-15 %* Bygg och Miljö 6 313 5 255-17 % GUN 4 876 6 332 +30 % * Delar av de ytor Arkitektur lämnar ifrån sig används idag för utbildningsändamål. Därför kommer institutionen i framtiden att behöva hyra lokaler från CUL för föreläsningar och datorsalsundervisning. Genom rationalisering för institutionerna och en kvalitativ utveckling av grundutbildningslokalerna uppskattas lokalytan för projektets verksamheter minska med 3 procent. Därtill frigörs 4 500 sammanhängande kvm LOAvp för annan verksamhet i SB III. entrén, cafégården och RUNT trädgården På och Runt Ljusgården LeArning center, Prototyplab, Seminarierum och Ateljé nedre FOAJÉN OCH källarplan datorsalar, studentdatorer & gemensamt lunchrum Samverkan inom och mellan institutionerna x x x x Samverkan mellan olika studentgrupper X X x X x Samverkan lärare - student x x x x X x x x Undervisnings- och studiemiljöer A och AT plan 2-3 i SB I Undervisnings- och studiemiljöer plan 1-5 i SB II Samverkan med omvärlden x X x Kontorsmiljöer för BoM och A plan 3-5 i SB I Förstärkt stråk mot söder, labgården samt östra entrén Samlokalisering och synliggörande av BoM:s lab Ytbesparingarna uppnås i huvudsak genom mer yteffektivt utformade kontors- och utbildningsmiljöer, fler delade ytor och funktioner och en koncentration av verksamheten till byggnaderna SB I och SB II, samt Labgården för Bygg och Miljös lab. Kreativa stimulerande undervisnings- och studiemiljöer Attraktiva miljöer som myllrar av pågående aktiviteter X X X X X x x x x x x Grundutbildningsnämndens (GUN) lokalytor (klassade som CUL, GRUL, GUN) ökar genom att det tillförs nya studieplatser, grupprum, datorsalar och lärosalar, vilket till en del kommer sig av att ytor som idag hyrs av Arkitektur tillförs GUN och återförhyrs av Arkitektur. Yteffektivisering, samutnyttjande av ytor x x x x x Värdering av hur väl de olika delarna i förslaget möter projektets mål och strategier. Förslaget innebär ny yta i form av balkong i SB I, entresol i Ateljén, borttagna fläktrum på plan 5 och i källarplan i SB I (blir verksamhetslokaler) samt i tillbyggnad i gången mellan SB II och III. Yta försvinner genom bjälklagshåltagning i SB I. Vakanser samlas i till SB III (se ovan). NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 25

FASTIGHETSFRÅGOR OCH TEKNISKA UTREDNINGAR SamHällsbyggnad I, ii & iii FASTIGHETSÄGARES SYNPUNKTER LENNART WESTLING, AKADEMISKA HUS VÄST Under hösten 2013 har en utredning pågått vars uppdrag bland annat har varit att ur ett fastighetsägare perspektiv analysera vilka åtgärder som rubricerat Rapport medför eller möjliggör. Med hjälp av konsultinsatser från Miljö, konstruktion, brand och VVS har vi fått bekräftat via klimattekniska undersökningar att befintliga fasader att samtliga klimatskärmar måste åtgärdas för att klara både komfortnivåer samt våra mål för energiförbrukning och hållbart byggande. Dessa resultat redovisas separat. Förutom detta kommer stora delar av befintliga El- och VVS installationer att bytas. Efter ombyggnaden får vi möjlighet att på ett energieffektivt sätt erbjuda ett inomhusklimat som motsvarar dagens krav. Som komplement har förvaltningsorganisationen inom Akademiska Hus region väst medverkat och identifierat byggnadernas tekniska standard och behov av upprustning och modernisering till dagens behov och krav av energismarta och hållbara lösningar. Byggnaderna som byggdes i slutet av 1960-talet är i stort behov av underhållsåtgärder då flera system nått sin tekniska livslängd. Befintliga system kan inte heller leverera det inomhusklimat som våra hyresgäster efterfrågar. Underhållsåtgärder har även skjutits upp i avvaktan på den nu förestående ombyggnaden. I och med att Chalmers tar beslutet att genomföra denna omfattande strukturförändring och dessutom evakuerar byggnaderna, inför respektive etapp, möjliggörs ett rationellt genomförande av upprustningen. I princip genomförs projektet i tre etapper som anpassas till undervisningsperioder. Detta i sin tur innebär ett antal evakueringar till tillfälliga lokaler, som vi erbjuder inom vårt bestånd på Chalmers. Projektet planeras att bli upphandlat som en samverkansentreprenad vilket ökar möjligheten att planera genomförandet inom stipulerade tider och tillhörande resurser. VARFÖR INVESTERA? Förutom att vi efter ombyggnaden kan erbjuda rationella lokaler till våra hyresgäster är detta ett tillfälle att på ett rationellt sätt kunna genomföra en genomgripande upprustning av våra tekniska installationer, i och med att lokalerna evakueras. ANTIKVARISKT UTLÅTANDE MARTIN LINDHOLM, LINDHOLM RESTAURERING AB Arkitektutbildningarna i landet växte parallellt med det ökade studentantalet. Flera arkitektskolor fick nya undervisningsbyggnader och i Stockholm, Göteborg och Lund ritades dessa av professorerna på respektive skola och i Göteborg blev det därmed professor Helge Zimdal som fick uppdraget att rita byggnaden. I byggandet av de nya skolorna fanns strukturalismens tanke om flexibilitet med vid planerandet. När projekteringen för den nya byggnaden påbörjades 1961 hade arkitektutbildningen under lång tid saknat egna lokaler. I samband med planeringen beslutades att en extra våning skulle byggas för att ge utrymme åt matematikstudenterna vid Göteborgs Universitet som också saknade lokaler. På så sätt kunde man bygga större än det omedelbara lokalbehovet och arkitekturutbildningen skulle kunna expandera i ett senare skede. I byggnaden gjordes även plats för Chalmers datamaskin i källaren. Byggnaden placerades i dalgången längs Sven Hultins gata, närmast Landala Egnahem. Zimdal önskade hålla en del av området fri från bebyggelse och framför entrén till A- och V-huset skulle ett öppet och bilfritt torg finnas samt en vattenspegel. Men dessa ambitioner införlivades inte till en början eftersom behovet av bilparkering var alltför stort. Helge Zimdal beskrev själv byggnaden i Arkitektur 1964 bl a på följande sätt: "Byggnaden är ett stomhus av betong med ytterbeklädnad av mörkbrunt Hälsningborgstegel i övre delen och svart sådant i sockeln. Synlig del av yttertak är kopparklätt, resten papp. Bottenvåningens fasad består av ett ribbverk av trä utfackat med glas respektive trä. Byggnaden är konstruerad så att den kan påbyggas med ytterligare två våningar. Dessutom medger systemet flexibilitet i fråga om rumsindelning." Bygganden skulle fungera som en självständig enhet men samtidigt ingå i ett större byggnadskomplex med en sektion för Väg- och Vatten (V-huset). Målet var att skapa en sammanhållen exteriör, men undvika att bebyggelsen blev alltför storskalig och monoton. Det skapades genom materialmässig sammanhållning men med avbrott i rumsvolymerna. A-sektionens interiör fick en kvadratisk planform runt en innergård. Byggnadens inre struktur utformades för att vara flexibel och rumsindelningen skulle kunna förändras efter behov. I källaren inreddes verkstäder, skyddsrum, studentrum och cafeteria. På entréplanet inrymdes hörsalar, verkstäder, ateljé, bibliotek, kapprum m.m. Här fanns även A-sektionens gemensamma utrymmen och förbindelsen till den intilliggande V-sektionen. På första våningsplanet i A-huset, institutionsvåningen, fick interiören en administrativ karaktär med kontor och seminarierum. Där hade varje institutionsföreståndare sitt kontor i anslutning till respektive årskurs. Den andra våningen utgjordes av ritsalsvåningen. Där fanns fyra större bedömningssalar för varje årskurs utmed innergården och flera mindre ritsalar längs yttersidorna. Denna rumsindelning innebar att varje årskurs hade ritsal, institutionsföreståndarens kontor, hörsal och kapprum placerade vertikalt under varandra, sammanbundna genom ett gemensamt trapphus i hörnen. Syftet var att underlätta samarbetet mellan de olika årskurserna liksom mellan lärare och studenter. På detta vis skulle studenter kunna ta del av varandras arbeten och professorerna följa årskurserna genom deras olika projekt. Den fjärde våningen inreddes för matematikstudenterna och hade inte någon funktionsmässig koppling till arkitekturstudenternas våningar. Vinden var avsedd som varmförråd. A- och V-sektionen. Foto från Arkitektur 3/1969. Innergården belades med betongplattor med ljusbrunnar ned till källaren. På bottenvåningen hade fasaden stora glaspartier mot loggian utmed gården. På våning ett till tre fanns sammanhängande fönsterpartier i trä med bröstningar i profilerad plåt. Översta våningsplanet hade mindre träfönster och fasaden var i bandtäckt kopparplåt. Materialvalen i A-husets präglades ursprungligen av sten, tegel och trä med en färgskala i rött, brunt, vitt och grått. Loggiorna kläddesmed rött ljudabsorberande månghålstegel, medan tegelväggarna i övriga våningsplan vitmålades. Golvet på entréplanet samt trapphusen utgjordes av kalksten. I korridorer och bedömningssalarna täcktes de troligen av linoleummattor och i ateljéerna användes kubbgolv. Bedömningsrummen på andra våningen var öppna mot trapphuset och korridorerna. Möblemanget, dörrar och undertak i byggnadens lärosalar utgjordes av rödbetsat trä medan institutionsrummen fick möbler av ek. OMBYGGNAD UR ANTIKVARISK SYNVINKEL Planerad ombyggnad syftar till att anpassa byggnaden till dagens och framför allt framtidens utbildning av arkitekter och ingenjörer, Ombyggnadsarbetet kommer 26 NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD

innebära stora förändringar i byggnadens struktur vilket speglar även utbildningarnas ändrade former. Byggnaden uppfördes med en uttryckt ambition om att det skulle finnas stora framtida möjligheter till ändringar av planslösningar. Vid ombyggnaden är det viktigt ur varsamhetssynpunkt förhålla sig till byggnadens arkitektoniska teman vilka finns starkt kopplade till de medvetna materialval som gjordes vid uppförandet. Avseende fasaderna är den arkitektoniska och tekniska uppbyggnaden inte utformad för att ändras såsom avsågs med interiören utan temat är snarare beständighet. Viktiga aspekter vid ombyggnaden är att ursprungliga karaktärsdrag inte raderas ut samt att nya tillägg görs med hänsyn till befintliga värden. Viktiga karaktärsbärare i den ursprungliga arkitekturen är: INTERIÖRT Kalkstensgolv Väggar med håltegel Originalsnickerier Trapphusen i sin helhet Vitmålat tegel EXTERIÖRT Fasadernas tegelfasader i kombination med betong Fönsterindelningar och fönstrens placeringar Inslag av kopparplåt Träribbor Helge Zimdal på sitt kontor. MILJÖ & HÅLLBARHET LISA HÅKANSSON, WSP ENVIRONMENTAL I det fördjupade programarbetet har flera hållbarhetsaspekter beaktats vid val av tekniska system, uppdelning av lokalytor samt bevarande av kulturhistorsk värdefull bebyggelse. Hållbarhetaspekterna har integrerats i samtliga discipliners arbete. Chalmers vision är en hållbar framtid och högskolan strävar efter att bidra till en sådan genom utbildning, forskning och nyttiggörande. Chalmers jobbar aktivt med att minska miljöbelastningen från verksamheten och att få campus att spegla ambitionerna inom hållbar utveckling. Chalmers är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan år 2012. Målet är att miljöcertifiera Samhällsbyggnad I och Samhällsbyggnad II enligt Miljöbyggnad 2.1 nivå SILVER, samt att tillämpa miljöcertifieringen som styrverktyg vid de mindre omfattade åtgärder som kommer att genomföras i Samhällsbyggnad III. Byggnadernas befintliga förutsättningar medger vissa utmaningar för att nå nivå SILVER. Med de föreslagna åtgärderna som presenteras i det fördjupade programarbetet bedöms det dock möjligt att nå SILVER. Under programarbetet har flera olika aspekter beaktats så som energi, innemiljö, material, kemikalier och social hållbarhet. De i programmet föreslagna åtgärderna medför minskad energianvändning genom bland annat nya fönster och att klimatskalet förbättras. I dagsläget tillåter inte inomhusklimatet att ytorna utnyttjas fullt ut, detta då det ofta upplevs som kallt och dragit. De föreslagna åtgärder medför ett bättre termiskt klimat i byggnaden som i sin tur gör lokalerna mer flexibla och användbara. Efter ombyggnation kommer ett sunt och behovsanpassat inomhusklimat tillgodoses i lokalerna. Ett nytt ventilationssystem gör det möjligt att behovsanpassa luftmängder. Vid planering av ny planlösning har dagsljus prioriterats vid fasta arbetsplatser. För att minska kylbehov och förbättra inomhusklimatet har behov av solskydd beaktats. I programskedet har bland annat luftflöden, risk för radon, fuktsäkerhet, val av energikällor beaktats. Det finns andra aspekter som beaktats för att bidra till en miljöanpassad Chalmersbyggnad: t ex möjligheter för studenter och anställda att källsortera enkelt, bättre avfallsrum som förbättrar situationen för lokalvården, plats för cyklister och joggare att duscha och byta om för att gynna miljöanpassade arbetsresor samt väderoch stöldskyddad cykelparkering. Byggnaderna är uppförda i mitten av 1960-talet och tidigare utförda miljöinventeringar visar bland annat på att det finns stora mängder asbest och PCB i byggnaderna. Vid ombyggnation kommer dessa miljöoch hälsostörande ämnen att saneras i den omfattning de påträffas. I Samhällsbyggnad III kommer ombyggnad ske i mindre omfattning och i samband med detta kommer sanering av miljö och hälsostörande ämnen att prioriteras. Miljöbyggnad kommer att användas som miljöstyrningsverktyg genom hela byggprocessen. Miljöcertifieringen medför en tydlig målbild och ställer mätbara krav för miljöarbetet vid ombyggnationen. De handlingar som tas fram kommer att granskas av Sweden Green Building Council vilket innebär en kvalitetsstämpling och en tredjeparts bedömning av det energi- och miljöarbete som utförs vid ombyggnationen. Fördjupad redovisning av miljöarbetet finns dokumenterat i CHASAM Miljöprogram SAM 1, 2 och 3 daterat 2014-01-23. Nedan redovisas möjliga indikatorbetyg för Samhällsbyggnad I. Indikator Område Byggnad 1 Energianvändning SILVER 2 Värmeeffektbehov SILVER 3 Solvärmelasttal SILVER Energi SILVER 4 Energislag GULD 5 Ljudmiljö SILVER 6 Radonhalt SILVER 7 Ventilation GULD 8 Kvävedioxid GULD 9 Fuktsäkerhet BRONS 10 Termiskt klimat BRONS Innemiljö SILVER vinter SILVER 11 Termiskt klimat BRONS sommar 12 Dagsljus SILVER 13 Legionella SILVER 14 Dokumentation av SILVER byggvaror 15 Utfasning av farliga SILVER ämnen Material SILVER 16 Sanering av farliga BRONS ämnen Preliminär bedömning av Samhällsbyggnad I, enligt Miljöbyggnad 2.0 INSTALLATIONER OCH ENERGI BERTH OLSSON, BENGT DAHLGREN AB Byggnaderna och flertalet av de installationstekniska systemen är sedan 60 talet och därav i stort behov av utbyte även om en del system är något mindre åldersstigna. Med anledning av detta men också för att kunna möta moderna krav på teknik, energi och klimat så kommer samtliga system inom Arkitekturhuset att ersättas av nya. I V1-huset så kommer samtliga luftbehandlingsaggregat att bytas ut medan delar av kanalsystemen är möjliga att behålla. Övriga installationstekniska system inom V1-huset ersätts av nya. Genom att ersätta de äldre systemen så kommer husen att kunna möta kraven på flexibilitet vad gäller disposition och utnyttjande av lokalerna. Detta gäller inte bara det initiala ombyggnadsskedet utan också kravet på hög flexibilitet under det framtida förvaltningsskedet. Så långt som möjligt kommer behoven av kyla, värme och El att behovsstyras utifrån interna lastvariationer från personer och utrustning men också utifrån yttre NYA MILJÖER FÖR CHALMERS SAMHÄLLSBYGGNAD 27