KONSEKVENSUT- Diarienummer REDNING 1(6) Rättsenheten Konsekvensutredning för lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods i Göteborgs kommun 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1.1 Bakgrund Enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands län lokala trafikföreskrifter (14 TFS 2013:56) är det förbjudet att transportera farligt gods på gator och allmänna vägar i Göteborgs kommun, med undantag för vissa gator och vägar. Sedan Länsstyrelsens beslut har bland annat förändringar i vägnätet skett vilket föranleder en omskrivning av föreskriften. I Länsstyrelsens föreskrift används begrepp såsom primära och sekundära transportleder för farligt gods. Transportstyrelsen har i avgörande den 13 april 2015 (TSV 2014-3230) meddelat att begreppen inte är vedertagna uttryck och begreppen kan därför inte förekomma i föreskrifter utan en tydlig förklaring av vad begreppen innebär. Vidare har utformningen av undantaget i föreskriften om transporter till avrespektive pålastningsplatsen föranlett olika tolkningar som står i motsats till varandra. I föreskriften om transport av farligt gods finns även Länsstyrelsens reglering om tunnelkategorisering vilket bör ses över i samband med omskrivningen. Mot denna bakgrund har Länsstyrelsen initierat ärendet om omskrivning av föreskriften. Länsstyrelsen har i ärendet haft samråd med polismyndigheten, trafikverket, Göteborgs Stad och räddningstjänsten. Denna konsekvensutredning avser endast de förändringar som görs gällande i föreskriften 14 TFS 2013:56. 1.2 Vad är problemet och vad ska uppnås? Tillägg samt borttag av gator och vägar Oljevägsmotet finns inte längre och bör istället ersättas av Ytterhamnsmotet i föreskriften. Vidare föreslås att Tankgatan tas bort från föreskriften då den har enskild väghållning och istället bör Ytterhamnsvägen läggas till. Postadress: 403 40 Göteborg Telefon: 010-2244000 (växel) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se
2(6) Ett problem som uppstått med den nuvarande föreskriften är att märkespliktiga transporter med farligt gods bryter mot föreskriften när de åker mellan norrgående körfält E6/E20 Kungsbackaleden till väg 40 Boråsleden och åt andra hållet, från väg 40 Boråsleden till södergående körfält E6/E20 Kungsbackaleden. Samma problematik finns även vid Jordfallsbron på väg 587.1. Mot denna bakgrund föreslås att Sankt Sigfridsgatan, Mejerigatan och väg 587.1 skrivs in som tillåtna transportvägar. Föreskriften bör även korrigeras på så sätt att väg 40 ändras till väg 27/40. Göteborgs Stad har föreslagit att vägarna ut till Frihamnen ska tas bort då Stena Railferry AB avvecklat sin verksamhet i Frihamnen och det inte längre finns behov av att tillåta farligt gods transporter på Hjalmar Brantingsgatan, Frihamnsviadukten och Lundby Hamngata. Kortast lämpligaste väg Det har kommit till Länsstyrelsens kännedom om att undantaget i föreskriften om transporter till av- respektive pålastningsplatsen föranlett olika tolkningar. Bland annat har frågan uppkommit huruvida det är tillåtet att framföra gastransporter på sekundära transportleder om vägen bedöms vara den kortaste och lämpligaste vägen. Det har även framkommit önskemål om råd kring hur bedömningen av kortast lämpligast väg ska göras. Primära och sekundära transportleder för farligt gods Med anledning av Transportstyrelsens avgörande bör Länsstyrelsen ta bort begreppen primära och sekundära transportleder för farligt gods från föreskriften för att undvika missförstånd. Uppdelningen av primära och sekundära transportleder grundar sig på huruvida transporten avser genomfart eller till eller från av- eller pålastningsplats. Det finns önskemål om att den uppdelningen är kvar för att styra trafiken. I nuvarande föreskrift finns även begränsningar avseende vilka farligt godsklasser som får transporteras på de så kallade sekundära transportlederna. Behovet av den uppdelningen har ifrågasatts, särskilt med tanke på att undantaget i föreskriften kan tolkas på så sätt att förbuden på sekundära transportleder inte gäller om vägen är den kortast lämpliga vägen. Tunnelkategoristeringen I Länsstyrelsen i Västra Götalands län lokala trafikföreskrifter 14 TFS 2013:56 om transport av farligt gods finns även en reglering om tunnelkategorisering. För att undvika missförstånd vid eventuella framtida föreskriftsändringar bör tunnelkategoriseringen flyttas till en egen föreskrift. Vad som ska uppnås Syftet med regleringen är att styra transporter av farligt gods för att begränsa skador på liv, hälsa, miljö och egendom samtidigt som samhällsnyttan med transporterna tillgodoses. För att uppnå syftet bör föreskriften skrivas om så att den blir tydligare, vilket bedöms öka både trafiksäkerheten och rättssäkerheten.
3(6) 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar 2.1.1. Alternativ som inte innebär reglering Ett alternativ är att inte vidta någon åtgärd alls, vilket innebär att den befintliga föreskriften 14 TFS 2013:56 fortsätter att gälla. 2.1.2. Länsstyrelsen upphäver befintlig föreskrift Ett andra alternativ är att Länsstyrelsen upphäver den befintliga föreskriften 14 TFS 2013:56. Detta skulle innebära att det inte längre finns någon reglering om transport av farligt gods utmed de aktuella vägarna. 2.1.3. Länsstyrelsen beslutar om nya föreskrifter och upphäver befintlig föreskrift Ett tredje alternativ är att Länsstyrelsen beslutar om nya föreskrifter med beskrivna ändringar och upphäver samtidigt den befintliga föreskriften 14 TFS 2013:56. 2.2 Effekten om reglering inte kommer till stånd Om en reglering inte kommer till stånd kommer svårigheterna att tolka föreskriften att vara kvar. Vidare kommer det att saknas tillåtna transportvägar som behövs och samtidigt finnas kvar transportvägar som inte längre behövs. Länsstyrelsen bedömer att en reviderad föreskrift innebär en bättre trafikmiljö och bör minska risken för allvarliga konsekvenser vid en eventuell olycka. 3. Vilka berörs av reglering? De som berörs direkt av en reglering är alla transportörer och verksamheter som hanterar farligt gods och som verkar eller kommer att verka i kommunen. Även kunder till dessa kan komma att påverkas. I kundgruppen ingår såväl företag såsom privatpersoner. I ett indirekt perspektiv berörs möjligen även kunder till dessa företag. Regleringen berör även trafikanterna på vägen och invånarna i Göteborgs kommun, särskilt vid händelse av en olycka. Detta inbegriper framförallt boende utmed vägarna som används för transporter med farligt gods. Vidare berörs trafikverket som står för eventuell utmärkning av förbuden och polismyndigheten för övervakning av att trafikföreskriften följs. 4. Bemyndigandet Enligt 10 kap. 3 2 c och 10 kap. 1 tredje stycket trafikförordningen (1998:1276) meddelar Länsstyrelsen lokala trafikföreskrifter om särskilda trafikregler för transport av farligt gods.
4(6) 5. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 5.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Kostnadsmässiga konsekvenser för de berörda handlar för transportörerna främst om att transporterna måste förberedas vad gäller vägval och regleringen kan innebära längre körsträckor. Detta bedöms dock inte innebära en märkbar skillnad mot dagens läge och en transportör måste vanligen planera sin rutt från början oavsett vilket slutmålet är. Regleringen kan begränsa möjligheten för nya verksamheter att etablera sig om man vid byggnation av nya verksamheter beaktar transportvägarna. Transporter av farligt gods kan, vid en olycka, ge upphov till betydande konsekvenser för miljö och hälsa. I vilken omfattning blir beror på ämne och spridningsområde. Om en olycka skulle inträffa kan de personella skadorna och kostnaderna för de materiella förlusterna bedömas bli mycket omfattande. Regleringen bör öka säkerheten och sannolikt även minska antalet olyckor och samhällets kostnader för dessa. Förbuden bedöms inte få några konsekvenser för näringslivet annat än ökade körsträckor i vissa fall. I detta ärende begränsas de samhällsekonomiska kostnaderna utöver administrationskostnader hos berörda myndigheter till eventuella kostnader för uppsättning av vägmärken. I övrigt bedömer Länsstyrelsen att regleringen inte kan anses få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt samt inte heller få effekter av betydelse för kommuner eller landsting. Länsstyrelsen bedömer att samhällsintresset att minimera riskerna för en allvarlig olycka med farligt gods väger tyngre än näringslivets intressen av kortare transportsträckor. Länsstyrelsen bedömer att nyttan av föreskriften överstiger de samhällsekonomiska kostnaderna och kostnaderna för berörda transportföretag och det är således motiverat att meddela föreskrifter om farligt gods. 5.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen 5.2.1 Om Länsstyrelsen väljer alternativet som inte innebär reglering Länsstyrelsen bedömer att om ingen åtgärd vidtas kvarstår de upplevda problemen med tillämpningen av föreskriften. Transporterna kommer fortfarande att vara begränsade till de vägar som är upptagna i föreskriften och oklarheterna i föreskriften om undantaget om lämpligast väg kan leda till olämpliga val av transportvägar. Transport av farligt gods kan, vid en olycka, ge upphov till betydande konsekvenser för liv, hälsa, miljö och egendom. Länsstyrelsen finner att befintlig föreskrift inte uppfylller behovet av riskminimering och detta alternativ anses därför inte lämpligt. 5.2.2 Om Länsstyrelsen väljer alternativet att upphäva befintlig föreskrift En möjlig lösning är att upphäva föreskriften och låta transporter av farligt
5(6) gods i kommunen ske oreglerat. Att upphäva föreskriften kan utgöra en risk utifrån liv, hälsa, miljö och egendom om man vid samhällsplanering och exploatering utgått från förutsättningarna i föreskriften. Länsstyrelsen bedömer att de allmänna vägarna bör vara öppna för allmän samfärdsel men utifrån riskerna med farligt gods transporterna och utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv finns det anledning att reglera transporterna av farligt gods i Göteborgs kommun. Detta alternativ bedöms därför inte som aktuellt. 5.2.3 Om Länsstyrelsen väljer att besluta om nya föreskrifter och upphäver befintlig föreskrift Länsstyrelsen bedömer att detta alternativ är bästa lösningen för att uppnå syftet med regleringen och för att komma tillrätta med problemen som upplevs med den nuvarande föreskriften. Gällande transporterna på väg 587.1, Sankt Sigfridsgatan och Mejerigatan bedömer Länsstyrelsen att de bör tillåtas då nämnda vägar binder samman tillåtna transportvägar. Vidare torde vägarna redan i dag användas som transportvägar för farligt gods. Göteborgs Stad har anfört att eftersom hamnverksamheten inte bedrivs i Frihamnen och stadsutvecklingsprojektet samt detaljplanearbeten för bostäder m.m. i området är långt gångna är det lämpligt att vägarna ut till Frihamnen tas bort som tillåtna transportvägar för farligt gods. Länsstyrelsen delar Göteborgs Stads bedömning. Mot denna bakgrund ska Hjalmar Brantingsgatan, Frihamnsviadukten och Lundby Hamngata inte längre vara med i föreskriften som tillåtna transportvägar. Vidare bedömer Länsstyrelsen att Oljevägsmotet och Tankgatan ska tas bort från regleringen och istället ska Ytterhamnsmotet och Ytterhamnsvägen läggas till i den nya föreskriften. Länsstyrelsen bedömer vidare att undantaget i föreskriften ska skrivas om från kortast lämpliga till kortast och lämpligast för en tydligare skrivning att vägen ska vara både kortast och lämpligast. Länsstyrelsen har mottagit synpunkter om att föreskriften bör innehålla förtydligande kring vilka faktorer som ska vägas in vid bedömning om lämpligast väg. Länsstyrelsen bedömer att frågan är komplex och en avvägning mellan olika faktorer såsom exempelvis närhet till bebyggelse, skyddsobjekt och skyddsområden, måste göras i varje enskilt fall. Vad som är kortast och lämpligast väg får ytterst avgöras av domstol. Gällande restriktionerna på de så kallade sekundära transportlederna har det inte framkommit några skäl till varför de ska kvarstå. Nuvarande reglering innebär inlåsningseffekter om föreskriften tolkas som så att vissa typer av farligt gods inte får föras på vägarna fastän vägen är kortast och lämpligast. Länsstyrelsen bedömer därför att restriktionerna på vägarna inte längre behövs och aktuella vägar är oftast bättre lämpade transportvägar till och från på- respektive avlastningsplatsen än exempelvis smala gator med bebyggelse nära vägen. Detta innebär också fler alternativ för transportörerna och
6(6) tar bort de upplevda tolkningsproblemen som den nuvarande skrivningen ger upphov till. Därtill minskar behovet av att till Länsstyrelsen ansöka om undantag från föreskriften. Med anledning av att föreskriften om transport av farligt gods oftare blir föremål för omskrivningar än tunnelkategorisering bedömer Länsstyrelsen att finns det anledning att dela upp besluten för att minska risken för missförstånd vid föreskriftsändringar. Länsstyrelsens föreskrift om tunnelkategorisering innebär ingen ändring mer än att regleringen separeras från föreskriften om transport av farligt gods. Sammanfattningsvis bedömer Länsstyrelsen utifrån den fara för miljö, liv, hälsa, egendom samt risk för betydande ekonomisk skada och sårbarhet för infrastrukturen som en olycka med farligt gods transport kan orsaka att det finns skäl till regleringen. 6. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Den föreslagna regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen. 7. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Länsstyrelsen bedömer att ikraftträdandet av föreskriften inte kommer att kräva några särskilda informationsinsatser. Föreskriften föreslås träda i kraft den 31 januari 2018. Föreskriften kommer att införas i Svensk trafikföreskriftssamling (STFS) och ingå i sammanställningen över allmänna vägar i 2018 års upplaga.