Optiska mätningar för studier av luftkvalitet samt kvantifiering av gas-och partikelutsläpp

Relevanta dokument
Sol FTIR mätningar vid Harestua solobservatorium under Årsrapport.

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Verkliga utsläpp från fartyg

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

DB Schenkers Emission Report

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

På väg mot friskare luft i Skåne

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Partikelemissioner från Sjöfart

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Naturvårdsverkets författningssamling

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Bild på framsidan: Placering av miljöförvaltningens 3 mobila mätstationer i centrala Göteborg. (Bild: Göteborgs stad)

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftmätningar i urban bakgrund

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013

Rapporten är utarbetad av: Maria Holmes, Stadsmiljö, Miljöförvaltningen Tel

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Förslag till RÅDETS BESLUT

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Skånes Luftvårdsförbund

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Transkript:

Optiska mätningar för studier av luftkvalitet samt kvantifiering av gas-och partikelutsläpp Johan Mellqvist Rymd-,geo-och miljövetenskap Luftkvalitet och emissionsstudier i megacities Vulkan nätverk (NOVAC) för svaveldioxidutsläpp för att förutsäga utbrott Övervakning av ozonlagret (NV) samt klimatgaser (94 ) Utsläpp av kolväten från industri Utsläpp från fartygssektorn

Hur kan man övervaka utsläpp samt tillståndet i miljön? Satellitmätning av globala koncentrationsfält: Bra för globala och regionala studier av koncentrationstrender för ett begränsat antal ämnen (NO2, SO2, HCHO, opacitet (partiklar). Flygövervakning eller RPV(drönare): Lokala och regional övervakning/kartering, ned till specifika källor. Fler ämnen kan mätas än för satelliter med bättre känslighet Mobil markbaserad mätning: Lokal övervakning/kartering ned till specifika källor. Fler ämnen kan mätas än flygövervakning och man kan lättare uppskatta emissioner Fasta mätstationer: Global/reg övervakning i nätverk samt punktmätning av enskilda fartyg/industrier

Hur påverkar gas och partikelutsläpp hälsa, klimat och miljö? Utsläpp Lokal luftkvalitet flyktiga kolväten, kväveoxid, partiklar, svaledioxid Regional luftkvalitet Klimat Ozonlagret ammoniak, metan, kolmonoxid, flyktiga kolväten, PM, PN koldioxid, kolmonoxid, metan,lustgas, ersättningsfreon, sotpartiklar, flyktiga kolväten Freoner, ersättningsfreoner, haloner, lustgas Ger upphov till ozon, partiklar, kvävedioxid, hälsofarliga kolväten ozon, partiklar-dis, Försurning Svaveldioxid, ammoniak, svavelsyra Kort och långlivade klimatgaser (koldixid, lustgas, metan, sotpartiklar) Klor, brom och kväve i stratosfären Övergödning Ammoniak, kväveoxider Ammonium, nitrater

Viktiga utsläppskällor Vägtransport Sjötransport Flyg Arbetsmaskiner Jordbruk Industri och kraftverk Hushållsprodukter Sopförbränning/deponering/hantering Reningsanläggningar och biogas Skogsproduktion

Infraröd solmätning av atmosfäriska gaser vid Harestua solobservatorium för Naturvårdsverket räkning (ozonlagret) och NDACC-nätverket. Här visas trender av etan och CO (5 årsmedelvärden. Varje punkt motsvarar ca 200 mätdagar 1 0.8 Rel. intensity 0.6 0.4 0.2 N 2 O O 3 O 3 O 3 O 3 N 2 O 0 1146 1146.2 1146.4 1146.6 1146.8 1147 Wavenumber cm -1

Mätning av industriella utsläpp av flyktiga kolväten, metan och förbränningsgaser

Utsläpp av flyktiga kolväten (VOC) Industrier är de största punktkällorna av flyktiga kolväten (VOC). Detta inkluderar raffinaderier, petrokemisk/kemisk industri, oljedepåer samt oljeutvinning Utsläpp ofta underskattade i offentliga utsläppsdatabaser med en tiopotens på de flesta ställen i världen (USA, Europa, mellanöstern, Kina) Utsläppen är diffusa och man kan inte mäta dem på konventionellt sätt i en rökgaskanal, detta ställer krav på teknik och Chalmers har därför tagit fram några mobila optiska metoder som idag är bästa tillgängliga teknik (BAT) I Sverige och Norden används optisk teknik för årsvis kartering och skattning av kolväteutsläpp från de största utsläppskällorna. Vi har genomfört ett stort antal forskningskampanjer på olika ställen i världen och bygger nu system åt Kina och Kalifornien

Sol Ockultations Flux metoden (SOF). Olika kolväten absorberar solens infraröda ljus på ett specifikt sätt. Mätningen görs under körning och man mäter pss gasmängden tvärs över gasplymen. Multiciplicerar man med vindhastighet fås gasfluxet/emissionen. 1 0.8 Rel. intensity 0.6 0.4 0.2 0 N 2 O O 3 O 3 O 3 O 3 1146 1146.2 1146.4 1146.6 1146.8 1147 Wavenumber cm -1 N 2 O

SOF system Infraröd spektrometer, Medium resolution spectrometer (0.5 cm-1) based on Bruker IR cube and fast so lar optik, tracker solföljare, (home made), samt gps, wind dator Solföljare measurements, realtime spectral analysis a för realtidsutvärdering nd flux calculation

Mätning av alkankolumner (koncentration integrerad längs ljussträcka) runt ett raffinaderi i Los Angeles. Vinden indikeras också. Alkanhalterna längs mätsträckan summeras och multipliceras med vindhastigheten, detta ger gasfluxet tvärs mätsträckan. Alkanutsläppen inom mätboxen motsvaras av utfluxet (nedvinds) subtraherat med influxet (uppvinds). 11

Exempel på totalbudget av flyktiga kolväten i Los Angeles (kombination av California air resouces board kartering samt Chalmers för industri och oljeutvinning) http://www.sciencemag.org/news/2016/12/van-mounted-sensors-detect-heavypolluters-los-angeles-basin

Alkane emissions from industrial complexes Source region SOF (kg/h)* Inventory (kg/h) % capacity Factor Göteborg 2005-2017 3 refineries 1100 1100 0.05% 1 Antwerp 2010, 3 refin.+chem 5510 715 0.07%*** 7.7 Le Havre 2008**** 2 refin. 4407 1048 0.04%*** 4.2 Rotterdam 2008***** 6 refineries 5553 1265 0.045%*** 4.4 CA, Bay Area 2013 3 refineries 877 192 0.04% 4.6 CA, LA basin 2013/2016 6 Refineries Oil production Houston ship channel 2006/2009/ 2011/2012 multiple refin. + chem 1242 8076* 194 38 0.02% 6 211 11600 850 0.14%*** 14 China 2 Tianjin Refineries 2016 1 Fushun refin. 2014 Fushun Oil sand refin. 2014 2000 1278 1290 3500** 1560** 0.1% 0.14% 5.6% *interpolated from 1800 kg/h, causes 70 % increase in the total projected VOC emissions for the SCAB ** Tianjin Academy of Environmental Planning: 0.18% of capacity *** 0.01% assumed for inventory **** Revisited 2016 0.6 0.8

Om kolväteutsläpp är 5 gånger högre än rapporterat indikerar modellkörning (EMEP) att man får 170 extra dagar med dagsmedelväede över 120 µg/m3 vid 68 av 161 mätstationer. Till höger visas maximal skillnad i dagsmedelvärdet av ozon om man ändrar utsläpp med faktor 5 jämfört referens (20-30 µg/m3).

Kontroll av utsläpp från fartygssektorn CO 2 CO HC EC Ash BC OC OM NO NO 2 SO 2 SO 3 SO 4 2- Fartygssektorn har länge undvikit att genomföra reningsåtgärder Svaveldioxid orsakar partikel-formation och försurning med upptill 27000 förtida dödsfall I Europa Fartyg släpper också ut NOx, sot och organiska partiklar vilket orsakar negativa effekter på luftkvalitet (ozon, PM2.5) och klimat Nya lagstiftning reglerar svavelhalt I bränsle (<0.1%) och NOx Det är stor prisskillnad mellan låg och högsvavligt bränsle Chalmers har tagit fram en optiskoch en sniffersensor för kontroll av fartygens bränsle och rökgasutsläpp från fjärran. Dessa används i EU projekt och av Danska miljöstyrelsen. 15

Fartygsmätning Flugburen mätning med optisk sensor ger indikation om röken innehåller mycket svavel. Om detta är fallet flyger man ner på lägre höjd och analyserar svavel/kol innehåll med sniffer och från detta beräknas svavelhalt i fartygets bränsle Automatiska stationer analyserar fartygsröken och dess svavel/kol innehåll. Mha vindmätning 16 och AIS beräknas svavelhalt i fartygets bränsle vilket hamnar i databas

Här visas ett exempel från vår mätstation på Stora Bältbron. Man ser plymer av CO2, SO2 och NOx från 2 fartyg. Från kvoten mellan SO2 och och CO2 erhålls svavel-kol förhållandet i bränslet vilket är proportionellt mot bränslesvavelhalt ( 0.1 % och 0.5 % för de två fartygen nedan). Fartygen identifieras automatiskt och resultat skickas i realtid till en databas för vidare åtgärd av hamnkontrollmyndighet. 5% är höga och fusket verkar systematiskt CO2 SO2 0.1% bränslesvavelhalt 0.5% bränslesvavelhalt NOx

Flygburen övervakning från Roskilde med Navajo Piper. 6 h räckvidd, 6-10 fartygskontroller per timme.

Flygmätningarna visar att 10% av fartygen använder otillåtet bränsle på Östersjön. Vid Engelska kanalen nära gränsen är motsvarande siffra 15%, Systematiskt fusk hos visssa bolag. Scrubbrar har haft en hel del problem 700 fartyg

Berlingske tider 20160622 om vår sniffer på Stora Bält bron Dags att släcka cigarreten nu passerar vi sniffern!!! https://www.tveast.dk/artikel/sniffer-er-vigtigt-redskab-i-kampen-mod-miljoesyndere https://www.facebook.com/miljoestyrelsen/videos/1822810627745962/ https://www.youtube.com/channel/ucvumghgy_8xkghedqqqpvya http://www.aljazeera.com/programmes/earthrise/2015/04/gothenburg-green-port-150424092208737.html

Ammoniakutsläpp I många jordbruksintensiva länder är utsläpp av ammoniak en stor källa till problem Utsläppen orsakar direkta hälsoeffekter, övergödning samt bakgrundshalter av ammonium partiklar Det är svårt att mäta utsläpp; ammoniak är klibbigt och fastnar gärna i instrumenten. Utsläppen är diffusa från åkrar, vattenbassänger och ventilationspipor. SOF metoden är mycket bra på att mäta diffusa läckage av ammoniak ned till 0.5 kg/h

NH3 emission from a fertilized field measured by SOF (extract from US patent 2004/0012787 A1, Galle, Mellqvist) Vertical column of NH3 (path integrated concentration) A field was fertilized with pig manure in a Swedish farm. Here we demonstrate a SOF measurement past the field one day later (left). An absorbance spectrum when in the middle of the plume and a spectral fitting of ammonia is shown below Spectral fitting

SOF measurement of NH3 from several cattle farms in Chino. The total NH3 emission is 245±19.5 kg/h. The inferred CH4 flux is 540 kg/h. Amount of cows 36000, hence 7 g NH3/head/h and 15 g NH3/head/h 23

References Mellqvist et al., Emission Measurements of VOCs, NO2 and SO2 from the refineries in the South Coast Air Basin using Solar Occultation Flux and other Optical Remote Sensing Methods, SCAQMD report, May 2017, Mellqvist, J., J. Samuelsson, J. K. E. Johansson, C. Rivera, B. Lefer, S. Alvarez, and J. Jolly (2010b), JGR: Atmospheres, 115(D7), doi:10.1029/2008jd011682. Johansson, J., Mellqvist, J., et al., 2013a, JGR Atmospheres, 2013JD020159R. Johansson, J. K. E., J. Mellqvist, J. Samuelsson, B. Offerle, B. Lefer, B. Rappenglück, J. Flynn, and G. Yarwood (2014), JGR, 118, doi:10.1002/2013jd020485. Johansson, J. K. E. (2016), Doctoral thesis, 162 pp, ISBN 978-81-7597-316-6, Chalmers University of Technology, Gothenburg. Johansson, M., C. et al, 2009, Atmos. Chem. Phys., 9, 5647 5653 Rivera, C. et al., (2010), JGR, 115, D08301, doi:10.1029/2009jd012675 Rivera, C.,), Dissertation, ISBN 978-91-7385-317-0, ISSN 0346 Rivera, C., J.A. Garcia, B. Galle, L. Alonso, Y. Zhang, M. Johansson,Matabuena, and G. Gangoiti (2009b), J. Remote Sens., vol 30, no 12, p3191 3204 Berg, N., Mellqvist, J. et al., Ship emissions of SO2 and NO2: DOAS measurements from airborne platforms, Atmos. Meas. Tech., 5, 1 14, doi:10.5194/amt-5-1- 2012, 2012 Alfoldy B.,..., Mellqvist J., et al., Measurements of air pollution emission factors for marine transportation, Atmos. Meas. Tech. Discuss., 5, 8925 8967, doi:10.5194/amtd-5-8925-2012 2012 Balzani Lööv J M. J. Mellqvist, et al., Field test of available methods to measure remotely SOx and NOxemissions from ships, Atmos. Meas. Tech. Discuss., 6, 9735-9782, 2013, Beecken, J., Mellqvist, J., Salo, K., Ekholm, J., and Jalkanen, J.-P: Airborne emission measurements of SO2, NOx and particles from individual ships using sniffer technique, Atmos. Meas. Tech. Discuss., 6, 10617-10651, doi:10.5194/amtd-6-10617-2013, 2013. Beecken, Emission Factors of SO2, NOx and Particles from Ships in Neva Bay from Ground-Based and Helicopter-Borne Measurements and AIS-Based Model, ACPD, 2014 24