Dagvatten i Borås Stad Hestra Parkstad 2010-04-15 Jenny Forsberg Gatukontoret Borås Stad 1
Upplägg Varför arbeta aktivt med dagvattenhantering? Bakgrund, dagvattenhantering i Borås Stad Hur arbetar vi praktiskt idag med dagvattenfrågor? Ett färskt exempel Dagvattenhantering i Brämhults kärra Ett ofärskt exempel Dagvattenhantering i Hestra Parkstad Aktuellt - framtiden? 2
Varför arbeta aktivt med dagvattenhantering? Ramdirektivet för vatten (2000) Sjöar och vattendrag skall uppnå god ekologisk status 2015, och inte försämras Viskan har klassats som dålig status Nationella miljömål och Borås Stads miljömål Mer hårdgjorda ytor - mer vattenflöde vattenbalansen rubbas Begränsningar i befintligt dagvattensystem t.ex. i ledningar, diken och vattendrag = Översvämningsrisk 3
Forts. Varför arbeta aktivt med dagvattenhantering? Positiva aspekter Öppna vattendrag kan bidra till att ökar det biologiska mångfalden i närområdet Vatten i stadsmiljön kan bidra till att göra stadslandskapet mera tilltalande 4
Forts. Varför arbeta aktivt med dagvattenhantering? Rening av dagvatten Flödesutjämning av dagvatten Dagvattnet ger positiva möjligheter 5
Bakgrund - dagvattenhantering i Borås Stad Gatunämnden fick i uppgift av fullmäktige att ta fram riktlinjer för dagvattenhantering i Borås stad Dagvattengrupp bildades med deltagare från flera förvaltningar i kommunen, hösten 2004 (GK, SBK, MK, KLK) Miljösamverkan i Västra Götaland (Juni 2004) 6
Bakgrund - tre viktiga dokument Riktlinjer för Dagvattenhantering i Borås Stad, antogs 2006-12-20 Dagvatten i Borås Stad, 2008 Åtgärder för dagvatten i Borås Stad, 2010 + Informationsbroschyr till fastighetsägare TIPS: Skriv in dagvatten i sökmotorn på www.boras.se för att hitta dokumenten 7
Riktlinjer för Dagvattenhantering i Borås Stad anger principerna 1. Undvika att dagvatten förorenas och att smutsigt och rent vatten blandas 2. Sträva efter att behålla regnet där det faller, så grundvattennivåer och bäckar bibehålls 3. Genomför åtgärder nära källan för att redan där rena, infiltrera, fördröja och utjämna flödena 4. Synliggör dagvatten för att öka trivsel och förståelse för vattnet 5. Skapa en säker dagvattenhantering för miljö, människor och egendom 6. Arbeta aktivt med dagvattenfrågor genom såväl hela samhället som husbyggnadsprocessen 8
Forts: Riktlinjer för Dagvattenhantering i Borås Stad anger principerna Omhänderta dagvattnet genom trestegsprincipen Område t.ex. bostäder eller industrier 1. LOD 2. Flödesutjämna och rena 3. Avleda Recipient t.ex. sjö På tomtmark På allmän platsmark LOD = lokalt omhändertagande av dagvatten 9
1. Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD) Dagvattnet tas om hand eller fördröjs på tomten Till exempel stuprörsutkastare (ev med efterföljande uppsamlingsbrunn) - en infiltrationsyta gröna tak 10
Forts 1. Lokalt Omhändetagande av Dagvatten (LOD) Perkolationsmagasin i marken odyl. Infiltrationsytor (t.ex. gräsarmering vid parkeringsytor) Svackdiken 11
2. Flödesutjämna och rena Dagvattnet fördröjs och renas på allmän platsmark Flödstopparna jämnas ut Vattnet tas omhand i närområdet Renare vatten och rekreation 12
Forts 2. Flödesutjämna och rena Exempel Olika dammar (torra/våta) Svackdiken 13
3. Avledning och ytterligare rening Vattnet samlas ihop längre ner i systemet Större dammar, våtmarker och fördröjningsmagasin Lästips om dagvattenanläggningar: Peter Stahres En långsiktigt hållbar dagvattenhantering Foton från Växjö kommun 14
Hur arbetar vi praktiskt idag med dagvattenfrågor? ÖP 06 - anger spelregler och visar känsliga områden Planprogram - ange riktlinjer för vad som skall belysas i detaljplanen map dagvattenhanteringen Detaljplaner - skall en separat dagvattenutredning upprättas? (mycket föroreningar i dagvattnet, känslig recipient, vattenskyddsområde, begränsningar i nedströms dagvattensystem, översvämningsrisker) - om ja, använd gärna checklistan på vad dagvattenutredningen skall innehålla då konsult upphandlas 15
Forts. Detaljplaner - klarlägg om tyngdpunkten för dagvattenhanteringen skall vara rening eller/och fördröjning av dagvattnet - klarlägga förutsättningar för LOD (t.ex. grundvattennivåer och markförhållanden) - klarlägg om ev övriga dagvattenanläggningar skall anläggas (steg 2 och 3) m.a.p. flöde och föroreningar, olja - exempel på krav på dagvattenanläggningarnas storlek: Dagvattenåtgärderna ska vara dimensionerade för minst ett femårsregn, men gärna ett tioårsregn Avrinningen från området skall inte vara större än dagens naturmarksavrinning (l/s) - ytterligare krav kan vara Begränsa den hårdgjorda ytan på tomten genom att t.ex. 20% skall vara grönyta 16
Forts. Detaljplaner - paxa plats för dagvattenanläggningar på allmän platsmark och ha en fungerande nivåsättning klarlagd - klarlägg vem betalar vad och drift & underhållskostnader anges i kapitel genomförandebeskrivning - sammanställs i planbeskrivningen, genomförandebeskrivningen och i planbestämmelserna 17
Exploateringsavtal vid nyexploateringar Separata kapitel i avtalet angående dagvatten Klarlägger vad som åligger exploatör och kommun att utföra Ofta bekostar exploatör dagvattenanläggningar på tomtmark och kommunen dessa på allmän platsmark. Hänvisar till krav i detaljplanen - Om krav angående dagvattenhantering inte framgår i detaljplanen (t.ex. äldre plan) så skrivs detta in. 18
Bygglov I bygglovsskedet skall de tekniska kraven och lösningarna framgå Projektering Kommunala allmänna dagvattenanläggningar och ledningar projekteras oftast av Gatukontoret eller anlitad konsult Dagvattenanläggningar inom tomtmark projekteras av exploatör/fastighetsägare enligt bygglovet. Viktigt med bra och tydligt underlag från detaljplanskedet/bygglov Byggskedet Viktigt att dagvattenanläggningarna utförs enligt projekteringshandlingarna. Kontroll i byggskedet. 19
Byggnation av vägar (kommunala) Dagvattenfrågor tas upp i förstudie- och samrådsprocessen med t.ex. länsstyrelsen, organisationer och berörd allmänhet 20
Befintliga områden? Gatukontoret handlägger bl.a. källaröversvämningar. - klarlägger kapacitet i de allmänna ledningarna. - ger också tips och råd om åtgärder som fastighetsägarna kan göra för att skydda sig. Gatukontoret förvaltar kommunala allmänna dagvattenanläggningar - t.ex. driftschema rensning av ut- och inlopp Åtgärder för dagvatten i Borås Stad 2010 1) Föroreningsbelastning på Viskan från dagvatten inom Borås Stad 2) Prioritera områden 3) Förslag till åtgärder med ev pilotanläggning 21
Vattengruppen En arbetsgrupp som leds av kommunledningskansliet med deltagare från flera förvaltningar för samordning av vattenfrågor som berör Borås Stad. - bl.a. information från vattenvårdsförbunden och vattenmyndighet - övergripande informationsutbyte mellan förvaltningarna i kommunen - Vattenresursplan 2010-2015 22
Ett färskt exempel Brämhults kärra 2010 Nytt bostdsområde med ca 65 friliggande villor i stadsdelen Brämhult En särskild dagvattenutredning genomfördes av en konsult för att klargöra förutsättningarna för hantering av dagvattnet 23
Brämhults kärra Mål: Trestegsprincipen 1) LOD 2 )Flödesutjämning och rening 3) Avledning Begränsningar: - Jordmånen bedöms vara ringa eller måttligt vattengenomsläpplig enligt geoteknisk utredning = ej lämpligt för att enbart ha LOD i området - Periodvis hög grundvattenyta i vissa delar = begränsningar i val av LOD-anläggning - Begränsad kapacitet i vägdike som rinner ner till större bäck 24
Brämhults kärra Förslagna åtgärder: LOD Dagvatten från fastigheter (takvatten) tas i första hand om lokalt t.ex. perkolationsmagasin på tomterna med en bräddledning till förbindelsepunkt och därefter till allmän dagvattenledning i gata eller direkt till skogsområde 25
Brämhults kärra Förslagna åtgärder: Flödesutjämna och viss rening Innan dagvattnet (det som avleds åt söder) lämnar planområdet och avleds till befintligt vägdike så utjämnas det och till viss del renas i en dagvattendamm. Utgående flöden är samma som vid befintliga förhållanden (70 l/s). 26
Ett ofärskt exempel Hestra Parkstad 1994 Damm vid skolan en resurs? 27
Nordisk bomässa 1994 Hestra Parkstad Intressanta dagvattenlösningar Kupolbrunn 28
Hestra Parkstad Intressanta dagvattenlösningar Rännstensbrunn 29
Hestra Parkstad Intressanta dagvattenlösningar Rännstensbrunn Öppet dike för vägdagvatten 30
Hestra Parkstad Intressanta dagvattenlösningar Öppet dike till dammen 31
Aktuellt framtiden? Utvärdering av byggda dagvattenanläggningar map dess effektivitet, skötselbehov etc. - forskning vid Luleå tekniska högskola - omarbetning av publikation från Vägverket som anger dimensioneringsriktlinjer (gamla VV Publ 1998:009 Rening av Vägdagvatten) - sammanställning av erfarenheter i ny publikation från Svenskt Vatten Handbok för långsiktigt hållbar dagoch dränvattenhantering (P105) remissutgåva nu 32
Forts Aktuellt framtiden? Hur skall vi möta dagens extrema nederbördstillfällen och de framtida ökade nederbördsmängderna? - Lösningen står att finna i ett helhetstänkande över hur våra städer och samhällen ska avvattnas och anläggandet av robusta dagvattenlösningar - Resultaten av den senaste forskningen om nederbörd för urbana tillämpningar sammanställs i ny publikation från Svenskt vatten P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (remissutgåva) 33
Forts Aktuellt framtiden? TIPS Svenskt vattens seminariedagar Långsiktigt hållbar dagoch Dränvattenhantering Stadsplanering, utformning, val av stadsträd och dagens och framtidens regn 9 Juni i Göteborg Anmälan och program se www.svensktvatten.se/kalendarium 34