Innehåll. Figurer. Figur 1. Antal eftisar/läsår Figur 2 Antal barn/läsår...20

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I BORGÅ

2 Innehåll 1 Inledning Mål Samarbete Koordinatorns arbetsuppgifter Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras Ansökningsförfarande Statistik Nationellt svenskspråkigt projekt och kartläggningar samt resultat av masterarbete Kartläggning av ledarnas yrkeskunnande Utvärdering av kvalitetsplanen gällande åtgärdsförslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet Nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren Figurer Figur 1. Antal eftisar/läsår Figur 2 Antal barn/läsår...20

3 1 Inledning I Borgå har eftermiddagsverksamheten en stadig grund att bygga på. Samarbetet med de olika aktörerna har fungerat väl redan i flera år. Borgå har i eftisärenden varit en föregångare i landet. Borgå var en av de första städerna som anställde en koordinator för eftermiddagsverksamheten. Verksamheten har sedan 1998 utvecklats och kommit att nå allt fler skolelever. En ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003) trädde i kraft Kommunerna började få statsunderstöd för att förverkliga verksamhet för första- och andraklassister samt elever i specialundervisningen i åk 3 9. En ny ändring av lagen om grundläggande utbildning (1081/2006) trädde i kraft Eftermiddagsverksamhet ska erbjudas antingen 570 timmar eller 760 timmar under skolåret för varje barn som deltar i verksamheten, i medeltal 3 eller 4 timmar per dag. Trots att verksamheten är lagstadgad, ger den inte barnen subjektiv rätt till verksamheten. Koordineringsansvaret för verksamheten ligger på utbildningstjänsterna i Borgå stad. Verksamheten arrangeras av finska församlingen och olika föreningar. Verksamhet ordnas dagligen efter skolan. Många familjer behöver vård för sina barn efter skoldagen och därför har staden bestämt att utveckla eftermiddagsverksamheten. Klubbarnas arrangörer kan själva avgöra om de har möjlighet att även arrangera morgonverksamhet. Maximiavgifterna för skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet har höjts från genom lagen om ändring av 48 f i lagen om grundläggande utbildning (127/2016). Lagändringen ledde till högre kundavgifter i Borgå. Klubbavgiften är fr.o.m. läsåret , 81 e/månad (3 h/dag), 108 e/månad (4 h/dag) och 135 e/månad (5 h/dag). Man kan välja mellan tre klubbtider. Klubbtiden kan ändras endast en gång under läsåret. Staden ger löne- och verksamhetsbidrag till serviceproducenterna inom eftermiddagsverksamheten. Två ambulerande eftisledare jobbar i eftermiddagsklubbarna för elfte året i rad för att utveckla verksamhetens kvalitet. I denna verksamhetsberättelse används benämningen eftis som syftar på eftermiddagsklubb. 2

4 2 Mål Målet är att alla som behöver en plats och som omfattas av eftermiddagsverksamheten kan beviljas plats. Eftermiddagsklubbar är avsedda i första hand för elever i årskurserna 1 2 i grundskolan samt de elever i övriga årskurser som har fått ett beslut om särskilt stöd. Barnet och barnets vårdnadshavare har ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta i verksamheten och i vilken omfattning verksamheten ordnas för varje elevgrupp. Hösten 2017 var grupperna ganska fullsatta med sammanlagt 512 barn. Ca 20 andraklassister samt några tredjeklassister var i kö. Statistiken är från september Under läsåret har verksamheten inte varit en självklarhet för alla första- och andraklassister i Borgå. I byskolorna är behovet ofta så litet att det ekonomiskt inte går att arrangera eftermiddagsverksamhet. I en del av byarna har lösningen tidigare varit att starta tvåspråkig eftermiddagsverksamhet. Fortfarande finns det byar där inget eftis finns på grund av för små resurser eller för få deltagare (t.ex. i Tuorilan ip-kerho/tuorila eftis fungerar ingen grupp läsåret ). För att en klubb ska kunna fungera ekonomiskt, behövs det ungefär tio barns månadsavgifter. 3 Samarbete Staden har ett öppet samarbete med arrangörerna för eftermiddagsverksamhet. Finska församlingen, olika föreningar och föräldraföreningar arrangerar verksamhet i staden. Av de 17 klubbar som fungerade under läsåret ordnades två (2) av finska församlingen, elva (11) av föreningar och fyra (4) klubbar av skolornas egna föräldraföreningar. Av klubbarna var sju (7) finskspråkiga, fyra (4) svenskspråkiga och sex (6) tvåspråkiga. Förutom dessa klubbar har Borgå konstskola en tvåspråkig eftermiddagsklubb med ca 90 förstaoch andraklassister. Ändringen av lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft har fört med sig mera positivt än negativt. Ledarna behöver inte alltid anställas enbart med olika sysselsättningsstöd. Ibland har det varit så att ingen ledare har hittats via arbetskraftsbyrån och verksamheten har därför inte kunnat starta som planerat, eller ledarnas bidrag har tagit slut mitt under läsåret. Tidigare fick de flesta klubbarna även söka sponsorer och be om material för att få något att pyssla med. Möjligheten att ordna mångsidig utbildning för eftisledarna har också ökat kvaliteten på verksamheten. De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten på eftisverksamheten. Ledarna kan fungera som konsulterande resurspersoner t.ex. i utmanande grupper, främst i föreningarnas eftermiddagsklubbar. 3

5 Samarbete görs med stadens olika instanser och skolorna informeras regelbundet om eftermiddagsverksamheten. Det regelbundna samarbetet med skolan är viktigt. Arrangören för eftermiddagsverksamheten och skolan avtalar om spelregler, trivselregler, modeller för verksamhetsstyrning, trygghetsfrågor, allmän praxis, utrymmen m.m. Under läsåren hålls möten med utbildningsdirektörerna och där har bl.a. kvalitetsfrågor och utvecklingsbehov diskuteras. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har utvecklats i 15 regionala utvecklingsnätverk. Ett av nätverken är svenskspråkigt. Specialplanerare Leena Palve-Kaunisto från Helsingfors stads utbildningsverk har tidigare varit med och utvecklat den finskspråkiga eftermiddagsverksamheten i Nyland och hon samarbetade med eftiskoordinatorer från olika städer. Tyvärr pågår detta samarbete inte längre. Utvecklingschef Monica Martens-Seppelin från Sydkustens landskapsförbund samt Inger Nabb, rektor i Vasa, är kontaktpersoner för det svenskspråkiga nätverket. Det har ordnats regionala och lokala träffar/utbildningar samt seminarier där aktuella ärenden angående verksamheten diskuterats och utvecklats. Andra samarbetspartner: specialplaneraren vid utbildningstjänsterna, socialbyrån i Borgå, arbetsoch näringsbyrån, skolornas personal, de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna, tjänster inom småbarnsfostran, kulturtjänsterna, museet, naturskolan, ungdomstjänsterna, idrottstjänsterna, biblioteket, 4H, Edupoli och Yrkesinstitutet Prakticum (se också rubriken Utomstående aktörer ). Unga praktikanter har också deltagit i eftermiddagsverksamheten under detta läsår. Samarbete gjordes under våren 2018 med invandrarlinjen vid Borgå folkakademi där studeranden från skolan samarbetade med Gammelbacka eftis vid Gammelbacka skola. Stöd till verksamhetsarrangörer Grundprincipen är att staden stöder verksamhetsarrangörer inom tredje sektorn i att ordna eftisverksamhet. Borgå stad ger arrangören möjlighet att avgiftsfritt använda skolornas lokaler. Eftermiddagsverksamheten är understödd verksamhet. Staden beviljar löne- och verksamhetsbidrag till eftisarrangörer två gånger per läsår. Avsikten är att hålla avgifterna skäliga och garantera verksamhetens framtid och vidareutveckling. Keskuskoulun ip-kerho, Vårberga eftis och Kvaba eftis stöds extra på grund av att grupperna har flera barn med beslut över särskilt stöd. Staden och serviceproducenten ingår årligen ett avtal om ordnandet av verksamheten. Målet är att serviceproducenten ordnar själv vikarier till eftis, ifall behov finns. De ambulerande eftisledarna deltar i utvecklandet av kvaliteten i eftisverksamheten. Arrangörerna beviljades bidrag för ledarnas löner samt för verksamheten. För höstterminen 2017 beviljade staden sammanlagt euro som bidrag till arrangörerna för eftermiddagsverksamheten ( euro som lönebidrag, euro som verksamhetsbidrag). För vårterminen 2018 beviljades euro ( euro som lönebidrag, euro som verksamhetsbidrag). 4

6 4 Koordinatorns arbetsuppgifter Till koordinatorns uppgifter hör bl.a. att stöda föreningarna när de grundar eftermiddagsklubbar, ordna utbildning och handledning i arbetet för ledarna, stöda ledarna i deras jobb, besöka föreningarnas eftermiddagsklubbar, förmedla information om verksamheten, planera, ordna och utveckla verksamheten, uppdatera fakta och samarbeta med olika parter. Till koordinatorns uppgifter hör också att kontrollera att verksamheten genomförs på det sätt som lagen förutsätter, föra statistik om antalet barn och timmar till Utbildningsstyrelsen, bereda ansökningar om löne- och verksamhetsbidrag, samt utvärdera och sammanställa verksamheten. Till arbetsuppgifterna hör också att fungera som närmaste förman, bereda val av barn till eftis, följa upp eftisplatser, föra statistik om verksamheten, ta emot alla uppsägningar och ändringar i verksamheten, utvärdera studerandes verksamhet och granska räkningar. Koordinatorn jobbar också med frågor som gäller skolans klubbverksamhet. Arbetsuppgiften är tvåspråkig. Möten och utbildningar för eftisledarna arrangeras regelbundet under året. Målet är att besöka alla eftermiddagsklubbar eller att ledarna träffas i mindre grupper. Församlingen sköter handledningen för sina ledare. Koordinatorn deltar vid behov i möten för församlingarnas eftisledare. Utbildningstjänsternas specialplanerare koordinerade LP 2016-arbetet i Borgå. Man har också haft aktivt samarbete med skolornas samarbetspartner. Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen samt skolans klubbverksamhet har aktivt varit med i samarbetet. Både ansvarsledarna och serviceproducenterna har informerats om det lokala LP-arbetet och tillsammans med dem har det förts diskussioner om samarbete. Koordinatorn har fr.o.m. januari 2010 deltagit i nationella ledningsgruppen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet. Gruppen leds av Monica Martens-Seppelin från Sydkustens landskapsförbund. Från och med hösten 2017 är koordinatorn medlem i både referens- och arbetsgruppen för eftis och klubbverksamhet. I Borgå har kvalitetsarbetsgruppen som behandlar eftisfrågor och skolans klubbfrågor träffats några gånger under läsåret. 5 Eftermiddagsverksamheten utvecklas och förändras När skolorna började i augusti 2017 hade 17 eftermiddagsklubbar verksamhet runtom i staden, med ca 510 barn och 7 olika eftisarrangörer. Dessutom arrangerade Borgå konstskola sitt eget eftis. Morgonvård under tidigare år: Läsåret ordnade Borgå svenska domkyrkoförsamling morgonvård i Borgå centrum. Läsåret ordnade Kerkkoon koulu i samarbete med Kerkkoon koulun vanhempainyhdistys morgonvård för barnen i Kerkkoon koulu. I Sannäs skola ordnade Hem och skola-föreningen morgonvård några dagar i veckan. Läsåret ordnade Sannäs Hem och skola-föreningen morgonvård under vissa dagar. 5

7 De barn som är i behov av särskilt stöd kan integreras i klubbarna. De barn som är i behov av särskilt stöd och går i åk 3 9 kan även delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet. Eftisarrangörer som ordnade sommarverksamhet för skolbarn detta läsår var följande: Spurttis/Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho, finska och svenska församlingen samt Borgå konstskola. Planering och fortbildning Verksamhetens kvalitetskriterier, barns delaktighet och andra aktuella teman behandlades under läsåret med alla ansvariga eftisledare. Som grund för diskussionen användes klubbens verksamhetsplan. Regelbundna arbetsplatsmöten hölls också med de ambulerande eftisledarna. Verksamheten planerades och en introduktion arrangerades i början av höstterminen. En arbetsgrupp för kvalitetsarbete grundades hösten Medlemmarna i gruppen är representanter från olika områden som på ett eller annat sätt arbetar med eftermiddagsverksamheten eller skolans klubbverksamhet eller med kvalitetsfrågor. Arbetsgruppen sammankommer några gånger i läsåret. Syftet med arbetet är att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå. Utbildning Möten och fortbildning för ledarna har ordnats regelbundet. Ledarträffar ses fortfarande som viktiga eftersom de olika ledarna kan träffas och byta erfarenheter. Träffar enbart för de ansvariga ledarna hålls regelbundet. Ledarträffar samt utbildning ordnas även i fortsättningen. Gemensam utbildning för eftisledarna samt skolans klubbledare har också planerats. Teman som har behandlats: Verksamhetsplanering/aktuella ärenden Barns delaktighet i eftermiddagsverksamhet, fortbildning 2ggr. Utbildare Tarja Seppälä/Valoa näkyvissä. Tartu verkkoon-båtseminarie för eftisledare och skolans klubbledare arrangerades för fjärde året i rad den Seminariet arrangerades av Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu (ESLU). Rörelse/motion, utbildare Eva-Lotta Backman-Winqvist, FSI. Tidsdetektiver och Finland 100 år, museilektor Hannele Tenhovuori. Nöjdhetsenkät höst arbetat med utmaningarna med café learning-metoden. Kulturarvets europeiska temaår 2018 samt delaktighet, museilektor Hannele Tenhovuori. Ledarna har fått kännedom om andra utbildningar som de har möjlighet till: Till exempel arrangerade CLL och Sydkustens landskapsförbund utbildningar som Läsning och magi 6

8 och Eftis möter skola (fyra moduler). De ambulerande eftisledarna har dessutom ibland deltagit i andra fortbildningar som stöder deras arbete som Educa-mässan i Helsingfors i början av året. Läsåret har eftisarna jobbar med tema Barns delaktighet i eftis. Det har ordnats flera fortbildningar och ledarna har i sin egen grupp jobbat med detta tema. Som resultat av denna process har Drömmarnas eftis sammanställts där bl.a. ledarna beskriver hur de arbetat med temat under läsåret. Utomstående aktörer Museilektor Hannele Tenhovuori ordnade verksamhet i eftis under året. Sagovecka ordnades i stadsbiblioteket. Samarbete med andra aktörer var också möjligt t.ex. med naturskolan, idrotts-, ungdoms- och kulturtjänsterna samt muséerna i Borgå. Samarbete gjordes med Ung Info, socialoch familjetjänsterna samt svenska och finska församlingen. Övriga utomstående aktörer togs upp under rubriken Planering, teman som har behandlats (s.6-7). Annat program Det har varit en tradition att ordna rekreation för de ambulerande ledarna. Eftermiddagsverksamheten stod för kostnaderna. 6 Ansökningsförfarande Barnen väljs till eftermiddagsklubbarna för ett läsår i taget. Ansökan till eftermiddagsverksamheten skedde elektroniskt via Wilma-programmet i början av året. Beslutet om plats skickades elektroniskt via Wilma senast i april månad till alla första- och andraklassisters vårdnadshavare som ansökt om plats i tid. Ansökningsblanketten och information om eftermiddagsverksamheten fanns även på stadens webbplats ( Ansökningstiden löpte ut Då barnen antas till morgon- och eftermiddagsverksamheten tillämpas de jämlika antagningsgrunder som staden fastställt. Barnet antas till verksamheten genom förvaltningsbeslut. Efter den egentliga ansökningstiden kan man höra sig för om lediga platser hos koordinatorn. Eftisarrangörerna, eftisledarna, skolornas rektorer samt andra samarbetsparter har informerats om ansökningsprocessen. 7

9 7 Statistik I september meddelades det för fjortonde gången till Utbildningsstyrelsen hur många barn som deltog i verksamheten: antalet förstaklassister var 354 och antalet andraklassister 154. Dessutom fanns det 4 barn med beslut om särskilt stöd (åk 3 9). Sammanlagt fanns det 512 barn i den grupp som beviljades statsstöd (varav 366 finskspråkiga, 146 svenskspråkiga barn). 320 läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret Även äldre barn har tidigare deltagit i eftermiddagsverksamheten. Antalet barn från och med läsåret är det antal för vilket statsunderstöd beviljats. Statistiken är uträknad den Det fanns också barn med beslut om särskilt stöd i eftermiddagsklubbarna, men de flesta var från klasserna ett och två. Fyra barn var från de högre klasserna. De äldre eleverna kunde också delta i ungdomslokalernas öppna verksamhet. Av eftisbarnen är 66 % förstaklassare, 31 % andraklassare och övriga tredje- och fjärdeklassare. Andel svenskspråkiga barn i eftis är 30 %, närmare 38 % med Konstskolans eftisbarn medräknade. 52 % av alla förstaklassare går i eftis, medräknat Konstskolans eget eftis 57 %. (maj 2017) I den finskspråkiga skolan Albert Edelfeltin koulu ordnas eftermiddagsvård för barn i träningsundervisning. Denna verksamhet omfattas av specialomsorgslagen och har därför inte beaktats i den statistik om eftermiddagsverksamheten som meddelats Utbildningsstyrelsen. Eftermiddagsverksamheten vid Borgå konstskola beaktas inte i denna statistik. Det finns barn som inte har ett eftis nära och de kan därför ha möjlighet att delta i familjedagvård. Under läsåret deltog några skolbarn i familjedagvården på eftermiddagar. Dessa är medräknade i stadens statistik som meddelats Utbildningsstyrelsen. 8

10 8 Nationellt svenskspråkigt projekt och kartläggningar samt resultat av masterarbete Utbildningsstyrelsen gör regelbunden nationell uppföljning inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. Enligt UBS är uppföljningen en viktig del i utvecklandet av verksamheten i kommunerna. Utbildningsstyrelsen kartlade eftermiddagsverksamheten vid årsskiftet Sydkustens landskapsförbund rf genomförde projektet Eftiskompetens Projektet var finansierat av Europeiska socialfonden. Målet var att visa hur morgon- och eftermiddagsverksamhet arrangeras i olika kommuner och av olika organisationer. Projektet bidrar till att utveckla fungerande samarbetsnätverk mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. Samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan lyfts ofta fram som ett utvecklingsområde. De flesta anser att det finns ett klart behov av samarbete, speciellt då det gäller riktlinjer. Hit kan räknas; skolans värdegrund, läroplansarbete och barn med särskilda behov. I skolan finns det olika modeller som följs. Resultatet visar att eftisledarna inte har varit delaktiga varken i fortbildning eller planeringsmöten i skolan. I eftermiddagsverksamheten arbetar man särskilt mycket med barnens sociala kompetens, kamratrelationer och emotionella färdigheter. Tydligare ramar för samarbetet behövs på gräsrotsnivå. I projektet tas upp att ledarskapet i skolan spelar en avgörande roll i hur samarbetet fungerar. Aktivitet krävs också av eftisledarna. (Martens-Seppelin 2015: 58 60) Sydkustens landskapsförbund kartlade eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland i februari Målet var att få en heltäckande bild av eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland med fokus på personalens arbetsförhållanden. Två elektroniska enkäter skickades till eftisledare och till de eftisansvariga i kommunerna. Resultatet av frågan som gällde barnens och föräldrarnas möjlighet att delta i planeringen av verksamheten visade att en stor del av ledarna hade svarat att möjlighet ges ibland eller att möjlighet aldrig ges. (Martens-Seppelin 2016) Masterarbete Syftet med masterarbete (HYH) inom det sociala området vid yrkeshögskolan Arcada i maj 2017, gjord av koordinatorn för eftermiddagsverksamhet, var att belysa de ansvariga ledarnas syn på barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten i Borgå. Uppdragsgivare för studien var Borgå stads bildningssektor/finskspråkiga utbildningstjänster. Målet med studien var att utveckla barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten. Studien hade en kvalitativ ansats och materialet insamlades genom två fokusgruppintervjuer och en pilotgruppintervju. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Personalen har många erfarenheter och värdefulla tankar vad gäller barns delaktighet i eftermiddagsverksamheten, där värdegrund, samspel med barn och barn som aktiv deltagare är nyckelfaktorer som främjar delaktighet. Att på ett jämlikt och rättvist sätt lyssna, uppmärksamma och respektera barn samt personalens närvaro ses som viktigt. Förverkligandet av detta är utmanade, ifall personalen inte har en gemensam värdegrund som uppmärksammar dessa. En positiv diskussion om denna värdegrund är viktig. Niskanen (2010) betonar att ett effektivt utnyttjande av de delaktighetsformer som nu finns inte är tillräckligt för att främja aktörskap och det att barn och unga på ett äkta sätt blir hörda. Det behövs nya verksamhetsformer inom delaktighetsformerna med vilka barn och unga på ett äkta sätt blir hörda, vilket jag också tolkar av resultaten från min studie. Palomäki (2011) framhäver likaså att barnet bör bli hört, eftersom de vuxnas definition över vad som för barnet är bra och viktigt inte 9

11 räcker. Att se barn som sakkunniga i deras eget liv och barns delaktighet i beslutsfattande som berör dem bör ökas. Det är därför viktigt att det i fortsättningen kommer att ges mera utrymme för diskussioner om barns delaktighet med personalen inom eftermiddagsverksamheten och att det eventuellt görs upp en plan, en pedagogisk strategi över barns delaktighet och personalens roll, vilket leder till att barnets aktörskap blir starkare (jfr Niskanen 2010). Det är viktigt att barnet ses som brukare av service och som sakkunnig social aktör, att barnet har en central position i den beslutsgörande processen (jfr van Bijleveld et al. 2015), och att en deltagarorienterad verksamhetskultur starkt lyfts fram (jfr Suomu et al. 2005). Det är viktigt att värdegrunden ytterligare kunde lyftas fram och starkt betonas i diskussioner som berör utvecklandet av eftermiddagsverksamheten, vilket för samhället är en förmånlig och förebyggande verksamhet som kan ge stora inbesparingar i framtiden. Personalen är en viktig faktor vid främjandet av barns delaktighet. 9 Kartläggning av ledarnas yrkeskunnande Kartläggning av ledarnas yrkeskunnande (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren Skala 1-5 användes, (där 1=inte alls och 5=väldigt bra). 40 % av ledarna svarade på förfrågan (16 svar). 50 % av de som svarat har jobbat i eftis över 10 år. Ledarna anser att utbildningarna som ordnats varit ganska nyttiga och haft en ganska god kvalitet. Lite sämre resultat fick frågan om kunnande inom välmående (bl.a. välmående i arbetet, deltagande och aktivitet) har utvecklats tack vare utbildningarna. Liksom frågan om det övriga yrkeskunnande utvecklats på grund av utbildningarna. Man förhöll sig ganska positiv till fortbildningar genom eftisutbildningarna. Medeltalet visade på 3,27/5,00. Utbildningar man minns särskilt bra är följande: Utbildningar med praktiska idéer (läsning-, rörelse-, mellanmålkurs mm.) Tarja Seppälä (Valoa näkyvissä) med tema delaktighet och utmanande barn. Finlands svenska idrott (praktiska idéer) Ung Marthas och Sydkustens landskapsförbunds arrangerade mellanmålskurs Utbildningar ordnade av Konstskolan Då man kartlade kunnandet i framtiden (informations- och kommunikationsteknik - IKT-kunskap) visade det sig att ledarna ganska bra förstår anvisningar i fråga om datasäkerhet, känner till copyright-bestämmelser, kan söka information på nätet, använda basprogram och digitalt material i verksamheten. Medeltalet visade på 4,13/5,00. Ledarna fick också utvärdera hur bra man är på samarbete, interaktion och på frågor kring välmående, där medeltalet visade på 4,26/5,00. Man fick också utvärdera sin kärnkompetens och hur väl man känner till vad som enligt lagen är ens ansvar och skyldigheter, vilka dokument som styr verksamheten, skolans planer mm. Man utvärderade också bl.a. planering, förverkligande och utvärdering samt metoder i verksamheten. Medeltalet visade på 4,18/5,00. Det som kan nämnas som bör utvecklas är samarbete med skolan gällande bl.a. genomgång av skolans planer (säkerhetsplan, plan för likabehandling och jämställdhet bl.a.). Förslag till utbildningsteman var följande: utmanande barn i eftis fysisk verksamhet (rörelse och motion) öka positiv verksamhet och tänkande, ledarnas orkan i arbete 10

12 lösningar i olika situationer i vardagen, verksamhetsmodeller praktiska utbytesmöjligheter (dela med sig idéer) mediefärdigheter första hjälp datakunskap (dessa 2 sistnämnda hör till arbetsgivarens roll) Det önskades direktiv för att eftisarna följer grunderna, dvs. där ledarna har en aktiv yrkesroll och möjliggör mångsidiga aktiviteter för barnen. Man kunde föreslå Eva-Lotta Backman-Winqvist (FSI) och personal från Tulliportin koulu som eventuella föreläsare. Andra kartläggningar Eftisarnas egna nöjdhetsenkäter Eftermiddagsverksamhetens ansvarsledare genomför ganska regelbundet nöjdhetsenkäter till barnen i eftermiddagsverksamheten under läsåret. Man ber om respons på och idéer till verksamheten också av vårdnadshavarna. Morgonvård Borgå stads utbildningstjänster i samarbete med Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho kartlade behovet av morgonvård hos skoleleverna i Keskuskoulu under våren Kartläggningen gjordes via Wilma. Resultatet av kartläggningen visade att behovet av morgonvård inte var tillräckligt för anordnandet av morgonvård. Morgonklubb Av eftis serviceproducenterna frågades hösten 2017 över intresset att arrangera morgonklubbar, ifall löneunderstöd av staden för verksamheten kunde fås. Av de sju producenterna svarade endast två (finska församlingen och Porvoon liikunnallinen iltapäiväkerho) att intresse fanns. Det visade sig emellertid senare under våren 2018 att staden inte blev beviljad det stöd som eventuellt kunde ha använts till denna verksamhet. 10 Utvärdering av kvalitetsplanen gällande åtgärdsförslagen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt skolans klubbverksamhet Nationella kvalitetskriterier utarbetades för morgon- och eftermiddagsverksamheten och skolans klubbverksamhet 2012, och bifogades till kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen. Utgående från kriterierna skulle kommunerna göra upp sin egen kvalitetsplan för såväl morgonoch eftermiddagsverksamheten som skolans klubbverksamhet. Utbildningssektionen godkände planen Det gjordes en kartläggning över den nutida situationen och över utvecklingsbehoven Syftet med arbetet var att stöda kvalitetsutvecklingen på lokal nivå. 11

13 Kommunen/utbildningstjänsterna utvärderade våren 2018 hur åtgärdsförslagen framskridit. Enkäten riktades till eftermiddagsverksamhetens serviceproducenter, ansvarsledare och skolans rektor. Arbetsgruppens åtgärdsförslag för eftermiddagsverksamhet samt vidtagna åtgärder: Eftisplatser Alla som behöver en plats och omfattas av eftermiddagsverksamhet erbjuds plats i eftermiddagsverksamheten. Enligt lagen om grundläggande utbildning har barnet och barnets vårdnadshavare ingen subjektiv rätt att få tjänster inom morgon- och eftermiddagsverksamhet. Kommunen fastställer årligen hur många barn som kan delta och i vilken omfattning verksamhet ordnas för respektive elevgrupp. Målet är att kunna bevilja plats till alla som behöver en och omfattas av eftermiddagsverksamheten. I eftermiddagsverksamhet jobbar man mycket med smågrupper, antalet barn/grupp är således inte så stort. Alla förstaklassister, vars vårdnadshavare lämnat in ansökan i tid, fick en eftisplats för läsåret Förutsättningen var att det i området redan fanns ett eftis och att det fanns tillräckligt med sökanden. Några andra- och förstaklassister samt fyra tredjeklassister var i kö. Det fanns inte resurser att ordna eftermiddagsverksamhet i några byar under detta läsår. Underlaget är inte alltid tillräckligt för att ett eftis kan grundas. Statistiken är från september Samarbete görs aktivt med Konstskolans eftermiddagsverksamhet. Läsåret blev en del andraklassister utan eftisplats, pga. att grupperna var fullsatta. Många av dessa barns vårdnadshavare ansökte om plats efter ansökningstiden. Nästan alla barn i kön beviljades plats under läsåret. Några tog inte emot en erbjuden plats senare. Läsåret beviljas alla första- och andraklassister plats i eftis (situationen i maj 2018), sammanlagda mängden barn var 520. Många försenade ansökningar skickas längs med läsåret, då kan det vara en utmaning att erbjuda en eftisplats. En av utmaningarna är också att i samarbete med skolan få ändamålsenliga lokaler. Löneunderstöd Staden stöder arrangörerna för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsklubb (rekommendation: barn/vuxen, men gruppens struktur bedöms som en helhet). Lönestödet till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet höjs eventuellt. Extra löneunderstöd beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för en grupp med särskilda behov (berör främst Keskuskoulun ip-kerho och Kvaba eftis). Vid behov stöds andra grupper. Löne- och verksamhetsbidrag kan ges till de föreningar, församlingar och privata företagare som förverkligar morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Eftisavgifterna höjdes i Borgå från Eftis serviceproducenter fakturerar vårdnadshavarna månatligen och pga. de höjda månadsavgifterna får de mera inkomster än tidigare. Några serviceproducenter har tidigare konstaterat att höjningen av kundavgifterna har gjort det lättare att genomföra verksamheten. Några har också höjt ledarens lön och de har också kunnat köpa mer klubbmaterial och göra utflykter med barnen. För eftisavgifter kan man vid behov ansöka om ekonomiskt stöd via FPA:s grundläggande utkomststöd. Man kan också fråga om tilläggsuppgifter från Borgå stads social- och familjetjänster. 12

14 Staden stöder inte ännu alla arrangörer för eftermiddagsverksamhet med löneunderstöd för minst två ledare/eftermiddagsverksamhetsgrupp. Lönestödet har inte nämnvärts höjts. Extra löneunderstöd (3:e stödet) beviljas till arrangörerna för eftermiddagsverksamhet för grupper med särskilda behov (Keskuskoulun ip-kerho, Kvaba eftis, Vårberga eftis, ev. Peipon ip-kerho). Riktlinjer för olika form av samarbete beskrivs i verksamhetsplanen. Utbildning för ledarna ordnas. En kartläggning av ledarnas yrkeskunnande (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren Utbildningstjänsternas två ambulerande eftisledare deltar i utvecklandet av den kvalitativa verksamheten och de stöder eftisgrupperna regelbundet. I en enkät riktad till eftis serviceproducenter om hur utvecklingsåtgärderna har framskridit (gäller kvalitetsplanen) visade medeltalet vad gäller delområdet löneunderstöd 2,33/4,00. Vitsordet var högre i frågan om huruvida månadsavgifter och löne- och verksamhetsunderstöd från staden är tillräckliga för att uppnå en bra kvalitet i verksamheten. Frågan vad gällde om vårdnadshavarna informeras om möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd fick sämre vitsord, liksom även samarbetet med social- och familjetjänster. Dataöverföring och mångprofessionellt samarbete Ansvarsledaren bekantar sig med förskolebarnen samtidigt som barnen bekantar sig med skolan. Rektorn ansvarar för att ansvarsledaren vid behov deltar i möten gällande barn på eftis. Ansvarsledaren har vid behov möjlighet att diskutera med förskolan gällande barn i eftis. Ansvarsledaren/förskolan/skolan går vid behov igenom eftis barngruppen på hösten. Det mångprofessionella teamet kan bes om konsultation. I dokumentationen används samma överföringsblankett som vid överlåtelsemötet mellan förskola och skola. Ändringar görs i överlåtelseblanketten samt i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet när det gäller dataöverföring. Ändringar görs också i den kommunala verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i förskoleplanen. Ansvarsledaren ansvarar för och utvärderar behovet av dataöverföring till de andra ledarna. Uppgifterna som är nödvändiga för att kunna ordna verksamheten överförs. Övrigt samarbete mellan förskola och eftermiddagsverksamhet planeras och utvecklas. Konsultation och utbildning Stöd för barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, konsultation, utbildning) Samarbete med skolan Skolan/rektorn ansvarar för samarbetet med eftermiddagsverksamheten, dvs. ansvarsledaren, arrangören och övriga ledare. Skolan informerar eftermiddagsverksamheten om allmänna ärenden, bl.a. om skolornas arbetstid, utfärder, ändringar via t.ex. veckobrev och månadsbrev. Skolan informerar de utomstående arrangörerna om skolans säkerhets- och trygghetsfrågor. För ansvarsledaren ordnas en möjlighet att diskutera med barnens lärare. Ansvarsledaren informerar skolan, bl.a. verksamhetsplanen delges. Föräldrar och lärare bekantar sig med eftermiddagsverksamheten. Ansvarsledaren och arrangören berättar om verksamheten i skolan, på skolans föräldramöte för förstaklassare och på höstens föräldramöte. I verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet beskrivs i kapitel 6 verksamhetsmodellen för samarbete och informationsutbyte med olika parter. Här behandlas samarbete med skolan, elevvården, vårdnadshavare och samarbete med förskolan och de ambulerande special- 13

15 barnträdgårdslärarna. Likaså har det mångprofessionella samarbetet beaktats gällande konsultation mm. I den lokala läroplanen betonas starkt samarbetet mellan eftermiddagsverksamheten och skolan. Överföringen av information mellan förskolan, skolan och eftermiddagsverksamheten har framskridit genom att eftermiddagsverksamheten nämns på blanketten för tillstånd till dataöverföring mellan förskolan och skolan. Målet är ett ökat samarbete mellan förskolan och eftermiddagsverksamheten. En del eftermiddagsklubbar har samarbetat med förskolan genom regelbundna träffar. Ändringar har gjorts även i ansökningsblanketten till eftermiddagsverksamhet, när det gäller dataöverföring. Spelregler gällande dataöverföring har uppdaterats i den kommunala verksamhetsplanen för morgon- och eftermiddagsverksamhet samt i förskoleplanen. Regelbundna utbildningar längs med läsåret planeras för eftisledarna, varav vissa utbildningar är för både eftis- och skolans klubbledare (skolgångshandledare). Ledarna inom eftermiddagsverksamheten har erbjudits regelbunden utbildning i bl.a. stöd för barn med särskilda behov. Extra resurser kan erbjudas några serviceproducenter, ifall det i gruppen finns barn med särskilda behov. Målet är ett ökat samarbete mellan skolans mångprofessionella team i frågor som berör barn med särskilda behov. En kartläggning av ledarnas kompetens (med tanke på planering av fortsatt utbildning) gjordes våren ledare svarade på förfrågan (ca 40 % av alla ledare), varav 50 % av respondenterna har jobbat i eftis i över 10 år. I enkäten till eftis ansvarsledare om hur utvecklingsåtgärderna har framskridit (gäller kvalitetsplanen) fick delområdet Dataöverföring/barn med särskilda behov medeltalet 2,83/4,00, där man kan se behovet av utveckling i samarbetsfrågor med skola och förskola. Man anser ändå att man i sin ledarroll har kompetens att beakta barn med särskilda behov samt barn med språklig och kulturell bakgrund. Av ansvarsledarna anser 9/10 att det ordnas tillräckligt med fortbildning till stöd för verksamheten. Man önskar mera fortbildning gällande barn med särskilda behov samt olika teman med praktiskt innehåll. Medeltalet vad gäller Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,01/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar ganska bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, gemensamma möten mm.) Ledarna anser också att de ganska bra vet var de kan få info om skolans verksamhets-, säkerhets- och trygghetsfrågor. Samarbete med läraren fungerar rätt bra och ledarna anser också att de planerar samarbete med vårdnadshavarna. Man anser också att eftis informerar skolan om verksamheten och om aktuella ärenden. Lite sämre resultat fick samarbete med förskolan, och frågan om huruvida vårdnadshavare och lärare bekantar sig med eftisverksamheten, vilket här kunde utvecklas. Lokaler Målet är att ordna ändamålsenliga lokaler i samarbete med skolan Ändamålsenliga utrymmen inom eftermiddagsverksamheten diskuteras regelbundet. Eftermiddagsklubben bör finnas i en skola eller i närheten av den. Då är vägen från skolan till eftermiddagsklubben tryggare, och riskerna minimeras. Det är ofta en utmaning att finna ändamålsenliga utrymmen för verksamheten. Det är också en utmaning att kunna hålla kvar de planerade ändamålsenliga utrymmena för följande läsår. Samarbetet med skolan gällande utrymmen är ytterst viktigt. Eftisarrangören och/eller ansvarsledaren diskuterar spelreglerna tillsammans med skolan. I skolorna beaktas behovet av lokaler för eftermiddagsverksamheten så att eftermiddagsverksamheten på samma sätt som undervisningen har företräde framför annan verksamhet i skolans lokaler. De flesta eftermiddagsklubbarna finns i en skolbyggnad eller på ett skolområde. På frågan om huruvida ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare negativa till samarbetet. Vid frågan om eftislokalerna är ändamålsenliga för verksamheten, 14

16 om lokalerna planeras och ordnas i samarbete med skolan, ansåg alla serviceproducenter att samarbetet fungerar bra (kartläggning 2018) I enkäten till skolans rektor gällande Kvalitetsåtgärder för eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet -Hur har utvecklingsåtgärderna framskridit (gäller kvalitetsplanen) gav rektorerna vitsordet 2,50/4 på frågan om huruvida skolans riktlinjer (bl.a. säkerhets- och ansvarsfrågor) introduceras för samarbetsparter. Kvalitetsåtgärder gällande eftermiddagsverksamhet Man har utvärderat hur utvecklingsåtgärderna framskridit (gäller kvalitetsplanen). Enkäten riktades till ansvarsledarna och till eftis serviceproducenterna. Sammandrag över resultaten av eftis ansvarsledarna och serviceproducenterna visas nedan. Enkät till ansvarsledarna Våren 2018 Skala ja/nej Skala 1-4, (1=aldrig och 4=ofta) Av ansvarsledarna i eftis svarade 53 % (10 ledare) på förfrågan. Ansvarsledarna värderade delområdet Personal, där de flesta anser att eftis har kompetent, yrkeskunnig och tillräckligt personal. De flesta anser också att personalen är ganska motiverad, samt att kunskap i ledarskap på individuell-, och gruppnivå är ganska tillräcklig. Ledarna gav delområdet gällande Innehållet medeltalet 3,45/4,00. Här kunde man utvärdera om man erbjuder mångsidigt alla de ämnesområden som finns i grunderna och en delaktig verksamhetskultur. Dataöverföring/barn med särskilda behov, fick medeltalet 2,83/4,00, där man ser behovet av utveckling i samarbetsfrågor med skola och förskola. Man anser ändå att man i sin ledarroll har kompetens att beakta såväl barn med särskilda behov som barn med språklig och kulturell bakgrund. Av ansvarsledarna anser 9/10 att det ordnas tillräckligt med fortbildning till stöd för verksamheten. Man önskar mera fortbildning gällande barn med särskilda behov samt olika teman med praktiskt innehåll. Medeltalet vad gäller Stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,01/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar ganska bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, gemensamma möten mm.) Ledarna anser också att de ganska bra vet var de kan få info om skolans verksamhets, säkerhets- och trygghetsfrågor. Samarbete med läraren fungerar rätt så bra och ledarna anser också att de planerar samarbete med vårdnadshavarna. Man anser också att eftis informerar skolan om verksamheten och om aktuella ärenden. Lite sämre resultat fick samarbete med förskolan, och frågan om vårdnadshavare och lärare bekantar sig med eftisverksamheten, vilket här kunde utvecklas. På frågan om ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare negativa till detta samarbete. 15

17 Enkät till eftis serviceproducenter Våren 2018 Skala ja/nej Skala 1-4, (1=aldrig och 4=ofta) Av eftis serviceproducenterna svarade 43 % på enkäten. Alla av dem ansåg att man i eftis har behörig och yrkeskunnig personal, liksom tillräckligt med personal. Man ansåg också att personalen är motiverad och att kunskap i ledarskap på individuell-, och gruppnivå är tillräcklig. Medeltalet vad gäller delområdet om löneunderstöd var 2,33/4,00. Det frågades t.ex. om huruvida vårdnadshavarens månadsavgifter samt löne- och verksamhetsunderstöd från staden är tillräckliga för att uppnå en bra kvalitet i verksamheten, vilket fick vitsordet 2,67. Frågan om huruvida vårdnadshavarna informeras om möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd fick sämre vitsord, liksom även samarbetet med social- och familjetjänsterna. Delområdet dataöverföring/barn med särskilda behov, fick medeltalet 2,58/4,00, där man ser behovet av utveckling i samarbetsfrågor med förskola. Dataöverföring mellan skola och eftis anser man har förbättrats, liksom även att tillräckligt med stöd ges gällande barn med särskilda behov (extra resurser, mångprofessionellt samarbete, utbildning, konsultation). Frågan om huruvida man vid behov får hjälp av ett mångprofessionellt team gällande barn med särskilda behov gav vitsordet 2,33/4,00. Alla serviceproducenter ansåg att tillräckligt med utbildning ordnas för ledarna till stöd för verksamheten. De ansåg också att ledarna deltar i utbildning som staden ordnar samt i utbildning arrangerade av andra än staden. Medeltalet vad gäller stöd för barnets utveckling i samarbete med skolan visade på 3,08/4,00. Man anser att samarbete med skolan fungerar bra och öppet (gäller spelregler, allmänna ärenden, gemensamma möten mm.) Man anser också att eftis har bra info om skolans verksamhet samt info om säkerhets- och trygghetsfrågor, liksom även info om ändring av skolans tidschema. Samarbete med läraren fungerar också ganska bra, enligt serviceproducenterna, medan frågan om huruvida samarbetet med förskolan planeras fick sämre vitsord. Enligt serviceproducenterna informerar eftis skolan om sin verksamhet och om aktuella ärenden. Frågan vad gäller om vårdnadshavare bekantar sig med eftermiddagsverksamhet fick rätt så bra vitsord. På frågan om huruvida ändamålsenliga lokaler ordnas i samarbete med skolan var 7/10 ansvarsledare negativa till samarbetet. Medan på frågan om huruvida eftislokalerna är ändamålsenliga för verksamheten, om lokalerna planeras och anordnas i samarbete med skolan, ansåg alla serviceproducenter att samarbetet fungerar bra. Man går igenom resultatet av enkäten med eftisledarna och eftis serviceproducenterna. Arbetsgruppens åtgärdsförslag för skolans klubbverksamhet samt kartläggning för rektorer av hur åtgärderna framskridit Man kan konstatera att skolans klubbverksamhet i Borgå har etablerat sig i alla grundskolor. Det finns skolans klubbar i alla skolor för tillfället. Att aktivera elevkåren och fråga barnen om hurdana klubbar de önskar hör till utvecklandet av verksamheten. Målet för verksamheten är att det finns skolans klubbar i alla grundskolor och målet är att planera klubbar med mångsidigt innehåll och att fundera på olika samarbetsformer. Utomstående aktörer tas med i verksamheten. Elevvården involveras i utvecklandet av verksamheten. Föräldrarnas aktiva deltagande inom verksamheten önskas. Klubbverksamhet kunde ordnas i skolorna under skoldagen, t.ex. under en förlängd matrast. 16

18 Ledarna som hör till skolans personal har möjlighet att delta i utbildningar i Kunnigprojektet. Det ordnas en gemensam utbildning både för ledare för eftermiddagsverksamhet och för skolans klubbledare. Enkät till skolans rektor Våren 2018 Skala 1-4, (1=aldrig och 4=ofta) Av rektorerna svarade 30 % på enkäten. Enkätens första delområde gällde Skolans klubbverksamhet och den andra Eftermiddagsverksamhet. Medeltalet vad gäller skolans klubbverksamhet var 2,42/4,00. Det frågades om barn tas med i planering, förverkligande och utvärdering och om man frågar elever hurdana klubbar som önskas. Det frågades också om huruvida man funderat på olika samarbetsformer och klubbarnas mångsidiga innehåll. Rektorerna gav vitsordet 2,50/4,00 på frågan om huruvida skolans riktlinjer (bl.a. säkerhets- och ansvarsfrågor) introduceras för samarbetsparter. Rektorerna anser att verksamheten beaktas ganska bra vid planering av elevens hela dag. Frågan vad gäller utomstående aktörers inverkan på verksamheten fick lite sämre vitsord, likaså elevvårdens deltagande i planering av klubbar. Vårdnadshavarna tas inte heller så bra med i planering, enligt rektorerna. Medeltalet vad gäller delområdet eftermiddagsverksamhet var 2,13/4,00. Det frågades om huruvida det sker samarbete mellan skola och eftis, information skola-eftis, eftis-skola. Rektorerna gav lägre vitsord i frågan om samarbete sker och om den dagliga verksamheten med eftis, likaså om eftis beaktas vid multiprofessionellt samarbete och vid övergången från förskola till skola. Resultaten har skickats till skolorna för kännedom. 11 Nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående En nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet och skolans klubbverksamhet med tema barns delaktighet och välmående utfördes i november Enkäten riktades till barn och ungdomar. Vårdnadshavare till barn i eftis hjälpte barnen att fylla i enkäten. Sammandrag över resultaten syns nedan. Resultat från nöjdhetsenkät gällande eftermiddagsverksamhet november 2017 Med denna förnöjsamhetsförfrågan ville utbildningstjänsterna i Borgå kartlägga bland annat eftermiddagsverksamhetens innehåll och barns delaktighet. Svarsprocenten var 25 %. Resultaten från enkäten visar att barnen känner sig trygga i eftis där många barn blir hörda och får uppmärksamhet samt känner sig godkända i gruppen. Många anser också att man får påverka och 17

19 vara delaktig i verksamheten. Det viktigaste resultatet var att alla barn har vänner i eftis. Dessutom ansåg många att man är en god vän med alla och att eftisledarna ingriper om någon är ovänlig. En stor del anser också att man i eftis har ett mångsidigt innehåll och att det finns möjlighet att göra läxor där. Man upplever också att eftisreglerna är bra. Å andra sidan önskade sig en stor del av barnen lugna platser för avkoppling samt lite fler leksaker till verksamheten. En del önskade också ett lite mer mångsidigare mellanmål. Kvalitetsarbetsgruppen gick igenom resultatet från förnöjsamhetsförfrågan. Varje eftis har fått sitt egna resultat. Ansvarsledaren informerar vårdnadshavarna om resultatet och utmaningarna samt hur de tänker sig att åtgärda de utmaningar som finns. Resultatet gällande hela verksamheten behandlades på ansvarsledarmötet i januari Resultatet beaktas i planering för följande läsår. Allmän diskussion i kvalitetsarbetsgruppen: sagostunder i eftis ses som viktiga användning av bilder, ett viktigt stöd i verksamheten lugna stunder i eftis planeras (på vilket sätt, när bl.a.) Metoder för att lugna ner sig, kunskap om olika metoder diskuterades. Man utgår från de alla utrymmen i skolan som eftis har till förfogande. Ansvarsledarna har jobbat med dessa utmaningar med café learning-metoden. Man kom fram till olika praktiska åtgärder. Resultat från nöjdhetsenkät gällande skolans klubbverksamhet i november 2017 Förfrågan riktade sig till elever i årskurs 6-8 i de finsk-, och svenskspråkiga skolorna. Det var 7 skolor som deltog i förfrågan. Syftet med utvecklandet av skolornas klubbverksamhet är att kunna erbjuda mångsidig fritidsverksamhet. Med denna förfrågan ville utbildningstjänsterna kartlägga bland annat innehåll och elevers delaktighet. Sammanlagt 74 barn/ungdomar svarade på förfrågan. Resultatet visar att man trivs ganska bra i klubbverksamheten, men att man kunde få delta i planeringen och påverka verksamheten mer. Klubbarna kunde också ha ett mera mångsidigare innehåll. Många anser att det inte har frågats tillräckligt om respons. Från de finskspråkiga skolorna ansåg 26 % av respondenterna att de kunde vara intresserade av att fungera som klubbhjälpledare, medan på svenskt håll var motsvarande siffra 18 %. Allmänt vitsord för skolans klubbverksamhet från de finskspråkiga skolorna var 2,90/4,00, medan motsvarande siffra på svenskt håll var 2,85/4,00. Eleverna hade många idéer för skolans klubbar. Klubbar som önskas är bl.a. följande: kock-, motions-, hobby-, musik-, engelska-, konst-, idrott/sport-, matlagnings- eller baknings- och hundklubb. Tankar om hur klubbverksamheten kunde utvecklas var följande: man kunde ges mera information om klubbarna och fråga om vilka klubbar som önskas flera olika slag av klubbar klubbar där det ryms fler deltagare eleverna kunde själva få besluta om klubbarna och deras innehåll flera olika slags klubbar så att de passar alla. Dessutom önskades bättre lokaler, redskap och regler. 18

20 Resultaten har skickats till skolorna för kännedom. 12 Antal barn och eftermiddagsklubbar under åren Antal eftisar/läsår Figur 1. Antal eftisar/läsår 19

21 Antal barn/läsår Figur 2. Antal barn/läsår Barnantalet är ett ungefärligt antal. De senaste åren baserar sig på höstens statistik som gjordes I den sammanlagda summan för läsåren är också äldre barn medräknade. 20