Tjäna pengar på jakten

Nr 4 2005 Pris 55 kronor inkl moms Tjäna pengar på jakten Teknikföretag på högvarv nya maskiner på gång Kraftsamling i norra Sverige Möte med björn

För oss är effektivitet, ergonomi och funktion självklarheter.vi tror på små detaljer som gör skillnad. Närmaste återförsäljare: se jonsered.se eller Gula sidorna.

INNEHÅLL Nummer 4 2005 Nästa nummer utkommer 19 oktober TEMA: Bilar & skogsmaskiner ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Mellanskog www.mellanskog.se 018-17 09 00 Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se 0612-71 87 00 Norra Skogsägarna www.norraskogsagarna.se 090-15 67 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon och fax: 040-92 25 55 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 69 Fax: 040-601 64 99 E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se PRENUMERATION Telefon: 040-601 63 65 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Magnus Berg, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2004: 97 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö LASTBILARNA har gått i skytteltrafik till växande jättelager av stormvirke. 5 LEDARE: Nyttja skogens möjligheter till landsbygdsutveckling. 6 PROFILEN: Linda Hedlund, blivande chef för LRF Skogsägarna. 8 NYHETER: Arbetet i stormskogen går bra, men det fi nns fortfarande många frågtecken om dyrare försäkringar, föryngringar och vägstöd. 10 NYHETER: Fusionen mellan Norra och NLS öppnar för nya möjligheter. 12 FORSKNING: Ett dåligt år för kottar, Skogforsk ger tips och handledning på nätet genom Kunskap direkt. 16 SKOGSSKÖTSEL: En genomgång av blädning och andra skogsskötselmetoder. 18 TEKNIK: Företagen som gör utrustning till skogsbruket går för högtryck och har fl era tekniska nyheter på gång. 26 EXPERTPANEL: Färgstarkt svar och tips om gödsling, jätteaspar och sitka. 28 JAKT: Tips och historia om jakt med stövare, utrustning för friluftslivet och analys som pekar på att jakt, fi ske och turism kan ge närmre en miljard kronor i extra inkomster. 35 DAGBOK: Följ skogsutredarna under en intensiv vecka i Kanada. 37 DANMARK: Möt en dansk skogsägare och lär om julgransodling. 41 NYHETER: Medalj till en nyckelperson inom LRF Skogsägarna. 44 MARKNAD: En analys av den japanska marknaden där det råder vänteläge inför bygglyftet. Bra halvårsbokslut för Södra. 52 NAMN OCH NYTT: Prisad träsatsning i Kina. www.atl.nu/skog TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA BLIVANDE JULGRANAR hos skogsägaren Peter de Neergaard. SAKEN ÄR KLAR! Ulf Hannu, NLS, och Tomas Mörtsell, Norra, bekräftar fusionen med en handskakning. OMSLAG. Jakt med stövare. Foto: Sture Markström BLÄDNING bör vara svag, men når inte upp till kalhyggesbruk då det gäller produktion, konstaterar Lars Lundqvist. VI SKOGSÄGARE 4/05 3

En naturlig del i utvecklingen Vad betyder ordet landsbygdsutveckling? Uppenbarligen inte samma sak idag som för något årtionde sedan. Då formades ytterligare ett EU-program för landsbygdsutveckling (LBU). Det kom nästan helt och hållet att handla om jordbruk, vilket inte var så konstigt. Men om vi verkligen talar om att utveckla landsbygden är det uppenbart att skogen måste finnas med på ett hörn. LEDAREN TYVÄRR HAR DET egentligen inte handlat så mycket om utveckling, utan snarare om att bromsa jordbrukets avveckling i missgynnade områden. En betydande del går dessutom till olika miljöåtgärder. Det är naturligtvis bra, men det behövs mer än så. Något som inte konserverar utan öppnar vägen för växandet och nytt företagande. Från dagens LBU-program som inleddes år 2000 har drygt 20 miljarder kronor betalats ut, varav hälften från EU. Det handlar med andra ord om mycket pengar. Nu är det dags för ett nytt program som ska börja gälla år 2007. Trots att skogen så uppenbart handlar om landsbygdsutveckling är det tveksamt i vilken grad den kommer med. Huvudsakligen finns det två invändningar mot att involvera skogen: Jordbruket behöver alla pengar man kan vaska fram. Det är dumt att föra skogen djupare in i EU och riskera att den blir någon sorts jordbrukspolitik. Bägge argumenten är enkelspåriga. Det är klart att LBU förblir ett medel i jordbrukspolitiken, men det är fel att måla upp ett motsatsförhållande till skogen. I de enskilda fallen kan det förstås skilja, men på det hela taget är det samma gårdar och samma landsbygd som utvecklas. Om det inte sker en förskjutning från jord till skog är det snarare risk för att en hel del av pengarna försvinner. Då det gäller rädslan att skogen ska hamna i samma träsk som jordbrukspolitiken delas den nog av alla, även den mest förhärdade och hängivna EU-byråkrat. Det vanliga skogsbruket ska förstås köra vidare som idag. Landsbygdsutveckling i det här fallet handlar om att ge draghjälp åt annan näraliggande verksamhet. Det kan vara skogsbilvägar och infrastruktur, utbildning, nätverk, marknadsföring, turism, jakt, fiske, småskalig träförädling och liknande. Annorlunda uttryckt kan man tala om nya möjligheter att leva på sin skogsgård vid sidan av det traditionella jordbruket och skogsbruket. Oavsett vad man tycker så finns skogsfrågorna i EU och det är lika bra att engagera sig, påverka och dra nytta av de möjligheter som ges. DET ÄR FASCINERANDE så mycket som är på väg att slå ut i full blom sedan dagens LBU-program formades; Vi har fått höga trähus, grön el, pellets, etanol, biodiesel, insikt om kolsänkor, vildmarksturism, småskalig teknik, nya byggsystem Allt det här handlar på olika sätt om landsbygdsutveckling. Hur det går med LBU-stöden återstår att se. I slutet av juni kom ministrarna överens om principerna. En nyhet är att man lyfter fram förädling av skogsprodukter i mikroföretag, med upp till 10 anställda. Med god vilja finns möjlighet att göra mer. Det går att fördjupa sig mycket mer i snårskogen med regelverk och EU-byråkrati. Men kanske räcker det att fundera över vad landsbygdsutveckling i sin rätta betydelse egentligen kan förväntas innebära idag och de närmaste tio åren. VI SKOGSÄGARE 4/05 Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN Från regeringen till Skogsägarna Linda Hedlund flyttar arbetsplatsen några stenkast, från regeringskansliet till LRF Skogsägarna där hon är blivande chef. Av Pär Fornling En och annan kommer kanske ihåg henne från den där sommaren i slutet av 80-talet när de döda sälarna på Västkusten plötsligt blev ett huvudnummer i valrörelsen. Då arbetade Linda på Naturvårdsverket och fick svara på många frågor om sälar. Det var alltså via miljöfrågorna vägen ledde vidare ut i skogen. Hon arbetade tidigt med vad som då kallades faunavård och numera biologisk mångfald. Med den bakgrunden är första frågan naturlig: Har vi en rimlig balans mellan produktion och miljö? Jag tycker nog det är lite för mycket miljö i media. Det känns som om produktionen kommer i bakgrunden, folk fattar inte att det här är en viktig näring för landet. Det hoppas jag vi kan ändra på. Samtidigt anser jag självklart att vi ska nyttja skogen hållbart och inte föröda naturresurserna som både vi och våra barn ska leva av. Hur kan bilden ändras? Det är för tidigt att gå in på nu, jag ber att få återkomma när jag kommit in i mitt nya arbete. Men jag tycker att skogsägarrörelsen kommer onödigt dåligt ut i media med tanke på hur duktiga man är. De frivilliga avsättningarna borde kunna föras fram på ett bättre sätt. Hur ser du på skogsägarrörelsen? Positivt förstås, annars skulle jag inte ta jobbet. Det är bra att man kan samarbeta på det sättet och jag ser fram emot att vara med och utveckla organisationen ytterligare. När börjar du? Den första oktober. Så småningom får jag ansvaret för LRF Skogsägarna när Ulf Österblom går i pension om några år. Det känns bra att få ordentlig tid för att sätta sig in i arbetet. Vad innebär ditt nuvarande arbete? Jag ansvarar för skogspolitiken på näringsdepartementet åt ministern, Ulrika Messing. Hur hamnade du där? Jag pluggade i Uppsala och doktorerade 1990 inom viltekologi. Det innebar en del undervisning i faunavård på skogsutbildningarna i Skinnskatteberg och Garpenberg. Därefter blev jag jakthandläggare på naturvårdsverket. Det handlade mycket om älgjakt, men det blev många andra frågor också. Arbetet gled över till mer internationella frågor, inte minst Rio-konferensen med konventionen om biologisk mångfald. Från naturvårdsveket var det inte så långt till miljödepartementet. Därmed var jag i regeringskansliet och för tre år sedan började jag på näringsdepartementet. Vad finns på ditt arbetsbord just nu? I går kom jag från New York efter ett FN-möte om en eventuell skogskonvention. För övrigt har det naturligtvis varit mycket med stormen den här våren. Dessutom har vi den stora skogspolitiska utredningen och en mängd andra frågor. New York låter roligt. I och för sig, men förhandlingar om internationella uppgörelser är ganska sega. Det är väldigt många möten. Dels ska vi komma överens inom EU och dels har vi själva FN-förhandlingarna. Ofta blir det inte ens tid att äta mer än en smörgås farten, det har hänt att jag gått ner ett par kilo under liknande mötesrundor. Får vi någon skogskonvention? Det är tveksamt. Sverige var pådrivande från början, men har blivit mer skeptiska. Det är svårt att nå enighet och vi kan kanske samarbeta lika bra på andra sätt. Hur fungerar regeringens kontakter med skogsnäringen? Från min horisont är det bra kontakter med både skogsindustrierna och skogsägarrörelsen, med ömsesidig respekt för varandras roller. Vi skulle inte klarat insatserna kring stormen utan ett bra samarbete. Är du nöjd med hur stormen hanterades? Ja, jag tycker vi åstadkom mycket under en kort tid. Den politiska processen har underlättats av att det inte funnits några större oenigheter. I vilket ämne doktorerade du? Vattenödlor. Har du haft någon praktisk nytta av den fördjupade kunskapen? En del frågor har jag kunnat besvara som specialist, men avhandlingen ska också ses som ett projekt där man lär sig mycket på vägen. För övrigt träffade jag min man, Kjell- 6 VI SKOGSÄGARE 4/05

I bakgrunden skymtar riksdagshuset, en viktig uppgift för Linda Hedlund är att föra fram familjejordbrukets betydelse för beslutsfattarna där, liksom på andra ställen. Inte minst tycker hon att det finns anledning för Sverige att vara aktivare och mer pådrivande i EU då det gäller skogsfrågorna. Olof, på Öland under mitt fältarbete med avhandlingen. Har ni några barn? Jadå, två hästtokiga tjejer. Susanna 17 år och Linnea 13 år. Hur är din egen relation till skogen? Den har alltid betytt mycket. Jag växte upp i Östergötlands Sturefors med skogen inpå knuten. Då var den en ständig lekplats. I flera år hade jag hund vilket gav många skogspromenader, numera har vi två hästar och tar gärna ridturer i skogen. Annars är det skönt att bara promenera mellan träden och fundera. Jag har behov av att vara ensam ibland, ha det tyst omkring mig och samla tankarna. Om vadå? Det är olika, just nu handlar det mycket om mitt kommande arbete. VI SKOGSÄGARE 4/05 7

Det går över förväntan NYHETER Arbetet i stormskogen går bra, men det finns frågetecken när det gäller statens insatser till föryngringar och vägar. Av Pär Fornling Vår bedömning är att upparbetningen gått över förväntan och att det är viktigt att vi kan fortsätta att behålla ett högt tempo för att minska riskerna för insektsskador framöver, säger Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen Av totalt 75 miljoner kubikmeter räknar Skogsstyrelsen med att hälften av virket hade tagits om hand den första juli. Prognosen för tredje kvartalet är att man hinner ta hand om ytterligare 11 miljoner kubikmeter. För Södras del har takten reducerats en del för att arbetet som planerat ska bli klart i april nästa år. Det finns nämligen inget mervärde i att försöka pressa tiden mer än så. I mitten av augusti hade man tagit hand om drygt 16 av 28 miljoner kubikmeter virke. Skogen som stått kvar över sommaren med rotkontakt har klarat sig fint och vi har dessutom haft hjälp av vädret. Men även om allt går bra får vi inte glömma att det faktiskt fortfarande är en katastrofsituation vi hanterar, konstaterar Södras virkeschef Anders Svensson. Inför hösten har ett antal frågetecken rätats ut och andra tillkommit: Föryngringarna Ännu i slutet av augusti saknades klara besked om hur stödet till föryngringar ska utformas. I de interna förhandlingarna med regeringen har miljöpartiet varit kritiska till att ge stöd till gran. I ett av huvudförslagen räknar Skogsstyrelsen med totalt 800 miljoner kronor, vilket innebär 5 700 kronor per hektar för en vanlig barrplantering (se Vi Skogsägare nr 3-05, sidan 26). Försäkringarna Länsförsäkringar, som dominerar marknaden, räknar med att betala ut 1,2 miljarder kronor i ersättning för skadad skog, dessutom tillkommer drygt en miljard till andra stormskador. Det här innebär att försäkringarna blir dyrare framöver. De mindre sockenbolagen har redan flaggat för premiehöjningar med 50 procent. Höjningen hänger på kostnaderna för våra återförsäkringar. Vi avvaktar tills vidare, men spontant tycker jag 50 procent låter mycket, säger Anders Blomqvist, chef för lantbruksförsäkringar på Länsförsäkringar AB. Tills vidare gäller de gamla priserna. Ett frågetecken berör ersättningar för tekniska skador med sprickor och spänningar i träd som brutits av eller legat i spänn. Sågverken har hävdat att det sänker värdet med 50 kronor kubikmetern i snitt. Försäkringsbolagen menar att man tar hänsyn till det vid besiktningen i skogen och nu verkar det klart att träd i spänn räknas med, liksom de som brutits av. Jag upplever inte att det finns några direkta frågetecken kring ersättningarna, säger Anders Blomqvist. JUST NU! STIHLkvalitet för endast: 1.690:- ord. pris 1.990:- Erbjudandet gäller t.o.m 30 september 2005 STIHL röjsågar från 4.590:- www.stihl.se 020-555 666 8 VI SKOGSÄGARE 4/05

Ett av de väldiga virkeslagren, som i sommar blivit ett något udda turistmål. Sönderkörda vägar Regeringen har anslagit 100 miljoner kronor i extra anslag till vägarna som skadats av virkestransporterna. Frågan gäller fördelningen. LRF Skogs ägarna ser en risk i att pengarna i huvudsak går till de vägar som redan i dag får statsbidrag, eftersom Vägverket har rutiner för att betala ut pengar till dessa. Många skador finns på enskilda vägar utan statsbidrag. Det rimliga är att behandla alla lika och ha någon form av ansökningsförfarande för att få pengar, säger Magnus Niklasson, LRF Skogsägarna. Lagringen Turistbyrån i Ljungby har under sommaren haft 150 200 förfrågningar i veckan från folk som vill titta på lagren! Vi har varit försiktiga med att göra stormen till en turistattraktion, den innebar ju trots allt stort lidande för många, säger Hanna Larsson på turistbyrån. I huvudsak är det sågtimmer som lagras på terminaler. För Södras del är målet att lagra 4 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar en årsförbrukning. Man bör nå dit under september månad. Föreningens största terminal finns i Hammargården, söder om Ljungby, med 275 000 kubikmeter. En del lagras i Kisasjön där man arbetar för att klara syresättningen i vattnet. Insekterna Den relativt blöta sommaren har bidragit till att skräckscenarierna inte förverkligats. SLU håller fast vid bedömningen att 5 procent av de stormfällda träden angrips av granbarkborren. För att undvika massförökning är det viktigt att få ut virket innan insekterna kläcks nästa sommar. Dessutom är det bra om sommaren 2006 blir kylig. Olyckorna I augusti hade nio personer omkommit i stormarbetet och ett 60-tal fått allvarliga skador som anmälts till Arbetsmiljöverket. Men tidigare undersökningar visar att knappt hälften av olyckorna anmäls. Akutmottagningarna i Växjö och Ljungby har sedan stormen dagligen fått in personer som skadats i röjningsarbetet. Transporterna Tillståndet för att använda utländska chaufförer har förlängts till 30 november, men Södra räknar med att förstärkningen behövs längre än så. VI SKOGSÄGARE 4/05 9

NYHETER En fusion för att expandera Efter en del stötestenar i början av vägen gick fusionen mellan NLS och Norra som på räls. Nu är arbetet i full gång med att formera den stora föreningen. Av Pär Fornling Faktaruta: fusionen Innan fusionen hade NLS 3 750 medlemmar och Norra kring 9 000 medlemmar. Omsättningen i föreningen stiger till 1,5 miljarder kronor. Föreningen har tre sågverk (Kåge, Sävar, Lycksele), en stolpfabrik utanför Bjurum och komponenttillverkning i anslutning till Kågesågen. Norras virkesfångst förra året var 1,32 miljoner kubikmeter och NLS 0,34. För 15 år sedan var det elva skogsägarföreningar i landet, sedan den 1 september är det fyra. Drivkraften i utvecklingen är storleksfördelarna och fusionen mellan NLS (Norrbottens Läns Skogsägarförening) och Norra Skogsägarna är förstås inget undantag. Vi räknar med att sänka de administrativa kostnaderna med sex miljoner kronor om året, dessutom får vi en bättre ställning på virkesmarknaden, säger VD Bo T Holm. Så blir det när en större mängd virke kan hanteras från ett huvudkontor, med ett datasystem och ett ekonomisystem. Däremot handlar det inte om besparingar i fältorganisationen för att skaffa virke. Det här är ingen fusion för att spara utan för att expandera, betonar Bo T Holm. Ett av målen är ta 50 procent av virkesmarknaden i Norrbotten, där andelen idag är kring 40 procent. Det är fullt realistiskt genom aktivt arbete och marknadsföring, säger Ulf Hannu. Som ordförande för NLS har han varit med på hela resan till Norra Skogsägarna, vilket varit en ganska ryckig färd. Här är några vägmärken: På våren 2002 tog Norra över Holmens virkesorganisation i Luleå-distriktet. Därmed klev man in på grannföreningens kärnområde, vilket mottogs med blandade känslor inom NLS. Likväl väcktes den gamla tanken på en fusion till liv och man tillsatte en gemensam utredning. I slutet av februari 2003 avbröts fusionsarbetet. En springande punkt gällde att Norra ville lägga ner Bodensågen. När det låst sig vid förhandlingsbordet är det inte helt lätt för samma aktörer att göra omtag, men i november ändrades laguppställningen genom att Norra fick både ny ordförande och ny VD. På Norras stämma i januari 2005 fanns en motion från Vindeln om att söka samarbete med NLS som antogs med en skarpare skrivning än vad styrelsen föreslagit. Därefter gick det fort: I maj 2005 träffades föreningarnas presidier (tre från vardera styrelsen+vd) en eftermiddag i Skellefteå. När man åkte därifrån var allt bäddat för att gå ihop. På förmiddagen den 21 juni höll bägge styrelserna varsitt styrelsemöte i Piteå, med fusion som enda fråga. Bägge var färdiga till lunchen och bägge var positiva. Fusionen offentliggjordes på en presskonferens samma eftermiddag. Den 1 augusti höll NLS extra stämma i Boden, där 39 av 40 ombud sade ja. Eftersom det är långt mer än 90 procent behövdes ingen ytterligare stämma. På Norras extra stämma den 8:e augusti ropade nästan alla 99 ombuden ja. Därmed var saken klar. Det känns oerhört bra. Vi får ett bättre läge på virkesmarknaden, är starkare när det gäller att företräda familjeskogsbrukarna och driva de näringspolitiska frågorna, säger Norras ordförande Tomas Mörtsell. Till utmaningarna efter en fusion hör att hålla ihop den större föreningen. Det bör gå smidigt, i synnerhet som enigheten varit så total om att gå ihop, säger Tomas Mörtsell. Vid Norras stämma i januari väljs en ny styrelse, fram till dess ingår norrbottningarna Ulf Hannu, Ulf Bjuhr och Torgny Hardselius som adjungerande ledamöter. Under åren med alla fusioner är NLS den enda förening som varit sig lik ända sedan bildandet 1933. Känns det vemodigt att NLS nu upphört som självständig förening efter så många år? En nöjd kvartett med nyckelpersonerna bakom fusionen, norras ordförande Tomas Mörtsell, Ulf Hannu NLS, VD Bo T Holm och Ingemar Nilsson, NLS. 10 VI SKOGSÄGARE 4/05

Impregnerad miljöfråga Ett orosmoln kring fusionen har varit en eventuell miljöskuld från impregneringen vid sågen i Boden. Våra miljöjurister gör bedömningen att eventuella kostnader för sanering inte drabbar föreningen, säger Norras ordförande Tomas Mörtsell Ingemar Nilsson, som nu äger sågen, hoppas att det inte blir några kostnader alls. En preliminär rapport visar att föroreningarna är mindre än befarat och om marken är förorenad har bolaget likväl följt de bestämmelser som då gällde, konstaterar han. Det är klart man känner respekt när man ser på hur de som startade det hela fick kämpa och sätta sina gårdar i pant för att finansiera föreningen. Men det här är en naturlig utveckling och jag tror våra grundare skulle förstå varför vi gör det, säger Ulf Hannu. Ingemar Nilsson laddar inför de nya uppgifterna med en skogspromenad. Går sin egen väg Redan när Ingemar Nilsson tillträdde som VD för NLS antog han att en fusion skulle vara bra. Han blev ännu mer övertygad efter att ha studerat siffrorna närmare. Nyckeltalen visade att vi hade en anskaffningskostnad på 50 kronor per kubikmeter virke, medan de större föreningarna låg på 30 kronor. Skillnaderna låg inte så mycket på fältarbetet, utan mer på administrationen, konstaterar Ingemar Nilsson. Det blir helt enkelt billigare att administrera om kostnaderna för huvudkontoret kan fördelas på många fler kubikmeter virke. Men när Ingemar Nilsson började i oktober år 2003 hade den tilltänkta fusionen med Norra havererat. Det var alltså bara att göra det bästa av situationen och ta itu med ett mer akut problem som dök upp i analysen av siffrorna och marknaden: Bodensågen. Våren 2004 insåg jag att den långsiktiga konjunkturen och förlusterna gjorde att det var alltför stora risker att fortsätta verksamheten i de gamla hjulspåren, säger han. Att bara lägga ner sågen var inget alternativ. Avvecklingskostnaderna skulle bli så dyra att också föreningens verksamhet äventyrades. Lösningen blev avveckla själva sågverket, men behålla impregnering och hyvling. Det var möjligt genom en uppgörelse med SCA som innerbär att bolaget förädlar virke i Boden. I gengälld har NLS förbundit sig att leverera 100 000 kubikmeter sågtimmer om året till SCA. Avtalet, som nu rullat på i ett halvt år, gäller i ytterligare 4,5 år. Sågverksutrustningen såldes till Ikea i Ryssland, av en man som visste precis vad han köpte: NLS förre VD Tomas Bergdahl. Då fusionsplanerna snurrade för fullt i första omgången passade han på att se sig om efter nytt arbete och flyttade till IKEA-ägda Swedwood. Genom den affären och SCAavtalet var mycket förändrat. Innan dess satt föreningen fast med 40 miljoner kronor i sågen. Vi fick tillbaks nästan alla de pengarna, säger Ingemar Nilsson. Eftersom Norra konkurrerar med SCA var det mindre lämpligt att ta med Bodensågen i fusionen. Lösningen blev att Ingemar Nilsson den 16:e augusti själv tog över verksamheten. Köpesumman är inte officiell, men han säger sig vara nöjd med uppgörelsen. Bolaget går i stort sett med nollresultat i dagsläget, men de närmsta 4,5 åren är i alla fall tryggade genom avtalet med SCA. Jag tänker inte själv bli operativ i verksamheten, utan räknar med att få tid för en del konsultarbete också, säger han. Ingemar Nilsson är själv skogsägare och medlem i föreningen, men har framför allt erfarenheter från övriga näringslivet. Frågan är vad inhoppet i kooperationen gett för erfarenheter? I grunden tycker jag den ekonomiska föreningen är bra. Arbetet är kanske lite omständigare än i andra företag och det blir lite mer politik i frågorna, men jag tycker vår styrelse har fungerat mycket affärsmässigt och handlingskraftigt. Om jag ska säga något negativ så tycker jag att medlemsengagemanget är lite dåligt. På SBO-möten och liknande kom i genomsnitt fem procent av medlemmarna. Här måste man få till en förbättring. VI SKOGSÄGARE 4/05 11

FORSKNING Snytbaggar invaderar brända hyggen Hyggesbränningen görs oftast i syfte att gynna sällsynta, brandälskande, insektsarter. Men också snytbaggarna uppskattar nybrända hyggen! Resultat från forskningsinstitutet Skogforsk visar att hela föryngringar kan förstöras av snytbaggar om plantering görs för tidigt efter bränning. Det är oklart varför skadorna blir så svåra, men det kan bero på att bränningen lockar snytbaggar till platsen. Det kan också bero på att färska plantor är den enda mat som finns när snytbaggarna landar på en Räkna med din skog Kunskap direkt rådgivaren på nätet erbjuder allt fler möjligheter för dig som äger skog. Där finns en mängd fakta, råd, övningar och frågesporter. Sajten innehåller också en flera räknesnurror där man kan räkna på sin egen skog; plats där all annan vegetation har brunnit upp, säger Henrik von Hofsten på Skogforsk. I Sverige hyggesbränner skogsbruket något tusental hektar skogsmark varje år. Syftet är att gynna sällsynta djur och växter som är beroende av att det brinner i skogen. Krav på hyggesbränning finns dessutom inskrivet i certifieringskraven för de båda certifieringssystemen FSC och PEFC. Risken för allvarliga snytbaggeangrepp är störst på nyupptagna hyggen och på nyligen brända hyggen. Vårt råd är att ha is i magen och vänta med planteringen minst tre år efter slutavverkning och minst två år efter bränning. Då minskar risken för snyt baggeskador markant, säger Henrik von Hofsten. Fakta om snytbaggeskador Snytbaggen äter barken på nyplanterade tall- och granplantor med påföljd att plantorna ringbarkas och dör. Skadorna beräknas kosta skogsbruket flera hundra miljoner kronor per år. Snytbaggeangrepp kan bli allvarliga efter bränning även i inre Norrland där snytbaggen normalt inte är ett stort problem. beräkna volymen på enskilda träd, räkna om virkesvolymer från en måttenhet till en annan (m 3 to, m 3 fub, m 3 sk) eller ta reda på frostrisken i ett bestånd. Inför planteringen finns en övning att ta med i förberedelserna. Sätt plantan rätt med tips om rätt planteringspunkt beroende på hur marken ser ut. En bild från Sätt plantan rätt. Gå in på www.kunskapdirekt. se och välj fliken Verktyg. Filmen om arbete i stormfälld skog ser ut så här. En film som räddar liv Skogforsk har tagit fram en instruktionsfilm för arbete i stormfälld skog. Den beskriver hur huggare arbetar säkert inom skogsmaskinernas riskområde. Filmen distribueras av skogsägareföreningarna, skogsvårdsstyrelserna och SMF (Skogsmaskinföretagarna). Filmen består av fyra kapitel: 1. Planering Säkerhetstänkandet börjar redan vid planeringen - rätt maskin på rätt plats. Ställ kvalitetskrav på dem du anlitar. 2. Motorsågsarbete Huggarinstruktören Svante Hansson tipsar om bra rutiner och visar motorsågsarbete stormkap, motkap och V-kap. 3. Lagarbete Ett rutinerat lag (huggare/ skördare) går igenom säkra arbetssätt och ger tips. 4. Maskinarbete Vissa bestånd är för farliga för huggare, men även i ett renodlat maskinlagg måste man tänka på säkerheten. Så här kunde granarna ha sett ut om det inte vore för den kalla och blöta sommaren förra året. Inte en kotte i skogen I år blir det rekordlite kottar på de svenska granarna. Följden blir fröbrist, ett sämre utbud av granplantor och lägre virkes produktion i de gran skogar som anläggs efter stormen. Kottbristen kommer att gälla i hela landet, både i skogen och i skogsbrukets granfröplantager. Orsaken är den blöta och kalla sommaren 2004 som gjorde att det inte bildades några blomknoppar på granen knoppar som skulle ha blommat och givit kottar i år. Olle Rosenberg på Skogforsk har rest land och rike runt i jakten på granblommor för sin forskning om skadeinsekter på grankottar: Skogforsks kott- och fröprognos från i höstas vittnade om att det skulle bli ont om granblommor i år, men vi förstod inte att det skulle bli så här lite. Trots att vi har besökt många granfröplantager har vi bara hittat sex träd som når upp till det ganska modesta kravet på minst fem blommor, säger han. För skogsägare som vill plantera gran efter stormen blir fröbristen kännbar. Plantagerna erbjuder i vanliga fall förädlat frö som producerar träd med högre tillväxt och värde än frö från svenska granskogar. Eftersom granen i södra Sverige inte har blommat ordentligt på flera år är lagren av plantagefrö i det närmaste slut. Nu tvingas många plantskolor använda gamla lager av skogsfrö som ger lägre virkesproduktion än förädlat frö. Men det är inte bara skogsbruket som får problem när granen inte vill blomma. Utan kottar blir det också ont om mat för fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett. Nytt från Skogforsk produceras av Skogsbrukets Forskningsinstitut Kontaktperson på Skogforsk är Malin von Essen, tel 018-18 85 76 malin.vonessen@skogforsk.se 12 VI SKOGSÄGARE 4/05

Känslan i en skogsmaskin från John Deere Forestry John Deere 1470D med CH8-kran är en extremt produktiv skördare. Lekande lätt hanteras även de riktigt tunga träden. Begreppet körglädje har aldrig varit mer relevant när det gäller en skogsmaskin. Alla våra skördare och skotare är perfekt anpassade till sina olika arbetsuppgifter. Suveräna medspårningsegenskaper hos en gallringskotare tycker vi är lika viktiga som vår största skördares spektakulära styrrkeuppvisningar i grovskogen. Därför fi nns den där speciella känslan inbyggd i alla skogsmaskiner - stora som små - från John Deere Forestry. Känslan är svår att beskriva. Bäst är att du upplever den själv.

www.johndeere.se PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

SKOGSSKÖTSEL Blädning, naturkultur eller trakthyggesbruk? En exkursion om kalhyggesfritt granskogsbruk i början av sommaren låg rätt i tiden. Nu ifrågasätts åter skogsbrukets hyggen av olika skäl. Av Pär Fornling Ett av uppdragen för regeringens skogspolitiska utredning, som pågår för fullt, är att titta på alternativ till dagens skogsbruk. Vad det innebär återstår att se. I första hand kan alternativen komma att gälla rekreationsskog nära tätorterna. I en annan utredning arbetar Skogsstyrelsen med att hitta en strategi för kontinuitetsskogarna. Det handlar mer om naturvårdsskäl i skogar som varit sig i stort sett lika sedan år 1700. Enligt Skogsstyrelsen finns det knappa 2 miljoner hektar kontinuitetsskog. Det mesta är på väg att skyddas genom reservat, men för resten förväntas det bli krav på speciell skötsel. En försöksyta med hård blädning. Hela 85 procent av de största träden här togs bort 1991. De klena träden som lämnats kvar vill inte börja växa ordentligt och man tappar tillväxt. Resultaten pekar mot att blädningen bör vara mycket försiktigare, rådet är att hugga en knapp tredjedel av träden. I försöket med naturkultur planteras tall- och granplantor bredvid var andra för att se vilken som klarar sig bäst. Dessutom lanserar professor Mats Hagner något som kallas naturkultur, ett skötselsystem där träden huggs successivt när de nått bästa värde. Tanken är att befria och släppa fram undertryckta träd av god kvalité. Vid behov kompletteras den naturliga föryngringen med plantering. Tre kommuner Lidingö, Lycksele och Ludvika har redan flaggat för att skogarna ska skötas enligt naturkultur. Förgrundsmännen till dagens skogsbruk följer nog förvånat debatten i sin himmel, liksom veteranerna som fullföljt planerna från 30-talet. Det var då forskarna insåg att något måste göras. För att få upp produktionen förbereddes en övergång från blädning till kalhyggen, eller trakthyggesbruk som det kallas i dagens version. Världskriget kom emellan, men därefter tog det fart. Efter SCA och Modo gick Domänverket över från blädningsskogsbruk till ett trakthyggesbruk, berättar P-O Bäckström, professor emeritus vid institutionen för skogsskötsel på SLU i Umeå. En del gick för långt, med hormoslyr och annat. Men det där raderades successivt ut och nu klarar vi naturhänsynen. I vissa delar kan det behövas alternativ, men jag är övertygad om att trakthyggesbruket är rätt, säger han bestämt och påminner om att dåtidens forskare och skogsmän var fullständigt övertygade om att systemskiftet var rätt. Det är oroväckande om gammal kunskap kastas överbord. Glöm inte att vi 1950 hade en avverkningsvolym på 50 miljoner kubikmeter. I dag är det dubbelt så mycket. Att dagens skogsbruk är överlägset när det gäller volymproduktion bekräftas av forskningsprojektet kalhyggesfritt granskogsbruk finansierat av Brattåstiftelsen och Norrskogs forskningsstiftelse. Lars Lundqvist, som doktorerat på blädning, har sammanställt resultaten och stöder sig på egna försök i trakterna kring Östersund. Blädningen går ut på att ha ett fullskiktat bestånd (med träd i alla åldrar) och i olika omgångar avverka de största träden. En nyckelfråga är hur stor varje avverkning bör vara. Försöken visar att bästa metoden för blädning är att hugga omkring 30 procent av de största träden och återkomma med en ny huggning när skogen åter vuxit ikapp till utgångsläget. Om man glesar ut mer kunde man tänka sig att ungskogen som lämnas kvar sätter fart, men av någon anledning händer inte så mycket, säger Lars Lundqvist. Om 30 procent huggs är tillväxten ungefär lika stor som i en orörd skog. Om 85 procent av de största träden huggs är tillväxten 30 procent lägre. Om 60 procent huggs är tillväxten 20 procent lägre. I försökområdet handlar det som bäst om en tillväxt på 6 kubikmeter per år. Med en vanlig avverkning, markberedning och föryngring förmodas tillväxten blir 9 kubikmeter, alltså 50 procent högre. Vi har lärt oss mycket av det här. Den modell med trakthyggesbruket som vi kör idag fungerar bäst ekonomiskt, men där det finns andra skäl att ha ett kontinuerligt skogsbruk fungerar en lätt blädning bäst, konstaterar skogsvårdschef Per Persson, SCA, på vars marker försöken gjorts. 16 VI SKOGSÄGARE 4/05

Björn Elfving, institutionen för skogsskötsel, varnar för att kvarstående träd och plantor skadas vid blädningsingreppen. Jonas Cedergren leder skogsstyrelsens treåriga utredning om kontinuitetsskogar. Per Persson, skogsvårdschef SCA, räknar med 50 procent högre tillväxt i det vanliga skogsbruket jämfört med blädning. Lars Lundqvist konstaterar att plantorna växer långsamt i blädningsskogen. Professor emeritus P-O Bäckström, säger sig vara väldigt skeptisk till naturkultur. Det finns en risk att hugga bort för mycket och det är tveksamt om det fungerar att plantera där det är glest. Christina Nilsson, Skogsvårdsstyrelsen i Storuman, berättar att det finns enstaka markägare som vill bläda skogen, men oftast faller det på att virkesförådet kommer under den gräns som lagen tillåter. I blädningen slipper man plantera, å andra sidan kan man inte tillgodogöra sig förädlingsvinsterna, som gör att varje plantgengeration växer drygt 20 procent bättre än den tidigare. Till riskerna med blädning hör att flera ingrepp ger skador på träden och dessutom risk för rotröta som får fäste i stubbar och öppna skador. Professor Björn Elfving har jämfört ett närliggande försök enligt naturkultur med en konventionell contortaplantering i samma område. Här är skillnaderna i tillväxt ännu mer påtagliga. Efter att de avverkningsmogna träden tagits bort (höggallring) har området med naturkultur kompletterats med plantering utan markberedning. Jag betvivlar att planteringen har någon större betydelse för beståndets utveckling, bortfallet av plantor lär bli stor, säger Björn Elfving. Eftersom kompletterande plantering är en huvudpoäng med naturkultur har Mats Hagner förstås en annan åsikt, så debatten lär fortsätta. Tillväxten beräknas i alla fall vara hälften så stor jämfört med den angränsande contortaplanteringen. Med hjälp av analysverktyg (Heureka) har Björn Elving skrivit fram utvecklingen. Med hänsyn till planteringskostnaderna får vi ett årligt avkastningsvärde på 1 000 kronor per hektar och år från contortan, jämfört med 400 kronor i det kalhyggesfria skogsbruket, summerar Björn Elfving. VI SKOGSÄGARE 4/05 17

Gyllene tider för teknikföretagen TEKNIK I skuggan av problem för annan industri går tillverkningen av skogsmaskiner för högvarv. För den breda allmänheten är industrin ganska anonym eftersom företagen sällan finns på börslistorna. Flertalet är dessutom små och väldigt produktionsorienterade. En bra värdemätare är Elmia Wood, världens största skogsmässa, där det i år var högtryck. Frågan är om mässan någonsin hållits i en så positiv konjunktur. En förklaring, med trista förtecken, är stormen som skapat ett omedelbart och stort behov av maskiner. Men det finns flera underliggande trender som drar åt samma håll: TIPS: I en tidigare artikel om Skogens dolda miljardindustri kartlades marknaden och exportframgångarna för den småskaliga tekniken (Vi skogsägare nr 5-04, som kan läsas på www.atl.nu/skog). Den nordiska kortvirkesmetoden fortsätter vinna terräng ute i världen. Mycket av världens skogsbruk väntar fortfarande på mekanisering och inte minst är Ryssland en tillväxtmarknad. Självverksamheten är fortsatt hög bland skogsägarna och har vidgats med ny teknik som terränghjulingar och småskalig förädling. Utöver den direkt ekonomiska nyttan tycker många helt enkelt det är roligt och stimulerande att arbeta i den egna skogen och göra något handfast i en tid när flera andra arbeten är ganska abstrakta. Det finns många nya engagerade skogsägare, inte minst i östeuropa, som tilltalas av den svenska tekniken. I en del länder med relativt låga arbetskraftskostnader får det som är småskaligt här hemma en mer industriell tillämpning. Och sist, men inte minst, har Sverige och Finland många duktiga och uppfinningsrika företagare som arbetar med skogsteknik. Bilden som faktiskt alla företag vi talat med ger är närmast odelat positiv, på de följande sidorna presenteras några av dem. Alstor AB Maskin med hytt För några år sedan tillverkade Alstor tio maskiner om året. Nästa steg var att dubbla produktionen och nu räknar vd Lars Jansson med att leverera en maskin i veckan från fabriken i Dingle. I gryningen, samma dag som Elmia Wood öppnade, var en ny modell klar. Det är en variant med hytt som jämfört med den lilla öppna miniskotaren har kraftigare chassi och ny motor. Dessutom kan man lyfta på utrustning för att processa virke med hjälp av en stegmatare och en kap som klipper av stockar upp till 15 centimeters diameter. Vd Lars Jansson. Företaget, som omsätter runt 20 miljoner kronor, arbetar mycket med underleverantörer. Omkring en femtedel av maskinerna går på export. Den nya modellen med hytt. Gremo AB Marknadschef Ingmar Sandahl. En tredjedel export Gremo har kommit igen efter konkursen för några år sedan. Numera är företaget familjeägt och i år planeras för 65 maskiner. Försäljningen ökar med 10 15 procent om året och vi omsätter runt 200 miljoner kronor, av det kommer en knapp tredjedel från exporten. De stora marknaderna är Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark, berättar marknadschef Ingmar Sandahl. Gallringsskördaren 1050 har fått en ny hytt. 18 VI SKOGSÄGARE 4/05

John Deere Forestry Group Flera skäl för en fortsatt växande marknad Chefen för världens största skogsmaskintillverkare kör Volvo, gillar Europa och tror på den nordiska kortvirkesmetoden. Den har absolut flera fördelar och vinner terräng, också i USA. För tre år sedan sålde vi 80 skördare där och förra året var det 200. Men vi har också maskiner för att tillvarata hela träd och under överskådlig tid får vi leva med bägge systemen, säger Eric Hansotia, direktör och chef för John Deere Forestry Group. För fem år sedan köpte det amerikanska företaget Timberjack och nu har man tagit steget fullt ut genom att också döpa om skogsmaskinerna till John Deere. Färgen är fortsatt grön, fast i en något ljusare nyans, precis som företagets jordbrukstraktorer. Det var i jordbruket allt startade när smeden John Deere började tillverka sina unika plogar år 1837. Av smedjan har det blivit en koncern som omsätter kring 20 miljarder dollar, varav divisionen Forest och construction står för ungefär 20 procent. Därmed är man i särklass störst i världen med drygt 40 procents marknadsandel för tunga skogsmaskiner. Och det finns förutsättningar att fortsätta växa. Jag är optimist med tanke Datadisplayen visar produktivitet och bränsleförbrukning, det är en av många saker som visas i det nya analyssystemet. på möjligheterna, säger Eric Hansotia och pekar på två viktiga trender i världen. För det första ser vi hur papperskonsumtionen i stort sett följer världsekonomins utveckling. För det andra utvecklas ekonomier som Indien och Kina starkt, därmed ökar efterfrågan på papper och and ra produkter. Dessutom görs mycket avverkning i världen med gamla manuella metoder. Tekniken behöver moderniseras och mekaniseras, vilket ger tillväxt. Inte minst ser jag stora möjligheter i Ryssland. Eric Hansotia, som själv är tekniker i grunden, förutser att vi kommer att få se mer automatisering och elektronik som Eric Hansotia, chef för John Deeres skogsdivision. Nyanserna skiljer, men det är fortfarande gult och grönt som gäller för det som tidigare hette Timberjack. underlättar förarens arbete. Vårt nya system för att diagnostisera maskinen, för att den ska producera maximalt, är ett exempel. En liten detalj är att analysen visar om sågkedjan är tillräckligt skarp, men det är mycket mer än så. Du kan se produktionen i olika moment, vilket hjälper föraren att hitta bäst arbetsteknik. Genom en mängd olika mätpunkter görs också en teknisk analys som hjälper till att identifiera slitna komponenter som kan bytas innan de går sönder och därmed förebygga reparationer, berättar Eric Hansotia. En annan gren av samma elektronik- och informationsteknologi talar för kortvirkesmetoden. En fördel med att få hela träd till sågverket är att du kan välja där hur de ska användas. Men genom dagens teknik kan man säga att optimeringen flyttat ut i skogen, där man direkt kan svara på industrins önskemål om dimensioner och trädslag, konstaterar Eric Hansotia. Då det gäller integrationen av de bägge företagen framhåller han att de kompletterar varandra väl. Allmänt kan man nog säga att Timberjack var lite mer kundorienterat och John Deere lite mer produktorienterat. Därför passar det som hand i handske att ha allt under ett tak. Rottne Industri AB Tror på Ryssland För att möta ökad efterfrågan har småländska Rottne byggt en ny monteringshall. Jämfört med förra året har produktionen ökat med 20 procent, berättar vd Jarl Petersson. Det innebär 200 maskiner, ganska jämt fördelade på skotare och skördare. Hälften går på export, där Ryssland är en växande och lovande marknad. Företaget är i full färd med att bygga upp en serviceorganisation där. Alla tre skördarna är i grunden nya modeller, med i princip samma hytt och servicevänliga motorer, men tekniken fortsätter att utvecklas. En nyhet är att utskjutets längd på kranen kan förändras. Hänger man på ett tungt aggregat kortas det ett par meter. Rottne omsätter 360 miljoner kronor och har 250 personer anställda. Vd Jarl Petersson. Längden på bommen ändras mekaniskt med bultarna. VI SKOGSÄGARE 4/05 19

TEKNIK Vimek AB Ny redskapsbärare Vimek i Vindeln hittar ständigt nya tillämpningar och utvecklingsmöjligheter för den lilla skotaren, som är basen i produktionen. Det senaste tillskottet är redskapsbäraren 404. Traktordelen känns igen från skotaren 606, men den har fått en vridbar midja, vilket ger bra svängegenskaper (svängvinkeln är 80 grader). Därmed ålar den sig fram i de flesta bestånd, begränsningen är i princip maskinens bredd på 1,8 meter. Redskapsbäraren kan utrustas med olika redskap för dikesrensning, röjning (med Vimeks stjärnröjare) och olika skördarhuvuden. Grundmaskinen kostar 595 000 kronor, till det kommer redskapen. Vimek omsätter 23 miljoner kronor, varav en fjärdedel från export. Vi ska fortsätta växa. Inte minst hoppas jag en hel del på Vimeks nye vd Patrik Rönqvist, kommer närmast från försvaret. den tyska marknaden. Våra maskiner passar bra i deras granbestånd, där man i princip kan köra rakt in utan att ta upp några stickvägar, säger företagets nye vd Patrik Rönqvist. Den största utlandsmarknaden är annars Tjeckien. Förra året gick hälften av den lite större skotaren (606) dit. Den nya redskapsbäraren 404, här som engreppsskördare. Fors MW Produktionsrekord Vagnarna har fått ny design med rundade bankar i stället för svetsade, det finns också en löstagbar belysningsramp som enkelt hängs på vagnen. Leif Fors. Fors MW, med tillverkning i Estland, har växt snabbt sedan starten i början på 90-talet. Till skogsbruket gör man Farma skogsvagnar och traktorprocessorn Niab. Företagets grundare, Leif Fors, hårdtestar själv utrustningen på den skogsegendom han har byggt upp i Estland (se Vi Skogsägare nr 1-04, som kan läsas på nätet www.atl.nu/skog). I början av sommaren hade man tillverkat fler skogsvagnar än under hela förra året. I år gör vi nog 1 200 vagnar, varav ungefär hälften säljs i Sverige, säger Leif Fors. För Niab-aggregaten är utvecklingen densamma. Vid halvårsskiftet hade man sålt 100 stycken, vilket är mer än en fördubbling jämfört med helåret 2004. Leif Fors räknar med att företaget i år omsätter 240 miljoner kronor, varav 60 procent kommer från skogsprodukterna. 20 VI SKOGSÄGARE 4/05