Konsekvensutredning 1 (17) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Sara Magnusson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning av ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125, senast ändrade genom TSFS 2016:37) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Transportstyrelsens förslag: Att ta bort 8 kap. 12 och 13 i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Detta för att fortsatt innehav av behörigheterna C, CE, D och DE samt taxiförarlegitimation inte längre kan medges i vissa fall för personer som innehade sitt körkort eller körkortstillstånd före den 1 maj 2008 (8 kap. 12 ) eller den 1 september 2010 (8 kap. 13 ) och som inte uppfyller körkortsdirektivets krav på epilepsi. A. Allmänt Den 23 oktober 2015 mottog Sverige den formella underrättelsen om överträdelse av det tredje körkortsdirektivet, Överträdelse nummer 2015/2118. Med anledning av överträdelseärendet fattade Transportstyrelsen den 7 juni 2016 beslut om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m., nedan kallad TSFS 2010:125, avseende 2 kap. 9 om synkrav. Ändringen innebar att 2 kap. 9 togs bort ur föreskrifterna. Anledningen till denna ändring var att kommissionen i överträdelseärendet haft synpunkter på att 2 kap. 9 innehåller ett undantag från gällande krav på synskärpa för den som före den 1 juli 1996 innehade körkort eller körkortstillstånd. Sådana undantagsregler, som handlar om förarens medicinska lämplighet att framföra ett fordon, är enligt kommissionen inte förenliga med körkortsdirektivet 1 om direktivet ställer högre krav än de regler som ska tillämpas enligt undantagsregeln. Kommissionen har tydligt klargjort att medicinska förutsättningar aldrig kan omfattas av så kallade farfarsrättigheter (artikel 13.2 körkortsdirektivet) eftersom det skulle underminera betydelsen av fynd i ny forskning och nya rön. Ändringarna i 2 kap. 9 trädde i kraft den 1 juli 2016. 1 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, senast ändrad genom kommissionens direktiv 2015/653/EU
Datum Dnr/Beteckning 2 (17) I artikel 13.2 i körkortsdirektivet stadgas att behörighet att framföra fordon som beviljats före den 19 januari 2013 inte ska kunna dras in eller på något annat sätt inskränkas genom bestämmelserna i direktivet. Sverige har tidigare tolkat bestämmelsen i artikel 13.2 som att möjlighet ges till bestämmelser av det slag som fanns i 2 kap. 9 TSFS 2010:125. Liknande regler om undantag finns i 6 kap. 17 (gällande diabetes) och 8 kap. 12 och 13 (gällande epilepsi och annan medvetandestörning) TSFS 2010:125. Fortsatt innehav av högre behörigheter har med stöd av reglerna medgetts i vissa fall där en körkortshavare innehaft en behörighet före ett visst datum men som efter ändringar i de svenska föreskrifterna, inte längre uppfyllt de medicinska kraven. I överträdelseärendet noterar kommissionen att bestämmelserna i bilaga III till körkortsdirektivet (som anger minimikrav i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att föra motordrivna fordon) inte påverkar de rättigheter som körkortshavaren redan har beviljats, eftersom det inte påförs några begränsningar av eller kvalifikationer för fordonskategorierna. Bestämmelserna i bilaga III gäller endast den medicinska lämpligheten hos enskilda förare och förarens förmåga att framföra ett fordon. I artikel 7.3 a i körkortsdirektivet fastställs att körkort bara kan förnyas för förare i grupp 2 2 (C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E) om de uppfyller de minimikrav som anges i bilaga III i fråga om fysisk och psykisk lämplighet. Kommissionen påpekar att artikel 7.3 a inte påverkar förarens faktiska behörighet vad gäller den kategori fordon som får framföras, körkortets giltighetstid, ålderskrav, provning, etc. Tillämpningen av de medicinska krav som anges i bilaga III kan därför inte uteslutas genom tillämpning av artikel 13.2, eftersom de inte påverkar en förares behörighet att framföra ett fordon, utan förarens lämplighet. 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Transportstyrelsen utreder i denna konsekvensutredning om bestämmelserna i 6 kap. 17 och 8 kap. 12-13 TSFS 2010:125, med det synsätt som kommissionen gett uttryck för i överträdelseärendet, är förenliga med körkortsdirektivet. 1.1 Kapitel 6, Diabetes Av 6 kap. 17 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. framgår följande: 2 I direktivet och föreskrifterna kan det vara olika behörigheter som ingår i respektive grupp. Vilka behörigheter som gäller för beskriven grupp anges inom parentes efter gruppbeteckningen.
Datum Dnr/Beteckning 3 (17) Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 maj 2008 innehade körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation gäller följande. Ett medicinskt förhållande som ska bedömas enligt detta kapitel och som förelegat före den 1 september 2010 ska, i den mån dessa föreskrifter ställer högre krav för innehav, bedömas med tillämpning av Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav av körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation m.m., (nedan kallad VVFS 1996:200). 6 kap. 17 ger således en möjlighet att i vissa fall tillämpa de medicinska krav i Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) som gällde tidigare. Enligt VVFS 1996:200 utgjorde insulinbehandlad diabetes hinder för innehav av behörigheter i grupp II och III (körkort med behörighet C, CE, D, DE samt taxiförarlegitimation). Föreskriften gjorde inte någon skillnad på om det rörde sig om diabetes typ 1 eller 2, men gav möjlighet till undantag i vissa fall. De medicinska krav som ställs i VVFS 1996:200 är inte lika detaljerade som de kriterier som räknas upp i direktivet. Diabetessjukdomen ska vara under godtagbar kontroll med avseende på risken för hypoglykemi, väl balanserad eller välbalanserad och i övrigt komplikationsfri. I föreskriften preciseras inte vad som avses med godtagbar kontroll med avseende på risken för hypoglykemi eller vad som avses med välbalanserad. Det finns inte heller något absolut krav på att incidenter med allvarlig hypoglykemi inte får ha inträffat de senaste tolv månaderna. Det ska också beaktas att de kriterier som räknas upp i direktivet, bilaga III, punkten 10.3 inte är absoluta. Transportstyrelsen har tidigare bedömt att kriterierna är att se som rekommendationer och det saknas anledning att nu göra en annan bedömning. Dessutom får det antas att de kriterier som räknas upp i punkten 10.3 i de allra flesta fall ingår i en läkares bedömning av om en diabetessjukdom typ 1, som behandlas med insulin, är under godtagbar kontroll och är väl balanserad och i övrigt komplikationsfri. Transportstyrelsens bedömning är därför att de medicinska kraven i 6 kap. VVFS 1996:200 inte strider mot direktivet. Det saknas därför anledning att ta bort undantaget i 6 kap. 17 TSFS 2010:125 på grund av att reglerna inte är förenlig med direktivet. Detta innebär att det inte heller finns anledning att ändra det allmänna rådet till 6 kap. 9 i TSFS 2010:125 där det finns en hänvisning till 6 kap. 17. Det ska dock noteras att det finns anledning att utreda om det finns andra anledningar till att 6 kap. 17 behöver tas bort. Transportstyrelsen kommer att utreda frågan vidare, resultatet kommer dock inte att redovisas i denna konsekvensutredning.
Datum Dnr/Beteckning 4 (17) Att 6 kap. 17 blir kvar i TSFS 2010:125 får effekt på föreskrift om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll, vilka beslutades den 17 februari 2016. I ovan nämnda föreskrift har villkorskoderna 101 (ej yrkesmässig trafik) och 103 (gäller ej för personbefordran i yrkesmässig trafik) tagits bort för de medborgare som ansöker om körkortstillstånd för första gången. Författningen trädde i kraft den 1 januari 2017. I och med att 6 kap. 17 kvarstår finns fortfarande behov av att kunna använda ovanstående villkorskoder. Under hösten 2016 genomfördes därför ett föreskriftsarbete för att bibehålla villkorskoderna 101 och 103, Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:4) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll. I enlighet med 5 i förordning (2007:122) om konsekvensutredning vid regelgivning genomfördes ingen konsekvensutredning av ovanstående ändringsföreskrift. Detta med anledning av att föreslagen ändring inte var en ändring i sak eftersom föreskriften som ändrades vid tidpunkten för arbetet ännu inte hade trätt i kraft. I konsekvensutredningen till TSFS 2016:4 drogs felaktigt slutsatsen att villkorskoderna 101 och 103 inte längre behövs efter den 1 januari 2017. Koderna används i första hand internt på myndigheten och vid tillämpning av föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Behov finns därför att villkorskoderna kvarstår. 1.2 Kapitel 8 Epilepsi, epileptiskt anfall och annan medvetandestörning 1.2.1 Nuvarande föreskrifter 8 kap. 12 Av 8 kap. 12 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. framgår följande: Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 maj 2008 innehade körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation gäller följande. Ett medicinskt förhållande som ska bedömas enligt detta kapitel och som förelegat före den 1 september 2010 ska, i den mån dessa föreskrifter ställer högre krav för innehav, bedömas med tillämpning av Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) om medicinska krav för innehav av körkort, traktorkort och taxiförarlegitimation m.m. 8 kap. 12 ger således en möjlighet att tillämpa de medicinska krav i Vägverkets föreskrifter (VVFS 1996:200) som gällde tidigare.
Datum Dnr/Beteckning 5 (17) 1.2.2 VVFS 1996:200 8 kap. 5 Enligt 8 kap. 5 VVFS 1996:200 utgjorde följande förhållanden var för sig hinder för innehav av grupp II och III (C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation): a) Epileptiskt anfall under den senaste femårsperioden, b) EEG-undersökning utvisar förekomst av regelbundna symmetriska formationer av bilateralt synkron 3 per sekund spike wave aktivitet med generell utbredning, c) Anamnesen och resultatet av EEG-undersökning innebär sammantaget en risk för attacker av medvetandepåverkan. Det innebär till exempel att en körkortsinnehavare som den 1 maj 2008 hade behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation och som blivit sjuk före den 1 september 2010, kan medges fortsatt innehav efter en anfallsfri period om 5 år. Detta även om diagnosen epilepsi har ställts och behandling med läkemedel mot epilepsi har förekommit under tiden. Nuvarande regler (TSFS 2010:125) kräver för innehav tio anfallsfria år då diagnosen epilepsi har ställts eller nu kan ställas, samt att behandling med läkemedel mot epilepsi inte har förekommit under denna tid 1.2.3 Körkortsdirektivets minimikrav Även bilaga III till körkorsdirektivet, punkten 12.14, kräver tio anfallsfria år utan epilepsiläkemedel vid diagnosen epilepsi (gäller behörigheterna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E eller taxiförarlegitimation). Nationella myndigheter kan ge förare med förutsättningar för en god prognos tillstånd att föra motorfordon tidigare. Vidare kräver bilaga III till körkortsdirektivet, punkten 12.12, fem års anfallsfrihet utan läkemedel mot epilepsi efter ett första oprovocerat epileptiskt anfall. Enligt 8 kap. 5 VVFS 1996:200 krävs, liksom vid diagnos epilepsi, 5 års anfallsfrihet efter ett första oprovocerat epileptiskt anfall. Inget krav på att medicinering mot epilepsi inte får ha förekommit under den anfallsfria perioden ställs i VVFS 1996:200. 1.2.4 Transportstyrelsens bedömning Transportstyrelsens bedömning är att de medicinska krav som ställs vid diagnosen epilepsi och efter ett första epileptiskt anfall i VVFS 1996:200 inte når upp till minimikraven i körkortsdirektivet. Detta innebär att regeln i 8 kap. 12 TSFS 2010:125 om att i vissa fall tillämpa VVFS 1996:200 måste tas bort.
Datum Dnr/Beteckning 6 (17) 1.2.5 Nuvarande föreskrifter 8 kap. 13 Av 8 kap. 13 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. framgår följande: Ifråga om fortsatt innehav för den som den 1 september 2010 innehade körkort, körkortstillstånd, traktorkort eller taxiförarlegitimation, och som inte omfattas av 12 gäller följande. Ett medicinskt förhållande som ska bedömas enligt detta kapitel och som förelegat före den 1 september 2010 ska, i den mån dessa föreskrifter ställer högre krav för innehav, bedömas med tillämpning av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:158) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. 1.2.6 VVFS 2008:158 I Vägverkets föreskrifter från 2008, VVFS 2008:158, görs skillnad på om ett första epileptiskt anfall inträffat under de senaste fem åren och om diagnosen epilepsi tidigare har ställts eller nu kan ställas. I det senare fallet gällde en anfallsfri period om tio år innan innehav av behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation kunde medges. Vid ett första epileptiskt anfall krävdes fem anfallsfria år. I dessa föreskrifter ställdes inte krav på att behandling med läkemedel mot epilepsi inte fick ha förekommit under den anfallsfria tiden. Som framgår ovan under rubriken 1.2.1 ställer körkortsdirektivet sådana krav båda vad gäller diagnosen epilepsi och vid ett första epileptiskt anfall (punkterna 12.12 och 12.14). 1.2.7 Transportstyrelsens bedömning Transportstyrelsens bedömning är att de medicinska krav som ställs vid diagnosen epilepsi och efter ett första epileptiskt anfall i VVFS 2008:166 inte når upp till minimikraven i körkortsdirektivet. Detta innebär att regeln i 8 kap. 13 TSFS 2010:125 om att i vissa fall tillämpa VVFS 2008:166 måste tas bort. 2. Vad ska uppnås? Kommissionen har klargjort att tillämpningen av de medicinska krav som anges i bilaga III inte kan uteslutas genom tillämpning av artikel 13.2, eftersom de medicinska kraven inte påverkar en förares behörighet att framföra ett fordon, utan förarens lämplighet. Detta skulle underminera betydelsen av fynd i ny forskning och nya rön. De undantagsbestämmelser som finns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. i 8 kap. 12 och 13, uppfyller inte direktivets krav och måste därför tas bort.
Datum Dnr/Beteckning 7 (17) 3. Vilka är lösningsalternativen? Transportstyrelsen behöver revidera aktuella föreskrifter för att dessa ska överensstämma med de krav som ställs i direktivet. Om föreslagna ändringar inte genomförs brister Sverige i sina internationella förpliktelser. 4. Vilka är berörda? De som berörs av föreslagna regleringar är enskilda medborgare (körkortshavare) och företag inom transport- och taxibranschen samt staten. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. 5.2. Medborgare En medborgare, körkortshavare, som tidigare omfattats av någon av undantagsreglerna i 8 kap. 12 och 13 kan förlora behörigheter vid t.ex. en ansökan om förlängning av högre behörigheter (C, CE, D och DE eller taxiförarlegitimation) eller om innehavet är förenat med villkor om läkarintyg där beviljande av fortsatt innehav tidigare skett med hänvisning till någon av undantagsreglerna kap. 8. För körkortshavaren kan det innebära att han/hon förlorar en behörighet som är nödvändig för det arbete han eller hon har. Kan arbetsgivaren inte omplacera personen till andra arbetsuppgifter, kan det tänkas att körkortshavaren blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Körkortsstatistik från den 18 augusti 2016 3 och den 26 augusti 2016 4 visar att det finns 416 140 personer som har behörighet C med en ålder lägre än 65 år och 172 337 stycken personer som har behörighet C med en ålder högre än 65 år. Antalet personer som har behörighet D med en ålder lägre än 65 år är 132 658 stycken och 30 216 stycken med en ålder högre än 65 år. Antalet personer som innehar en taxiförarlegitimation är 95 981 personer (statiskt fördelad på ålder hittas inte). 3 Uppgifter hämtade från körkortsregistret den 18 augusti 2016 4 Uppgifter hämtade från körkortsregistret den 26 augusti 2016
Datum Dnr/Beteckning 8 (17) Det är svårt att med säkerhet veta hur många förare som kan drabbas negativt av dessa förslag. Någon statistik över hur många förare med epilepsi det finns och som omfattas av respektive undantagsregel finns inte. Enligt Svenska Epilepsiförbundet finns minst 60 000 personer i Sverige som har epilepsi och cirka 3 600 personer insjuknar i epilepsi varje år 5. Transportstyrelsen bedömer, när det gäller innehav av behörigheterna A, A1, B, BE och traktorkort, att de äldre föreskrifterna VVFS 1996:200 och VVFS 2008:166, ställer högre eller samma krav när det gäller anfallsfrihet efter diagnos epilepsi eller efter ett första epileptiskt anfall, som de nu gällande reglerna i TSFS 2010:125. Reglerna i 8 kap. 12 och 13 TSFS 2010:125 blir därför inte tillämpliga när det gäller fortsatt innehav för förare med dessa behörigheter. Förare med dessa behörigheter kommer således inte att påverkas av att 8 kap. 12-13 tas bort. Enskilda individer, i egenskap av konsumenter bedöms inte påverkas av en ny reglering. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Staten kan komma att påverkas av de föreslagna regelförändringarna genom minskade skatteintäkter i de enskilda fall där körkortshavaren inte kan fortsätta sitt arbete på grund av de förändrade medicinska kraven i föreskrifterna. Staten kan även komma att påverkas genom minskade skatteintäkter om en företagare måste avsluta sin verksamhet på grund av de förändrade reglerna. Vidare kan Staten genom berörd myndighet komma att påverkas genom eventuellt ökade kostnader för t.ex. arbetslöshetsersättning i de enskilda fall där en körkortshavare förlorar sin anställning och inte kan omplaceras eller få en annan anställning. Kostnader för staten kan även komma att uppstå i de fall där åtgärder vidtas för att anpassa de personer som blivit arbetslösa till att kunna ta andra jobb. Transportstyrelsen kan komma att påverkas genom att antalet ansökningar om undantag från de medicinska kraven kan komma att öka. Även här är det svårt att förutse hur stor ökningen blir eftersom det är okänt hur många körkortshavare det är som påverkas av regelförändringarna och som eventuellt kan komma att söka om undantag i stället. 5.4. Externa effekter De föreslagna regelförändringarna bedöms inte få någon extern effekt på till exempel utsläpp till luft och vatten, buller, olyckor eller infrastrukturslitage. 5 Uppgift hämtad från Svenska Epilepsiförbundets hemsida den 18 augusti 2016, länk http://epilepsi.se/om-epilepsi.html
Datum Dnr/Beteckning 9 (17) 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Några alternativ till regleringen har inte övervägts då syftet med regleringen är att anpassa de regler som redan finns för att överensstämma med tredje körkortsdirektivets krav. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsens beslutanderätt grundar sig på bemyndiganden i 8 kap. 1 och 6 körkortsförordningen (1998:980) och i 8 kap. 2 taxiförordningen (2012:238). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Syftet med föreslagen reglering är att anpassa de regler som redan finns för att överensstämma med tredje körkortsdirektivets krav. Föreslagen reglering går inte längre än vad vare sig direktivet eller andra internationella regler kräver. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det behövs inte ta någon särskild hänsyn vad gäller tidpunkt för ikraftträdande av förändringarna i föreskrifterna. Det hade varit bra att kunna göra en riktad informationsinsats, men eftersom det inte är möjligt att söka efter de personer som beviljats fortsatt innehav med stöd av de aktuella undantagsreglerna är det inte möjligt att genomföra detta. En kommunikationsplan kommer dock att internt tas fram hos Transportstyrelsen. Effekterna av att undantagsreglerna tas bort kommer att märkas successivt allt eftersom körkortshavare, som till exempel beviljats fortsatt innehav med stöd av reglerna, ansöker om förnyelse av sina behörigheter. Förnyelse av körkort med högre behörigheter sker vart femte år, samma regler gäller för alla medlemsstater i EU 6. Effekten kan i vissa fall märkas tidigare då det är dags för en körkortshavare, som beviljats fortsatt innehav med villkor om läkarintyg med visst intervall, att inkomma med aktuellt intyg, eller då 6 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, senast ändrad genom kommissionens direktiv 2015/653/EU artikel 7:2 b, direktivet gäller från och med den 19 januari 2013.
Datum Dnr/Beteckning 10 (17) körkortshavare ansöker om utbyte av sitt körkort eller för det fall en läkare gör en anmälan till Transportstyrelsen enligt 10 kap. 2 körkortslagen om att körkortshavaren inte uppfyller de medicinska krav för innehav av körkort. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Förelagen reglering bedöms inte i sak påverka funktionsmålet. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Föreslagen reglering bedöms inte i sak påverka hänsynsmålet. Regleringen har troligen en viss påverkan på säkerheten då direktivet ställer högre medicinska krav än vad som medges i 8 kap. 12 och 13 i föreskrifterna. C. Företag 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Företag inom transport- eller taxibranschen som har anställda med behörigheterna C, CE, D, DE eller taxiförarlegitimation kan beröras om de har personal som inte längre uppfyller de medicinska kraven. Då det är okänt hur många körkortshavare det är som kan komma att drabbas av regelförändringarna samt inom vilka företag dessa individer arbetar, går det inte att ange hur många företag som berörs. Det går endast att uppskatta hur
Datum Dnr/Beteckning 11 (17) många företag som rent hypotetiskt skulle kunna beröras inom respektive bransch. Effekterna av att undantagsreglerna tas bort kommer att märkas successivt vilket gör att det inte går att uppskatta hur företagen kan komma att drabbas på årsbasis. Förnyelse av körkort med högre behörigheter sker vart femte år, vilket betyder att effekterna högst kommer att sträcka sig över en femårsperiod från och med ikraftträdandet. Från och med den 1 januari 2005 gäller en rekommendation från EU om definition av mikroföretag samt små och medelstora företag, kallade SMF. Enligt kommissionen 7 definieras ett mikroföretag som företag som sysselsätter färre än tio personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år. Nedan följer en beskrivning av några av de branscher som kan komma att omfattas av regelförändringarna. Åkerier När det gäller åkerier fanns det enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) 8 14 178 registrerade åkeriföretag år 2015. Huvuddelen av dessa företag, när gäller antalet anställda, hamnar inom kategorin mikroföretag enligt definitionen ovan. 12 781 registrerade åkerier har mellan 0-9 anställda i företaget. Om det antas att det är 100 anställda förare inom åkeribranschen som förlorar sin behörighet på grund av regelförändringarna och det antas att dessa förare inte arbetar inom samma företag, är det 100 av 14 178 åkeriföretag som berörs av förändringarna, det vill säga 0,7 % (100/14 178 0,007 = 0,7 %). Kollektivtrafikföretag När det gäller kollektivtrafikföretag fanns det enligt SCB 9 334 registrerade kollektivtrafikföretag år 2015. Även här ligger den största andelen företag inom definitionen för mikroföretag vad gäller antalet anställda, 236 stycken företag. Om det antas att det är 100 anställda förare inom kollektivtrafikföretagen som förlorar sin behörighet på grund av regelförändringarna och det antas att dessa förare inte arbetar inom samma företag är det 100 av 334 7 Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt så och medelstora företag (2003/361/EG) 8 Uppgift hämtad från Statistiska Centralbyråns hemsida den 17 augusti 2016, länk http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start NV NV0101/FDBR07/table /tableviewlayout1/?rxid=a952522a-2b04-45da-963c-a48cbf25cd32 9 Uppgift hämtad från Statistiska Centralbyråns hemsida den 17 augusti 2016, länk http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start NV NV0101/FDBR07/table /tableviewlayout1/?rxid=a952522a-2b04-45da-963c-a48cbf25cd32
Datum Dnr/Beteckning 12 (17) kollektivtrafikföretag som berörs av förändringarna, det vill säga 29 % (100/334 0,2994 = 29 %). Taxiföretag Antalet registrerade taxiföretag var enligt SCB 10 7 739 stycken år 2015. Av dessa har 7 255 taxiföretag 0-9 personer anställda och hamnar inom kategorin mikroföretag vad gäller antalet anställda. Om det antas att det är 100 anställda taxiförare som förlorar sin behörighet på grund av regelförändringarna och att dessa taxiförare arbetar inom olika företag, är det 100 av 7 739 taxiföretagen som berörs av förändringarna, det vill säga 1,3 % (100/7739 0,0129 = 1,3 %). 13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Det bedöms inte föreligga några administrativa kostnader till följd av ändrade regler avseende epilepsi. Det är svårt att förutse hur många individer som kan bli berörda av aktuell regelförändring. 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? Om en anställd person vid ett företag inte längre uppfyller de medicinska kraven för innehav av behörigheter, kan en eventuell kostnad uppstå för företaget om de behöver planera om sina personalresurser. Är en omplacering av den anställde inte möjlig, kan eventuella kostnader för uppsägning och nyrekrytering av personal tillkomma för företaget. Det skulle kunna innebära att företaget inte har full arbetsstyrka under en period då det kan uppstå ett glapp i tid mellan uppsägning och nyrekrytering. Den avtalsenliga grundlönen för en förare är, enligt uppgift från Svenska Transportarbetarförbundet, cirka 25 000 kronor före skatt 11. I de fall där ett företag behöver anställa en extra förare under till exempel en tremånadersperiod för att kompensera vid eventuella förändringar av personalresurserna, kan lönekostnaden för en personal uppgå till cirka 75 000 kronor. Om det antas att det är 100 förare som förlorar sin behörighet på grund av regelförändringarna uppnår kostnaden enligt räkneexemplet ovan till tillsammans 7 500 000 kronor för de drabbade företagen. 10 Uppgift hämtad från Statistiska Centralbyråns hemsida den 17 augusti 2016, länk http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start NV NV0101/FDBR07/table /tableviewlayout1/?rxid=a952522a-2b04-45da-963c-a48cbf25cd32 11 Uppgift hämtad från TSF 2016-34 Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
Datum Dnr/Beteckning 13 (17) Inom den privata sektorn för lastbil- och bussförare var den genomsnittliga grundlönen år 2015 27 000 kronor 12. Lönekostnaden för ytterligare en anställd förare under en tremånadersperiod enligt exemplet ovan, uppgår då till cirka 81 000 kronor. Om det antas att det är 100 lastbil- och bussförare som förlorar sin behörighet på grund av regelförändringarna uppnår kostnaden enligt ovan till 8 100 000 kronor för de drabbade företagen. För en taxiförare var år 2015 den genomsnittliga månadslönen 23 700 kronor 13. Lönekostnaden enligt exempel ovan uppgår då till cirka 71 100 kronor under en tremånadersperiod. Om det antas att det är 100 taxiförare som förlorar sin behörighet på grund av regelförändringarna uppnår kostnaden enligt räkneexemplet ovan till 7 110 000 kronor för de drabbade företagen. För företaget tillkommer kostnad för arbetsgivaravgift om 31,42 % av bruttolönen 14 och kostnad för semesterersättning om 12 % enligt semesterlagen (1977:480) 15. 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Konkurrensförhållandena bedöms i stort inte komma att påverkas av de föreslagna regleringarna. Däremot har företag, med personal som har körkort utfärdade efter den 1 maj 2008, en fördel då de inte påverkas av att 8 kap. 12 och 13 tas bort. Det gäller även företag med såväl svenska som utländska förare som inte har svenskt körkort och som omfattats av reglerna i det land körkortet utfärdades i. 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen bedöms inte i andra avseenden komma att påverka företagen. 12 Uppgift hämtad från Statistiska Centralbyråns hemsida den 15 augusti 2016, länk http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start AM AM0110 AM0110B/ LoneSpridSektorYrkA/table/tableViewLayout1/?rxid=35c33494-baa0-4767-9c09-9d88ddaa6598 13 Uppgift hämtat från Statistiska Centralbyrån den 16 augusti 2016, länk http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/start AM AM0110 AM0110A/ LonYrkeRegion4A/table/tableViewLayout1/?rxid=bdd7afa4-6b8c-4036-9d27-45ac82fe6388 14 Uppgift hämtat från Skatteverkets hemsida den 7 februari 2017, länk https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/arbetsgivaravgifterochsk atteavdrag/arbetsgivaravgifter.4.233f91f71260075abe8800020817.html 15 Semesterlag (1977:480), Svensk författningssamling 1977:480 t.o.m. SFS 2014:424
Datum Dnr/Beteckning 14 (17) 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Små företag med få anställda kan komma att påverkas av föreslagna regelförändringar. Statistiken i kapitel 12 visar att den största andelen av företagen hamnar inom kategorin mikroföretag som har upp till 9 anställda i företaget. Består företaget av endast en eller ett par anställda kan det få stora konsekvenser om en av dessa förare inte får behålla sina behörigheter på grund av förändrade medicinska krav i föreskrifterna avseende epilepsi. Är företaget ett s.k. enmansföretag där ägaren arbetar som förare och inte kan behålla sina behörigheter, kan konsekvensen bli att företaget måste avslutas.
Datum Dnr/Beteckning 15 (17) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Kan komma att behöva planera om sina personalresurser. Omplacering eller uppsägning av den enskilde föraren. För s.k. enmansföretag kan det i vissa fall leda till att den enskilda firman läggs ner. - Det är svårt att bedöma hur de beräknade effekterna skulle bli då det är okänt hur många körkortshavare det är som kan komma att drabbas av regelförändringarna samt inom vilka företag dessa individer arbetar Medborgare Kan komma att leda till omplacering inom företaget där han/hon arbetar. I vissa fall kan det leda till uppsägning om omplacering inte är möjligt. - Det är svårt att bedöma de beräknade effekterna då det är omöjligt att veta hur många förare som kan drabbas negativt av dessa förslag. Någon statistik över hur många förare det finns med epilepsi och som omfattas av respektive undantagsregel finns inte. Staten m.fl. Inga ekonomiska konsekvenser för staten till följd av att Sverige inte lever upp till gemensamma EU-regler. Kan komma att leda till minskade skatteintäkter om en enskild förare inte finner ett nytt arbete vid en eventuell uppsägning av befintlig tjänst. - Det är svårt att bedöma hur de beräknade effekterna skulle bli då det är okänt hur många körkortshavare det är som kan komma att drabbas av regelförändringarna samt inom vilka företag dessa individer arbetar Kan komma att leda till minskade skatteintäkter om en enskild firma måste avslutas. Kan komma att leda till ökade kostnader för
Datum Dnr/Beteckning 16 (17) t.ex. arbetslöshetsers ättning om den enskilde blir arbetslös. Kostnader för åtgärder för att anpassa den arbetslösa föraren för andra jobb kan uppstå. Externa effekter Totalt E. Samråd Samråd med Socialstyrelsen sker så som framgår av 8 kap. 1 körkortsförordningen (1998:980). Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Sara Magnusson, utredare, enhet behörigheter, Transportstyrelsen tfn 010-495 55 06, sara.magnusson@transportstyrelsen.se Sofi Nygren, jurist, enhet juridik, Transportstyrelsen tfn 010-495 55 57, sofi.nygren@transportstyrelsen.se
Datum Dnr/Beteckning 17 (17) Definition av körkortsbehörigheter för särskilda fordonstyper enligt 2 kap. 5 körkortslagen (1998:488) B 1. personbil med totalvikt av högst 3,5 ton och lätt lastbil samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till en sådan bil. 2. trehjulig motorcykel 3. fyrhjulig motorcykel BE C1 C1E C CE D1 D1E D DE bil som omfattas av behörighet B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådan bil, om släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton. tung lastbil med totalvikt av högst 7,5 ton och personbil med totalvikt över 3,5 ton men inte 7,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil. bil som omfattas av behörighet C1 eller B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådan bil om bilens och släpfordonens sammanlagda totalvikt inte överstiger 12 ton. tung lastbil och personbil med totalvikt över 3,5 ton samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan bil. bil som omfattas av behörighet C samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan bil. buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss. buss som omfattas av behörighet D1 samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss. buss oavsett antal sittplatser och längd samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till sådan buss. buss som omfattas av behörighet D samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till sådan buss.