Diskutera En analys av skolverkets diskussionsunderlag för grundskolan Iden%tet och fotografi

Relevanta dokument
3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Kursplanen i ämnet bild

Arbetsområde: Inte konst(igt)

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

Reviderad kursplan i bild Lgr11

SALSTENTAMEN BILD TILLVAL, TILLFÄLLE 2 (11gf31, C46B30)

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Jag har limmat fast gitarren på bakgrunden genom att jag först limmat små bitar av tjock papp/frigolit för att få ett djup i bilden.

LGR 11 bygger på samma kunskapssyn och värdegrund som Lpo 94

LGR 11 bygger påsamma kunskapssyn och värdegrund som Lpo94

Hur kan bokstäver se ut? Vad gillar jag för bokstäver? Vad är snyggt? Vad speglar mig?

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

detaljer. får fram budskapet ganska väl. får fram budskapet väl.

Lärandematris Street Art åk 7 BILDSPRÅK. ritar former på bokstäver och bilder som är ganska svåra.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

ritar/målar på ett säkert sätt svårare former och bilder med flera detaljer. ritar/målar personliga och säkra former och bilder med många detaljer.

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

skissar i min skissbok och ritar bilder som är ganska enkla, med få detaljer.

skissar och ritar bilder, och/ eller former på bokstäver, som är ganska enkla, med få detaljer. får fram budskapet väl.

Kursplanen i ämnet engelska

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete - Bild, Årskurs 7-9

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 GRUNDSKOLAN

FLOWER POWER är en slogan som används av hippier för att symbolisera deras kärleks och icke våldsideologi

Kursplanen i ämnet slöjd

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt

Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 SPECIALSKOLAN

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshem 2011

Förslag den 25 september Engelska

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

lgr 11 LGR 11 Nordanstigs Grundskolor Kursplaner - syfte - centralt innehåll - kunskapskrav

Kursplan - Grundläggande svenska

svenska kurskod: sgrsve7 50

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete - Bild, Årskurs 7-9

Lokal pedagogisk planering Åk 9 Bild Konstnärligt uttryck i Film

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

NATIONELLA BILDTÄVLING

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Kursplanen i ämnet modersmål

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplanen i ämnet teknik

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Betygsskalan och betygen B och D

för samtalen och diskussionerna framåt

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Göteborg 5 december Teknik

LGR 11. Kursplaner. Läroplanens kapitel 3. - Syfte - Centralt innehåll - Kunskapskrav

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplanen i ämnet svenska

Kommentarmaterial till kursplanen i bild

Kursplan - Grundläggande engelska

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Läsårsplanering. åk 7-9 BILD

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Skapande skola Bild årskurs 4 6

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Undervisningen i ämnet medieproduktion ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kursplanen i ämnet hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i ämnet matematik

Centralt innehåll årskurs 7-9

Kursplanen i ämnet historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Transkript:

Diskutera En analys av skolverkets diskussionsunderlag för grundskolan Iden%tet och fotografi

Förankring i läroplan och kursplan Sy;e Undervisningen i ämnet bild ska sy;a?ll a@ eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. I undervisningen ska eleverna ges möjligheter a@ utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och u@rycksformer. Undervisningen ska bidra?ll a@ eleverna utvecklar sin krea?vitet och si@ intresse för a@ skapa. Den ska också uppmuntra eleverna a@ ta egna ini?a?v och a@ arbeta på e@ undersökande och problemlösande sä@. Undervisningen ska bidra?ll a@ eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap uhormas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter a@ diskutera och kri?skt granska olika bildbudskap och bidra?ll a@ eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nu?d. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet a@ använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfa@ningsvis ges förutsä@ningar a@ utveckla sin förmåga a@ kommunicera med bilder för a@ u@rycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och sam?da bilders u@ryck, innehåll och funk?oner.

Centralt innehåll I årskurs 7 9 Bildframställning - Framställning av berä@ande informa?va och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. - Kombina?oner av bild, ljud och text i eget bildskapande. - Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande,?ll exempel i installa?oner. - Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. - Presenta?oner av eget bildskapande. - RäTgheter och skyldigheter, e?k och värderingar när det gäller bruk av bilder samt y@randefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang. Redskap för bildframställning - Former, färger och bildkomposi?oner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete. - Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda sy;en. Bildanalys - Bilder som behandlar frågor om iden?tet, sexualitet, etnicitet och maktrela?oner och hur dessa perspek?v kan uhormas och framställas. - Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kri?skt granskas. - Sam?da konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika?der och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är uhormade och vilka budskap de förmedlar. - Ord och begrepp för a@ kunna läsa, skriva och samtala om bilders uhormning och budskap.

Konkre?seringen av mål för arbetsområdet iden%tet och fotografi Eleven ska ges förutsä@ning a@ utveckla: sin förmåga a@ formulera budskap om iden?tet genom fotografi, sin förmåga a@ själv fotografera och redigera med hjälp av digitala tekniker, sin förmåga a@ undersöka begreppet iden?tet med hjälp av fotografi, och sin förmåga a@ tolka och diskutera egna och andras fotografier, vad de u@rycker och berä@ar.

Arbetsformer Skolverkets förslag /ll arbetsform 1. Besöka biblioteket,?@a på utställningen och arbeta med bildtolkning. 2. Fotografera och experimentera med foto 3. Fokusera på fotoredigering genom a@ manipulera och retuschera bilder. 4. BildräTgheter och publicering av bilder på internet (diskussioner med eleverna). 5. Undersöka iden?tet som begrepp och hur man på olika sä@ kan angripa området. 6. Avslutas i form av en utställning. Undervisning 1. Förberedelse för besöket. Vad ska eleverna?@a på specifikt? Hur ska bildtolkningen gå?ll? 2. Vilken utrustning finns? Vad ska eleverna fotografera? När, hur och var ska det gå?ll? Vad betyder experimentera med foto? Förstår eleverna det? Hur ska det gå?ll? 3. Vilka dataprogram behövs för de@a. Är manipula?on vik?gt för eleverna? Hur retuscherar man digitala bilder? 4. BildräTgheter, behövs det diskuteras? I de@a projekt? Publicering på nätet. Är det relevant när en utställning ska göras? Hur kan lärare och elever förberedas sig för en sådan diskussion? 5. Hur undersöker man iden?tet? Vad betyder begreppet för eleverna? (Jmf ID- kort, iden?tetshandlingar, kön, klass, kultur mm). Hur kan man på olika sä? angripa området. Vad betyder det? Vilket område? 6. Hur och var ska utställningen presenteras? Material? Vem ska producera den, vilka kunskaper behövs?

Planering av arbetsområdet Iden?tet och fotografi Mål som ligger /ll grund för bedömning Genom de@a projekt kommer du a@ utveckla kunskaper om fotografi. Du kommer även a@ undersöka och diskutera begreppet iden?tet. Vi kommer a@ undersöka vad begreppet innebär, om vilka roller vi kan spela i samspel med andra, i livet och på olika platser. I arbetsområdet kommer du även a@ lära dig om lagar som rör publicering av bilder bland annat på internet. Följande mål i ämnet ligger /ll grund för arbetsområdet: - kommunicera med bilder för a@ u@rycka budskap, - skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, - undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och - analysera historiska och sam?da bilders u@ryck, innehåll och funk?oner. I arbetsområdet Iden/tet och fotografi ska du få möjlighet a@ utveckla - din förmåga a@ u@rycka tankar om iden?tet genom fotografi, - din förmåga a@ själv fotografera och redigera med hjälp av digitala tekniker, - din förmåga a@ undersöka begreppet iden?tet med hjälp av fotografi, och - din förmåga a@ tolka och diskutera dina egna och andras fotografier, vad de u@rycker och berä@ar. Andy Warhol

Bildstudieområde Förproduk?on Reflek?on Studier Moment och sekvens Steg för steg Ökad svårighetsgrad Liknande arbetsmoment Bildanalys Slutproduk?on Reflek?on Värdering

Bildstudieområde Iden?tet och fotografi Förproduk/on Alt 1. Eleverna tar med sig e@ nytaget fotografi av sig själva. Alt 2. Eleverna tar med sig kameror/ använda mobilkameror och ta tre bilder av sig själva med hjälp av en kamrat. Alt 3. Läraren radar upp eleverna och knäpper en bild per elev. Alt 4. Ta en bild av sig själv från klassfotot. Reflektera över och diskutera bilderna ovan u?från iden?tet /önskad iscensä@ning för a@ få fram den iden?tet man vill kommunicera. Eleverna kan diskutera med läraren val av studier.

Bildstudieområde Iden?tet och fotografi Studier Hur vill eleverna iscensä@a sig? Studie 1: Läraren undervisar om: 1. Bildutsni@ 2. Bildvinklar 3. Bildkomposi?on 4. Ljus och kontrast Studie 2: Eleverna får i uppdrag a@ fotografera objekt/ljus/skugga i närbild. Valfri@ mo?v. Studie 3. Redigera?ll svart/vi@ i?llgängligt program. Redovisas för klassen i lämpligt presenta?onsprogram. Reflektera?llsammans under ledning av läraren.

Bildstudieområde Iden?tet och fotografi Studier Studie 3: Bildanalys och bildmanipula?on. Läraren undervisar i hur man kan tolka och analysera en bild. Koppla begreppet iden?tet?ll denna genomgång. Ge exempel på bildmanipula?on. Diskutera. Studie 4: Eleverna tar med sig sin favorit/ idolbild (populärkultur, sport, musik, ungdomskultur mm). Eleverna får e@ frågeba@eri baserad på innehållet i studie 3. Frågorna skall besvaras skri;ligt och individuellt. Studie 5: Eleverna får skriva ner hur de vill iscensä@a fotograferingen, vilka a@ribut de vill använda och vilken bakgrund de tänker välja för a@ förstärka si@ budskap.

Bildstudieområde Iden?tet och fotografi Studier Studie 6. Lärare och elever studerar?llsammans (alt lärare undervisar) hur fotoutställningar arrangeras. Hur används layout. Olika eller lika storlek på bilder. Textmängd, typsni@, storlek. Vilka regler kan man urskilja. Studie 7. Läraren undervisar hur eleverna ska göra e@ tecknat förslag i A5 storlek och hur rubrik, text och bild ska exponeras i deras respek?ve utställning. Läraren samlar ihop de tecknade förslagen och monterar dem på lämplig väggyta. Eleverna mo?verar si@ val av layout och diskuterar det med läraren och eleverna, samt hur allas förslag ska sä@as samman?ll en enhetlig utställning.

Bildstudieområde Iden?tet och fotografi Slutproduk/on Eleverna ska iscensä@a, regissera, fotografera och redigera en eller flera bilder där de får u@rycka sin verkliga iden?tet så som de själva ser eller vill se den. Presenta?onen sker i form av en utställning för skolan och föräldrar, släkt och vänner inbjuds?ll vernissage Utställningen kan också presenteras på en hemsida eller via facebook.

Bildstudieområde Iden?tet och fotografi Reflek?on och värdering Reflek/on Eleverna och läraren reflekterar över de olika faserna i arbetet. T. ex varför valde du det alterna?v du valde i förproduk?onen. Är du nöjd med di@ val? Om inte, vad skulle du valt i stället? Varför? Är du nöjd med din slutproduk?on? Mo?vera och diskutera. Hur skulle du vilja gå vidare? Hur har eleverna klarat arbetet? Har eleverna deltagit i alla moment? Läraren värdera också sin undervisning e;er det a@ bildstudieområdet sluhörts. T.ex klassrumsmiljön, val av metoder, genomförandet, hur arbetet organiserats och om arbetet legat på rä@ nivå? Värdering Kunskap och förmåga i bildproduk?on Förmåga a@ berä@a och informera med bilder Förmåga a@ samtala om och analysera bilder Visa hantverkskunnande Förmåga a@ genomföra och avsluta e@ bildstudieområde Göra ansträngningar a@ uppnå målet Följa direk?v eller instruk?on Ha rä@ inställning?ll arbetet Visa originalitet och krea?vitet Visa omsorg och noggrannhet (ur Bilder i skolan 2001, s. 77)

Dokumenta?on Dokumenta?on Lärarna i exemplet diskuterar och bestämmer sig för hur de ska bedöma elevernas lärande och utveckling inom ramen för arbetsområdet och vid vilka?llfällen de@a ska ske samt hur elevernas lärande och utveckling ska dokumenteras. Tillsammans med kunskapskraven blir de@a e@ underlag för fortsa@ forma?v bedömning av hur eleven kan fortsä@a a@ utvecklas i riktning mot ämnets sy;e och läroplanens övergripande mål. Det blir även en del i det underlag som ligger?ll grund för de skri;liga omdömena som lärarna skriver inför utvecklingssamtalet. Lärarna i exemplet planerar också a@ använda bedömningsunderlagen som utgångspunkt för a@ utvärdera den egna undervisningen med sy;e a@ utveckla dess kvalitet så a@ elevernas måluppfyllelse kan öka. Ur Diskutera Värdering i bildstudieområdet fokuserar på elevernas utveckling, koncentra?on, medverkan och insikt i hur kunskap skall hanteras. Värderingens ändamål är a@ ge eleverna förståelse och insikt i sin strävan a@ utvecklas i ämnet. Den blir e@ stöd åt varje enskild elev a@ gå vidare och anta nya utmaningar. Alla bilder dokumenteras i den följd de görs, i bildpärmar eller digitala arkiv. Arkiven bör vara långsik?ga. Presenta?oner dokumenteras också.

Bedömning enl Diskutera Förmågor a@ utveckla Kunskapskrav År 9 betyg E I arbetsområdet bedöms på vilket sä@ du kan fotografera bilder som u@rycker budskap om iden/tet. Det visar du genom a@ presentera dina fotografier och samtala enskilt och i grupp om hur och på vilket sä@ dina färdiga fotografier u@rycker budskap om iden?tet, du kan fotografera och redigera fotografier med hjälp av digitala tekniker. Du visar det också genom a@ du muntligt redogör för hur du gjort, du undersöker begreppet iden/tet och hur du presenterar dina egna fotografier i en utställning. Alla dina anteckningar, skisser och fotografier som du gör under processens gång ska samlas i en dagbok och ligger också?ll grund för bedömningen, och du enskilt och i grupp kan tolka och diskutera dina egna och andras fotografier och deras budskap genom a@ beskriva vad de u@rycker och berä@ar. I bedömningen ingår även på vilket sä@ du kan använda ämnets ord och begrepp. kommunicera med bilder för a@ u@rycka budskap Bedömning skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder analysera historiska och sam?da bilders u@ryck, innehåll och funk?oner. Eleven kan framställa olika typer av berä@ande och informa?va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med e@ enkelt bildspråk och delvis genomarbetade u@rycksformer så a@ budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på e@ i huvudsak fungerande sä@ och prövar då hur dessa kan kombineras för a@ skapa olika u@ryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkomposi?oner på e@ i huvudsak fungerande sä@. Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra /ll a@ utveckla idéer inom olika ämnesområden genom a@ återanvända sam?da eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspira?onsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven /ll a@ formulera och välja handlingsalterna/v som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning?ll sy;e och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan u@ryck, innehåll, funk?on och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan tolka såväl sam?da som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och /ll viss del underbyggda resonemang med kopplingar?ll egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens u@ryck, innehåll och funk?on på e@ enkelt sä@ med viss användning av ämnesspecifika begrepp

Y@erligare bedömningshjälp ur Grundskole?dningen. Planera och bedöma enligt Lgr 11

Bedömning Forma?vt förhållningssä@: Eleven observerar och reflekterar över sin egen kunskapsutveckling (metakogni?on) Eleven har en god målförståelse Eleven vet vad som ligger bakom bedömningen, och hur elevens kunnande bedöms Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan u@ryck (ur kunskapskraven). (Självbedömning) Eleven ska utveckla förmågan a@ analysera och värdera arbetsprocessen och resultatet (övergripande läroplansmål) Ämnet ska inte vara e@ andningshål där eleverna ska slappna av och ha trevligt. Ämnet en del av skolans övergripande uppdrag a@ s?mulera lärande och utveckling. Tre dimensioner: Hantverk- handgripligt skapande Kogni?on- tanke bakom handgreppen Metakogni?on- reflek?on av prak?ken (Wretman)

Kon?nuerlig återkoppling Bedömning behöver vara en integrerad del i undervisningen Eleven får återkoppling : på vad han/hon hitlls har utvecklat på vad han/hon behöver utveckla för a@ uppnå kunskapskraven hur undervisningen ska ge eleven möjlighet a@ utveckla de@a Vik?gt a@ skapa en struktur där återkoppling sker med jämna mellanrum Vik?gt a@ skapa en dialog mellan lärare och elev vad som sker i undervisningen och dess innehåll (ur Planering och genomförande av undervisningen. Allmänna råd.)

Bedömningsexempel: Jag som åldring Betyg E: En enkel och delvis genomarbetad bild. För a@ skapa volym har eleven målat streck och enfärgade färgfält. Den röda bakgrunden saknar djup. Kroppen är enkelt målad utan detaljer. Ansiktsdetaljerna avgränsas med svarta konturer. Vecken i pannan är målade med svarta vågiga streck.

Ur kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 enkel och delvis genomarbetad enkelt målad Eleven kan framställa olika typer av berä@ande och informa?va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med e@ enkelt bildspråk och delvis genomarbetade u@rycksformer så a@ budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på e@ i huvudsak fungerande sä@ och prövar då hur dessa kan kombineras för a@ skapa olika u@ryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkomposi?oner på e@ i huvudsak fungerande sä@.

Bedömningsexempel: Jag som åldring Åk 9 Betyg C: En rela?vt genomarbetad bild. Ansiktets volym framhävs genom olika valörer av hudtoner med viss färgfördrivning. Den blå bakgrunden saknar djup. Tröjan har vissa detaljer som knappar och krage. Formen på håret framhävs med grå färgski;ningar.

Ur kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 rela?vt genomarbetad viss färgfördrivning, vissa detaljer Eleven kan framställa olika typer av berä@ande och informa?va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med e@ utvecklat bildspråk och rela/vt väl genomarbetade u@rycksformer så a@ budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på e@ rela/vt väl fungerande och varierat sä@ och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för a@ skapa olika u@ryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkomposi?oner på e@ rela/vt väl fungerande sä@.

Bedömningsexempel: Jag som åldring Åk 9 Betyg A: Eleven har gjort en väl genomarbetad bild. Ansiktets många detaljer och volym är målade med stor noggrannhet och fina färgfördrivningar som skapar en 3d- känsla. Bakgrundens färgsammansä@ning skapar djup. Kvinnans hals har många detaljer. Högdagrar på näsan, örat och delvis kinden förstärker ansiktets rundningar och veck.

Ur kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 väl genomarbetad stor noggrannhet och fina färgfördrivningar många detaljer. Eleven kan framställa olika typer av berä@ande och informa?va bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med e@ välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade u@rycksformer så a@ budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på e@ väl fungerande, varierat och idérikt sä@ och prövar och omprövar då systema/skt hur dessa kan kombineras för a@ skapa olika u@ryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkomposi?oner på e@ väl fungerande sä@.