Svar på regeringsuppdrag: Ökad kunskap för bättre stöd tillbaka från sjukskrivning.

1 (64) Svar på regeringsuppdrag: Ökad kunskap för bättre stöd tillbaka från sjukskrivning. - Försörjningskälla och sysselsättning efter avslag på fortsatt sjukpenning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan : 2017-10-13 Ökad kunskap för bättre stöd tillbaka från sjukskrivning. Version 13 oktober 2017 Wimi FK14008_001_W

2 (64) Sammanfattning Denna studie är gjord mot bakgrund av att regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättningen och försörjningen bland kvinnor och män som nekats sjukpenning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan. För att kunna ge en så aktuell bild som möjligt har vi genomfört enkätintervjuer bland dem som avslutat sin sjukskrivning under januari månad 2017. Frågorna har handlat om sysselsättning och försörjning. Enkäten genomfördes fem månader efter att sjukpenningen avslutades, antingen på grund av avslag (avslagsgrupp) eller annan anledning (jämförelsegrupp). I huvudsak visar studien att det i gruppen som fått avslag då är: Ungefär sex av tio som är tillbaka på det arbete de hade vid den tidpunkt då de blev sjukskrivna, istället för att befinna sig i omställning. Två av tio som vare sig är i omställning eller i arbete. Drygt en av tio (13 procent) som är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Endast sex procent som har bytt yrke. Mycket ovanligt att försörja sig genom kommunalt försörjningsstöd. Individer som nekats sjukpenning har lägre självskattad hälsa jämfört med dem som avslutat sjukpenningen av annan orsak. Gruppen som fått avslag på sjukpenning försörjer sig i högre grad än de i jämförelsegruppen på arbetslöshetsersättning, vilket är förväntat. Att en så pass liten andel har gått in i omställning eller bytt jobb kan bero på att stödet för att gå in i en omställning före dag 180 i sjukskrivningen är otillräckligt. En annan eventuell förklaring är att det vid mätpunkten endast hade gått fem månader efter det att sjukpenningen avslagits, och man kan tänka sig att det tar längre tid för avslagsgruppen att byta arbete.

3 (64) Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 5 Uppdraget 6 Metod och undersökningsgrupper 7 Läsanvisning 8 Vad vet vi om försörjning efter avslag, återgång i arbete och risken för nya sjukskrivningar? 14 Vanligast vara kvar hos samma arbetsgivare efter avslutad sjukpenning 14 Indikationer på att stöd för att komma i arbete efter sjukskrivning inte är tillräcklig 15 Självskattad hälsa är en prediktor för återgång i sjukskrivning 16 Sammanfattande iakttagelser kring återgång i arbete efter avslag och risken för nya sjukskrivningar 17 Om undersökningen 19 Urval 19 Data 19 Datainsamling 20 Datakvalitet och databehandling 20 Bortfall och de svarandes individkarakteristika 21 Den statistiska osäkerheten 22 Upplevd avslutsorsak stämmer inte helt överens med den registrerade 23 Sammanfattning av undersökningens förutsättningar 23 Enkätstudiens resultat 24 De svarande upplever inte att de fått tillräcklig med information om bedömningen vid rehabiliteringskedjans olika tidsgränser 24 Vanligaste huvudsysselsättningen efter sjukskrivning avslutas är förvärvsarbete - men fler är utanför arbetskraften än i omställning 24 Vanligast att ha sin försörjning från förvärvsarbete 27 De övervägande flesta kvar i samma yrke hos samma arbetsgivare 29 Lägre självuppskattad hälsa bland de som genom avslag jämfört med de som avslutat sjukpenningen av annan anledning 32 Sammanfattning av resultaten 33 Diskussion 35 Likartat utfall i flera undersökningar 35 Målet är fler i arbete 35 Behöver stödet till individerna stärkas? 36 Är återgång till det gamla jobbet bra eller dåligt? 36

4 (64) Slutsatser 37 Referenser 38 Bilagor 40 Bilaga 1. Enkäten 40 Bilaga 2. Kompletterande diagram och tabeller 47 Bilaga 3. Enkätsvar redovisade per avslagsgrupp och jämförelsegrupp 52 Bilaga 4. Enkätsvar för avslagsgruppen redovisade per kön 58 Bilaga 5. Uppdraget 64

5 (64) Inledning Rehabiliteringskedjan infördes 2008 och innebär att Försäkringskassan ska bedöma de sjukskrivnas arbetsförmåga enligt särskilda kriterier vid tydliga tidsgränser efter 90 dagar, 180 dagar och 365 dagar (27 kap. 46 51 SFB). Samtidigt infördes en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Under de första 90 dagarna i sjukperioden ska det vid bedömning av om arbetsförmågan är nedsatt bedömas huruvida den försäkrade kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Efter dag 90 prövas dessutom den sjukskrivnes arbetsförmåga mot andra arbetsuppgifter hos den arbetsgivare där hen var anställd vid sjukskrivningstillfället. Efter dag 180 i sjukperioden ska det även beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Detta ska dock inte göras om det finns särskilda skäl som talar emot det eller om det skulle vara oskäligt att pröva nedsättningen av arbetsförmågan på detta sätt. (prop. 2007/08:136 s. 68 f.). 1 Efter ett års sjukfrånvaro ska prövningen av arbetsförmågans nedsättning alltid avse förmågan att försörja sig genom sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Våren 2015 presenterade regeringen Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. I den framhålls att Försäkringskassan ska fokusera på bedömningar av arbetsförmåga och förmåga till omställning för att undvika långvariga sjukskrivningar vilket betonades som särskilt viktigt när den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen skulle avskaffas. 2 Parallellt med att regeringen beslutade att ta bort tidsgränsen sattes även ett mål om ett sjukpenningtal 3 om maximalt 9 dagar per person och år 2020. 4 Tidigare samma år, 2015, hade Försäkringskassan påbörjat en process för att förstärka utrednings- och bedömningsarbetet vid rehabiliteringskedjans tidsgränser och i slutet av året fick myndigheten även ett särskilt uppdrag och tillfördes särskilda medel för att stärka handläggningen och åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess. 5 1 Särskilda skäl tar sikte på de fall då en anställd med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos sin ordinarie arbetsgivare inom ett år från det att sjukperioden påbörjades 2 Socialdepartementet, Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 3 Sjukpenningtalet är definierat som antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet registrerade försäkrade i åldrarna 16-64 år exklusive antal personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. 4 Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Diarienummer: S2012/00963/SF, S2012/01809/SF, S2014/07998/SF, S2015/06106/SF 5 Socialdepartementet S2015/07316/SF Regeringsbeslut I:2 2015-11-12

6 (64) Framförallt låg fokus på stöd till att utreda och bedöma arbetsförmågans nedsättning och förutsättningar för återgång i arbete samt att planera och följa upp insatser för detta. Regeringen framhöll att kontroller i handläggningen särskilt bör inriktas för att sjukförsäkringens tidsgränser vid dag 90, 180 och 365 ska upprätthållas och på att säkra en aktiv handläggning som ger långtidssjukskrivna möjlighet att komma tillbaka i arbetslivet och förhindra omotiverat långa sjukperioder. 6 Uppdraget Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättningen och försörjningen bland kvinnor och män som nekas sjukpenning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan. I uppdraget ingår att studera i vilken utsträckning individerna förvärvsarbetar efter det att Försäkringskassan har beslutat om nekad sjukpenning, samt om den enskilde återvänder till samma yrke eller bransch som före sjukskrivningsperioden (se bilaga 5). Vidare ska Försäkringskassan även kartlägga om individerna efter att ha nekats sjukpenning uppbär ersättning från socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen alternativt har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, eller om individerna har andra försörjningskällor. Den här rapporten utgör i huvudsak en kartläggning av vad som händer med de sjukskrivna, när de efter tidsgränsen på 180 dagar, inte längre bedöms ha nedsatt arbetsförmåga och därför nekas fortsatt sjukpenning 7 av Försäkringskassan. En fördjupad analys är tänkt att genomföras med en efterföljande registerstudie. Resultaten i den här undersökningen bygger på enkätuppgifter med låg svarsfrekvens vilket innebär att vi inte gör fördjupade analyser av skillnader mellan svarsgrupper och är försiktiga med att uttala oss om den statistiska säkerheten. Med utgångspunkt från uppdraget har vi ställt följande frågor: - I vilken utsträckning förvärvsarbetar dessa individer efter att Försäkringskassan har beslutat om nekad sjukpenning? - I vilken utsträckning återvänder dessa individer till samma yrke/bransch som före sjukskrivningsperioden? - I vilken utsträckning får dessa individer ersättning från socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, alternativt har ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, eller andra försörjningskällor? - Skiljer sig dessa individer jämfört med de som avslutat sjukpenning av annan anledning vad gäller självskattad hälsa? 6 Socialdepartementet S2015/07316/SF Regeringsbeslut I:2 2015-11-12 7 Inte att förväxla med sjukpenning på fortsättningsnivå.

7 (64) Frågan som berör självskattad hälsa är intressant i sammanhanget då tidigare forskning har visat att den utgör en prediktor för förhöjd risk för återgång i sjukskrivning och långvarig ohälsa. Mot bakgrund av resultaten i kartläggningen så för vi en diskussion i det avslutande kapitlet kring två frågor: - Behöver stödet till individerna stärkas för att underlätta omställningsprocessen? - Hur ska det faktum att merparten återgår till sitt tidigare arbete tolkas? Metod och undersökningsgrupper Det är inte möjligt att följa upp sysselsättning och försörjningskällor för de som fått ett avslag i närtid utifrån Försäkringskassans registerdata på grund av att information om inkomster enbart finns tillgängliga i efterhand som årsuppgifter. Därför har enkätdata samlats in via telefonintervjuer för att kunna ge en så aktuell bild som möjligt av försörjning och sysselsättning bland de som avslutat sjukpenning dag 180-380. Enkätfrågorna adresserar sysselsättning och försörjning innan sjukskrivningen, direkt efter sjukskrivningen avslutats, och vid tillfället de tillfrågades (vilket motsvarar 4-5 månader efter sjukskrivningen avslutats). Frågorna kring arbete belyser omfattning, sektor och anställningsform. Ytterligare frågor ställs om sjukskrivningens avslutsorsak, hur individen upplevt informationen vid bedömningsgränsen och individens självskattade hälsa. För att kunna kartlägga försörjning och sysselsättning bland dem som nekats sjukpenning 8 dag 180-380 har vi använt oss av enkätfrågor som vi ställt till två undersökningsgrupper, en avslagsgrupp och en jämförelsegrupp. Avslagsgruppen i denna undersökning är individer som fått avslag på en förnyad ansökan om sjukpenning i ett pågående sjukfall dag 180-380 i rehabiliteringskedjan. Ett annat sätt att uttrycka det på är att individerna nekats fortsatt sjukpenning dag 180-380. 9 För att bättre kunna värdera resultaten för den grupp som har fått avslag, har vi även ställt frågor till en jämförelsegrupp som avslutat sin sjukskrivning av annan anledning. Båda grupperna avslutade sin sjukpenning dag 181-380 under januari 2017 och var förvärvsarbetande vid sjukskrivningens början. Jämförelsegruppen är inte en kontrollgrupp i den meningen att den skulle beskriva utfallet för avslagsgruppen om deras ansökan inte hade avslagits i och med att deras 8 Om Försäkringskassan har fattat beslut om sjukpenning för en anspråksperiod och den försäkrade vill begära sjukpenning för ytterligare en period måste individen ansöka på nytt. Vid varje ny ansökan fattar Försäkringskassan ett beslut om att antingen bevilja, avslå, avskriva eller avvisa ansökan. 9 Vägledning 2015:01 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, version 5, avsnitt 20.1.2 och kap. 21.

8 (64) sjukfall med stor sannolikhet inte hade avslutats utan fortsatt. Däremot kan det vara bra att ha kännedom om hur arbete och försörjning ser ut för de som avslutat sin sjukskrivning av annan anledning än avslag. Främst för att få någon form av referenspunkt till resultaten för avslagsgruppen. Läsanvisning Rapporten inleds med en kortare beskrivning av utvecklingen av sjukpenningtalet, avslag och avslut för sjukfall samt förekomsten av återkomst i sjukskrivning inom ett år från sjukfall som avslutas mellan dag 180 och 380 i sjukfallet. Vi tar sedan upp resultat från tidigare rapporter och undersökningar som berör försörjning och återgång i arbete efter avslutad sjukskrivning och faktorer som påverkar detta. I följande två kapitel beskrivs kärnan i rapporten - undersökningens utförande och resultat. Slutligen i sista kapitlet diskuteras resultaten. Vi syftar här framåt mot den kommande registerstudien där vi avser undersöka sysselsättning och försörjningskällor på hela populationen på längre sikt.

9 (64) Avslag i pågående sjukfall utveckling och andel som återgår i sjukskrivning inom ett år För att få en bättre uppfattning om gruppen i fokus för undersökningen visar vi i det här kapitlet hur många som nekas sjukpenning i pågående sjukfall längre än 180 dagar. Med hjälp av registeruppgifter kan vi visa hur många individer det rör sig om varje år, hur utvecklingen har sett ut över tid och hur vanligt det är att individer som nekats sjukpenning återgår i sjukskrivning inom ett år. Inledningsvis ges en kortfattad beskrivning av sjukpenningtalets utveckling. Generell ökning av andelen avslut När regeringens mål om maximalt 9 dagar per person och år 2020 fastställdes (2015) hade sjukpenningtalet ökat med 70 procent på fem år och låg på 10,3 dagar per person och år. Sjukpenningtalets stadiga ökning de senaste fem åren har nu brutits (se Figur 1). Sedan mitten av 2016 ökar inte längre sjukpenningtalet och under 2017 har det börjat minska. I juli 2017 låg det på 10,5 dagar. Ett starkare fokus på bedömning av arbetsförmågan i rehabiliteringskedjan vid dag 90 och dag 180 har lett till både en generell ökning av andelen avslut och en ökad andel avslag i pågående sjukfall. Även avslag på initial ansökan har ökat, från 1,1 till 2,1 procent det senaste året (maj 2016 till maj 2017). en avslag på initial ansökan var i slutet av 2016 tre gånger så hög som då den var lägst, och är nu tillbaka på samma nivåer som 2010. 10 Figur 1 Sjukpenningtalet januari 2000 juli 2017 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: Försäkringskassan 10 Försäkringskassan (2017), Svar på regeringsuppdrag, nr 013684-2017

10 (64) avslag av pågående sjukfall har ökat 2015-2017 Sjukpenningtalets uppgång från 2010 har drivits av flera faktorer. Under ett antal år försvagades prövningen av arbetsförmåga vid rehabiliteringskedjans tidsgränser, vilket bland annat syntes i statistik över gjorda bedömningar i tid liksom i andelen avslag. Försäkringskassan riktade från hösten 2014 ett stort fokus på att förbättra arbetet i enlighet med rehabiliteringskedjan, vilket sedan också understöddes av regeringens åtgärdsprogram ett år senare. en bedömningar enligt rehabiliteringskedjan ökade under 2015 och delar av 2016, och har nu etablerat sig på en högre nivå. För 2016 har detta lett till en ökad sannolikhet att sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret, inte bara i samband med tidsgränserna utan också mellan dem. 11 Det innebär att fler sjukskrivna kan återgå i arbete tidigare. en avslag i pågående sjukfall mellan dag 180 och 365 i rehabiliteringskedjan sjönk mellan år 2010 och 2014, bland annat som en följd av att antalet gjorda bedömningar minskade, för att sedan öka 2015 och 2016 och ligger nu på den högsta nivån sedan 2009. I slutet av 2016 och början av 2017 låg avslagsandelen på runt 12-14 procent (figur 2). Översatt i reella tal handlar det om ca 600 individer månadsvis som får avslag på fortsatt sjukpenning mellan dag 180-365, medan ca 4 200 i snitt per månad avslutar sin sjukskrivning av annan orsak. I genomsnitt uppnår ca 9 000 sjukfall 180 dagars sjukskrivning per månad (baserat på 2016 års data). De avslagsandelar som redovisas i figur 2 12 handlar om andel av de avslutade sjukfallen. I och med att ungefär hälften av alla sjukfall som når 180 dagars sjukskrivning avslutas t.o.m. dag 365, så är risken 13 för ett avslag mellan dag 180-365 ungefär hälften av den procentsats som redovisas i figuren, d.v.s. ca 6-7 procent idag. 11 Försäkringskassan (2017) Svar på regeringsuppdrag, Sjukfrånvarons utveckling 2017 (dnr 013684-2017) 12 beräknas genom att dividera antalet avslag under en 12-månadersperiod med totala antalet avslutade sjukfall under samma tidsperiod och samma sjukfallslängd. 13 Antalet avslag i relation till antalet sjukfall som passerar dag 90.

11 (64) Figur 2 avslag i pågående sjukfall av alla avslutade sjukfall dag 180-365 (rullande 12-månadersvärden) 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: Försäkringskassans datalager STORE, egna beräkningar Varför bryts uppgången i andelen avslut för att sedan sjunka något under första halvåret 2017? Den främsta anledningen ligger i den generella ökningen av antalet avslut under det första sjukskrivningsåret, både före och efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. En del av ökningen av avslutade sjukskrivningar före dag 180 består med hög sannolikhet av sjukskrivna som om de nått dag 180 hade bedömts ha arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten vilket begränsar antalet avslag. Ökningen av alla avslut från dag 180 till 365 innebär samtidigt att avslagens andel av dessa minskar även om antalet avslag är oförändrat. Sannolikheten för att sjukfallen avslutas dag 181-380 har ökat I figur 3 redovisas sannolikheten för att ett sjukfall i intervallet 180-380 dagar avslutas under det aktuella kvartalet. Figuren visar att sannolikheten för avslut har ökat från 2015. Det gäller både för avslag och annat avslut. en avslag har ökat kraftigare än avslut av annan orsak (för motsvarande figur uppdelat på kön se bilaga 2 tabell figur1). Detta skulle kunna ses som en indikation på att den ökade satsningen på att bedöma individens arbetsförmåga mot arbeten på arbetsmarknaden vid dag 180 har gett effekt: det vill säga fler (en större andel) får avslag på fortsatt sjukpenning. Detta beror i sin tur högst troligt på att fler prövningar de facto görs vid rehabiliteringskedjans tidsgränser.

20111 20112 20113 20114 20121 20122 20123 20124 20131 20132 20133 20134 20141 20142 20143 20144 20151 20152 20153 20154 20161 20162 20163 20164 20171 Socialdepartementet 12 (64) Figur 3 Sannolikheten att ett sjukfall i intervallet 180-380 dagar avslutas under det aktuella kvartalet fördelat på avslag och annat avslut, kvartal 1 2011 till kvartal 1 2017 14 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Annat avslut Avslag i pågående sjukfall Alla avslut Anm: För att fånga så många avslag som möjligt som hänförs till bedömningen mot normalt förekommande arbete så har fallängdsintervallet startats dag 160 och förlängts till dag 380 till skillnad från föregående figur som baseras på fasta fallängdsintervall i Försäkringskassans statistik. Källa: MIDAS, Försäkringskassan En tredjedel återgår i sjukskrivning inom ett år efter nekad sjukpenning Figur 4 visar andelen sjukfall som kommer åter i en ny sjukskrivning inom ett år efter att ha avslutat ett sjukfall som blev mellan 180 och 380 dagar långt. Cirka 30 procent av alla sjukfall som avslutas återgår i sjukskrivning inom ett år. Det är något vanligare bland de som fått avslag på fortsatt sjukpenning att återgå i sjukskriving inom 12 månader jämfört med de vars sjukpenning avslutats av annan anledning. Att återgå i sjukskriving efter avslag på fortsatt sjukpenning är vanligare bland kvinnor än bland män (se bilaga). Kvinnor återkommer i ny sjukskrivning i något högre utsträckning än män oavsett avslutsorsak. 14 Vi har tagit ut alla bedömningar mellan dag 160-380 i registren, för att få med så många ärenden som möjligt som omfattas av bedömningen vid dag 180.

20111 20112 20113 20114 20121 20122 20123 20124 20131 20132 20133 20134 20141 20142 20143 20144 20151 20152 20153 20154 20161 20162 Socialdepartementet 13 (64) Figur 4 en som kommer åter i en ny sjukskrivning inom ett år efter avslutat sjukfall fördelat på avslag och annat avslut 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: MIDAS, Försäkringskassan Annat avslut Avslag i pågående sjukfall Alla avslut Sammanfattande iakttagelser Från 2011 till 2014 när sjukskrivningarna ökade försvagades Försäkringskassans utrednings- och bedömningsarbete i enlighet med rehabiliteringskedjans regler. Försäkringskassan drog lärdom av detta och riktade från 2014 ett ökat fokus på att administrera försäkringen tydligare i enlighet med lagstiftarens intentioner. Utrednings- och bedömningsarbetet stärktes, vilket understöddes av regeringens åtgärdsprogram i september 2015. Det har lett till att fler sjukskrivningar avslutas under det första sjukskrivningsåret och ökat återgången i arbete bland de sjukskrivna. Det har samtidigt inneburit ett ökat antal avslag för sjukskrivna med ett pågående sjukfall. Under januari 2017 fick cirka 600 individer avslag på begäran om fortsatt sjukpenning mellan dag 180 och 365. Om vi antar att ett lika stort antal får avslag varje månad under 2017, rör det sig om ungefär 7 200 personer på ett år. Vi har också redovisat att risken att återkomma i sjukskrivning inom ett år från avslutet är något högre för individer som fått avslag jämfört med dem som avslutat sjukskrivningen av annan orsak.

14 (64) Vad vet vi om försörjning efter avslag, återgång i arbete och risken för nya sjukskrivningar? I det följande tar vi upp tidigare studier som handlar om försörjning efter avslag på eller avslutad sjukpenning samt sysselsättning en tid efter avslutad sjukpenning. Mycket tyder på att relativt få hamnar i omställning, det vill säga byter yrke och arbetsgivare, efter avslag på sjukpenning. Vi tar även upp tidigare studier som handlar om faktorer som påverkar återgång i arbete alternativt återfall i sjukskrivning. Denna bakgrund syftar till att ge en djupare förståelse för mekanismer bakom återgång i sjukskrivning samt hinder för återgång i arbete efter avslutad sjukskrivning. Vanligast vara kvar hos samma arbetsgivare efter avslutad sjukpenning År 2008 genomförde Försäkringskassan en undersökning där urvalet utgjordes av dem som under sista kvartalet 2007 inte längre bedömdes ha rätt till sjukpenning under pågående sjukfall eller som fick avslag på initial ansökan om sjukpenning. 15 Studien visade att lön eller inkomst från eget företag var den vanligaste försörjningskällan både före och efter sjukfallet. A-kassa eller aktivitetsstöd uppgavs som näst vanligaste försörjningskälla. Två tredjedelar arbetade kvar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet och byte av arbetsuppgifter var lika förekommande som att byta arbetsgivare. Knappt sju av tio uppgav att de arbetade i samma omfattning som tidigare eller mer. 16 Året därpå, 2009, svarade Försäkringskassan på ett regeringsuppdrag med syftet att följa upp vilken huvudsaklig försörjningskälla och sysselsättning individer har några månader efter det att sjukpenningen avslutats i januari 2009 och som då pågått i 180 dagar eller längre. Kartläggningen av försörjningskällor visade att 73 procent hade lön som anställd eller inkomst från eget företag efter avslutad sjukpenning och 9 procent hade arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd. 17 t svarade elva procent att de var arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Två procent var åter sjukskrivna med ersättning från Försäkringskassan och tre procent var sjukskrivna utan ersättning från Försäkringskassan. Slutligen svarade en procent att de helt eller delvis försörjde sig på försörjningsstöd några månader efter avslutad sjukpenning. Förra året, 2016, publicerade Riksrevisionen rapporten Är sjukskrivning bra för hälsan? där man analyserat hur nekande av sjukpenning påverkar hälsa, sysselsättning och framtida användning av sjukförsäkringen. Urvalet bestod av individer som nekats sjukpenning 2009-2012 (utifrån register), och som därefter ansökt om omprövning av ärendet. Studien omfattade drygt 5 000 sjukskrivna, varav 15 Socialförsäkringsrapport 2008:10 16 Socialförsäkringsrapport 2008:10 17 Socialförsäkringsrapport 2009:7

15 (64) en stor andel var långtidssjukskrivna, vars ärenden sannolikt var att betrakta som svårbedömda. 18 Resultaten visade att nekad sjukpenning i ett pågående sjukfall kraftigt reducerade både den efterföljande sjukfrånvaron och sannolikheten att inom tre år hamna i försörjning via sjuk- och aktivitetsersättning. Effekten är tydligare för kvinnor än för män och återfinns både bland dem med bäst och sämst hälsa. De konstaterar också att nekandet av sjukpenning ökade individens arbetsinkomst på sikt, vilket beror på att löneinkomster via arbete i allmänhet innebär en högre inkomst än om försörjningen består av sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Undersökningen gav inget stöd till att nekandet av sjukpenning skulle ha gett några effekter på hälsan. 19 Då rapporten inte bedömdes innehålla några rekommendationer svarade regeringen att den inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser utan konstaterade istället att mer kunskap behövs för att rätt stöd ska ges i sjukskrivningsprocessen för att individen ska komma åter i hälsa och arbete. 20 Indikationer på att stöd för att komma i arbete efter sjukskrivning inte är tillräcklig Ett av huvudsyftena med rehabiliteringskedjans tidsgränser, framförallt vid dag 180, är att om det finns en arbetsförmåga i förhållande till något annat arbete på arbetsmarknaden så ska den tas tillvara. Det är det som avses med begreppet omställning och att denna ska göras innan förutsättningarna för omställning förloras. Frågan hur väl processen för omställning upplevs fungera för olika grupper (kön, yrke, ålder, diagnos) har ställts i ett par studier. Det finns få studier som handlar om hur omställningsprocessen fungerar. Det är inte heller särskilt vanligt att försäkrade använder möjligheten att pröva annat arbete med bibehållen sjukpenning mellan dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan, vilket tyder på att omställningsprocessen sällan inleds under pågående sjukskrivning. Ståhl m.fl. (2011) berör frågan om omställning i en studie som handlar om tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. 21 Här framkommer att såväl handläggare som sjukskrivna som intervjuats upplevde att systemet inte tog hänsyn till individers olikheter och skilda 18 Riksrevisionens rapport 2016:31 19 Riksrevisionens rapport 2016:31 20 Regeringens skrivelse 2016/17:170 ang. Riksrevisionens rapport om sjukskrivning 21 Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sjukskrivna, arbetsgivare, handläggare på Försäkringskassan samt primärvårds- och företagsläkare. t intervjuades 24 personer, vilket innebär att det är svårt att uttala sig om representativiteten, och denna var inte heller huvudfrågan i studien. Studiens huvudsyfte var istället att belysa utvecklingen och sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen utifrån de olika aktörernas erfarenheter och uppfattningar om den egna respektive andra aktörers roller i beslutsprocessen, betydelsen av rehabiliteringskedjans tidsgränser för den sjukskrivnes återgång i arbete samt hur olika aktörer resonerar kring bedömning av arbetsförmågan.

16 (64) behov, och att bedömningarna som ska göras vid de fasta tidsgränserna medfört en ökad orättvisa för de sjukskrivna. Forskarnas slutsats var att ansvaret för sjukskrivningen och för individens försörjning i stor utsträckning läggs på individen, och att Försäkringskassans handläggare endast agerar som [en] representant för försäkringssystemet, där omställning till nytt arbete uppmuntras. 22 Detta ligger också i hög utsträckning i rehabiliteringskedjans intention: arbetsförmågebedömningen utvidgas i samband med att sjukfallet passerat 180 dagars sjukskrivning och görs i relation till arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden utöver arbeten hos den anställdes arbetsgivare. 2011 genomförde LO-förbundet Kommunal en undersökning bland sina medlemmar som nått den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Kring frågan om omställning uttrycker de intervjuade medlemmarna att de inte fått tillräckligt med stöd för att återgå i arbete. Drygt hälften, 57 procent, hade efter det att sjukpenningen avslutats återvänt till sjukförsäkringen och 24 procent deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Studien pekade även på att stödet från arbetsgivaren för en snabb återgång till arbete upplevdes som bristfälligt. Endast 15 procent hade fått anpassade arbetsuppgifter för att kunna komma tillbaka. 23 Självskattad hälsa är en prediktor för återgång i sjukskrivning De klassiska demografiska faktorerna ålder, kön och bostadsort är de faktorer som vanligen nämns som viktiga determinanter till sjukfrånvaro. Det finns omfattande underlag från offentlig statistik och deskriptiva studier om samvariation mellan olika sociodemografiska bakgrundsfaktorer och sjukfrånvaro: ålder, kön, bostadsort och socialgrupp. Vi kan konstatera att det finns olika sjuklighetsgrad inom olika yrken, och mellan olika arbetsplatser och arbetsgivare. Vi kan vidare konstatera att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män, att vissa yrken inom offentlig sektor (ofta kvinnodominerade) uppvisar en högre sjukfrånvaro än andra. Arbetslöshet, särskilt långvarig sådan, och att ha en svag relation till arbetsmarknaden, innebär också ökad risk för ohälsa och sjukdom. 24 Om man ser till typ av sjuklighet (diagnos), vet vi också att vissa diagnoser innebär längre sjukskrivningar: sannolikheten för avslut för psykiska diagnoser är lägre än för övriga diagnoser (sjukdomar i rörelseorganen, skador, övriga). 25 Försäkringskassans statistik visar att det finns ett tydligt mönster där personer med psykisk ohälsa har lägre grad av återgång i arbete och att det också är större risk att 22 Ståhl, C et al (2011), s. 35 23 Undersökningen byggde på telefonintervjuer med totalt 320 medlemmar som var slumpmässigt utvalda ur Kommunals medlemsregisterbaserat på kriteriet inrapporterad som sjuk. 24 Alexanderson, K., Marklund, S., Mittendorfer Rutz, E., Svedberg, P (red.) 2011. Studier om kvinnors och mäns sjukfrånvaro, Karolinska Institutet. 25 Försäkringskassan 2017, Svar på regeringsuppdrag 013684-2017

17 (64) de återfaller i sjukskrivning. Samtidigt är det diagnosgruppen psykiatriska sjukdomar 26 27 som ökar mest. Flera studier har visat att självskattad hälsa är en prediktor för återgång i arbete och återfall i sjukskrivning/sjukdom. I en svensk populationsbaserad longitudinell studie av Halford m.fl. (2012) användes Göteborgs livskvalitetsinstrument (GQL) för självskattad hälsa. 28 Studien fann att den självskattade hälsan hade ett starkt samband med antalet sjukpenningdagar under den i genomsnitt drygt tioåriga uppföljningsperioden. Forskarna fann dessutom att sambandet mellan självrapporterad hälsa och antalet sjukpenningdagar stod sig över tid. 29 Enligt Miilunpalo m.fl. (1997) är självskattad hälsa den starkaste prediktorn till att sjukanmäla sig, och innebär även risk för återgång i sjukskrivning. 30 Andra longitudinella studier har också visat att självskattad hälsa förutsäger framtida sjukfrånvaro och förtidspension, både i yngre och i äldre åldersgrupper. 31 I denna studie har vi tagit fasta på den forskning som finns om samvariation mellan självskattad hälsa och sjukskrivning och frågat respondenterna om deras självskattade hälsa. Detta för att, utöver de vanliga bakgrundsfaktorerna (ålder, kön, typ av yrke osv.), se om den självskattade hälsan har något ytterligare förklaringsvärde för om man återgår i arbete eller i sjukskrivning på längre sikt. Sammanfattande iakttagelser kring återgång i arbete efter avslag och risken för nya sjukskrivningar Vi kan utifrån tidigare studier säga att svårigheterna med att få tillbaka individer från sjukskrivning till arbete och från försörjning via socialförsäkringen till självförsörjning har varit mer eller mindre konstant. Det vill säga att det är en ungefär lika stor andel över tid som återkommer respektive inte återkommer i arbete efter avslutad sjukpenning. Det finns också indikationer på att stödet till individen för att lyckas återkomma i arbete efter en längre tids sjukskrivning upplevs som otillräckliga. Det sammanlagda kunskapsläget tyder på att faktorer på systemnivå respektive individnivå påverkar individens chanser att återkomma i arbete respektive risk för fortsatt eller återkommande sjukskrivning. På systemnivå är det sådant som regelverk 26 Försäkringskassan, Korta analyser 2017:1 27 Försäkringskassan (2013). Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser: Slutrapport. (Dnr 009246-2013); Forte (2015), Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro en kunskapssammanställning. 28 GQL, där personer fick skatta sin egen hälsa på en skala från 1 = mycket dålig till 7 = utmärkt, kunde inte vara bättre. 29 Halford C, Wallman T, Welin L, Rosengren A, Bardel A, m.fl. (2012): Effects of self-rated health on sick leave, disability pension, hospital admissions and mortality: a population-based longitudinal study of nearly 15,000 observations among Swedish women and men. BMC Public Health 12:1103. 30 Miilunpalo m.fl. (1997) Self-rated health status as a health measure: The predictive value of self-reported health status on the use of physician services and on mortality in the working-age population. Journal of Clinical Epidemiology, 50, 517-528. 31 Henderson m.fl. (2013). Marmot m.fl. (1995)

18 (64) inom och tillämpningen av socialförsäkringen och samspelet med arbetsmarknadspolitiken som påverkar. Även sådant som konjunktur och samhällets normsystem har betydelse för hur individens sammanlagda möjligheter ser ut vid begränsad arbetsförmåga. Sedan påverkar den enskilde individens karaktäristika risken för fortsatt nedsatt arbetsförmåga alternativt utsikter för framtida deltagande i arbetslivet, och då är det kön, ålder och utbildningsnivå som är de vanliga bakgrundsfaktorerna. Tidigare forskning visar dessutom att individens självskattade hälsa är en betydelsefull faktor för att förklara och till och med förutse framtida sjukskrivningsmönster och grad av arbetsmarknadsdeltagande. Det är i skärningspunkten mellan individens förutsättningar och samhällets förväntningar som bedömningen av arbetsförmågan kommer in och i detta ligger den politiska utmaningen. Frågan som uppkommer är vad samhället kan erbjuda individen för ytterligare stöd i övergången mellan sjukskrivning och arbete.

19 (64) Om undersökningen I det här kapitlet beskriver vi närmare hur undersökningen genomförts. Urvalet, insamling av data och studiepopulationens individkarakteristika beskrivs närmare. Vi diskuterat även flera kvalitetsaspekter till följd av metod och tillvägagångssätt såsom datakvalitet och databehandling, bortfallet och den statistiska osäkerheten. Urval Studien undersöker personer som avslutat sjukfall i intervallet mellan dag 180 och 380 och som vid sjukfallets start var anställda eller egenföretagare. Urvalet består av en avslagsgrupp och en jämförelsegrupp om 600 personer vardera. Avslagsgruppen består av ett obundet slumpmässigt urval (OSU) på 600 personer 32 som nekats fortsatt sjukpenning. Jämförelsegruppen består av ett OSU på 600 personer som lämnat sjukförsäkringen av annan anledning än avslag, det vill säga, personen är arbetsför, personen har gått till sjuk- eller aktivitetsersättning, eller personen har gått till någon annan förmån under januari 2017. Vi har valt januari 2017 för att få så en aktuell bild av försörjning och sysselsättning efter avslag på sjukpenning. Data Från Försäkringskassans register har följande bakgrundsvariabler hämtats: kön, ålder, sjukskrivningsorsak (diagnos), födelseland, sjukpenninggrundad inkomst (SGI) och sjukskrivningshistorik. För ytterligare variabler fick Kantar- SIFO till uppgift att samla in svar på 17 frågor (se bilaga 1) via telefonintervjuer. Respondenterna gavs möjlighet även att svara via webenkät, eller en kort version med tre frågor via SMS. I undersökning fokuserar vi på huvudfrågorna (se tabell 1). Tabell 1 Disposition av resultatredovisning Huvudfrågor Sysselsättning Vilken var din sysselsättning efter det att sjukskrivningen avslutades? fig.5 s.25 Jämförelse mellan avslagsoch jämförelsegrupp Jämförelse mellan kvinnor och män i avslagsgruppen Vilken är din huvudsysselsättning idag? fig.6 s. 26 fig.7 s. 27 Försörjningskällor Vilka är dina inkomstkällor idag? fig.8 s. 28 fig.9 s. 29 Bytt arbete Arbetar du idag inom samma yrke som innan du var sjukskriven? fig.10 s. 30 fig.11 s. 30 Bytt arbetsgivare Arbetar du idag för samma arbetsgivare som innan du blev sjukskriven? fig.12 s. 31 fig.13 s. 31 Självskattad hälsa Hur skulle du beskriva ditt hälsotillstånd idag på en skala från 0-5, där 0 står för Mycket dåligt och 5 för Mycket bra? fig.14 s. 32 32 Hela populationen i avslagsgruppen bestod av 611 personer för januari månad 2017

20 (64) Datainsamling Orsaken till att enkätundersökning använts som datainsamlingsmetod är för att kunna ge en aktuell bild av försörjning och sysselsättning bland de som avslutat sjukpenning dag 180-380. Det är inte möjligt att följa upp sysselsättning och försörjningskällor för de som fått ett avslag i närtid utifrån Försäkringskassans registerdata, dels på grund av att information om inkomster enbart finns tillgängliga i efterhand som årsuppgifter, Dels för att det inte finns information om försörjningsstöd, arbetslöshetskassa eller sysselsättning. Enkätmetoden kan dock medföra problem med låg svarsfrekvens, särskilt kring en känslig målgrupp som den som undersöks i denna studie. Enkätmetoden medför även osäkerhet kring självrapporterade svar, exempelvis i denna undersökning kan det vara svårt för de svarande att veta vad alla förmåner innebär. Datainsamlingen skedde på följande sätt: ett brev skickades postledes som informerade mottagaren om att de kommer att bli kontaktade om några dagar via telefon. I brevet beskrevs undersökningens syfte, att deltagandet är frivilligt, att svar kommer att hanteras konfidentiellt och att ingen utomstående inklusive någon på Försäkringskassan kommer att kunna veta vem som svarat vad (se bilaga 1). Kantar- SIFO ringde till personer med känt telefonnummer och fortsatte upp till tolv gånger för att ta kontakt under perioden 16/5 till 13/6 2017. Ett brev med webblänk till enkäten (och lösenord) skickades till personer utan telefonnummer. De som kontaktas via telefon men som inte hade tid att svara erbjöds möjligheten att svara på en kortare version med tre frågor där en länk till frågorna skickas via sms. Datakvalitet och databehandling Försäkringskassan registrerar handläggningsbesluten manuellt. I och med det finns det en viss risk för att felregistrering uppstår. För att försäkra oss om att alla deltagarna i studien verkligen förvärvsarbetade vid sjukskrivningens början fanns en fråga med om deltagarens huvudsysselsättning vid sjukskrivningens början. Sju personer svarade annat än förvärvsarbete och exkluderades ur studien. För att följa de anonymitetskrav som ställs på både Kantar- SIFO och Försäkringskassan, så har variabler som kan identifiera individer omvandlas till kategorier, exempelvis har exakta siffror på SGI och ålder omvandlats till intervaller, födelseland har omvandlas till född i Sverige eller född utanför Sverige. Då det fanns för många kombinationer av försörjning för att kunna ge en överblick omvandlades dessa till färre kategorier. (se tabell 2).

21 (64) Tabell 2 Försörjningskombinationer Försörjningskategorier Annan inkomstkälla/hjälp från anhörig Endast arbetslöshetsförsäkring Endast socialförsäkring Endast studiemedel Försörjningsstöd med annan försörjning Förvärvsarbetande med annat Förvärvsarbete med arbetslöshetsförsäkring Förvärvsarbete med socialförsäkring Hel eller delvis sjuklön Beskrivning Hjälp från anhörig eller annan inkomstkälla som anges i fritext, exempelvis ålderspension, privat försäkring, arv, egna besparingar, styrelseuppdrag, fackliga inkomstförsäkringar, sjukbidrag. A-kassa eller aktivitetsstöd Föräldrapenning, sjuk-eller aktivitetsersättning, sjukpenning Studiemedel Kommunalt försörjningsstöd plus lön/ annan inkomstkälla Lön eller inkomst från eget företag i kombination med annan inkomstkälla Lön i kombination med a-kassa eller aktivitetsstöd Lön eller inkomst från eget företag i kombination med föräldrapenning, sjuk-eller aktivitetsersättning, sjukpenning Lön plus sjuklön eller endast sjuklön Helt förvärvsarbetande Endast lön eller endast inkomst från eget företag eller lön plus inkomst från eget företag Övriga kombinationer A-kassa eller aktivitetsstöd kombinerat med annan inkomstkälla, a- kassa i kombination med ekonomisk hjälp från anhörig, sjuk- och aktivitetsersättning i kombination med sjuklön från arbetsgivare, sjukpenning tillsammans med ekonomisk hjälp från anhörig Bortfall och de svarandes individkarakteristika Alla typer av frågeundersökningar kämpar med sjunkande svarsfrekvenser. I denna undersökning svarade 34 procent av nettourvalet (se tabell 1 bilaga 2). I tabell 3 redovisas hur avslags- respektive jämförelsegruppen ser ut med avseende på ett antal individkaraktäristika både med avseende på de som svarat på enkäten och bortfallet. Detta ger ett underlag för att bättre kunna tolka och diskutera resultaten i undersökningen. När man jämför avslagsgruppen och jämförelsegruppen totalt sett, d.v.s. utifrån de som haft möjlighet att besvara enkäten, så är det inga eller mycket små skillnader mellan grupperna. De skillnader som finns är att avslagsgruppen har en högre andel födda i Sverige, en lägre andel med muskuloskeletala diagnoser och en högre andel med psykiatriska diagnoser. Vid en jämförelse mellan de två grupperna med avseende på de som svarat så skiljer sig grupperna åt i större utsträckning. De svarande i avslagsgruppen är äldre, har lägre inkomst, något lägre utbildningsnivå, något större andel utrikes födda, högre andel med muskuloskeletala diagnoser och lägre andel med psykiatriska diagnoser i relation till jämförelsegruppen. Det innebär att de svarande i båda grupperna skiljer sig från de som inte svarat. Vår bedömning är att om alla som fått avslag hade svarat på enkäten, hade vi sett att en större andel är i arbete eller är arbetssökande, och att en något lägre andel hör hemma i gruppen som varken arbetar eller är i omställning. Motivet till den bedömningen baseras på att de svarande i avslagsgruppen jämfört med de som inte svarat i genomsnitt är äldre och har en lägre inkomst samtidigt som diagnosfördelningen förskjuts mot en större andel med muskuloskeletala diagnoser.

22 (64) Resultaten för jämförelsegruppen hade troligen förändrats en del i motsatt riktning, att fler i denna befinner sig i situationen varken i arbete eller arbetssökande/i arbetsmarknadspolitiskt åtgärd, om alla i gruppen besvarat enkäten. 33 Tabell 3 Individkaraktäristika och bortfall Avslagsgruppen Jämförelsegruppen Svarat Ej svarat Svarat Ej svarat (n=186) (n=392) (n=578) (n=202) (n=411) (n=613) Kön Kvinnor 70% 66% 67% 70% 58% 62% Män 30% 34% 33% 30% 42% 38% Ålder 20-29 år 5% 11% 9% 6% 7% 7% 30-44 år 16% 38% 31% 28% 28% 28% 45-54 år 28% 16% 20% 24% 31% 29% 55-64 år 47% 20% 29% 35% 31% 32% 65-74 år 4% 5% 5% 6% 3% 4% SGI 50 000-300 000 kr 44% 39% 41% 34% 50% 45% 300 001-350 000 kr 28% 10% 16% 27% 8% 14% 350 001-900 000 kr 29% 51% 44% 40% 42% 41% Utbildningsnivå Grundskola eller liknande 16% 11% Gymnasieutbildning 52% 46% Universitetsutbildning 32% 43% Sjukhistorik Erhållit sjukpenning före det aktuella sjukfallet (inom 2 år) Erhållit sjukersättning före det aktuella sjukfallet (inom 2 år) 5% 13% 10% 7% 9% 8% 1% 2% 2% 1% 0% 0% Födelseland Sverige 81% 84% 83% 89% 70% 76% Annat land än Sverige 18% 16% 17% 11% 30% 24% Diagnoskapitel Muskuloskeletala 44% 19% 27% 24% 42% 36% Psykiatriska 29% 48% 42% 43% 31% 35% Annat 27% 33% 31% 33% 28% 30% Den statistiska osäkerheten Undersökningen innehåller ca 170 svar i avslagsgruppen respektive jämförelsegruppen på huvudfrågorna. På följdfrågor faller antalet svar betydligt. Den statistiska osäkerheten baserat på antalet svarande kan beräknas. Vi redovisar inte dessa felmarginaler i anslutning till respektive figur eller tabell. Istället väljer vi att redovisa felmarginalerna vid olika skattade andelar i bilaga 2 tabell 2 och tabell 3. Dessa felmarginaler innebär att man vid läsning av resultatet inte ska övertolka små 33 Signifikanstesterna av eventuella skillnader i individkaraktäristika mellan grupperna redovisas i bilaga 2 tabell 2.

23 (64) skillnader mellan svarsgrupper. Det krävs stora skillnader för att de ska vara statistiskt signifikanta på 95-procentsnivå. Nedbrytning av resultatet på ännu mindre grupper blir alltför osäkra. Det innebär också att detaljerade analyser av olika undergrupper inte kan göras baserat på detta material. Därför har vi begränsat redovisningen till de centrala frågorna i enkäten baserat på de två huvudgrupperna och för kvinnor och män i avslagsgruppen. Upplevd avslutsorsak stämmer inte helt överens med den registrerade Bland de svarande så angav den största andelen i avslagsgruppen, 85 procent, att sjukskrivningen avslutades på grund av att Försäkringskassan beslutade att de inte längre hade rätt till sjukpenning. Resterande har i huvudsak uppgett att de blev friska och börjat arbeta igen eller att deras läkare bedömde att de inte längre behövde vara sjukskrivna. Omvänt är det 16 procent i jämförelsegruppen som uppger att sjukskrivningen avslutats på grund av att Försäkringskassan beslutade att de inte längre hade rätt till sjukpenning (se bilaga 3 fråga 4). Det föreligger alltså en viss diskrepans mellan vad den enskilde angav som orsak till avslut respektive vad som är registrerat i Försäkringskassans register. Felkällor kan finnas i att ärenden är felregistrerade men också på grund av att den enskilde inte tydligt uppfattat avslutsorsaken. På frågan hur individen upplever att de fått information om bedömningarna vid rehabiliteringskedjans olika tidsgränser uppgav 69 procent i avslagsgruppen att de inte fick tillräckligt med information. Sammanfattning av undersökningens förutsättningar Eftersom svarsfrekvensen i undersökningen var låg återstår en viss osäkerhet vad gäller hur säkra slutsatser som kan dras, framförallt för olika undergrupper. När bortfallet studeras så noterar vi att resultaten för avslagsgruppen kan ge en något annorlunda bild av fördelningen mellan de tre olika grupperna (i arbete, i omställning, eller varken i arbete eller omställning) jämfört med om alla hade besvarat enkätens frågor, samtidigt som resultaten för jämförelsegruppen troligen hade förändrats en del i motsatt riktning om alla i gruppen besvarat enkäten. Då det blev ett bortfall på över 60 procent så skulle en statistisk analys av eventuella skillnader mellan grupper kunna ge en falsk säkerhet. Därför fokuserar vi i denna rapport på huvudfrågorna och redovisar resultaten huvudsakligen deskriptivt, och är försiktiga med att uttala oss om den statistiska säkerheten. De svarande hade en disparat kombination av försörjningar så de kategoriserades i färre kategorier för att kunna tolka resultaten.

24 (64) Enkätstudiens resultat I det här kapitlet presenterar vi de huvudsakliga resultaten från enkätundersökningen. Först tar vi upp hur respondenterna upplevde informationen vid tidsgränserna. Den första huvudfrågan om vilken sysselsättning individen har efter avslutad sjukpenning innehar två delar. För det första får respondenterna svara på vilken sysselsättning de hade precis efter att sjukpenningen avslutades. Därefter svarar de på vilken sysselsättning de hade vid intervjutillfället (fem månader efter att sjukpenningen avslutades). Huvudfrågorna i resultatkapitlet besvaras först övergripande och därefter mer detaljerat genom att först visa hur avslagsgruppen respektive jämförelsegruppen svarat, därefter jämförs kvinnor och män i avslagsgruppen där det är relevant. (se tabell 1). Avsnittet avslutas med en sammanfattning av resultaten. Alla enkät resultat redovisas i bilaga 3 uppdelat på svarsgrupper och i bilaga 4 uppdelat på kön. De svarande upplever inte att de fått tillräcklig med information om bedömningen vid rehabiliteringskedjans olika tidsgränser Över hälften av de svarande upplevde inte att de fick tillräckligt med information om bedömningens kriterier vid bedömningstillfällena. Det var särskilt påtagligt i avslagsgruppen där 69 procent inte upplevde att de fått tillräckligt med information om bedömningen. Det indikerar att det finns brister i kommunikationen med de sjukskrivna kring bedömningen av arbetsförmågan och rätten till fortsatt sjukpenning (se tabell 4). Tabell 4 Upplever du att du fick tillräcklig med information om bedömningen vid rehabiliteringskedjans olika tidsgränser, under den tid du var sjukskriven. avslagsgrupp jämförelsegrupp total (n= 166) (n=172) (n=338) Ja 25% 55% 40% Nej 69% 38% 54% Vet ej 6% 7% 6% Vanligaste huvudsysselsättningen efter sjukskrivning avslutas är förvärvsarbete - men fler är utanför arbetskraften än i omställning Sysselsättning direkt efter avslutad sjukskrivning Enkätfrågorna tar i huvudsak sikte på individernas sysselsättning och försörjning vid tidpunkten då de besvarar frågorna, det vill säga, 4-5 månader efter avslutad sjukpenning. Men de får även svara på ett par frågor om vad de gjorde precis efter att sjukpenningen avslutades. Direkt efter det att sjukskrivningen avslutades så gick 46 procent av avslagsgruppen och 66 procent av jämförelsegruppen tillbaks till sin tidigare arbetsgivare med samma arbetsuppgifter. Elva procent i båda grupperna gick till sin tidigare arbetsgivare med nya eller anpassade arbetsuppgifter. Tretton procent

25 (64) av avslagsgruppen skrev in sig på arbetsförmedlingen och sökte arbete. Motsvarande siffra för jämförelsegruppen var två procent (se figur 5). Figur 5 Vilken var din sysselsättning efter det att sjukskrivningen avslutades? (avslagsgrupp och jämförelsegrupp) Jag började arbeta på mitt tidigare arbete igen Vet ej\kommer inte ihåg Jag skrev in mig på Arbetsförmedlingen och sökte arbete Jag började arbeta hos min tidigare arbetsgivare med andra eller Jag fick sjukersättning Jag började ta ut pension Vill ej uppge Jag studerade Jag började arbeta i eget\makes\makas\sambos företag Jag började arbeta hos en annan arbetsgivare inom ett annat yrke Jag började arbeta hos en annan arbetsgivare inom samma yrke Jag blev föräldraledig 5% 13% 2% 11% 11% 4% 2% 2% 2% 1% 0% 1% 2% 1% 2% 1% 4% 0% 1% 0% 2% 22% 46% 66% 0% 20% 40% 60% 80% avslagsgrupp (n= 199) jämförelsegrupp (n=181) Sysselsättning fem månader efter avslutad sjukskrivning I båda grupperna uppgav den övervägande delen av de svarande att de förvärvsarbetar fem månader efter det att deras sjukskrivningsperiod avslutats. En högre andel i jämförelsegruppen angav förvärvsarbete som huvudsysselsättning jämfört med avslagsgruppen. Medan en högre andel i avslagsgruppen anger att de är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd jämfört med de i jämförelsegruppen. I avslagsgruppen angav en högre andel kvinnor än män att de var förvärvsarbetande. Var femte i avslagsgruppen svarade att de inte vet eller kommer ihåg vilken sysselsättning de hade direkt efter avslutad sjukpenning. För att bättre förstå deras situation jämför vi svaren med vilken huvudsysselsättning de uppgav vid enkättillfället, Det visar att ungefär hälften av dem varken arbetade, studerade eller var i arbetsmarknadspolitisk åtgärd fem månader senare (se figur 6).