VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I BORGÅ 2016 2017 Anne Lindholm
Innehåll 1 Inledning... 2 2 Mål... 3 3 Samarbete... 3 4 Koordinatorns arbetsuppgifter... 5 5 Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras... 5 6 Ansökningsförfarande... 7 7 Statistik... 8 8 Nationellt svenskspråkigt projekt och kartläggningar samt resultat av masterarbete... 9 9 Framtidsutmaningar... 10 10 Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren 1999 2017... 12 Figurer Figur 1. Antal eftisar/läsår... 12 Figur 2 Antal barn/läsår...12
1 Inledning I Borgå har eftermiddagsverksamheten en stadig grund att bygga på. Samarbetet med de olika aktörerna har fungerat väl redan i flera år. Borgå har i eftisärenden varit en föregångare i landet. Borgå var en av de första städerna som anställde en koordinator för eftermiddagsverksamheten. Verksamheten har sedan 1998 utvecklats och kommit att nå allt fler skolelever. En ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003) trädde i kraft 1.8.2004. Kommunerna började få statsunderstöd för att förverkliga verksamhet för första- och andraklassister samt elever i specialundervisningen i åk 3 9. En ny ändring av lagen om grundläggande utbildning (1081/2006) trädde i kraft 1.1.2007. Eftermiddagsverksamhet ska erbjudas antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten, i medeltal 3 eller 4 timmar per dag. Trots att verksamheten är lagstadgad, ger den inte barnen subjektiv rätt till verksamheten. Koordineringsansvaret för verksamheten ligger på utbildningstjänsterna i Borgå stad. Verksamheten arrangeras av finska församlingen och olika föreningar. Verksamhet ordnas dagligen efter skolan. Många familjer behöver vård för sina barn efter skoldagen och därför har staden bestämt att utveckla eftermiddagsverksamheten. Klubbarnas arrangörer kan själva avgöra om de har möjlighet att även arrangera morgonverksamhet. Maximiavgifterna för skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet har höjts från 1.8.2016 genom lagen om ändring av 48 f i lagen om grundläggande utbildning (127/2016). Lagändringen ledde till högre kundavgifter i Borgå. Klubbavgiften för läsåret 2016 2017 var 81 e/månad (3 h/dag), 108 e/månad (4 h/dag) och 135 e/månad (5 h/dag). Man kan välja mellan tre klubbtider. Klubbtiden kan ändras endast en gång under läsåret. Staden ger löne- och verksamhetsbidrag till serviceproducenterna inom eftermiddagsverksamheten. Två ambulerande eftisledare jobbar i eftermiddagsklubbarna för tionde året i rad för att utveckla verksamhetens kvalitet. I denna verksamhetsberättelse används benämningen eftis som syftar på eftermiddagsklubb. 2
2 Mål Målet är att alla som behöver en plats och som omfattas av eftermiddagsverksamheten kan beviljas plats. Eftermiddagsklubbar är avsedda i första hand för elever i årskurserna 1 2 i grundskolan samt de elever i övriga årskurser som har fått ett beslut om särskilt stöd. Barnet och barnets vårdnadshavare har ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta i verksamheten och i vilken omfattning verksamheten ordnas för varje elevgrupp. Hösten 2016 var grupperna fullsatta med sammanlagt 467 barn. Några första- och andraklassister samt fyra tredjeklassister var i kö. Statistiken är från september 2016. Under läsåret 2016 2017 har verksamheten inte varit en självklarhet för alla första- och andraklassister i Borgå. I byskolorna är behovet ofta så litet att det ekonomiskt inte går att arrangera eftermiddagsverksamhet. I en del av byarna har lösningen tidigare varit att starta tvåspråkig eftermiddagsverksamhet. Fortfarande finns det byar där inget eftis finns på grund av för små resurser eller för få deltagare. För att en klubb ska kunna fungera ekonomiskt, behövs det ungefär tio barns månadsavgifter. Ibland har det visat sig vara problematiskt i byarna att hitta ledare, antingen en avlönad person eller en person som sysselsätts med sysselsättningsstöd. 3 Samarbete Staden har ett öppet samarbete med arrangörerna för eftermiddagsverksamhet. Finska församlingen, olika föreningar och föräldraföreningar arrangerar verksamhet i staden. Av de 17 klubbar som fungerade under läsåret 2016 2017 ordnades två (2) av finska församlingen, elva (11) av föreningar och fyra (4) klubbar av skolornas egna föräldraföreningar. Av klubbarna var sju (7) finskspråkiga, fyra (4) svenskspråkiga och sex (6) tvåspråkiga. Förutom dessa klubbar har Borgå konstskola en tvåspråkig eftermiddagsklubb med ca 90 förstaoch andraklassister. Ändringen av lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft har fört med sig mera positivt än negativt. Ledarna behöver inte alltid anställas enbart med olika sysselsättningsstöd. Då arrangörerna kan anställa ledare utan sysselsättningsstöd underlättas ledarsituationen och kvaliteten på verksamheten ökar. Ibland har det varit så att ingen ledare har hittats via arbetskraftsbyrån och verksamheten har därför inte kunnat starta som planerat, eller ledarnas bidrag har tagit slut mitt under läsåret. Tidigare fick de flesta klubbarna även söka sponsorer och be om material för att få något att pyssla med. Möjligheten att ordna mångsidig utbildning för eftisledarna har också ökat kvaliteten på verksamheten. 3
De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten på eftisverksamheten. Ledarna kan fungera som konsulterande resurspersoner t.ex. i utmanande grupper, främst i föreningarnas eftermiddagsklubbar. Samarbete görs med stadens olika instanser och skolorna informeras regelbundet om eftermiddagsverksamheten. Det regelbundna samarbetet med skolan är viktigt. Arrangören för eftermiddagsverksamheten och skolan avtalar om spelregler, trivselregler, modeller för verksamhetsstyrning, trygghetsfrågor, allmän praxis, utrymmen m.m. Under läsåret har det hållits möten med utbildningsdirektörerna och där har bl.a. kvalitetsfrågor, samarbetsfrågor mellan skolan och eftermiddagsverksamheten samt barn med särskilda behov diskuterats. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har utvecklats i 15 regionala utvecklingsnätverk. Ett av nätverken är svenskspråkigt. Specialplanerare Leena Palve-Kaunisto från Helsingfors stads utbildningsverk har varit med och utvecklat den finskspråkiga eftermiddagsverksamheten i Nyland och hon samarbetade med eftiskoordinatorer från olika städer. Utvecklingschef Monica Martens- Seppelin från Sydkustens landskapsförbund samt Inger Nabb, rektor i Vasa, är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket. Det har ordnats regionala och lokala träffar/utbildningar samt seminarier där aktuella ärenden angående verksamheten diskuterats och utvecklats. Andra samarbetspartner: specialplaneraren vid utbildningstjänsterna, socialbyrån i Borgå, arbetsoch näringsbyrån, skolornas personal, de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, tjänster inom småbarnsfostran, kulturtjänsterna, museet, naturskolan, ungdomstjänsterna, idrottstjänsterna, biblioteket, 4H, Edupoli och Yrkesinstitutet Prakticum (se också rubriken Utomstående aktörer ). Unga praktikanter har också deltagit i eftermiddagsverksamheten under detta läsår. Stöd till verksamhetsarrangörer Grundprincipen är att staden stöder verksamhetsarrangörer inom tredje sektorn i att ordna eftisverksamhet. Borgå stad ger arrangören möjlighet att avgiftsfritt använda skolornas lokaler. Eftermiddagsverksamheten är understödd verksamhet. Staden beviljar löne- och verksamhetsbidrag till eftisarrangörer två gånger per läsår. Avsikten är att hålla avgifterna skäliga och garantera verksamhetens framtid och vidareutveckling. Staden och serviceproducenten ingår årligen ett avtal om ordnandet av verksamheten. Målet är att serviceproducenten ordnar själv vikarier till eftis, ifall behov finns. De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten i eftisverksamheten. Arrangörerna beviljades bidrag för ledarnas löner samt för verksamheten. För höstterminen 2016 beviljade staden sammanlagt 140 375 euro som bidrag till arrangörerna för eftermiddagsverksamheten (129 125 euro som lönebidrag, 11 250 euro som verksamhetsbidrag). För vårterminen 2017 beviljades 138 880 euro (128 630 euro som lönebidrag, 10 250 euro som verksamhetsbidrag). 4
4 Koordinatorns arbetsuppgifter Till koordinatorns uppgifter hör bl.a. att stöda föreningarna när de grundar eftermiddagsklubbar, ordna utbildning och handledning i arbetet för ledarna, stöda ledarna i deras jobb, besöka föreningarnas eftermiddagsklubbar, förmedla information om verksamheten, planera, ordna och utveckla verksamheten, uppdatera fakta, samarbeta med olika parter och planera verksamhet som hänför sig till sysselsättning. Till koordinatorns uppgifter hör också att kontrollera att verksamheten genomförs på det sätt som lagen förutsätter, föra statistik om antalet barn och timmar till Utbildningsstyrelsen, bereda ansökningar om löne- och verksamhetsbidrag, samt utvärdera och sammanställa verksamheten. Till arbetsuppgifterna hör också att fungera som närmaste förman, bereda val av barn till eftis, följa upp eftisplatser, föra statistik om verksamheten, ta emot alla uppsägningar och ändringar i verksamheten, utvärdera studerandes verksamhet och granska räkningar. Koordinatorn jobbar också med frågor som gäller skolans klubbverksamhet. Arbetsuppgiften är tvåspråkig. Möten och utbildningar för eftisledarna arrangeras regelbundet under året. Målet är att besöka alla eftermiddagsklubbar en gång under läsåret. Församlingen sköter handledningen för sina ledare. Koordinatorn deltar vid behov i möten för församlingarnas eftisledare. Utbildningstjänsternas specialplanerare koordinerar LP 2016-arbetet i Borgå. Man har också haft aktivt samarbete med skolornas samarbetspartner. Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet har aktivt varit med i samarbetet. Både ansvarsledarna och serviceproducenterna har informerats om det lokala LP-arbetet och tillsammans med dem har det förts diskussioner om samarbete. Koordinatorn har fr.o.m. januari 2010 deltagit i ledningsgruppen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet. Gruppen leds av Monica Martens-Seppelin från Sydkustens landskapsförbund. I Borgå har en kvalitetsarbetsgrupp som behandlar eftisfrågor och skolans klubbfrågor fungerat också detta läsår. Den nya kvalitetsansvariga inom de svenska utbildningstjänsterna har introducerats i morgon- och eftermiddagsverksamheten. 5 Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras När skolorna började i augusti 2016 hade 17 eftermiddagsklubbar verksamhet runtom i staden, med ca 500 barn och 7 olika eftisarrangörer. Dessutom arrangerade Borgå konstskola sitt eget eftis. Morgonvård under tidigare år: Läsåret 2011 2012 ordnade Borgå svenska domkyrkoförsamling morgonvård i Borgå centrum. Läsåret 2013 2014 ordnade Kerkkoon koulu i samarbete med Kerkkoon koulun vanhempainyhdistys morgonvård för barnen i Kerkkoon koulu. I Sannäs skola ordnade Hem och skola-föreningen 5
morgonvård några dagar i veckan. Läsåret 2014 2015 ordnade Sannäs Hem och skola-föreningen morgonvård under vissa dagar. De barn som är i behov av särskilt stöd kan integreras i klubbarna. De barn som är i behov av särskilt stöd och går i åk 3 9 kan även delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet. Eftisarrangörer som ordnade sommarverksamhet för skolbarn detta läsår var följande: Spurttis/Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho, finska och svenska församlingen samt Borgå konstskola. Planering Planer för verksamheten och andra aktuella teman behandlades under läsåret med alla ansvariga eftisledare som anställts av föreningarna. Som grund för diskussionen användes klubbens verksamhetsplan och månadsplan. Regelbundna arbetsplatsmöten hölls också med de ambulerande eftisledarna. Verksamheten planerades och en introduktion arrangerades i början av höstterminen. En arbetsgrupp för kvalitetsarbete grundades hösten 2012. Medlemmarna i gruppen är representanter från olika områden som på ett eller annat sätt arbetar med eftermiddagsverksamheten eller skolans klubbverksamhet eller med kvalitetsfrågor. Arbetsgruppen sammankommer några gånger i läsåret. Syftet med arbetet är att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå. Medlemmar i gruppen är följande: Anna Talvitie, kvalitetsansvarig för de finskspråkiga utbildningstjänsterna, Niklas Rapo, kvalitetsansvarig för de svenskspråkiga utbildningstjänsterna, Tiina Välikangas, specialplanerare inom utbildningstjänsterna, Ulrica Stråhlmann, eftermiddagsverksamhetsansvarig inom Hem och skola i Kvarnbackens skola, de ambulerande ledarna för eftermiddagsverksamhet Kate Rannström och Maarit Tiilikka samt Anne Lindholm, koordinator för eftermiddagsverksamhet. Gruppen är tvåspråkig. Utbildning Möten och fortbildning för ledarna har ordnats nästan varje månad. Ledarträffar ses fortfarande som viktiga eftersom de olika ledarna kan träffas och byta erfarenheter. Träffar enbart för de ansvariga ledarna hålls regelbundet. Ledarträffar samt utbildning ordnas även i fortsättningen. Gemensam utbildning för eftisledarna samt skolans klubbledare har också planerats. Teman som har behandlats: Verksamhetsplanering/aktuella ärenden samt introduktion för nya ledare ordnades skilt för ansvarsledarna och de andra ledarna under hösten. Barn med diabetes, arrangör utbildningstjänsterna i samarbete med Prakticum. Avaimia ammattilaisille-utbildning, Valoa näkyvissä/ Tarja Seppälä. I samarbete med utbildningstjänsternas specialplanerare Tiina Välikangas. 6
Tartu verkkoon-båtseminarie för eftisledare och skolans klubbledare arrangerades för fjärde året i rad den 15.10.2016. Seminariet arrangerades av Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu (ESLU). Barnyoga, utbildare Eva-Lotta Backman-Winqvist, FSI. Finland 100 år, Konstskolan i Borgå fungerade som utbildare. Läs med mig på eftis, utbildare Agneta Möller-Salmela. Ledarna har fått kännedom om andra utbildningar som de har möjlighet till: Till exempel arrangerar CLL och Sydkustens landskapsförbund utbildningar. De ambulerande eftisledarna har dessutom ibland deltagit i andra fortbildningar som stöder deras arbete. De besökte också Educa-mässan i Helsingfors i början av året. Utomstående aktörer Museilektor Hannele Tenhovuori ordnade verksamhet i eftis under året. Sagovecka ordnades i stadsbiblioteket. I samarbete med 4H ordnades verksamhet med skogs- och mellanmålstema i några eftis. Samarbete med andra aktörer var också möjligt t.ex. med naturskolan, idrotts-, ungdoms- och kulturtjänsterna. Samarbete gjordes med Ung Info, social- och familjetjänsterna samt svenska och finska församlingen. Övriga utomstående aktörer togs upp under rubriken Planering, teman som har behandlats (s.6). Annat program Det har varit en tradition att ordna rekreation för eftisledarna och de ambulerande ledarna. Detta år ordnades träffar med utbildning i olika teman. Eftermiddagsverksamheten stod för kostnaderna. 6 Ansökningsförfarande Barnen väljs till eftermiddagsklubbarna för ett läsår i taget. Ansökan till eftermiddagsverksamheten 2016 2017 skedde elektroniskt via Wilma-programmet i början av året. Beslutet om plats skickades elektroniskt via Wilma senast i april månad till alla första- och andraklassisters vårdnadshavare som ansökt om plats i tid. Ansökningsblanketten och information om eftermiddagsverksamheten fanns även på stadens webbplats (www.borga.fi). Ansökningstiden löpte ut 31.1.2016. Då barnen antas till morgon- och eftermiddagsverksamheten tillämpas de jämlika antagningsgrunder som staden fastställt. Barnet antas till verksamheten genom förvaltningsbeslut. Efter den egentliga ansökningstiden kan man höra sig för om lediga platser hos koordinatorn. Eftisarrangörerna, eftisledarna, skolornas rektorer samt andra samarbetsparter har informerats om ansökningsprocessen. 7
7 Statistik I september meddelades det för trettonde gången till Utbildningsstyrelsen hur många barn som deltog i verksamheten: antalet förstaklassister var 325 och antalet andraklassister 141. Dessutom fanns det 1 barn med beslut om särskilt stöd (åk 3 9). Sammanlagt fanns det 467 barn i den grupp som beviljades statsstöd (varav 333 finskspråkiga, 134 svenskspråkiga barn). 320 läsåret 2003 2004 410 läsåret 2004 2005 405 läsåret 2005 2006 456 läsåret 2006 2007 470 läsåret 2007 2008 464 läsåret 2008 2009 529 läsåret 2009 2010 505 läsåret 2010 2011 507 läsåret 2011 2012 462 läsåret 2012 2013 478 läsåret 2013 2014 506 läsåret 2014 2015 480 läsåret 2015 2016 467 läsåret 2016 2017 Även äldre barn har tidigare deltagit i eftermiddagsverksamheten. Antalet barn från och med läsåret 2009 2010 är det antal för vilket statsunderstöd beviljats. Statistiken är uträknad den 20.9. Det fanns också barn med beslut om särskilt stöd i eftermiddagsklubbarna, men de flesta var från klasserna ett och två. Ett barn var från de högre klasserna. De äldre eleverna kunde också delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet. I den finskspråkiga skolan Albert Edelfeltin koulu ordnas eftermiddagsverksamhet för barn i träningsundervisning. Denna verksamhet omfattas av specialomsorgslagen och har därför inte beaktats i den statistik om eftermiddagsverksamheten som meddelats Utbildningsstyrelsen. Eftermiddagsverksamheten vid Borgå konstskola beaktas inte i denna statistik. Det finns barn som inte har ett eftis nära och de kan därför ha möjlighet att delta i familjedagvård. Under läsåret 2016 2017 deltog några skolbarn i familjedagvården på eftermiddagar. Dessa är medräknade i stadens statistik som meddelats Utbildningsstyrelsen. 8
8 Nationellt svenskspråkigt projekt och kartläggningar samt resultat av masterarbete Utbildningsstyrelsen gör regelbunden nationell uppföljning inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. Enligt UBS är uppföljningen en viktig del i utvecklandet av verksamheten i kommunerna. Sydkustens landskapsförbund rf genomförde projektet Eftiskompetens 2014 2015. Projektet var finansierat av Europeiska socialfonden. Målet var att visa hur morgon- och eftermiddagsverksamhet arrangeras i olika kommuner och av olika organisationer. Projektet bidrar till att utveckla fungerande samarbetsnätverk mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. Samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan lyfts ofta fram som ett utvecklingsområde. De flesta anser att det finns ett klart behov av samarbete, speciellt då det gäller riktlinjer. Hit kan räknas; skolans värdegrund, läroplansarbete och barn med särskilda behov. I skolan finns det olika modeller som följs. Resultatet visar att eftisledarna inte har varit delaktiga varken i fortbildning eller planeringsmöten i skolan. I eftermiddagsverksamheten arbetar man särskilt mycket med barnens sociala kompetens, kamratrelationer och emotionella färdigheter. Tydligare ramar för samarbetet behövs på gräsrotsnivå. I projektet tas upp att ledarskapet i skolan spelar en avgörande roll i hur samarbetet fungerar. Aktivitet krävs också av eftisledarna. (Martens-Seppelin 2015: 58 60) Sydkustens landskapsförbund kartlade eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland i februari 2016. Målet var att få en heltäckande bild av eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland med fokus på personalens arbetsförhållanden. Två elektroniska enkäter skickades till eftisledare och till de eftisansvariga i kommunerna. Resultatet av frågan som gällde barnens och föräldrarnas möjlighet att delta i planeringen av verksamheten visade att en stor del av ledarna hade svarat att möjlighet ges ibland eller att möjlighet aldrig ges. (Martens-Seppelin 2016) Syftet med mitt masterarbete (HYH) inom det sociala området vid yrkeshögskolan Arcada i maj 2017 var att belysa de ansvariga ledarnas syn på barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten i Borgå. Uppdragsgivare för studien var Borgå stads bildningssektor/finskspråkiga utbildningstjänster. Målet med studien var att utveckla barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten. Studien hade en kvalitativ ansats och materialet insamlades genom två fokusgruppintervjuer och en pilotgruppintervju. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Personalen har många erfarenheter och värdefulla tankar vad gäller barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten, där värdegrund, samspel med barn och barn som aktiv deltagare är nyckelfaktorer som främjar delaktighet. Att på ett jämlikt och rättvist sätt lyssna, uppmärksamma och respektera barn samt personalens närvaro ses som viktigt. Förverkligandet av detta är utmanade, ifall personalen inte har en gemensam värdegrund som uppmärksammar dessa. En positiv diskussion om denna värdegrund är viktig. Niskanen (2010) betonar att ett effektivt utnyttjande av de delaktighetsformer som nu finns inte är tillräckligt för att främja aktörskap och det att barn och unga på ett äkta sätt blir hörda. Det behövs nya verksamhetsformer inom delaktighetsformerna med vilka barn och unga på ett äkta sätt blir hörda, vilket jag också tolkar av resultaten från min studie. Palomäki (2011) framhäver likaså att barnet bör bli hört, eftersom de vuxnas definition över vad som för barnet är bra och viktigt inte räcker. Att se barn som sakkunniga i deras eget liv och barns delaktighet i beslutsfattande som berör dem bör ökas. 9
Jag ser det därför som viktigt att det i fortsättningen kommer att ges mera utrymme för diskussioner om barns delaktighet med personalen inom eftermiddagsverksamheten och att det eventuellt görs upp en plan, en pedagogisk strategi över barns delaktighet och personalens roll, vilket leder till att barnets aktörskap blir starkare (jfr Niskanen 2010). Det är viktigt att barnet ses som brukare av service och som sakkunnig social aktör, att barnet har en central position i den beslutsgörande processen (jfr van Bijleveld et al. 2015), och att en deltagarorienterad verksamhetskultur starkt lyfts fram (jfr Suomu et al. 2005). Det är viktigt att värdegrunden ytterligare kunde lyftas fram och starkt betonas i diskussioner som berör utvecklandet av eftermiddagsverksamheten, vilket för samhället är en förmånlig och förebyggande verksamhet som kan ge stora inbesparingar i framtiden. Personalen är en viktig faktor vid främjandet av barns delaktighet. Annan uppföljning Eftermiddagsverksamhetens ansvarsledare har genomfört en nöjdhetsenkät till barnen i eftermiddagsverksamheten under läsåret. Man ber om respons på och idéer till verksamheten också av vårdnadshavarna. Morgonvård Borgå stads utbildningstjänster i samarbete med Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho kartlade behovet av morgonvård hos skoleleverna i Keskuskoulu under våren 2015. Kartläggningen gjordes via Wilma. Resultatet av kartläggningen visade att behovet av morgonvård inte var tillräckligt för anordnandet av morgonvård. 9 Framtidsutmaningar De viktigaste utvecklingsförslagen enligt en tidigare gjord kartläggning som gäller kvalitetskriterierna inom eftermiddagsverksamheten är följande: att alla som behöver en plats och som omfattas av eftermiddagsverksamheten beviljas plats. anställning av ett tillräckligt antal behörig och yrkeskunnig personal staden betalar förhöjt lönebidrag till arrangörerna för eftermiddagsverksamheten. överföring av information mellan förskolan och eftermiddagsverksamheten samt skolan och eftermiddagsverksamheten. stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsultation, utbildning). samarbete mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. ändamålsenliga utrymmen. 10
Åtgärder som gjorts för att förbättra kvalitén Alla förstaklassister, vars vårdnadshavare lämnat in ansökan i tid, har fått en eftisplats för läsåret 2016 2017. Förutsättningen har varit att det i området redan finns ett eftis och att det finns tillräckligt med sökanden. Några andra- och förstaklassister samt fyra tredjeklassister var i kö. Det fanns inte resurser att ordna eftermiddagsverksamhet i några byar under detta läsår. Statistiken är från september 2016. Samarbete görs aktivt med konstskolans eftermiddagsverksamhet. Löne- och verksamhetsbidrag kan ges till de föreningar, församlingar och privata företagare som förverkligar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Det förhöjda lönebidraget kunde inte betalas till serviceproducenterna under läsåret 2016 2017. Serviceproducenterna tar ut deltagaravgiften för eftermiddagsverksamheten direkt från vårdnadshavarna. Några serviceproducenter har konstaterat att höjningen av kundavgifterna har gjort det lättare att genomföra verksamheten. Några har också höjt ledarens lön och de har också kunnat köpa mer klubbmaterial och göra utflykter med barnen. Överföringen av information mellan förskolan, skolan och eftermiddagsverksamheten har framskridit genom att eftermiddagsverksamheten nämns på blanketten för tillstånd till dataöverföring mellan förskolan och skolan. Målet är ett ökat samarbete mellan förskolan och eftermiddagsverksamheten. En del eftermiddagsklubbarna har samarbetat med förskolan genom regelbundna träffar. Ledarna inom eftermiddagsverksamheten har erbjudits regelbunden utbildning i bl.a. stöd för barn med särskilda behov. Extra resurser kan erbjudas endast några serviceproducenter, ifall det i gruppen finns barn med särskilda behov. Målet är ett ökat samarbete mellan skolans mångprofessionella team i frågor som berör barn med särskilda behov. Spelregler för samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan finns i verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen. I den lokala läroplanen betonas starkt samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. Ändamålsenliga utrymmen inom eftermiddagsverksamheten diskuteras regelbundet. Eftermiddagsklubben bör finnas i en skola eller i närheten av den. Då är vägen från skolan till eftermiddagsklubben tryggare, och riskerna minimeras. Det är ofta en utmaning att finna ändamålsenliga utrymmen för verksamheten. Det är också en utmaning att kunna hålla kvar de planerade ändamålsenliga utrymmena för följande läsår. Samarbetet med skolan gällande utrymmen är ytterst viktigt. Eftisarrangören och/eller ansvarsledaren diskuterar spelreglerna tillsammans med skolan. I skolorna beaktas behovet av lokaler för eftermiddagsverksamheten så att eftermiddagsverksamheten på samma sätt som undervisningen har företräde framför annan verksamhet i skolans lokaler. De flesta eftermiddagsklubbarna finns i en skolbyggnad eller på ett skolområde och två klubbar fungerade läsåret 2016 2017 i närheten av en skola. Tre eftermiddagsklubbar fungerade i baracker och en eftermiddagsklubb flyttades till ett annat utrymme på grund av problem med inomhusluften. 11
10 Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren 1999 2017 Antal eftisar/läsår 25 20 15 12 12 12 14 17 21 18 20 22 21 21 22 17 16 17 17 17 17 10 5 0 Figur 1. Antal eftisar/läsår 600 Antal barn/läsår 529 505 507 462 478 506 480 467 500 400 300 225 225 250 270 320 410 405 456 470 464 200 100 0 Figur 2. Antal barn/läsår 12
Barnantalet är ett ungefärligt antal. De senaste åren baserar sig på höstens statistik som gjordes 20.9. I den sammanlagda summan för läsåren 2006 2009 är också äldre barn medräknade. 13