KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2016-09-01 Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Datum och tid: 2016-09-06 kl. 8:30 10:00 Möte med Regionförbundet angående RUS kl. 10:00 Ordinarie sammanträde enligt dagordning Plats: Oskarshamnssalen Vid förhinder kontakta: Moa Skyllberg Persson tel: 882 87, e-post: moa.skyllbergpersson@oskarshamn.se Peter Wretlund (S) Ordförande Per Nygren Sekreterare Ledamöter Ersättare Peter Wretlund (S), ordförande Tommy Skoog (C) Andreas Erlandsson (S) Elisabeth Wanneby (MP) Lena Granath (V), 2:e v ordförande Ingmar Hjalmarsson (V) Mathias J Karlsson (L) Ingemar Lennartsson (KD) Eva-Marie Hansson (M), 1:e v ordförande Lennart Hellström (M)
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2016-09-01 Dagordning 2016-09-06 Upprop Val av justerare 130. Fastställande av dagordning 131. Förstärkningsbuss linje 45 Figeholm-Fårbo-Oskarshamn, fortsättning 132. Ansökan om ekonomiskt stöd för Målsjön - Oskarshamnsbygdens Fågelklubb 133. Ekonomisk garanti Landsbygdsdagarna 2017 134. Medlemskap i Infrastrukturkansliet 135. Nominering av ledamot till valberedningen, Astrid Lindgrens Hembygd 136. Information angående arbetet med en ny finanspolicy 137. Personalchefen informerar 138. Mark- och exploateringsstrategen informerar september 2016 139. Svar på medborgarförslag nr 5/2016 - Angående journalisters tillträde i Stadshuset 140. Kommundirektören informerar 141. Pris på personallunch 2017 142. Alternativ till stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar 143. Remiss - Synpunkter på Mönsterås kommuns vatten- och avloppsplan 144. Svar på motion nr 1/16 - Kostnadsfria sommaraktiviteter för barn vars familjer uppbär försörjningsstöd 145. Förslag till nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2016-09-01 Kommunstyrelsen budget 2016 för oförutsedda behov Anslag Återstår 426000 kr 414000 kr Tider för föredragande Ärenden 131. Förstärkningsbuss linje 45 Figeholm-Fårbo- Oskarshamn, fortsättning 132. Ansökan om ekonomiskt stöd för Målsjön Oskarshamnsbygdens Fågelklubb 133. Ekonomisk garanti Landsbygdsdagarna 2017 134. Medlemskap i Infrastrukturkansliet 135. Nominering av ledamot till valberedningen, Astrid Lindgrens Hembygd 136. Information angående arbetet med en ny Finanspolicy 137. Personalchefen informerar 138. Mark- och exploateringsstrategen informerar september 2016 139. Svar på medborgarförslag nr 5/2016 Angående journalisters tillträde i Stadshuset 140. Kommundirektören informerar Föredragande Utvecklingschef Lars Ljung Utvecklingschef Lars Ljung Utvecklingschef Lars Ljung Utvecklingschef Lars Ljung Utvecklingschef Lars Ljung Ekonomichef Eva Svensson Personalchef Eva-Carin Öhlin Mark- och exploateringsstrateg Göran Landenius Kommundirektör Rolf Persson Kommundirektör Rolf Persson Tid 10.00 10.30 10.50 11.10 11.30
Ärende 131 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000120-6 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 40 41 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förstärkningsbuss linje 45 Figeholm-Fårbo- Oskarshamn, fortsättning Förslag till beslut 1. Oskarshamns kommun förlänger beställningen till KLT av en förstärkningsbuss på linje 45 enligt modell från tidigare beslut, 33/2016, till och med november 2016. 2. Kostnaden för förstärkningslinjen på 100 000 kr ska belasta anslaget för generella statsbidrag. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade, KS 33/2016, att hos KLT beställa en förstärkningsbuss på linje 45 Figeholm Oskarshamn samt åter Figeholm fr.om. 160210 fram till vårterminens slut 2016. Anledningen var den höga beläggningen på asylboendet Hägnad, vilket skapade överfulla bussar på ordinarie turer på linjen. Asylboendet kommer sannolikt att avvecklas under november 2016 och trafiken kan därmed upphöra. Strategi- och näringslivsenheten har meddelat KLT att trafiken ska fortsätta från höstterminens start fram till den troliga avvecklingen i november. Kostnaden är ca 100 000 kronor. Förslaget är att kommunstyrelsen bekräfta beställningen och beslutar att finansieringen sker på samma sätt som tidigare, d.v.s. från det extra statliga generella anslaget för flyktingsituationen i landet. Rolf Persson Kommundirektör Lars Ljung Utvecklingschef
Ärende 132 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000409-2 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 4041 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ansökan om ekonomiskt stöd för Målsjön - Oskarshamnsbygdens Fågelklubb Förslag till beslut 1. Lämna ett bidrag på 50 000 kronor från kommunstyrelsens särskilda anslag för landsbygdsutveckling till Oskarshamns Fågelklubb för underhåll och fortsatt restaurering av Målsjön 2. Föreslå Oskarshamnsbygdens Fågelklubb att låta ta fram en skötselplan för Målsjön. Ärendet Oskarshamnsbygdens Fågelklubb, tillsammans med Röstorps byalag, ansöker om ett årligt stöd på 50 000 kronor till att underhålla gjorda restaureringar av fågelsjön Målsjön med omgivande strandängar. De åtgärder som är nödvändiga för att håla sjön skick är årlig vassröjning, slyröjning och bearbetning av strandägarna samt ombesörja att det finns betande boskap i området. Bakgrund Oskarshamnsbygdens Fågelklubb påbörjad,e tillsammans med markägarna, restaureringen av sjö för snart 30 år sedan.målsjön tillhör Viråns vattensystem och var innan sjösäkningen en del av sjön Hägern. Målsjön med Röstorp finns upptaget i Länsstyrelsen för Kalmar län som ett klass 1 objekt i bevarandeprogram för odlingslandskapet i Kalmar län. Oskarshamns kommun har vid flera tidigare tillfällen lämnat stöd till restaureringen av Målsjön. Förslag Oskarshamns Fågelklubb föreslås få ett bidrag på 50 000 kronor från anslaget för landsbygdsytveckling. För att kunna bedöma ett mera bindande engagemang från kommunens sida behöver fågelklubben ta fram en skötselplan för Målsjön. Detta arbete kan ske i dialog med Oskarshamns kommuns kommunekolog. Rolf Persson Kommundirektör Lars Ljung Utvecklingschef
Ärende 133 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000657-1 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 4041 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Ekonomisk garanti Landsbygdsdagarna 2017 Förslag till beslut 1. Oskarshamns kommun lämnar en ekonomisk garanti på 250 000 kronor till Hela Sverige ska leva Kalmar län för att genomföra landsbygdsdagarna 2017. 2. Kommunen garanterar ett administrativt stöd till genomförandet. 3. Kostnader som uppstår kring konferensen ska belasta kommunsstyrelsens särskilda anslag för landsbygdsutveckling Ärendet Hela Sverige ska leva (HSSL) Kalmar län ansöker om en ekonomisk garanti på 250 000 kronor. Garanti är för att kunna anordna länskonferensen Landsbygdsdagar hösten 2017 i Oskarshamn. Det sökta beloppet avser bruttokostnader för planering och genomförande av konferensen. Efter intäkter visar tidigare genomförda konferenser att evenemanget bär sig själv. Utöver den ekonomiska garantin önskar HSSL Kalmar län i form av att en tjänsteman inom kommunen lämnar administrativt stöd bl.a genom ekonomisk redovisning. Konferensen har tidigare vid ett flertal tillfällen genomförts i Emmaboda med motsvarande stöd från Emmaboda kommun. Ekonomiskt stöd har tidigare år utgått från såväl Länsstyrelsen i Kalmar län som Regionförbundet i Kalmar län. Förslag Konferensen har tidigare besökts av 100 170 deltagare, där ett relativt stort antal kommer från andra delar av Sverige. Innehållet handlar om inspirationsföreläsningar från landsbygdsprojekt runt om i landet, idéutbyte och nätverkande. Huvudsyftet är att skapa kraft för fortsatt utveckling av landsbygden, men också att göra landsbygdens frågeställningar synliga för beslutsfattare. Förslaget är att Oskarshamns kommun lämnar en ekonomisk garanti på 250 000 kronor till HSSL Kalmar för genomförandet av Landsbygdsdagarna 2017 i Oskarshamn. Kommunen garanterar även som medarrangör ett administrativt stöd till genomförandet. Rolf Persson Kommundirektör Lars Ljung Utvecklingschef
Ärende 134 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000654-1 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 4041 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Medlemskap i Infrastrukturkansliet Förslag till beslut 1. Oskarshamns kommun ansöker om medlemskap i Infrastrukturkansliet fr.o.m. 2016-10-01. 2. Finansieringen av medlemsskapet för sista kvartalet 2016 sker inom ramen av Strategi- och näringslivsenhetens budget 3. För finansiering från 2017 och framåt översänds ärendet till budgetberedningen. Ärendet Oskarshamns kommun har under senare samverkat med Infrastrukturkansliet i frågor som rör järnvägarna Oskarshamn-Nässjö (Bockabanan) och Kalmar-Linköping (Stångådalsbanan) samt Riksvägarna 23 (Växjö-Vimmerby-Linköping) och 34 (Kalmar-Linköping). Infrastrukturkansliet är sedan 2010 ett samarbete mellan Hultsfreds, Vimmerby, Högsby, Kinda, Mönsterås, Kalmar och Linköpings kommun. Syftet med samarbetet är att utveckla järnvägar och riksvägar för såväl Gods- som persontrafik inom berörda delar av Småland och Östergötland. Speciellt frågan om järnvägaranas utveckling är för närvarande högaktuell Trafikverket har nyligen genomfört en studie med förslag (ÅVS) över Stångådalsbanan med Tjustbanan. Frågeställningen ur Trafikverkets synpunkt är, ska banorna avvecklas eller utvecklas. Konkurransen om medel till investeringar och underhåll av det svenska järnvägsnätet är hård. Infrastrukturkansliet ska, tillsammans med Regionförbundet i Kalmar och Region Östergötland, driva på för att även vår landsände får ta del av framtida investeringar i infrastrukturen. För Oskarshamns del är en fungerande järnväg av stor vikt för fortsatt industriell utveckling i Oskarshamn. Den på gående planeringen av en kombiterminal har betydande påverkan på det framtida trafikunderlaget på de berörda järnvägarna. Godsflödet med lastbil till och från Oskarshamn påverkar på motsvarande sätt standarden på framtidens E22, Rv 37 och Rv 47. Förslaget är att Oskarshamns kommun blir fullvärdig medlem i Infrastrukturkansliet fr.o.m. 2016-10- 01. Samverkan mellan deltagande kommuner blir därmed kraftfullare. Vidare har Oskarshamn med sina godsflöden mycket att tillföra för tyngden i argumenteringen för en god infrastruktur i sydöstra Sverige. Kostnaden för deltagande är på årsbasis 120 000 kronor för Oskarshamn. Första sista kvartalet 2016 är avgiften 30 000 kr. Infrastrukturkansliet omprövas regelbundet, något som kommer ske under 2017. Rolf Persson Kommundirektör Lars Ljung Utvecklingschef
Ärende 135 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000658-1 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Lars Ljung E-post: lars.ljung@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 40 41 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Nominering av ledamot till valberedningen, Astrid Lindgrens Hembygd Förslag till beslut 1. Nominera utvecklingschef Lars Ljung som ledamot i valberedningen för Astrid Lindgrens Hembygd Ärendet Oskarshamns kommun saknar ledamot i valberedningen för Leader Astrid Lindgrens hembygd. De deltagande kommunerna Eksjö, Vimmerby, Nässjö, Hultsfred, Högsby och Oskarshamns kommun har en ledamot i valberedningen vardera.. Valberedningen utses av föreningsstämman vid årsmötet. Rolf Persson Kommundirektör Lars Ljung Utvecklingschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom:
Ärende 136 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-09-01 KS 2016/000641-2 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 42 88 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Information angående arbetet med en ny finanspolicy Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Ekonomichef Eva Svensson informerar om bakgrund, upplägg, innehåll, tidplan, m.m. gällande arbetet med att ta fram en ny finanspolicy för Oskarshamns kommun. Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag
Ärende 137 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-01-26 KS 2016/000003-2 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 42 88 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Personalchefen informerar Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Personalchefen informerar om aktuella aktiviteter och frågor. Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag Skickas till
2016-08-24 1 Nr 27/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Parternas avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser SKL och fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn kom i förra veckan överens om en gemensam avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser. Den ansträngning som parterna gjort ger nu önskat resultat. Regeringen meddelade i tisdags att förslaget om hälsoväxling dras tillbaka. Regeringen lade i april 2016 fram ett förslag om hälsoväxling för bättre rehabilitering och omställning. Det innebar i korthet att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av kostnaderna för anställdas sjukskrivningar som är längre än 90 dagar. Lagförslaget har fått motta kritik från många håll. SKL har poängterat att förslaget var felriktat och hade blivit dyrt för arbetsgivare i kommuner och landsting. Socialförsäkringsministern förklarade dock att om parterna inom de olika delarna av arbetsmarknaden presenterade förslag som kunde ge samma effekt på sjukfrånvaron, skulle regeringen kunna tänka sig att ta tillbaka lagförslaget. Parterna på kommun- och landstingssidan antog utmaningen och har under sommaren arbetat fram en avsiktsförklaring om åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Avsiktsförklaringen består 25 åtgärder sorterade på nio områden. 1. Styrning och ledning för hållbar hälsa och minskad sjukfrånvaro 2. Stödpaket till lokal nivå 3. Stärka chefers förutsättningar i arbetsmiljöarbetet 4. Bättre användning av kvalitetssäkrad företagshälsovård 5. Ta vara på medarbetarnas engagemang för minskad sjukfrånvaro 6. Stärkt samverkan och högre kvalitet i rehabiliteringsprocessen 7. Nya vägar tillbaka från sjukskrivning 8. Verksamhetsspecifika insatser 9. Genomförande och uppföljning Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: 08-452 70 00, Fax diariet: 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Arbetsgivarförbundet Pacta 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: 08-452 77 00 kontakt@pacta.se www.pacta.se
2016-08-24 2 Parterna har i sin avsiktsförklaring också flera förslag till vad regeringen bör göra inom områdena stärka rehabiliteringskedjan och främja arbetsförmågan; värna och utveckla företagshälsovården; samt bättre användning av kunskaper genererade från arbetsmiljöinspektioner. När regeringen nu meddelat att lagförslaget om hälsoväxling dras tillbaka inleds parternas arbete med avsiktsförklaringen. Parterna har lovat att senast den 1 juli 2017 ha påbörjat arbetet med alla föreslagna åtgärder. Avsiktsförklaringen Handläggare: Eva Thulin Skantze Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: 08-452 70 00, Fax diariet: 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Arbetsgivarförbundet Pacta 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: 08-452 77 00 kontakt@pacta.se www.pacta.se
Ärende 138 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000374-1 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Göran Landenius E-post: goran.landenius@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764661 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsstrategen informerar september 2016 Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Mark- och exploateringsstrategen informerar om aktuella frågor och aktiviteter. Rolf Persson Kommundirektör Göran Landenius Mark och exploateringsstrateg
Ärende 139 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000085-4 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: 0491-76 4757 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Medborgarförslag nr 5/2016 - Angående journalisters tillträde i Stadshuset Förslag till beslut Medborgarförslaget besvaras med hänvisning till föreliggande tjänsteutlåtande. Ärendet Bakgrund Den 27 januari 2016 inkom ett medborgarförslag från Bo Malm och Runo Hageberg som efterfrågar en ökad tillgänglighet för journalister till Oskarshamns kommuns stadshus. Rent konkret föreslås att journalister ska ha fri tillgång till stadshuset utan registrering i receptionen genom att endast behöva uppvisa legitimation. I medborgarförslaget framgår att journalister idag måste registrera sig i receptionen och bli eskorterad till berörd tjänsteman som bistår journalisten. Vidare framgår att journalister tidigare hade daglig tillgång till stadshusets lokaler utan registrering för att granska kommunens in- och utgående post. Skribenterna anser att dagens rutiner har försämrat journalisters möjligheter att granska kommunens verksamhet. Kommunens ställningstagande Oskarshamns kommun värdesätter och arbetar mycket med öppenhet och service inom tjänstemannasektorn gentemot alla parter. Detta är speciellt tydligt i våra kontakter med media, vilket framgår nedan. Gällande fysisk tillgång till stadshuset så anser Oskarshamns kommun att samma hantering ska gälla för alla besökare. Det vill säga att besökare registrerar sig i receptionen och blir mött av berörd tjänsteman. Journalister har därför samma tillgång till stadshuset som alla andra. I våra kontakter med media blir kommunens öppenhet och serviceinriktning således extra tydlig. Med hjälp av det digitala ärendehanteringssystemet kan kommunen effektivare och snabbare kommunicera vad som händer i verksamheten. Genom systemet skickar de flesta förvaltningar dagligen postlistor med nyligen upplagda ärenden/registrerade handlingar till lokala tidningar och radio. Media har på så vis möjlighet att se alla upplagda ärenden och själv välja vilka handlingar de vill ta del av. På den tiden då journalister besökte stadshuset för att ta del av in- och utgående post fanns det inte tid att gå igenom all dagens post. Därmed fick journalister ingen total kännedom om aktuella ärenden och handlingar. Genom dagens digitala kommunikation skickas alla upplagda ärenden/registrerade handlingar till media, vilket följaktligen både är både mer transparent, rättssäkert och tidseffektivt.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000085-4 Vidare hålls det direkt efter varje politiskt sammanträde en presskonferens av tjänstemän eller politiker. Här har journalister möjlighet att snabbt ta del av de fattade besluten. Inför varje politiskt sammanträde läggs det upp en kallelse med handlingar på kommunens digitala webbsida. När kommunfullmäktige sammanträder skickas även ett exemplar till stadsbiblioteket. Med utgångspunkt i den öppenhet och serviceinriktning i kommunikationen av ärenden och handlingar som beskrivits ovan, anser Oskarshamns kommun att inga förändringar behöver vidtas gällande journalisters tillträde till stadshuset. Rolf Persson Kommundirektör
PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-02-08 12 Dnr KS 2016/000085-2 Medborgarförslag nr 5/2016 - Angående journalisters tillträde i Stadshuset Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslag nr 5/16 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Reservation Leif Axelsson (-), Nils-Erik Jonsson (SD), Britt-Marie Sundqvist (SD), Dan Bengtsson (SD), Jonny Evaldsson (SD), Birgitta Karlsson (SD), Uno Josefsson (SD), Karl-Erik Gustavsson (L), Mathias J Karlsson (L), Lisbeth Lindberg (L), Lena Tolander (L), Tobias Hörnfeldt Röhr (L), Lisbeth Karlsson (L), Ingemar Lennartsson (KD), Anna Bredmar (KD) och Rebecka Englund (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Britt-Marie Sundqvists (SD) och Mathias J Karlssons (L) yrkande. Ärendet Inkom: 2016-01-27 Från: Bo Malm och Runo Hageberg Ärendets behandling Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslag nr 5/16 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Britt-Marie Sundqvist (SD) och Mathias J Karlsson (L) yrkar att medborgarförslaget ska remitteras till kommunstyrelsen och därefter besvaras och beslutas av kommunfullmäktige. Peter Wretlund (S) yrkar bifall till presidiets förslag. Ordföranden meddelar att presidiets förslag och Britt-Marie Sundqvists (SD) och Mathias J Karlssons (L) yrkande ska prövas mot varandra. Kommunfullmäktige godkänner detta. Efter avslutat propositionsförfarande finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar bifalla presidiets förslag och avslå Britt-Marie Sundqvists (SD) och Mathias J Karlssons (L) yrkande. Omröstning begärs och verkställs. Kommunfullmäktige godkänner följande voteringsproposition: Ja-röst för bifall till presidiets förslag. Nej-röst för bifall till Britt-Marie Sundqvists (SD) och Mathias J Karlssons (L) yrkande. Med 33 ja-röster 16 nej-röster beslutar kommunfullmäktige att bifalla presidiets förslag samt avslå Britt-Marie Sundqvists (SD) och Mathias J Karlssons (L) yrkande. Omröstningsresultatet framgår av sidan 23 i protokollet. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL Sida 2 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2016-02-08 12 fortsättning Beslutsunderlag Medborgarförslag nr 5/16. Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
Ärende 140 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-01-14 KS 2015/001055-1 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Kommundirektören informerar Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Kommundirektören informerar om aktuella aktiviteter och frågor. Rolf Persson Kommundirektör
Ärende 141 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-05-19 TN 2016/000070-1 Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Kost- och städavdelningen Lillemor Persson E-post: lillemor.persson@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764091 Beslutsinstans Kommunstyrelsens arbetsutskott Personallunch 2017 Förslag till beslut Från och med 2017-01-01 höjs priset på personalluncher från 68 kr till 70 kr. Ärendet Priset på personallunch höjs från 68 kr till 70 kr från 2017-01-01. Bakgrund Priset höjs med anledning av höjda omkostnader. Torsten Nilsson Teknisk chef Lillemor Persson Avdelningschef Skickas till För kännedom: Kost och städ
PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-05-31 102 Dnr KS 2016/000446-1 Pris på personallunch 2017 Arbetsutskottets beslut Ärendet återremitteras till tekniska kontoret som får i uppdrag att beskriva vad de höjda omkostnaderna består av. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, 2016-05-19, från tekniska kontoret föreslås att priset på personallunch höjs från 68 kr till 70 kr från 2017-01-01. Detta med anledning av höjda omkostnader. Dagens sammanträde Under behandlingen av ärendet uppkommer frågan om vad de höjda omkostnaderna består av. Ordföranden ställer proposition på att ärendet återremitteras till tekniska kontoret som får i uppdrag att beskriva vad de höjda omkostnaderna består av. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2016-05-19, tekniska kontoret. Skickas till För åtgärd: Tekniska kontoret/kost och städ Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
Datum 2016-04- Kalkyl Kund, namn och adress PERSONALLUNCH Matkostnad Utställare, namn och adress Oskarshamns kommun Tekniska kontoret Box 712 57228 Oskarshamn Anthony Ouvrard Kundens beteckning Kundens organisationsnr. Specifikation Mängd Enhet á-pris Summa Restauranger vardag Personal 1 st 37,43 kr 38,51 kr Livsmedel 1 st 16,83 kr 17,38 kr Övrigt, kem,papp,rep 1 st 12,63 kr 14,28 kr Kapitalkostnad 0,51 kr Summa 70,68 kr Utkostnad inkl moms Projektnr Aktivitet Resurs Kronor Summa 70,68 kr 70,68 kr Moms 25 % Att fakturera Sida 1
2,40% 3,30% 10,60% 46000/9063 luncher personal 1% av kapitalkostnad Sida 2
PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-05-31 102 Dnr KS 2016/000446-1 Pris på personallunch 2017 Arbetsutskottets beslut Ärendet återremitteras till tekniska kontoret som får i uppdrag att beskriva vad de höjda omkostnaderna består av. Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, 2016-05-19, från tekniska kontoret föreslås att priset på personallunch höjs från 68 kr till 70 kr från 2017-01-01. Detta med anledning av höjda omkostnader. Dagens sammanträde Under behandlingen av ärendet uppkommer frågan om vad de höjda omkostnaderna består av. Ordföranden ställer proposition på att ärendet återremitteras till tekniska kontoret som får i uppdrag att beskriva vad de höjda omkostnaderna består av. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, 2016-05-19, tekniska kontoret. Skickas till För åtgärd: Tekniska kontoret/kost och städ Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
Ärende 142 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000650-2 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 42 88 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Alternativ till stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till förändring gällande de tre stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar antas. Ärendet Kommunfullmäktige instiftade 2007 tre stipendier som årligen delas ut av samhällsbyggnadsnämnden i samband med kommunens Nationaldagsfirande: Miljö- Oskar Utmärkelsen om 10 000 kr samt ett diplom tilldelas företag, förening eller privatperson som genom särskilda insatser har bidragit till en förbättrad miljösituation i Oskarshamns kommun. Mat- Oskar Utmärkelsen om 5 000 kr samt ett diplom tilldelas företag, förening eller privatperson som erbjuder konsumenterna livsmedel/mat som uppfyller följande krav: hög hygienisk standard, hög kvalitet på råvaror och produkter samt en tydlig hälsoprofil i utbudet av varor eller produkter. Bygg- Oskar Utmärkelsen består av en plakett som kan fästas utvändigt på byggnad eller motsvarande samt ett diplom. Den tilldelas företag, förening eller privatperson som under senare tid, vid byggnation eller anläggningsarbeten, har bidragit till ett vackrare Oskarshamn. Förslag från samhällsbyggnadsnämnden Mot bakgrund av att det under flera år kommit in få förslag, till stipendiater från allmänheten, har samhällsbyggnadsnämnden beslutat (2016-08-18, 98) föreslå följande: 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att förändra de tre stipendierna Bygg- Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar så att de sammanförs till ett stipendium som benämns Samhällsbyggnadsnämndens stipendium. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att kommunfullmäktige behåller den nuvarande totala prissumman om 15 000 kr och inriktningen mot områdena miljö, byggande och livsmedel oförändrade men öppnar för att stipendiat kan utses inom endast ett av områdena per år enligt samma kriterier som nuvarande Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar. Nämnden bör dock ges möjlighet att utse flera stipendiater och valfritt fördela prissumman mellan dessa. Rolf Persson Kommundirektör Per Nygren Kommunsekreterare
PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-18 98 Dnr SBN 2016/000097-4 Alternativ till stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar Samhällsbyggnadsnämndens beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att förändra de tre stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar så att de sammanförs till ett stipendium som benämns Samhällsbyggnadsnämndens stipendium. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att kommunfullmäktige behåller den nuvarande totala prissumman om 15 000 kr och inriktningen mot områdena miljö, byggande och livsmedel oförändrade men öppnar för att stipendiat kan utses inom endast ett av områdena per år enligt samma kriterier som nuvarande Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar. Nämnden bör dock ges möjlighet att utse flera stipendiater och valfritt fördela prissumman mellan dessa. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2016-06-14, 81, att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att föreslå alternativ till de nuvarande tre stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar eftersom det under flera år kommit in få förslag till stipendiater från allmänheten. Bakgrund Kommunfullmäktige instiftade 2007 tre stipendier som årligen ska delas ut av samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- Oskar Utmärkelsen om 10 000 kr samt ett diplom tilldelas företag, förening eller privatperson som genom särskilda insatser har bidragit till en förbättrad miljösituation i Oskarshamns kommun. Mat- Oskar Utmärkelsen om 5 000 kr samt ett diplom tilldelas företag, förening eller privatperson som erbjuder konsumenterna livsmedel/mat som uppfyller följande krav: hög hygienisk standard, hög kvalitet på råvaror och produkter samt en tydlig hälsoprofil i utbudet av varor eller produkter. Bygg- Oskar Utmärkelsen består av en plakett som kan fästas utvändigt på byggnad eller motsvarande samt ett diplom. Den tilldelas företag, förening eller privatperson som under senare tid, vid byggnation eller anläggningsarbeten, har bidragit till ett vackrare Oskarshamn. Stipendierna delas ut i samband med kommunens årliga nationaldagsfirande. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL Sida 2 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-18 98 forts. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Vid instiftandet av de tre stipendierna för snart 10 år sedan var samhällsbyggnadsnämndens förhoppning att huvudparten av stipendiaterna kunde hittas bland allmänhetens förslag. Med tiden har dock intresset avtagit och samhällsbyggnadskontoret bedömer att det är dags för en omarbetning av utdelningen av dessa stipendier. Den enklaste åtgärden är att slå samman de tre stipendierna med deras respektive prissummor till ett stipendium. Det blir dock mer flexibelt om nämnden ges möjlighet att utse flera stipendiater under ett och samma år när det finns bra förslag. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat 2016-06-22 1. att de tre stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar så att de sammanförs till ett stipendium som benämns Samhällsbyggnadsnämndens stipendium 2. att den nuvarande totala prissumman om 15 000 kr och inriktningen mot områdena miljö, byggande och livsmedel behålls oförändrade men öppnar för att stipendiat kan utses inom endast ett av områdena per år enligt samma kriterier som nuvarande Bygg-Oskar, Miljö- Oskar och Mat-Oskar. Nämnden bör dock ges möjlighet att utse flera stipendiater och valfritt fördela prissumman mellan dessa. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag bifalles. Samhällsbyggnadsnämnden svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2016-06-22 Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-06-22 SBN 2016/000097-4 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kristina Erlandsson E-post: kristina.erlandsson@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764564 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Alternativ till stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att förändra de tre stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar så att de sammanförs till ett stipendium som benämns Samhällsbyggnadsnämndens stipendium. 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare att kommunfullmäktige behåller den nuvarande totala prissumman om 15 000 kr och inriktningen mot områdena miljö, byggande och livsmedel oförändrade men öppnar för att stipendiat kan utses inom endast ett av områdena per år enligt samma kriterier som nuvarande Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar. Nämnden har dock möjlighet att utse flera stipendiater och valfritt fördela prissumman mellan dessa. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2016-06-14, 81, att ge samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att föreslå alternativ till de nuvarande tre stipendierna Bygg-Oskar, Miljö-Oskar och Mat-Oskar eftersom det kommit in få förslag till stipendiater från allmänheten under flera år. Bakgrund Kommunfullmäktige instiftade 2007 tre stipendier som årligen ska delas ut av samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- Oskar Utmärkelsen om 10 000 kr samt ett diplom tilldelas företag, förening eller privatperson som genom särskilda insatser har bidragit till en förbättrad miljösituation i Oskarshamns kommun. Mat- Oskar Utmärkelsen om 5 000 kr samt ett diplom tilldelas företag, förening eller privatperson som erbjuder konsumenterna livsmedel/mat som uppfyller följande krav: hög hygienisk standard, hög kvalitet på råvaror och produkter samt en tydlig hälsoprofil i utbudet av varor eller produkter. Bygg- Oskar Utmärkelsen består av en plakett som kan fästas utvändigt på byggnad eller motsvarande samt ett diplom. Den tilldelas företag, förening eller privatperson som under senare tid, vid byggnation eller anläggningsarbeten, har bidragit till ett vackrare Oskarshamn. Stipendierna delas ut i samband med kommunens årliga nationaldagsfirande.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2016-06-22 SBN 2016/000097-4 Samhällsbyggnadskontorets bedömning Vid instiftandet av de tre stipendierna för snart 10 år sedan var samhällsbyggnadsnämndens förhoppning att huvudparten av stipendiaterna kunde hittas bland allmänhetens förslag. Med tiden har dock intresset avtagit och samhällsbyggnadskontoret bedömer att det är dags för en omarbetning av utdelningen av dessa stipendier. Den enklaste åtgärden är att slå samman de tre stipendierna med deras respektive prissummor till ett stipendium. Det blir dock mer flexibelt om nämnden ges möjlighet att utse flera stipendiater under ett och samma år när det finns bra förslag. Lena Saksi Samhällsbyggnadschef Kristina Erlandsson Miljö- och byggchef Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2016-06-22 Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen
Ärende 143 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-31 KS 2016/000590-5 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 4288 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Remiss - Synpunkter på Mönsterås kommuns VA-plan Förslag till beslut Oskarshamns kommun har, i samrådsskedet, inga synpunkter på Mönsterås kommuns VA-plan. Ärendet Mönsterås kommun har på samråd översänt ett förslag till vatten- och avloppsplan för yttrande. Syftet med VA-planen är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Planen behandlar både enskilt och kommunalt vatten och avlopp. VA-planen utgår från de behov som lyfts fram i VA-översikten samt de ställningstaganden som tagits fram i VApolicyn. Yttranden från tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamn Tekniska nämnden har, 2016-08-15, 86, inget att erinra mot Mönsterås kommuns förslag till vatten- och avloppsplan. Det är positivt att alla kommuner i länet arbetar med VA-planer. Det underlättar planering och samarbete kommuner emellan. Samhällsbyggnadsnämnden har 2016-08-18, 93, inga synpunkter på Mönsterås kommuns VAplan i samrådsskedet. Rolf Persson Kommundirektör Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag
PROTOKOLL Sida 1 Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-18 93 Dnr SBN 2016/000129-2 Remiss, synpunkter på samrådsförslag gällande Mönsterås kommuns vatten- och avloppsplan Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun har fått tillfälle att yttra sig över förslag till VAplan för Mönsterås kommun. Syftet med VA-planen är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Planen behandlar både enskilt och kommunalt vatten och avlopp. VA-planen utgår från de behov som lyfts fram i VA-översikten samt de ställningstaganden som tagits fram i VA-policyn. Planen befinner sig i samrådsskedet. Samhällsbyggnadskontorets yttrande Samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun har inga synpunkter på Mönsterås kommuns VA-plan i samrådsskedet. Ärendets behandling Samhällsbyggnadskontoret föreslår i tjänsteutlåtande daterat 2016-07-29 att samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget. Dagens sammanträde Ordföranden frågar om samhällsbyggnadskontorets förslag bifalles. Samhällsbyggnadsnämnden svarar ja. Beslutsunderlag - Tjänsterutlåtande 2016-07-29, SBN 93/2016 bilaga 1 - VA-policy - VA-plan, samrådshandling - VA-översikt - Kretsloppsanpassning av små avlopp på Vållö Skickas till Mönsterås kommun Tekniska kontoret Box 54 383 22 Mönsterås Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2016-08-15 86 Dnr TN 2016/000095-2 Yttrande över remiss - Lämna synpunkter på Mönsterås kommuns vatten- och avloppsplan Arbetsutskottets beslut 1. Tekniska nämnden har inget att erinra mot Mönsterås kommuns förslag till vatten- och avloppsplan. Det är positivt att alla kommuner i länet arbetar med VA-planer. Det underlättar planering och samarbete kommuner emellan. Ärendet Kommunstyrelsen har skickat remiss till tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden angående Mönsterås kommuns vatten- och avloppsplan (VA) som är ute på samråd. Svar behöver vara kommunstyrelsen tillhanda senast 31 augusti. Tekniska kontoret har även fått samrådshandlingarna direktadresserade från Mönsterås kommun. Bakgrund Syftet med en VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Planen behandlar både enskilt och kommunalt vatten och avlopp. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden har inget att erinra mot Mönsterås kommuns förslag till vatten- och avloppsplan. Det är positivt att alla kommuner i länet arbetar med VA-planer. Det underlättar planering och samarbete kommuner emellan. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, tekniska nämnden har inget att erinra mot Mönsterås kommuns förslag till vatten- och avloppsplan. Det är positivt att alla kommuner i länet arbetar med VA-planer. Det underlättar planering och samarbete kommuner emellan. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Remiss - Lämna synpunkter på Mönsterås kommuns vatten- och avloppsplan - Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef Remiss Lämna synpunkter på Mönsterås kommuns vatten- och avloppsplan Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
Mönsterås 2016-07-14 Samråd - lämna synpunkter på VA-planen Mönsterås kommun har tagit fram ett förslag till kommunens vatten och avloppsplan (VAplan), som ett tillägg till den gällande översiktsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott godkände planen den 21 juni 2016. Syftet med VA-planen är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Planen behandlar både enskilt och kommunalt vatten och avlopp. VA-planen utgår från de behov som lyfts fram i VA-översikten samt de ställningstaganden som tagits fram i VA-policyn. Samrådshandlingar! Förslag till VA-plan!! Bilaga VA-policy (beslutad tidigare)!! Bilaga VA-översikt!! Bilaga utredning Vållö Samrådstid 14 juli 30 september 2016 Förslaget skickas till:!!!!!! Omgivande kommuner Länsstyrelsen i Kalmar Vattenmyndigheten Trafikverket SGU Berörda vattenråd Som kommunmedborgare och organisation kan du läsa VA-planen på kommunens hemsida. Eller besöka kommunhuset för att läsa i planen i pappersform. Besöksadress: Kvarngatan 2 383 32 Mönsterås Skriftliga synpunkter senast den 30 september Synpunkter på samrådsförslaget lämnas till följande adress: Mönsterås kommun Tekniska kontoret Box 54 383 22 Mönsterås Eller via e-post ange VA-plan samråd i ämnesraden. Postadress:* *****Besöksadress:* ****************Telefon:*********** E3post:* ******************Hemsida:* Box*54* *****Kvarngatan*2********************04993170*00* tekniska@monsteras.se*******www.monsteras.se* Mönsterås* ***
2016-06-17 SAMRÅDSHANDLING VA-plan MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 201x-xx-xx som ett tillägg till kommunens översiktsplan Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar.
Inledning Mönsterås kommuns VA-plan (vatten och avloppsplan) består av tre delar: VA-översikt, VA-policy och VA-plan. Den första delen, VA-översikten, är en aktuell beskrivning av den nuvarande vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. VA-policyn är andra delen och anger kommunens viljeriktning, strategiska vägval och riktlinjer som ska styra VA-planeringen framöver. VA-planens handlingsplaner har utarbetats utifrån VA-översikten och VA-policyn. VA-planen är den långsiktiga planen som ska ge svar på vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. Syftet är att skapa en långsiktigt hållbar hantering av vatten och avlopp i kommunen och säkerställa en god vattenkvalitet i våra vatten. Arbetet med att ta fram VA-planen har pågått under år 2014-2016. Vägledande i arbetet har varit Havs- och Vattenmyndighetens manual för kommunal VA-planering, Vägledning för kommunala VAplanering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus. Planen är framtagen av en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp bestående av representanter från tekniska verksamheten, VA och plan- och bygg, samt från miljöverksamheten. En ledningsgrupp bestående av chefer från de berörda förvaltningarna har ingått i arbetet. En styrgrupp bestående av politiker har informerats under arbetets gång och inkallats vid behov av nya beslut och direktiv. VA-planen har varit föremål för samråd och utställning enligt plan- och bygglagen. Organisation Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Miljönämndens presidium Byggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Teknisk chef Thomas Nilsson Plan- och byggchef Anders Andersson Avd. chef för Teknisk service Henrik Andersson Miljöchef Anneli Nielsen Arbetsgrupp Projektledare Lena Simonsson VA-ingenjör Christer Holmgren VA-ingenjör Göran Faxhed Planarkitekt Henrik Eriksson GIS-ingenjör Mårten Mogren Miljöinspektör Emma Aminder VA-plan för Mönsterås kommun 1
VA-HANDLINGSPLAN Övergripande mål - utifrån VA-policy Kommunen ska inom en 12 årsperiod (fr.o.m. 2016) kunna erbjuda mer än 90 % av alla bostäder en kommunal VA-anslutning underlätta tillväxt och byggande av bostäder och bygga ut den kommunala VA-försörjningen i takt med efterfrågan och ekonomiska förutsättningar säkerställa hälsa och en god miljö för kommunens invånare säkerställa goda ekologiska och kemiska förutsättningar för vattenmiljön verka för en god vattenförsörjning för kommunens invånare eftersträva en ständigt förbättrad energi- och resurshushållning inom allmän och enskild vatten- och avloppsverksamhet verka för en brandvattenförsörjning som är anpassad för samhällets olika risker se till att gällande lagstiftning och regelverk följs och tillämpas bistå med information och rådgivning till allmänheten VA-plan för Mönsterås kommun 2
Ansvar för VA-försörjning Huvudman, med ansvar för den allmänna VA-anläggningen och VA-planens genomförande, är kommunfullmäktige i Mönsterås kommun. Detta innebär ett huvudansvar för att exempelvis bedöma behovet av allmän VA-försörjning och besluta om verksamhetsområden. Den dagliga driften och underhåll av anläggningen sköts av kommunens Tekniska förvaltning, VA-avdelningen. Ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och fastighetsägare inom fastställda geografiska verksamhetsområden för vatten och/eller avlopp anges i kommunens ABVA 07, Allmänna bestämmelser för användande av Mönsterås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning samt Information till fastighetsägare, antagen av Mönsterås kommunfullmäktige 2008-11-24. Utanför kommunalt verksamhetsområde är det fastighetsägaren/brunnsägaren eller ägarföreningen som ansvarar för drift och skötsel, uppfyllelse av miljöbalkens krav för den egna dricksvattenförsörjningen och avloppsanläggningen. Kommunens miljökontor har ett prövnings- och tillsynsansvar över enskilda avloppsanläggningar. Det innebär kontroll av utformning, funktion och reningsgrad utifrån kraven i miljöbalken. Miljökontoret har även tillsynsansvar på de kommunala vatten- och avloppsreningsverken. Genomförande av VA-planen VA-planen blir ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. VA-planen implementeras genom att åtgärder förs in i kommunens löpande budgetprocess. På detta sätt säkerställs att VA-planen genomförs och den är relevant för kommunens utveckling. Åtgärder i VA-planen som inte genomförs, eller som förskjuts i tiden, återspeglas i en revidering av planen. Det kommer att ske minst vart fjärde år. Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för att en revidering sker. För att nå VA-planens syfte och mål är det viktigt att kommunfullmäktige tillser att en förvaltningsövergripande grupp kan fortsätta träffas för att diskutera sakfrågorna och analysera utfallet av den beslutade planen samt gemensamt arbeta för planens genomförande. En årlig uppföljning av planen görs i samband med kommunens bokslut. VA-plan för Mönsterås kommun 3
Innehållsförteckning Plan för den allmänna VA-anläggningen... 5 Dagvattenstrategi... 13 VA-utbyggnadsplan... 20 Handlingsplan enskild vatten- och avloppsanläggning... 27 I väntan på kommunalt VA... 31 Kretsloppsanpassning... 32 Klimatanpassning... 33 Friluftsliv... 34 Kommunal vattenförsörjningsplan... 36 Konsekvenser av VA-planen... 54 Referenser... 59 VA-plan för Mönsterås kommun 4
Plan för den allmänna VA-anläggningen I följande avsnitt redovisas de behov som finns för att säkerställa en långsiktigt hållbar VA-försörjning inom den allmänna VA-anläggningen. I slutet av varje avsnitt redovisas åtgärder tillsammans meden kostnadsbedömning, tidplan och vem som ansvarar för att åtgärden blir genomförd. Kommunen har en fastställd VA-taxa som tas ut för att täcka nödvändiga kostnader för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Taxan bestäms så att intäkter för verksamheten inte får överstiga nödvändiga kostnader. För att taxan ska hållas rättvis och kunna möta kommande investeringar ska den kontinuerligt ses över. En översyn av taxan görs årligen. Den kommunala anläggningen för vatten och avlopp består i Mönsterås kommun av två avloppsreningsverk, två ordinarie vattenreningsverk samt ledningsnät och pumpstationer. Nedan åskådliggörs vilka behov som finns inom kommunalt verksamhetsområde. Första delen av planen visar åtgärder för anläggningarna inom verksamhetsområdet, alltså reningsverk, reservoarer och pumpstationer. Andra delen visar åtgärdsplanen för ledningsnätet. Mer detaljerade drift- och underhållsplaner, på kort och lång sikt, finns för respektive verk. Uppskattad årlig kostnad för drift och underhåll per anläggning finns med i handlingsplanen. Kommunalt dricksvatten Generellt är det vattenskyddsområdena, dess avgränsningar och föreskrifter som är i stort behov av att ses över. Det pågår arbete med revidering av vattenskyddsområdet för Sandbäckshult. Dessa beräknas klara under 2016. Vattenverken har mindre underhållsbehov som genomförs i samband med drift och underhåll av anläggningarna. De större investeringarna som kan bli aktuella framöver handlar, i Finsjö, om den stigande vattentemperaturen på inkommande råvatten sommartid. Detta problem gör att man måste utreda alternativ för kylning av vatten. En äldre utredning påvisar möjligheterna att ta ut vatten ur Fliserydsåsen i Idhult genom konstgjord infiltration. Detta alternativ kommer att fortsätta utredas. I Sandbäckshult kan grundvattenskyddet behöva utökas. Idag finns en gummiduk lagd i vägdiket på den sidan av riksväg 34 som rinner av mot vattentäkten. Duken ska minska mängden vägdagvatten till åsen samt förbättra möjligheterna att stoppa spridning av eventuellt läckage vid olycka på väg. Denna duk sträcker sig dock inte längs hela vägen genom vattenskyddsområdet. Längs järnvägen inom inre vattenskyddsområde finns en gummiduk i järnvägsbanken samt bentonitlera i dikena. Vid vattentäkten Tjuvemosse finns mer kapacitet att utnyttja, dock begränsas uttaget av höga halter järn och mangan som påverkar reningsprocessen i vattenverket negativt. Vattentornen i Mönsterås och Fliseryd har mindre underhållsbehov. I Blomstermåla krävs dock en större renovering inom en snar framtid. Se tabell 1 för en sammanställning av åtgärdsbehov för dricksvattenhantering inom den allmänna VA-anläggningen. VA-plan för Mönsterås kommun 5
Tabell 1. Åtgärdsbehov för dricksvattenhantering inom den allmänna VA-anläggningen Anläggning Behov/orsak Åtgärd Kostnadsuppskattning Prioritet Ansvar (utförare) Generellt Vattenverk Kommunala verksamhetsområden Föråldrade skyddsföreskrifter för dricksvattentäkter Vid kris ha en plan för distribution av dricksvatten Drift- och övervakningssystem Se över och revidera Låg 1 Tekniska kontoret VA Se över samtliga och revidera Hög 2 Tekniska enligt gällande lagstiftning (0,5-1,0Mkr) kontoret VA Revidera nödvattenplan Låg 1 Tekniska kontoret VA Uppdatering system inkl. hårdvara Medel 1 Tekniska kontoret VA Finsjö vattenverk Sandbäckshult vattenverk Försämrat råvatten, hög vattentemperatur sommartid. Årligt drift och underhåll Utökat fysiskt grundvattenskydd längs riksväg 34 Utreda alternativ för kylning. Utreda Idhult som vattentäkt. Utbyggnad kylanläggning/infiltration Idhult Förlängning av täta diken t.o.m. Tjuvemosse Hög (3-3,5 Mkr) Hög (40 Mkr) 2 Tekniska kontoret VA 3 Tekniska kontoret VA Hög Löpande Tekniska (2,0-2,5Mkr) kontoret VA - 2 Trafikverket Vattentorn Mönsterås Fliseryd Tjuvemosse vattentäkt - höga halter järn och mangan Säkerställa distribution mot abonnent/upprätthålla kapacitet vid avbrott Förbättra uttagsmöjligheterna i borrorna vid Sandbäckshult vattentäkt Årligt drift och underhåll Litet vattenläckage reservoaren Beläggning i reservoaren släpper Utreda/Anlägga reningsanläggning Ytterligare lågreservoar Hög (1,5-2,0 Mkr) Ny borra/uttagsbrunn Hög (0,5-1,0 Mkr) Hög (4,5 Mkr) 1 Tekniska kontoret VA Hög (1,0 1,5 Mkr) 2 Tekniska kontoret VA 2 Tekniska kontoret VA Löpande Tekniska kontoret VA Översyn och åtgärda Låg 1 Tekniska kontoret VA Översyn av reservoar Låg 1 Tekniska kontoret VA Blomstermåla Stort renoveringsbehov Renovering Hög (2-3Mkr) 2 Tekniska kontoret VA VA-plan för Mönsterås kommun 6
Kostnadsuppskattning Låg: 0-100 000 kr Medel: 100 000-500 000 kr Hög: (Uppskattad kostnad) Prioritet Ansvar 1.) Åtgärd inom 0-2 år 2.) Åtgärd inom 2-5 år, 3.) Åtgärd inom 5-10 år 4.) Åtgärd mer än 10 år Löpande Ansvarsfördelningen inom VA-verksamheten beskrivs under avsnittet Ansvar för VA-försörjning s.3 och tydliggörs i VA-policyn under avsnittet Ansvarsfördelning. VA-plan för Mönsterås kommun 7
Kommunalt spillvatten Gränserna för de kommunala verksamhetsområdena för spillvatten behöver ses över. Helst sker inga bräddningar av avloppsvatten alls. Bräddningar förekommer främst vid större nederbördsmängder men kan även ske vid driftstörningar i VA-anläggningen. Ett ständigt arbete pågår för att undvika bräddningar. Genom att intensifiera kartläggning av ovidkommande vatten till spillvattensystemet och utföra åtgärder på ledningsnätet kan man minska antalet oplanerade bräddningstillfällen. Idag finns saneringsplaner för vissa delar av både kommunens norra och södra ledningsnät. Dessa behöver dock ses över och nya planer kan behöva tas fram. Slammet från de kommunala avloppsreningsverken transporteras idag till Norrköping för sluttäckning av deponi. Arbete pågår för att hitta andra vägar för att få avsättning för slammet. För att kunna få slammet attraktivt för exempelvis jordbruket och återföring av näringsämnen till åkermark finns vissa kvalitetskrav. Exempelvis bör slammet hålla en viss fosforhalt. Det finns även andra kvalitetsfaktorer som påverkar om man kan få avsättning för slammet, exempelvis halter av tungmetaller och slammets torrhalt. Arbetet med åtgärder för att förbättra slamkvaliteten pågår. Uppströmsarbete, det vill säga att minska källorna till föroreningar in till avloppsreningsverken, är i många fall det mest effektiva sättet att förbättra slamkvaliteten. Uppströmsarbetet kan exempelvis innebära information till allmänheten eller krav på verksamheter att minska förorenande utsläpp. Se tabell 2 för en sammanställning av åtgärdsbehov för spillvattenhantering inom den allmänna VAanläggningen. Tabell 2. Åtgärdsbehov för spillvattenhantering inom den allmänna VA-anläggningen Anläggning Behov/orsak Åtgärd Kostnadsuppskattning Prioritet Ansvar (utförare) Generellt Kommunala verksamhetsområden Drift- och övervakningssystem Minska antalet bräddningar från spillvattenförande system Saneringsplaner Hållbart omhändertagande av avloppsslam Se över och revidera Låg 1 Tekniska kontoret VA Uppdatering system Medel 1 Tekniska inkl. hårdvara kontoret VA Kartläggning Medel Löpande Tekniska ovidkommande vatten. (per år) kontoret VA Uppströmsarbete Översyn pumpstationer och larmfunktion Ta fram, se över och Medel Löpande Tekniska revidera (per år) kontoret VA Utredning av alternativ Låg 1 Tekniska kontoret VA, Renhållningen Mellanlagring slam Ev. Bygga lagringsutrymme/platta Förbättra slamkvalitet Uppströmsarbete Låg (per år) Nya utsläppskrav? Anpassning av verksamhet Medel 1 Tekniska kontoret VA, Renhållningen Löpande VA-plan för Mönsterås kommun 8 Tekniska kontoret VA, Miljökontoret Tekniska kontoret VA
Avloppsreningsverk Nynäs avloppsreningsverk Avloppstuben förlängning? Tekniska kontoret VA Gäddenäs avloppsreningsverk Pumpstationer, spillvatten och dagvatten Fysiskt skydd Stängsel Medel 2 Tekniska kontoret VA Årligt drift och underhåll Hög (2,5-3,0Mkr) Löpande Tekniska kontoret VA Tak huvudbyggnad Nytt tak Hög 2 Tekniska reningsverk (1,0-3,0Mkr) kontoret VA Rötkammare används ej Rivning Medel 4 Tekniska kontoret VA Avloppstuben Utbyte Hög 2 Tekniska (2,0-3,0Mkr) kontoret VA Reservkraft saknas Nyinvestering Medel 2 Tekniska kontoret VA Slamavvattnare Utbyte Hög 1 Tekniska (1,5 2,0Mkr) kontoret VA Årligt drift och underhåll Hög Löpande Tekniska (2,0 2,5Mkr) kontoret VA Reinvestering/ombyggnad Enligt underhållsplan Hög (0,5-1,0Mkr) Löpande Tekniska kontoret VA VA-plan för Mönsterås kommun 9
Kommunalt dagvatten Gränserna för de kommunala verksamhetsområdena för dagvatten behöver ses över. Sedan några år tillbaka finns en dagvattenpolicy för kommunen som nu bakats in i gällande VA-policy. En översiktlig klassificering av dagvattnet och dess recipienter har genomförts i samband med denna VA-plan. Dock kommer en fördjupad dagvattenstrategi/handlingsplan behöva tas fram under kommande år. Dagvatten som är kopplat på spillvattensystemet finns och detta ovidkommande vatten påverkar avloppsreningsverkens rening. Dagvatten från fastigheter kan omhändertas på olika sätt. En del dagvatten mynnar direkt över mark, på andra ställen infiltreras vattnet i marken i exempelvis en stenkista. Andra fastigheter kan ha dagvattnet påkopplat direkt på spillvattenledningen vilket både bidrar till ökad belastning och extra kostnader på spillvattennätets pumpstationer och reningsverk. I vissa delar i kommunens tätorter finns kommunalt ledningsnät för dagvatten. Idag tas ingen årlig avgift ut för det dagvatten som belastar den kommunala dagvattenanläggningen. En dagvattentaxa bör införas för att täcka kostnader för omhändertagande och rening av dagvatten. Samtliga åtgärdsbehov anges i tabell 3. Tabell 3. Åtgärdsbehov för dagvattenhantering inom den allmänna VA-anläggningen Anläggning Behov/orsak Åtgärd Kostnadsuppskattning Prioritet Ansvar (utförare) Generellt Kommunala verksamhetsområden Minska mängden felkopplat dagvatten till spillvattennätet Utökade ekonomiska resurser för dagvattenverksamheten Vilka funktions- och reningskrav ska gälla för dagvatten i kommunen? Se över och revidera Låg 1 Tekniska kontoret VA Fortsatt kartläggning Låg (per år) Löpande Tekniska kontoret VA Införa dagvattentaxa inom verksamhetsområde Uppdatera dagvattenstrategin Låg 2 Tekniska kontoret VA Låg 2 Tekniska kontoret VA VA-plan för Mönsterås kommun 10
Ledningsnät För att hålla ledningsnätet i bra skick krävs ständigt underhåll och förnyelse. Nuvarande underhåll av ledningsnätet är inte tillräckligt, vilket är bilden i Sveriges kommuner i stort. I kommunens VA-policy anges att en förnyelsetakt på 1 % av ledningsnätets totala längd per år ska eftersträvas. Den totala ledningslängden för vatten-, spill- och dagvattenledningar är i dagsläget totalt 533 km. Ledningsnät (exkl. servisledningar) Längd (km) Vatten 230 Spillvatten - Självfall - Tryckavlopp 164 55 Dagvatten 84 Totalt 533 Kommunens ambition är en förnyelsetakt på 100 år, vilket skulle innebära att 2400 meter ledning byts ut varje år. Den nuvarande förnyelsetakten ligger någonstans mellan 250-300 år, ca 875 meter per år. Större delen av kommunens ledningsnät för vatten och avlopp byggdes under 1950 70-talet. Det som byggdes under 1940 50-talet är delvis utbytt under 1970 80-talet, men huvuddelen kvarstår. Reinvesteringar i nätet sker idag ofta på grund av driftstörningar i ledningsnätet och inte på grund av ålder. Underhållet sker i viss mån genom relining, nytt material infodras istället för att byta ut hela rören. Det finns inga kombinerade system i kommunen idag, men det förekommer att dagvattenledningar från fastigheter är kopplade till spillvattensystemet. En översiktlig okulär inventering av dagvattenledningar har genomförts. Felkopplingar upptäcks främst vid stora regnmängder eller i samband med underhåll på ledningsnätet. Mer information om kommunens ledningsnät finns beskrivet i VA-översikten. I dagsläget pågår ett arbete med att uppdatera VA-databasen med attributdata. När detta arbete är färdigt kommer arbetet med en grundligare förnyelseplan för ledningsnätet att påbörjas. Saneringsplaner finns idag för Blomstermåla/Sandbäckshult och Fliseryd/Finsjö, dock behöver dessa ses över. För att förhindra stopp i ledningsnätet är uppströmsarbete en åtgärd. Allmänhet ska informeras om konsekvenserna av att exempelvis hälla fett i avloppet. Se tabell 4 för samtliga åtgärder för ledningsnätet. VA-plan för Mönsterås kommun 11
Samplanering med Trafikverket och gatuansvarig i kommunen eftersträvas vid underhåll och förnyelse av ledningsnätet. Samordning bör ske i möjligaste mån. Ledningar ska säkras upp genom avtal/servitut/ledningsrätt. Tabell 4. Åtgärdsbehov för ledningsnät (vatten, spill och dagvatten) inom den allmänna VAanläggningen Anläggning Behov/orsak Åtgärd Kostnadsuppsk attning Prioritet Ansvar (utförare) Generellt Uppdatera VA-databasen med attributdata. Införa data. Synkronisera befintliga saneringsplaner Medel 1 Tekniska kontoret VA Vattenledningar Driftbudget (årlig) Hög (3,9 Mkr) Löpande Tekniska kontoret VA Avloppsledningar Driftbudget (årlig) Hög (3,6 Mkr) Löpande Tekniska kontoret VA Dagvattenledningar Driftbudget (årlig) Hög (0,7 Mkr) Löpande Tekniska kontoret VA Förhindra stopp i ledningsnätet Uppnå ställda verksamhetsmål ledningsförnyelse Filmning, Uppströmsarbete Ledningsförnyelse Medel (per år) Hög (10 Mkr per år) Löpande Löpande Tekniska kontoret VA Tekniska kontoret VA VA-plan för Mönsterås kommun 12
Dagvattenstrategi Dagvatten tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten (TNC, 1994). När samhället förändras och mark bebyggs förändras regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden, möjligheterna till infiltrering i mark försämras och vattnet avleds istället via ledningar till reningsverk, sjöar och vattendrag. Dagvatten kan föra med sig metaller och näringsämnen till sjöar och vattendrag, stora vattenmassor kan orsaka översvämningar och skada byggnader. Dagvattenstrategin syftar till att utveckla dagvattenhantering mot en mer hållbar inriktning. En dagvattenpolicy för Mönsterås kommun antogs år 2013 och har inarbetats i VA-policyn antagen 2016. Kommunen har under en längre tid arbetat med dagvatten på olika sätt exempelvis dagvattendammar, översilningsytor och växtbeklädda tak. En större inventering och klassificering av dagvatten har genomförts inom Emåns avrinningsområde. I samband med detta klassificerades och beräknades dagvattenbelastningen till Emån från Fliseryd, se rapporten Dagvatteninventering Mönsterås kommun (E. Tholén, M. Envall). Tabell 5. Huvudsakliga källor för föroreningar i dagvatten (Källa: Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav - del 2, Dagvattenklassificering. Stockholm Vatten. 2001) Trafik (inkl. parkeringsplatser) Byggnadsmaterial (tak) Långväga atmosfäriskt nedfall Odling, markläckage Bly x Kadmium x x x Koppar x x Krom x x Nickel x Zink x x PAH x Fosfor x x Kväve x x x Olja x Suspenderat material x VA-plan för Mönsterås kommun 13
Tabell 6. Föroreningars påverkan på miljö och hälsa (Källa: Dagvattenstrategi för Stockholm stad. 2002) Metall/Ämne Påverkan på människor, djur och vatten Huvudsakliga lokala källor till spridning och förorening av dagvatten Bly Mycket giftigt för människor och djur. Skorstenskragar, fordon och infrastruktur. Kadmium Mycket giftigt för människor och djur. Fordon och som förorening i zink. Koppar Giftigt för vattenlevande djur och växter. Byggnader (tak) och fordon. Byggnader och fordon. Krom Negativ påverkan på människor, djur och växter. Zink Giftigt för vattenlevande djur och växter. Byggnader, fordon och infrastruktur (ex. stolpar och räcken). PAH Näringsämnen (kväve och fosfor) Olja Cancerogent och giftigt för människor, giftigt för vattenlevande djur. Bidrar till övergödning i sjöar och hav, orsakar algblomning och ger upphov till syrebrist. Skadligt för människor och djur, giftigt för växter. Småskalig vedeldning, däck och trafikavgaser. Bräddat avloppsvatten, gödsel och atmosfärsikt nedfall (främst kväve). Oljeutsläpp, läckage från fordon, trafik och cisterner. VA-plan för Mönsterås kommun 14
Dagvattenrecipienter i Mönsterås kommun I tabell 7 nedan visas recipienter för dagvatten från det kommunala dagvattennätet. Till varje recipient finns information kopplad kring troliga källor till förorening, statusklassning och provtagning. Kartor med markerade punkter för var dagvattenutsläppen sker finns i VA-översikten figur 5-8. Tabell 7. Dagvattenrecipienter i Mönsterås kommun Område/Recipient Fliseryd/Finsjö Troliga källor till förorening T/B/L/O* Statusklassat VISS? Provtagningsprogram Kommentar Emån T/B/L/O x x Inventering och klassificering finns för Fliseryd. Provtagning utförs av Emåförbundet. Mönsterås tätort Lillån T/L/O x x Hamnområdet T/B/L x Kuggås damm T/B/L x Högemåla damm L/O x Oknebäcken övre T/B/L x x Kronobäcken T/B/L x Blomstermåla Alsterån T/B/L x x Provtagning utförs av Alsteråns vattenråd. Norbadammen - via kanal - Alsterån Brotorp T/B/L x Se över påverkanskällor. Prioritera skötselåtgärder före provtagning. Ängshagskanalen T/B/L x Timmernabben/Ålem Örebäcken T/B/L Alsterån T/B/L x x Provtagning utförs av Alsteråns vattenråd. *T= Trafik (inkl. parkeringsplatser) B= Byggnadsmaterial (tak) L= Långväga atmosfäriskt nedfall O= Odling, markläckage En övergripande bedömning och statusklassningen av vattenförekomster görs i arbetet med vattenförvaltningen. Då klassas vattenförekomster, vattendrag och sjöar, med en ekologisk och kemisk status. Dagvatten kan bidra med föroreningar i form av exempelvis tungmetaller som kan påverka den kemiska statusen i ett vattendrag. Näringsämnen i form av kväve och fosfor kan följa med dagvatten och bidra till övergödning och därmed påverkas den ekologiska statusen i en vattenförekomst. De dagvattenrecipienter i kommunen som statusklassats och där informationen finns i VISS (www.viss.lst.se) anges i tabell 7. Flera av recipienterna för dagvatten ingår idag i det provtagningsprogram som kommunen tagit fram i samförstånd mellan kommunens Tekniska förvaltning och Miljökontor. I vissa dagvattenrecipienter, som exempelvis Emån och Alsterån, sker provtagning genom samordnad recipientkontroll genom vattenråd och vattenvårdsförbund. VA-plan för Mönsterås kommun 15
Strategier för dagvatten Angripa föroreningskällorna Att begränsa föroreningar till dagvattnet redan vid föroreningskällan är ett långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt tillvägagångssätt. På så vis undviks behovet av att omhänderta förorenat dagvatten, vilket bidrar till lägre kostnader för reningsanläggningarna och mindre recipientpåverkan. Arbetet med att angripa föroreningskällorna ska bland annat ske genom att: - I planer och vid byggnationer verka för alternativa byggnadsmaterial till koppar. - Minska dagvattenmängder genom såväl lokalt omhändertagande som öppen avledning på allmän mark. - Minska tillfällen och volymer från nödavlopp till dagvattennätet. - Vid tillståndsprövning och tillsyn av verksamheter beakta behovet och ställa krav på renat dagvatten enligt miljöbalken. - Informera allmänheten om föroreningar som påverkar dagvattnet, som exempelvis bekämpnings- och gödningsmedel, biltvätt på gatan etc. - Bensinstationer och liknande anläggningar ska ha särskild oljeavskiljning för dagvatten. Eftersträva lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) innebär åtgärder som syftar till att förhindra eller minska mängden dagvatten. Där LOD tillämpas leds dagvattnet inte bort i ledning direkt från stupröret utan vattnet infiltreras vanligen i närliggande mark. Genom att tillämpa LOD minskar dagvattnets belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter. - Dagvatten ska helst omhändertas lokalt. Kommunen ska förespråka lokalt omhändertagande av dagvatten bland annat genom att uppmuntra fastighetsägare att tillämpa LOD, förespråka LOD i nya planer och i samband med nyexploateringar. - Tak- och ytvatten ska separeras från spillvatten för att förhindra översvämningar i spillvattensystemet. - Möjligheterna att utnyttja grönytor och andra lösningar för utjämning och rening av dagvatten ska beaktas. Exempelvis växtbeklädda tak och plattsättning med genomsläppliga fogar. - Taxan ska styra mot mer LOD för befintliga fastigheter och dagvattensystem. Öppen dagvattenavledning Öppen dagvattenavledning För att minska och uppehålla mängden dagvatten som belastar ledningsnät och recipienter kan öppen dagvattenavledning användas. Om det inte är möjligt att omhänderta dagvattnet lokalt kan det istället fördröjas ytligt vid källan. Exempel på öppen dagvattenavledning är olika varianter av trög avrinning och fördröjning. Trög avrinning kan ske genom att ytvatten avleds i diken eller över gräsbevuxen mark. Denna metod kan tillämpas både före och som en del av det allmänna dagvattensystemet. En anledning till öppen dagvattenhantering kan även vara den estetiska faktorn. - Möjligheterna att utnyttja grönytor för utjämning och rening av dagvatten ska beaktas. I detaljplanen ska mark, om möjligt, avsättas för öppen avledning och infiltration av dagvatten. VA-plan för Mönsterås kommun 16
- Uppmärksamma möjligheterna att samordna kompletterande våtmarksrening av dagvatten. - Vid utformning av öppen dagvattenanläggning, exempelvis dammar och magasin, ska säkerhetsaspekter uppmärksammas och värderas. - Öppna dagvattenanläggningar ska utformas så att de upplevs som ett positivt inslag i miljön. Möjligheterna till ökad trivsel, estetik och biologiska värden ska beaktas. Drift och underhåll Ett sätt att minska tillförseln av föroreningar till dagvattnet är att ha god skötsel av gator, parkeringar, parker och dagvattenanläggningar. Det ska ske genom att: - Undvika/begränsa gödsling av parkmark och inte använda miljöfarliga bekämpningsmedel på kommunal mark. - Inneha underhållsrutiner för rännstensbrunnar, dagvattenanläggningar och gatusopning. - Vid olika typer av underhållsarbeten använda sådana produkter som ger minst påverkan på miljön. - Hålla användningen av vägsalt och andra halkskyddsprodukter på en låg, men ändå ur säkerhetssynpunkt acceptabel, nivå. Snöhantering Snö i tätorter kan innehålla en mängd olika ämnen, exempelvis tungmetaller, kolväten och näringsämnen. Dessa föroreningar kommer framförallt från trafik, men även från luftföroreningar. För att begränsa spridningen av föroreningar vid snöhantering är det viktigt att: - Snöupplag placeras på platser som har goda förutsättningar för infiltration, dock inte så att mark eller vatten tar skada. - Dagvattenanläggningarna fungerar, där det är möjligt, som upplagsplatser och buffert för snövallar och smältvatten i gatuplanet. - Upplagsplatser för snö i närområdet användas, så att långa transporter undviks. VA-plan för Mönsterås kommun 17
Tekniska lösningar för dagvattenhanteringe Historiskt sett har hanteringen av dagvatten gått ut på att bli av med vattnet så snabbt som möjligt. Men med ökade satsningar på hållbar utveckling och fokus på miljö ses dagvattnet alltmer som en resurs. I Mönsterås kommun finns redan i dag en rad olika dagvattenlösningar som förskönar grönområden och bidrar till biologisk mångfald i tätortsnära lägen. Tabell 8. Tekniska lösningar för öppen dagvattenhantering med exempel Typ av teknisk lösning Lokalt omhändertagande (privat mark) Fördröjning nära källan (allmän platsmark) Trög avledning (allmän platsmark) Samlad fördröjning (allmän platsmark) Exempel Gröna tak, träd, anlagda infiltrationsytor, genomsläppliga beläggningar, dammar, uppsamling av takvatten Anlagda infiltrationsytor, genomsläppliga beläggningar, översvämningsytor, dammar, träd Bäckar, diken, svackdiken, kanaler Dammar, våtmarker, översvämningsytor Exempel på dagvattenhantering inom Mönsterås kommun VA-plan för Mönsterås kommun 18
Fortsatt arbete Dagvattenstrategin är, som hela VA-planen, ett levande dokument som ses över varje mandatperiod. Den klassificering av dagvatten och recipienter (tabell 1 och 2) som finns i denna första dagvattenstrategi är baserad på uppgifter framtagna av Stockholms stad och ger en generell bild av dagvattnets innehåll och källor till föroreningar. Det behövs mer data och resurser för att genomföra en tillförlitlig inventering och klassificering av kommunens dagvatten och recipienter. För åtgärdsplan för allmänt dagvatten se avsnitt Plan för den allmänna VA-anläggningen. VA-plan för Mönsterås kommun 19
VA-utbyggnadsplan I VA-policyn anges ett övergripande mål om att kommunen inom en 12 årsperiod ska kunna erbjuda mer än 90 % av alla bostäder en kommunal VA-anslutning. I dagsläget är ca 80 % anslutna till en kommunal VA- anslutning. I denna siffra ingår även samfällighetsföreningar som har en kommunal VA-anslutning. Syftet med VA-utbyggnadsplanen är att ge ett tydligt och genomarbetat underlag för planering och prioritering. I planen anges de områden där kommunen, inom planeringsperioden har för avsikt att bygga ut den allmänna VA-anläggningen utanför nuvarande verksamhetsområde. Identifiering av områden, prioritering och tidplan för utbyggnad redovisas nedan. Inom vattenförvaltningsarbetet ställs ett antal åtgärdskrav riktade till kommunerna. Enligt Åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015 behöver kommunerna utveckla vattenoch avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Lagen om allmänna vattentjänster (LAV 2006:412) Enligt lagen om allmänna vattentjänster är kommunen skyldig att ordna allmänna vattentjänster (allmänt vatten och/eller avlopp) om det behövs i ett större sammanhang för att skydda människors hälsa eller miljön. Ansvaret framgår av 6 och skyldigheten kvarstår så länge behovet finns kvar. 6 Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VAanläggning. Ett behov av en vatten- och spillvattenlösning anses finnas för alla fastigheter där människor bor eller vistas. (www.svensktvatten.se 2015-11-19) Skyldigheten gäller bebyggelse i ett större sammanhang. Praxis för vad som utgör större sammanhang nämns i propositionen till vattentjänstlagen, 20-30 fastigheter eller fler som ligger något så när samlat. Antalet fastigheter kan vara färre om det behövs en allmän VA-anläggning av hälso- eller miljöskäl. (www.svensktvatten.se 2015-11-19). I figur 1 visas en schematisk bild över processen för utbyggnad av kommunalt VA. VA-plan för Mönsterås kommun 20
Finns behov Nej Gemensamhetsanläggning/ enskild lösning Ja Är det ett större sammanhang? Nej Nej Finns hälso- eller miljöproblem? Övergripande VA-utredning Ja Ja Kommunens ansvar träder in Val av teknik Vidare utredning krävs för varje enskilt område Finansiering Figur 1. Schematisk bild över process för VA-utbyggnad VA-samfälligheter Det finns idag flera områden i kommunen där kommunalt vatten och avlopp erbjuds genom en VAsamfällighet. De boende i området har då bildat en VA-samfällighetsförening och själva byggt ut ledningsnätet som sedan anslutits till kommunens ledningsnät. Mönsterås kommun har då skrivit avtal med samfälligheten som blir abonnent och sköter driften av anläggningen. I dagsläget försörjs ca 4 % av de permanentboende i kommunen med vatten via en samfällighet/förening. I VA-planen har ingen uppskattning gjorts kring vilka områden som i framtiden kan komma att anslutas via en VAsamfällighet. Identifiering av områden Varje år planeras 30 nya bostäder i kommunen. Många byggs inom eller i närheten av befintligt verksamhetsområde för kommunalt VA. Områden som kan vara aktuella för nya tomter inom de närmsta åren finns främst i kommunens tätorter. Nya tomter kan tillkomma vid planerad gång- och cykelväg mellan Mönsterås och Timmernabben samt i flera kustområden såsom Korpemåla, Oknö, Ödängla och Svartö. Det finns även omvandlingsområden där fritidshus omvandlas till permanentbostäder. För att identifiera vilka områden som kan vara i behov av framtida VA-utbyggnad har en GIS-analys genomförts. Utgångspunkten har varit beslutade områden för sammanhållen bebyggelse tillsammans med översiktsplanens Bby- och U-områden samt områden med stor risk för påverkan på grund- och ytvatten (enskilda avlopp) utifrån VA-arbetsgruppens erfarenheter. VA-plan för Mönsterås kommun 21
Analysen resulterade i ett antal identifierade områden som sedan prioriterats. Flera av dessa områden har idag redan en ordnad dricksvattenförsörjning via samfällighetsförening. Prioritering av områden Identifierade områden har analyserats och prioriterats utifrån en sammanvägning av kriterier listade nedan. Samtliga områden har bedömts utifrån 6 LAV. Boende/Bebyggelsetryck (Permanent/fritidsboende) Närhet till befintlig kommunal VA-anläggning Närhet till vattenskyddsområde Risk för påverkan på grund- och ytvatten (miljökvalitetskrav för vattenförekomster ekologisk status/risk) Risk för påverkan på grund- och ytvatten (enskilda avlopp - normal/hög skyddsnivå) Dricksvattenstatus (befintlig försörjning, kvalitet, risk för saltvatteninträngning, risk för förorening från befintliga avloppslösningar) Det finns förhållanden som inte är möjliga att analysera med GIS, men erfarenhet och kunskap finns på kommunens förvaltningar. Utifrån den första analysen har det därför sedan genomförts en manuell bearbetning av VA-arbetsgruppen. Exempelvis har man tittat närmare på hälsoproblem i samband med dricksvattenförsörjningen. Vattenanalyser från enskilda brunnar har här varit ett underlag, som dock inte är tillräckligt komplett för att dra några statistiska slutsatser från de data som finns. Miljökontoret har även vetskap om områden där det är svårare/lättare att anlägga och åtgärda enskilda avlopp. Det finns områden som är så tätbebyggda och där de geologiska förutsättningarna gör det svårt att anlägga/åtgärda enskilda avlopp med hänsyn till egna och grannars drickvattenbrunnar. Efter bearbetning och prioritering har identifierade områden placerats i olika prioriteringsklasser: Redan beslutade utbyggnadsområden Prioriterad utbyggnad 1 Prioriterad utbyggnad 2 Prioriterad utbyggnad 3 Områden där enskilda/lokala VA-lösningar föreslås Se figur 2 för översiktlig kartbild över identifierade områden samt tabell 9 för mer detaljerade områdesbeskrivningar. VA-plan för Mönsterås kommun 22
Figur 2. Identifierade utbyggnadsområden för vatten och avlopp indelat i prioriteringsklasser. VA-plan för Mönsterås kommun 23
Områdesbeskrivningar Tabell 9. Beskrivning av områden som identifierats för VA-utbyggnad. Etappindelning 1-4 för Nydala baseras på en befintlig VA-utredning, arkipelagen ingår ej. Område Prioriteringsklass Beskrivning Redan beslutade utbyggnadsområden Mönsterås- Timmernabben (Kronobäck, Långnäs, Kråkebäck, Råsnäs) Skälleryd Ramsås Solberga Prioriteringsklass Prioriterad utbyggnad 1 Kustnära område, ca 40 bostäder, hög andel permanentboende. Enskilda vattenoch avloppsanläggningar. Stor andel av fastigheterna inom hög skyddsnivå. Området ligger nära befintligt VA-verksamhetsområde. För utbyggnad finns redan långt framskridna planer och projekteringar. Utbyggnaden av en förbindelseledning mellan orterna säkrar upp vattenförsörjningen mellan norra och södra verksamhetsområdet. Område nära vattendraget Alsterån. Ca 40 bostäder drygt 95 % permanentboende. Enskilt vatten och avlopp. Hög skyddsnivå för avlopp gäller för några fastigheter. Området ligger i anslutning till område för kommunal reservvattentäkt. Området ligger nära befintligt VA-verksamhetsområde. Ca 25 bostäder, med stor andel permanentboende (ca 75%). Nära till befintligt kommunalt VA-verksamhetsområde. Enskilda anläggningar för både vatten och avlopp. Dricksvattenkvaliteten är sämre hos en del av fastigheterna, vissa svårigheter vid nyanläggning av enskilda avlopp. Cirka 20 bostäder, där ca 80 % av husen är permanentboende. Enskilda anläggningar för både vatten och avlopp. Dricksvattenkvaliteten är sämre hos en del av fastigheterna. Området gränsar till befintligt kommunalt VAverksamhetsområde. Nydala - etapp 1 Kustnära område. Ett 50-tal bostäder, ca 30 % permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar, dricksvatten via samfällighetsförening. Hög andel avlopp inom område för hög skyddsnivå. Nära befintligt kommunalt VAverksamhetsområde. Nydala - etapp 2 Kustnära område. Ett 20-tal bostäder, ca 60 % permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar, dricksvatten via samfällighetsförening. Hög andel avlopp inom område för hög skyddsnivå. Svartö Kustnära område, med 20-tal bostäder och drygt 70% permanentbostäder. Dricksvatten från Södra Cell, enskilda avloppsanläggningar där hög skyddsnivå gäller överlag. Intresse finns för nybyggnation. VA-utredning genomfördes 2013-14 i samband med projekt Kustnära avlopp. Lövö Kustnära område. Ett 30-tal bostäder dryga 65 % är permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar, de flesta inom område för hög skyddsnivå. Dricksvatten via samfällighetsförening. Prioriteringsklass Prioriterad utbyggnad 2 Gårö Kustnära område. Ca 10 bostäder, dryga hälften permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar och gemensamhetsanläggning mot kommunalt VA-när vid Killingeholm. De flesta har dricksvatten via samfällighetsförening. Nära befintligt kommunalt VA-verksamhetsområde. Tokö Kustnära område. Ca 10 bostäder, ca 40% permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar, några inom område för hög skyddsnivå. Dricksvatten via samfällighetsförening. Ödebo - Häggemåla Ett 60-tal bostäder i flera byar, i ett långsträckt område utmed landsväg. Ca 90 % permanentbostäder. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar. VA-plan för Mönsterås kommun 24
Prioriteringsklass Prioriterad utbyggnad 3 Grimhult Nyebo Nydala - etapp 3- Herreholmarna Nydala- etapp 4 - Björnö Prioriteringsklass Skrika Möckhult Vållö Ca 30 bostäder, samtliga permanentbostäder. Generellt enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Några bostäder har en gemensam vattenanläggning anslutet till kommunalt verksamhetsområde. Kommunal VA-huvudledningen mellan Fliseryd och Mönsterås ligger i anslutning till området. Ca 10 bostäder, hög andel permanentboende. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Nära befintligt kommunalt VA-verksamhetsområde. Kustnära område. Ett 13-tal bostäder, ca 60 % permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar, dricksvatten via samfällighetsförening. Hög andel avlopp inom område för hög skyddsnivå. Kustnära område. Ett 15-tal bostäder, ca 60 % permanentbostäder. Enskilda avloppsanläggningar, dricksvatten via samfällighetsförening. Hög andel avlopp inom område för hög skyddsnivå. Norrut, på Ödängla, finns en samfällighetsförening ansluten till kommunalt VA. Områden där enskilda/lokala VA-lösningar föreslås Ca 25 bostäder, drygt 90 % permanentbostäder. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Ca 20 bostäder, hög andel permanentboende. Enskilda vatten- och avloppsanläggningar. Ca 25 bostäder varav 40 % används som permanentbostad. Enskilda avloppsanläggningar. Vattenförsörjning via Södra Cell Mönsterås med Mönsterås kommun som huvudman. Tidplan för VA-utbyggnad En tidplan har tagits fram för de områden som identifierats som områden för framtida VA-utbyggnad inom kommunen, se tabell 10. En utbyggnad föregås alltid av utredning, upphandling och projektering. De första fem åren kan planeras relativt detaljerat i och med att flera utredningar och förprojekteringar redan genomförts. Planen och prioriteringarna blir osäkrare ju längre fram i tiden åtgärden ligger. I tabell 10 redovisas de områden som planeras för utbyggnad under perioden 2021-2028 utan inbördes ordning. Revideringar av utbyggnadsplanen kommer att göras inom perioden för att ha en relativt säker femårsplan. All planering längre än ett par år är preliminär. Tidplanen ska ses över vid uppdatering av kommunens investeringsbudget och om nödvändigt revideras. Kostnaderna är uppskattade utifrån framtagna projekteringar 2013-15 eller liknande underlag, osäkerheten är hög. Att koppla samman Mönsterås och Timmernabben är en prioriterad utbyggnad som kommer att föra samman kommunens södra och norra verksamhetsområden och därmed säkra upp vattenförsörjningen. Utbyggnaden kommer att genomföras i samband med anläggandet av en gångoch cykelväg. Flera aktörer är inblandande vilket gör att utbyggnaden är något osäker tidplansmässigt. För områdena Solberga, Ramsås och Skälleryd finns redan projekteringar färdiga och projekten finns upptagna i befintlig investeringsbudget. Områdena kommer att samordnas med andra ledningsägare. I flera områden är det andra ledningsägare som har planer på utbyggnad och en samplanering/samordning eftersträvas. VA-plan för Mönsterås kommun 25
Tabell 10. Tidplan för VA-utbyggnad Område Planerad utbyggnad påbörjas (år) Kostnadsupps kattning (kr) Solberga 2016 4 000 000 1 Ramsås (öst E22) 2017 3 200 000 1 Mönsterås Timmernabben (Kronobäck, Långnäs, Kråkebäck, Råsnäs) Kommentar 2017-2018 12 000 000 1 I samband med gång-och cykelväg (Trafikverket). Förbindelseledning Skälleryd 2018 6 000 000 1 Nydala etapp I 2019 6 200 000 1 Nydala etapp II 2020 4 200 000 1 Nydala etapp III 2021-2028 4 100 000 1 Björnö (Nydala etapp IV) 2021-2028 4 300 000 1 Svartö 2021-2028 3 000 000 1 LTA (Lätt tryckavlopp) Gårö 2021-2028 Gårö-Tokö-Lövö LTA 7 000 000 1 Tokö 2021-2028 - Lövö 2021-2028 - Grimhult 2021-2028 5-7 Mkr 2 Nyebo 2021-2028 5-7 Mkr 2 Ödebo- Häggemåla 2021-2028 10-12 Mkr 2 Möckhult 2021-2028 Enskilda/lokala lösningar föreslås Skrika 2021-2028 Enskilda/lokala lösningar föreslås Vållö 2021-2028 Enskilda/lokala lösningar föreslås 1) Projekterad kostnad 2) Grov kostnadsuppskattning Randfastigheter Fastigheter som gränsar till ett kommunalt VA-verksamhetsområde kallas randfastigheter. När det handlar om enstaka fastigheter inom ett avstånd på 0-200 meter från befintligt verksamhetsområde bör kommunen tillåta fastigheten att ansluta sig så länge det finns kapacitet i ledningsnätet. Anslutning sker genom att fastighetsägaren bygger en servisledning fram till det befintliga verksamhetsområdets gräns och står för kostnader enligt gällande taxa och bestämmelser. Om det rör sig om en förfrågan från en grupp med fastigheter, eller från en fastighetsägare som är en del av en sammanhållen bebyggelse, ska området utredas enligt bedömningskriterierna för införande av kommunalt verksamhetsområde. Kommunikation Information om att VA-planen är antagen eller reviderad ska kommuniceras genom kommunens webbplats. Det är viktigt att fastighetsägare som kan komma att beröras av VA-planen kan ta del av informationen. Vid utbyggnad i ett område informeras berörda i ett tidigt skede. Vid inledande projekteringsmöten ska en kommunikationsplan klargöra hur och när information i VA-utredningen ska kommuniceras med berörda, boende och fastighetsägare. Inledande informationsmöte med boende ska hållas ca sex månader före påbörjad utbyggnad samt ett startmöte i samband med byggnation. VA-plan för Mönsterås kommun 26
Handlingsplan enskild vatten- och avloppsanläggning Miljönämnden har 2015-12-07 antagit dokumentet Handlingsplan och riktlinjer för enskilt vatten och avlopp. Handlingsplanen och riktlinjerna ska tydliggöra miljönämndens uppdrag åt miljökontoret i arbetet med enskilda avlopp och skapa förutsättningar för en enhetlig och rättvis bedömning av frågor som rör enskilda avlopp. Riktlinjerna ska även fungera som information till medborgarna om vilka krav som ställs. Dokumentet i sin helhet finns tillgänglig hos Miljökontoret och på kommunens hemsida. Antagna strategier och handlingsplan redovisas nedan. Mönsterås kommun har ca 1500 enskilda avlopp. Kommunen har känsliga områden bland annat i form av kustområden och områden längst med Alsterån och Emån. I dessa områden gäller högre krav på rening, vilket grundar sig i en bedömning för hälsa och miljö. I Handlingsplan och riktlinjer för enskilt vatten och avlopp anges områden där hög skyddsnivå bör gälla samt vilka krav som gäller för skyddsnivån. De ska dock ses som vägledande då det alltid görs en bedömning i varje enskilt fall. Tillsyn Fastighetsägaren har enligt miljöbalken ansvar att undersöka och visa att den enskilda avloppsanläggningen uppfyller lagstiftningen. Avloppsvatten som släpps ut får inte riskera att ge upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommunen ansvarar för att bedriva tillsyn av enskilda avloppsanläggningar enligt miljöbalken. Enligt kommunens VA-policy ska tillsyn av enskilda avlopp utföras i hela kommunen. Prioriterat ska vara de områden som är knutna till vatten, som exempelvis områden nära kust och i anslutning till större vattendrag. Enskild vattenförsörjning De vanligaste problem med de enskilda dricksvattenbrunnarna i kommunen är höga halter av fluorid, järn och mangan, i vissa områden är det även höga radonhalter och låga ph-värden. Ytvattenpåverkan kan ge problem med bakterier i grundvattnet. Felaktigt utformade och placerade dricksvattenbrunnar och bristande underhåll av brunnarna kan också ge upphov till kvalitetsproblem. Påverkan från avloppsanläggningar och jordbruk förekommer också. Vid stor risk för problem ska vattenuttag kunna styras med information, föreskrifter och/eller villkor. Fastighetsägaren är ansvarig för uttag och egen förbrukning. Strategier för enskild vattenförsörjning Öka medborgarnas insikt och förståelse för grundvattensituationen i olika delar av kommunen Genom information medverka till att fler väljer vattensnål modern teknik vid ny och ombyggnation. Stimulera och informera om vikten av att regelbundet kontrollera sin vattenkvallitet. Kommunen ska förespråka nyttjande av certifierade brunnsborrare som bland annat beaktar risker vid borrning av brunnar för dricksvatten och bergvärme. VA-plan för Mönsterås kommun 27
Enskild avloppshantering Det har funnits miljökrav för enskilda avlopp sedan slutet av 70-talet och ur hälsosynpunkt betydligt länge än så. 1999 skärptes kraven vid införandet av miljöbalken och 2006 fastställdes nya allmänna råd där det tydliggjordes hur krav kan ställas på enskilda avlopp. Varje fastighet ska ha en långsiktigt hållbar lösning som inte påverkar omgivningen negativt. Fastighetsägare ska ta ansvar för sina utsläpp genom bl.a. funktionskontroll/egenkontroll. Kommunen ska bidra till utvecklingen genom information om mer hållbara lösningar och lagstiftningens funktionskrav. Godkänna slutna tankar under särskilda förutsättsättningar. Inom vissa områden inom Mönsterås kommun krävs hög skyddsnivå vid inrättande av enskilda avlopp. Strategier för enskild avloppsförsörjning Ställa krav på att enskilda avloppsanläggningar har godkänd rening och egenkontroll Skapa förståelse för behov av kretsloppsanpassade avloppslösningar och egenkontroll. Förespråka val av avloppslösning med utgångspunkt från naturgivna förutsättningar. Förutsättningar för vattenspolande lösningar är att systemen är långsiktigt hållbara och anpassade till miljömålen. Genom information stimulera användande av nya tekniska lösningar för avloppsrening som innebär förbättrad slamhantering och närsaltsreduktion. Kommunen ska verka för en nationell auktorisation av entreprenörer som anlägger enskilda avlopp. VA-plan för Mönsterås kommun 28
Handlingsplan för åtgärdande av enskilda avlopp 1. Inventering av befintliga enskilda avlopp 2016. Uppgifter enligt nedanstående tabell ska tas fram för varje avloppsanläggning. 2. Bedömning av varje enskild avloppsanläggning 2016-2017 Bedömningsmall över enskilda avlopps standard, varje anläggning bedöms individuellt. Godtagbart enligt dagens krav, fungerande anläggningar Trekammarbrunn med infiltration anlagd efter 1987 Trekammarbrunn med markbädd anlagd efter 1987 Minireningsverk Sluten tank Åtgärdas omedelbart (ÅO) Samtliga anläggningar som inte fungerar som de ska Samtliga anläggningar med enkammarbrunn och WC Samtliga anläggningar med tvåkammarbrunn och WC Trekammarbrunn med stenkista och WC Trekammarbrunn med direktutsläpp och WC Samtliga anläggningar med okänd rening och WC Åtgärdas på sikt (ÅS), fungerande anläggningar Trekammarbrunn med infiltration anlagd före 1987 BDT-avlopp utan efterföljande rening Stenkista för BDTavlopp VA-plan för Mönsterås kommun 29
Handlingsplan för åtgärdande av enskilda avlopp Prioritet 12017-2021 De med bedömning ÅO inom område med hög skyddsnivå Prioritet 22020-2023 De med bedömning ÅO utanför område med hög skyddsnivå Prioritet 32022-2025 De med bedömning ÅS inom område med hög skyddsnivå Prioritet 42024-2027 De med bedömning ÅS utanför område med hög skyddsnivå De i gruppen ÅO får utskick först. Har inte en ansökan inkommit inom sex månader kommer en påminnelse att skickas ut. Samtliga i gruppen ÅO ska ha inkommit med ansökan inom tre år. Därefter görs ett platsbesök om inte ansökan har inkommit till miljönämnden. Efter platsbesök föreläggs fastighetsägaren med vite och förbud mot att släppa ut avloppsvattnet. Förbudet börjar gälla efter ett år. I varje fall värderas påverkan och en individuell bedömning görs. Avloppsanläggningar med trekammarbrunn och minst infiltrationsanläggningar anlagd efter 1987 anser miljökontoret är en godtagbar avloppslösning när VA-planen antas. Det är baserat på att Naturvårdsverkets allmänna råd (87:6) om små avloppsanläggningar utkom då. Då förändrades val av teknik och konstruktion på de små avloppsanläggningarna. Anläggningar äldre än 1987 bör åtgärdas på sikt. Den bedömningen gäller vid miljökontorets tillsyn och när det sker förändringar i anläggningen. Havs- och Vattenmyndigheten anser att en enskild avloppsanläggning har en normal livslängd på 20 år. De anser vidare att avlopp som har tillstånd före 1999 skall förnyas inom 10 år. Sammantaget vill de att inom 10 år skall de värsta avloppen vara åtgärdade. VA-plan för Mönsterås kommun 30
I väntan på kommunalt VA Inom områden som kommer att få kommunalt VA inom VA- planperioden gäller följande: En enskild avloppsanläggning ska ha en fungerande avloppsvatten fram till dess inkoppling till kommunalt avlopp sker. Om funktionen är undermålig kan tillsynsmyndigheten förelägga om åtgärd ända fram till tidpunkt för anslutning till kommunal VA-anläggning. Åtgärder ska vara skäliga och anpassas till riskbild och tidpunkt för anslutning. Temporära lösningar med till exempel tank för avloppsvatten kombinerat med modern vattensnål teknik för dricksvatten kan medges som kortsiktig lösning. Om det ur en miljö- och hälsoskyddssynpunkt bedöms att en avloppsanläggning behöver åtgärdas snarast, anses en tillfällig lösning med sluten tank som rimlig. I områden där utbyggnaden av kommunalt VA beräknas dröja mer än 10 år läggs enskilda eller gemensamma avloppslösningar. Bygglov beviljas endast om det finns möjligheter att ordna vatten och avlopp på en fastighet. Temporära lösningar med till exempel sluten tank kombinerat med vattensnål teknik för dricksvatten kan medges som kortsiktig lösning om fastighetsägaren ansluter sig till kommunalt avlopp när det är utbyggt. För samtliga fastigheter som fått beslut att anlägga enskild eller gemensamhetsanläggning i väntan på kommunalt VA, villkoras i beslutet att ansluta sig till kommunalt VA då ett sådant finns tillgängligt enligt VA- utbyggnadsplanen. VA-plan för Mönsterås kommun 31
Kretsloppsanpassning Kommunen har som målsättning att förbättra omhändertagandet av slam från kommunala reningsverk. Slammet från avloppsreningsverken och körs idag till Econova i Norrköping där det används som täckmaterial till deponier. Arbetet med att hitta annan avsättning för slammet pågår. Analyser av slammet visar att vissa kvalitetsförbättringar måste till för att det ska kunna användas på ex. åkermark. Exempelvis finns kadmium i slammet. Uppströmsarbete är en viktig del för att minska mängderna av olika miljö- och driftstörande ämnen till avloppsnätet och reningsverken. För att minska oönskade ämnen i slam och avloppsvatten ska kommunens enligt VA-policyn genomföra riktade informationsinsatser till abonnenter såsom hushåll, företag och industri. Mönsterås kommun följer utvecklingen kring kretsloppsanpassade lösningar och ser över möjligheterna kring kretsloppsanpassning vid nybyggnation av kommunala anläggningar. Tabell 10. Kommunens arbete med kretsloppsanpassning inom VA-sektorn VA-policyn anger att kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar avloppsrening inom områden med kommunalt VA betrakta reningsverksslammets innehåll av näringsämnen, organiskt material och energi som en resurs i kretsloppet arbeta för långsiktigt hållbart omhändertagande av slam från enskild spillvattenhantering arbeta för att varje fastighet så långt som det är möjligt har en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad lösning som inte påverkar omgivningen negativt verka för återföring av näringsämnen till naturens kretslopp kontinuerligt informera abonnenter om vad som inte får tillföras spilloch dagvattensystemen Åtgärd Information, utredning Information, utredning Information, utredning Information, tillsyn Utreda möjligheterna med användningsområde/mottagare av slam, REVAQ-certifiering? Uppströmsarbete Ansvar (utförare) Tekniska kontoret VA Tekniska kontoret VA Tekniska kontoret Renhållningen Miljönämnden/ Miljökontoret Tekniska kontoret VA, Renhållningen Tekniska kontoret VA VA-plan för Mönsterås kommun 32
Klimatanpassning Vårt klimat håller på att förändras. Vi måste anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högre temperaturer, ökande nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. En genomtänkt planering kan minimera de negativa följderna av klimatförändringarna. Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs i syfte att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. I ett förändrat klimat kommer avloppssystemen att påverkas genom bl.a. ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall kan bidra till överbelastade ledningsnät. Detta bidrar i sin tur till ökade risker för bakåtströmmande vatten med källaröversvämningar som följd, liksom bräddning av avloppsvatten. Även högre havsnivåer ökar risken för inläckage av ovidkommande vatten i spillvattennätet. Vattentäkter, kommunala och enskilda, kommer att påverkas av klimatförändringar. Värme och torka ger ökade uttag i kommunala och enskilda vattentäkter för dricksvattenbehov och bevattning. Långvarigt uttag och torka riskerar att ge låga grundvattennivåer och låga flöden i ytvattenförekomster, vilket minskar möjligheterna att producera dricksvatten i vattenverken. Sammantaget är risken övervägande för vattenbrist. Med fler skyfall kan riskerna öka för föroreningar i vattentäkter, exempelvis miljöfarliga ämnen från industriområden och deponier. Torrare perioder och ändringar i grundvattennivån påverkar tillgång och kvalitet på dricksvattnet. Ändrad grund- och ytvattenkvalitet gör att reningsprocesserna på vattenverken behöver anpassas. Stigande ytvattentemperaturen medför att åtgärder för kylning av dricksvatten vid ytvattenverk kommer att behövas. Stigande färgtal, brunifiering, medför ökade reningskostnader. Mönsterås kommun har antagit en risk- och sårbarhetsanalys för att förebygga och hantera konsekvenser av extrema väderförhållanden. Tabell 11. Kommunens arbete med klimatanpassning inom VA-sektorn VA-policyn anger att kommunen ska Åtgärd Ansvar (utförare) arbeta för minskat läckage mellan dag- och spillvattennät reservera strategiskt belägen mark för omhändertagande av dagvatten eller utjämningsdammar arbeta för att bebyggelse och avloppsanläggningar placeras på sådan höjd över vattennivån att översvämning undviks utreda tillgång och kvalitet för framtida råvattenuttag för att säkerställa dricksvattenförsörjningen Se åtgärd under avsnitt Plan för den allmänna VAanläggningen Reservera mark i samband med planering I samband med planering och byggnation Planering av både enskilt och allmänt VA Kommunal vattenförsörjningsplan Vidare utredningar Tekniska kontoret VA Tekniska kontoret Plan-och byggavdelningen Tekniska kontoret Plan- och byggavdelningen Miljönämnden/Miljökontoret Tekniska kontoret VA VA-plan för Mönsterås kommun 33
Friluftsliv Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål och flera av miljömålen berör vatten och avlopp. Ett av miljökvalitetsmålen är Levande sjöar och vattendrag som även berör friluftslivet med definition Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Friluftslivet i Mönsterås kommun kan medföra en påverkan på Östersjön. Idag är övergödning ett av de största problem i Östersjön. En anledning till övergödning och algblomning i sjöar är näringsutsläpp, bland annat toalettutsläpp från fritidsbåtar då urin innehåller höga halter fosfor som bidrar till algblomning. I april 2015 infördes förbud mot att släppa ut latrinavfall inom Sveriges sjöterritorium. Det finns nu fem latrintömningsstationer utspridda i olika gästhamnar i Mönsterås kommun varav två av stationerna har tillkommit sedan år 2015. I samband med VAutbyggnadsplanen ska behovet av fler latrintömningsstationer ses över. Svartö hamn är en plats där det kan bli aktuellt med installation. Foto: Claus Kempe Närheten till naturen i Mönsterås kommun är stor. Det finns många möjligheter för att ägna sig åt friluftsliv och att bada där även toalettmöjligheter finns. Av totalt tolv allmänna badplatser, belägna på Oknö och Nynäs, i Timmernabben, Finsjö, Hammarglo och Ålem, har hälften av badplatserna toaletter och några av dem har även dusch. I kommunen finns två större friluftsområden, Jungerholmarna och Långehäll, som båda är lokaliserade nära dricksvattentäkter. Jungerholmarna omsluts av Emån och erbjuder rika naturupplevelser. Det finns vandringstigar, grönytor och grillplatser samt tillgång till toaletter i området. Friluftsområdet Långehäll ligger intill Alsterån i Blomstermåla och erbjuder bland annat orientering, kanotpaddling, fiske och mountainbikespår. Även i detta område finns tillgång till toalett. VA-policyn anger att kommunen ska medverka till ett ökat omhändertagande av latrin kopplat till turism- och/eller fritidsverksamhet Åtgärd Latrintömningsstationer, Samverkan med friluftslivet vid ny- och ombyggnationer Ansvar (utförare) Tekniska kontoret VA-plan för Mönsterås kommun 34
VA-plan för Mönsterås kommun 35
Kommunal vattenförsörjningsplan Mönsterås kommun Foto: Claus Kempe VA-plan för Mönsterås kommun 36
Inledning Vattenförsörjningen i Mönsterås kommun behöver tryggas i ett flergenerationsperspektiv. Som en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen och gällande lagstiftning samt för att underlätta den kommande planeringen upprättar Mönsterås kommun en vattenförsörjningsplan. Genom planen vill man säkerställa tillgången till vattenresurser för vattenförsörjning. Planen utgör även underlag och stöd vid översiktsplanering och annan ärendehandläggning samt identifierar riskoch problemområden kopplade till vattenförsörjning. En regional vattenförsörjningsplan är framtagen för Kalmar län. Planen är framtagen av Länsstyrelsen i Kalmar län i samarbete med länets kommuner under perioden 2011-2013. Med stöd av den regionala planen ska kommunerna arbeta fram kommunala vattenförsörjningsplaner som är mer anpassade utifrån de lokala förutsättningarna. Vattenförsörjningsplanen är indelad i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras de vattenresurser som finns att tillgå. I andra delen beskrivs och analyseras dricksvattenbehovet nu och i framtiden. Vattenförsörjningsplanen är ett levande dokument som ska ses över i samband med revidering av VA-planen. Bakgrund Vattenförsörjningsplaner omfattas av de nationella miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet. Delmål tre i det nationella miljömålet Levande sjöar och vattendrag definierar vattenförsörjningsplaner enligt följande: Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt. Parallellt med miljömålsarbetet sker vattenförvaltningsarbetet enligt Vattendirektivet. Målet är att alla vattenförekomster ska uppnå så kallad god status till år 2021, senast 2027. Arbetet med vattenförsörjningsplaner kan ge en bättre bild över var det är nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra eller bibehålla vattnets status. Enligt antagen VA-policy ska kommunen prioritera och verka för en god vattenförsörjning för kommunens invånare, arbeta för att lokala vattentillgångar skyddas och brukas uthålligt samt verka för att alternativa vattenförekomster värnas för långsiktig vattenförsörjning. VA-plan för Mönsterås kommun 37
Beskrivning och analys av vattenresurser I detta avsnitt beskrivs och analyseras de vattenresurser som nyttjas idag och de vattenresurser som kan vara möjliga att nyttja i framtiden. I översiktsplanen för inlandet anges områden som reserverats för grundvatten- (Vg)/ytvattenuttag (Vy) och dricksvattenförsörjning. Inom dessa områden prioriteras vattenuttag för dricksvattenförsörjning, se figur 1. Inom Vg-områden finns även reservvattentäkter och presumtiva framtida större vattenuttag. Samtliga utpekade områden har mycket hög prioritet då de försörjer en samhällsviktig funktion. I den regionala vattenförsörjningsplanen för Kalmar län beskrivs övergripande potentiella hot och risker mot vattenresurser. Dessa radas upp nedan. I den kommunala vattenförsörjningsplanen eller vid revidering av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden ska fördjupade analyser av hot och risker utföras. En mycket översiktlig analys genomförs i vattenförsörjningsplanen. Fördjupade riskanalyser kommer att göras i samband med revidering av skyddsföreskrifter. Då kommunen nyttjar ytvatten från Emån och Alsterån till dricksvattenproduktion, nedströms andra kommuner och verksamheter, förutsätts att uppströms verksamheter i sin prioritering beaktar intresseområdet. Potentiella hot och risker mot vattenresurser o Samhälle och boende Bränslecisterner Hemkemikalier (bekämpningsmedel, färg, rengöringsmedel) Fordon (tvätt, parkering/uppställning) Avloppsanläggningar Dagvatten Energianläggningar jord/berg (anläggningsskede, köldbärarvätska) Avfallsupplag (lakvatten) Anläggningsarbeten (spill, läckage, återfyllnadsmaterial) o Väg och järnväg (dagvatten, saltning, utsläpp av kemikalier i samband med olyckor/arbeten) Anläggningsarbeten Transport av farligt gods o Miljöfarlig verksamhet o Materialtäkter - sand, grus och berg (hot för grundvattentillgången) o Jord- och skogsbruk (gödsel, bekämpningsmedel, bevattning, utdikning) o Förorenade områden o Överuttag och saltvatteninträngning o Brunifiering o Vattenverksamhet (vattenkraftsproduktion, vattenuttag, muddring) o Olja och gas (utvinning) VA-plan för Mönsterås kommun 38
Figur 1. Områden som reserverats för grundvatten- (Vg)/ytvattenuttag (Vy) och dricksvattenförsörjning i Översiktsplanen (Inlandet) för Mönsterås kommun. VA-plan för Mönsterås kommun 39
Beskrivning av befintliga vattentäkter Tabell 1. Kommunens ordinarie- och reservvattentäkter samt uppgifter om vattenskyddsområde Vattentäkt Bruk av Vattenskyddsområde, Beslutande Bedömd vattentäkt beslutat år myndighet statusklass * Alsterån ordinarie saknas 4 Sandbäckshult ordinarie 1972 Länsstyrelsen i 3 Kalmar Tjuvemosse ordinarie 1972 Länsstyrelsen i 3 Kalmar Emån (Finsjö) ordinarie 1994 Länsstyrelsen i 3 Kalmar Århult reserv 1972 Länsstyrelsen i 3 Kalmar Örnebäck reserv saknas - *Enligt bedömning i Regional vattenförsörjningsplan kapitel 7. Statusklass 1-4, där vattenskyddsområde i klass 3 är i störst behov av revidering. Statusklass 4 innebär att vattenskyddsområde saknas. I den regionala vattenförsörjningsplanen har Emån och Alsteråns pekats ut som regionalt viktiga dricksvattenresurser. Båda dessa vattendrag, Alsterån genom infiltration i Sandbäckshult, används i dagsläget som vattentäkter för kommunal dricksvattenförsörjning i Mönsterås kommun. 1. Alsterån Tabell 2. Uppgifter om vattenförekomsten Alsterån Namn Alsterån ID nr vattenförekomst (VISS) SE631146-153805 Avrinningsområde area 1520 km 2 Medellågvattenföring (MLQ) 2 m 3 /s Bedömd maximal uttagsmöjlighet 6,5 milj.m 3 /år Dominerande markanvändning inom avrinningsområdet Skogsbruk (89 %) Åkermark (5 %) Alsterån används för dricksvattenproduktion vid vattenverket i Sandbäckshult och förser i huvudsak tätorterna i södra kommundelen med dricksvatten. Ytvatten från Alsterån infiltreras genom konstgjord infiltration i Högsbyåsen, för förstärkning av grundvattentäkten i Sandbäckshult. Inkommande vatten till vattenverket är en blandning av grundvatten från Tjuvemosse och infiltrerat vatten från Alsterån tillsammans med grundvatten från Sandbäckshult. Vattendom I Sandbäckshultstäkten får tillgodogöras grundvatten intill en sammanlagd mängd av 900 m 3 /dygn, dock högst 700 m 3 /dygn i medeltal per månad. För förstärkning av grundvattnet genom infiltration vid Sandbäckshult medger vattendomen bortledning av vatten från Alsterån inom Sandbäckshult 1:5 in till en mängd av 10 l/s och under tid då Hornsö kraftverk är i drift 20 l/s, dock högst 880 m 3 /dygn i medeltal per år (321 200 m 3 /år). VA-plan för Mönsterås kommun 40
Vid Tjuvemossetäkten får, för den kommunala vattenförsörjningen, tillgodogöras grundvatten intill en mängd av 700 m 3 /dygn i medeltal per år. Kapacitet Tabell 3. Uppgifter om Sandbäckshult vattenverk samt vattendomar Sandbäckshult vattenverk grundvatten (med konstgjord infiltration Alsteråvatten) Byggår: 1963, tillbyggt 1974 Kapacitet: Teoretisk Processkapacitet Q dim (råvatten) 21 l/s = 74 m 3 /h Faktisk 60 m 3 /h Produktion nuvarande: ca 40 m 3 /h medel över året (ca 960 m 3 /d) Vattendom: Månadsmedel 700 m 3 /d + 700 m 3 /d = 1400 m 3 /d Vattendom: Dygnsmax 1600 m 3 /d Vattendom: 1972 för grundvattentäkten (uppdatering pågår) För Alsterån finns ej Cirka 350 000 m 3 dricksvatten/år distribueras till användare i Sandbäckshult, Blomstermåla, Ålem, Timmernabben, Pataholm och Korpemåla. I Sandbäckshult begränsas utökningsmöjligheterna av vattendom för vattenuttag. Även i Tjuvemosse begränsas utökningsmöjligheterna av vattendom för uttag. Det bör gå att utöka anläggningens kapacitet till maxuttag idag, dock måste anläggningen först åtgärdas för fällning av järn och mangan. Kvalitet Brunifieringen utgör ett hot mot vattenkvaliteten. Långtidsmätningar visar att åvattnet klassas som betydligt färgat vid mätpunkt A110 i Alsterån. Status enligt Vattendirektivet Den ekologiska status för ytvattenvattenförekomsten Alsterån: Tohagebäcken Hornsödammen har klassificerats som måttlig med stöd av fisk, morfologi och konnektivitet. Utifrån klassningarna bedöms vattenförekomsten ha problem med vandringshinder vid en damm samt morfologin. Den kemiska statusen har inte bedömts specifikt för vattenförekomsten. Ser man till den nationella bedömningen av kemisk status för ytvatten, där överallt överskridande ämnen bedöms (ex. kvicksilverhalt i fisk) uppnår vattenförekomsten inte god kemisk status. Grundvatten tas från grundvattenförekomsten Ås vid Långemåla-Blomstermåla. Statusklassningen visar på både god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status. (VISS, www.viss.lst.se, baserat på beslutad status år 2009) VA-plan för Mönsterås kommun 41
Risker och hot På flera ställen längs Alsterån korsar vägar och järnvägar vattendraget. Klimatförändringar med förändrade nederbördsmönster påverkar bland annat grundvattennivåerna. Andra risker är torka, låga flöden och brunifiering. Mer lokala risker i vattenuttagsområdet är risken för mättnad av humus/organiska ämnen i infiltrationen/marken. I tabell 4 listas verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde som påverkar vattendraget och därmed kan påverka det ytvatten som tas till dricksvattenproduktion. Tabell 4. Föroreningsbelastande verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde år 2014. Verksamheter inom Mönsterås kommun ligger nedströms uttaget för dricksvattenproduktion i Sandbäckshult. (Källa: Årsrapport för samordnad recipientkontroll 2014, Alsteråns avrinningsområde) Kommun/Plats Punktkälla Övriga utsläpp Vattenförekomst Uppvidinge Sävsjöström Avloppsreningsverk Dagvatten 631903 147605 Alsterfors Avloppsreningsverk Dagvatten 631514 148450 Alstermo Avloppsreningsverk Dagvatten 631734 149541 Fröseke Avloppsreningsverk Dagvatten 631317 150207 Linneberga Avfallstipp Lakvatten 633323 147410 Ragn-Sells Industriella utsläpp Återvinningscentral 633323 177410 Åseda Avloppsreningsverk Dagvatten 633843 147255 Älghult Pumpstationer 632279 148683 Econova Industriella utsläpp Torvtäkt och 633323 147410 jordförbättring Profilgruppen Industriella utsläpp Sulfat, Aluminium 633843 147255 Högsby Nybro Grönskåra Avloppsreningsverk 632960 150121 Långemåla Avloppsreningsverk 632485 152429 Värlebo Avloppsreningsverk 632485 152429 Alsterbro Avloppsreningsverk 631249 151007 Sandslätt Pumpstationer 631249 151007 Kråksmåla Pumpstationer 632024 150125 Mönsterås Kährs Blomstermåla Industriella utsläpp Timmerbevattning 631910 152809 JOAB Recycling AB Industriella utsläpp Dagvatten Strömsrums AB Industriella utsläpp kor Wastec AB Industriella utsläpp Dagvatten 631910 152809 Blomstermåla Dagvatten Dagvatten 631910 152809 Ålem Dagvatten Dagvatten 631910 152809 ITAB Industriella utsläpp Dagvatten Carrab Industri AB Industriella utsläpp Dagvatten Stans & Press AB Industriella utsläpp Dagvatten Blomstermåla Industri AB Industriella utsläpp Dagvatten CNC-Teknik AB Industriella utsläpp Dagvatten Ålems orgelverkstad Industriella utsläpp Dagvatten VA-plan för Mönsterås kommun 42
Långsiktighet För Tjuvemosse vattentäkt behöver järn- och manganhalter i grundvattnet reduceras för att vattentäkten ska kunna utnyttjas maximalt enligt vattendom. Utredning tillsatt 2016. Skyddsbehov Alsterån har inget vattenskyddsområde i dagsläget. Arbetet med att ta revidera befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskifter för Sandbäckshults vattentäkt och Tjuvemosse vattentäkt pågår. Beräknas färdigt under 2016. 2. Sandbäckshults grundvattentäkt Se punkt 1. Alsterån. 3. Tjuvemosse vattentäkt Se punkt 1. Alsterån. 4. Emån (Finsjö) Tabell 5. Uppgifter om vattenförekomsten Emån Namn Emån ID nr vattenförekomst (VISS) SE Avrinningsområde area 4470 km 2 Medellågvattenföring (MLQ) 8,6 m 3 /s Bedömd maximal uttagsmöjlighet 27 milj. m 3 /år Dominerande markanvändning inom avrinningsområdet Skogsbruk (80 %) Jordbruksmark (13 %) Huvuddelen av dricksvattnet till Mönsterås kommer från Emån via ytvattenverket i Finsjö. Vattenverket förser Finsjö, Fliseryd och Mönsterås med dricksvatten. Södra Cell Mönsterås gör uttag i Emån, främst för processvatten, men även för drickvattenproduktion till industrin samt för distribution till Vållö och Svartö. Vattendom Tillståndet medger uttag av vatten ur Emån på 5184 m 3 /dygn i medeltal per år (1 892 160 m 3 /år) och högst 6480 m 3 under samma dygn. Kapacitet Cirka 450 000 m 3 dricksvatten/år distribueras till användare i Finsjö, Fliseryd och Mönsterås. VA-plan för Mönsterås kommun 43
Tabell 6. Uppgifter om Finsjö vattenverk samt vattendomar Finsjö vattenverk ytvatten Byggår: 1994 Kapacitet: Teoretisk Faktisk Produktion nuvarande: Vattendom: Årsmedel 4 800 m 3 /d Vattendom: Dygnsmax 5 500 m 3 /d Vattendom: Skyddsområde 1994 Kvalitet Processkapacitet 180 m 3 /h (1994) 25 m 3 /h per filter 4 st ger 100m 3 /h vid v-temp 0 o C (2014) ca 50 m 3 /h medel över året (1200 m 3 /dygn) Brunifiering och vattentemperatur utgör hot mot vattenkvaliteten. Vattnets färgtal varierar över året och en stigande trend kan ses över åren. Vattentemperaturen varierar mellan 0 25 grader över året. Se vidare under Risker och hot nedan. Status enligt Vattendirektivet Den kemiska statusen för vattenförekomsten Emån: Videbäck-Nötån visar på god status om man bortser från överallt överskridande ämnen såsom kvicksilver. Enligt bedömningen i VISS har den hittills utförda kartläggningen inte visat att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Den ekologiska statusen i Emåns huvudfåra från Videbäcken till Nötån är måttlig baserat på den biologiska parametern fisk. Parametrarna försurning och näring visar på god status. (baserat på beslutad status år 2009, www.viss.lst.se) Risker och hot Ett hot mot att kunna leverera vatten med dricksvattenkvalitet från Finsjö vattenverk är vattentemperaturen. Under sommarmånaderna är temperaturen ofta hög. Även brunifieringen är ett växande problem för vattenreningen. Enligt Emåförbundet, som utför den samordnade recipientkontrollen i Emån, har de flesta vattendrag och sjöar inom avrinningsområdet haft stigande färgtal sedan 1990-talet och fram till idag. Torka och låga flöden i Emån påverkar möjligheterna att kunna leverera dricksvatten. Andra hot och risker kring vattentäkten är vägar, broar, uppströms avloppsreningsverk, lantbruk och andra föroreningsbelastande verksamheter, se tabell 7. VA-plan för Mönsterås kommun 44
Tabell 7. Föroreningsbelastande verksamheter inom Emåns avrinningsområde (Omarbetat utifrån uppgifter om mätstationer. Utdrag ur Program för samordnad recipientkontroll i Emåns avrinningsområde inom Jönköpings och Kalmar län, 2014-03-31) Kommun/Plats Punktkälla Utsläpp Mönsterås Fliseryd Samhälle Dagvatten Högsby Smederum Samhälle Dagvatten Högsby Samhälle, ARV Avloppsvatten Ruda Samhälle, avloppsrening Avloppsvatten Fredriksborg Mörlunda ARV, Samhälle Avloppsvatten Nötebro Fågelfors bruk, träindustri Industri, avloppsvatten Älmten Fagerhults samhälle Dagvatten Hultsfred Silverån Mörlunda samhälle, möbelindustri och sågverk Avloppsvatten, industri Lillesjö Sågverk Industri, avloppsvatten V Fridhem Virserums ARV och samhälle Avloppsvatten Hulingen Hultsfreds samhälle Dagvatten Storgöl Kejsarkullens avfallsupplag Avloppsvatten Nedre Svartsjön Metsä Tissue AB Industri Vetlanda Kungsbron Pappersmassaindustri, Kvillsfors samhälle Avloppsvatten, industri Nedströms Holbybrunn Holsbybrunn samhälle, SAPA Dagvatten, industri Broholm Vetlanda ARV Avloppsvatten Saljen Nye ARV, Farstorps ARV, Nye samhälle Avloppsvatten Skirösjön Skirö ARV och samhälle Avloppsvatten Flen Karlstorps samhälle Dagvatten Vetlanda Samhälle Dagvatten Eksjö Brusaån Samhälle, sågverk Avloppsvatten Smedhemsån Hults ARV Avloppsvatten Svansjön Gysjödeponin, Eksjö garnison Avloppsvatten Långsiktighet För att komma tillrätta med problematiken kring stigande vattentemperatur under varma somrar behöver åtgärder vidtas. Livsmedelsverkets gränsvärde för vad som anses tjänligt med anmärkning är en vattentemperatur på dricksvatten från vattenverket på 20 grader eller mer. Målet är att få ner vattentemperaturen till ca 15 grader. Följande alternativ bör utredas: Använda Fliserydsåsen, vid Idhult, för infiltration av vatten och kylning av vatten. Ledning tur och retur Finsjö vattenverk alternativt ett nytt råvattenuttag i Emån och retur till Finsjö vattenverk. Bygga kylanläggning vid befintligt vattenverk VA-plan för Mönsterås kommun 45
Skyddsbehov Vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter finns. Enligt bedömning i den regionala vattenförsörjningsplanen bör det dock revideras. 5. Århult (reservvattentäkt) Ansöka om slopande av vattentäkt? Anledningen är det geografiska läget samt osäkerhet kring vattentäktens kvalitet och kvantitet. Istället satsa på att säkerställa ordinarie vattentäkter uppströms längs åsen. 6. Örnebäck (reservvattentäkt) Skyddsområde saknas. Tidigare tagna vattenprover har visat på höga halter fluorid, mangan och radon i vattentäkten. Utomkommunala vattentäkter Vattenförsörjningen till byn Skruvshult på gränsen mot Oskarshamn sker via Oskarshamns kommun. Nuvarande vattentäkt i Oskarshamn är sjön Djupeträsk. Sjön uppfyller inte kraven inför framtiden gällande sjövattnets kvalitet och kvantitet. Oskarshamns kommun arbetar därför med att få sjön Hummeln som ny råvattentäkt. (Oskarshamns kommun, VA-plan) Alternativ till vattendistribution via Oskarshamn kan i dagsläget uteslutas för detta område. Södra Cell Mönsterås gör uttag i Emån, främst för processvatten, men även för drickvattenproduktion till industrin samt för distribution till Vållö och Svartö. Vattendom för uttaget finns. För distribution till Vållö är kommunen huvudman. På Svartö sker distributionen genom en egen gemensamhetsanläggning. VA-plan för Mönsterås kommun 46
Beskrivning möjliga framtida vattentäkter I Mönsterås Översiktsplan Del 3 Inlandet finns utpekade områden som reserverats för grundvattenuttag och dricksvattenförsörjning (Vg) samt områden för ytvattenuttag och dricksvattenförsörjning (Vy). För identifiering av potentiella dricksvattenförekomster kan VISS (Vatten Informationssystem Sverige) användas för identifiering av ytvattenförekomster. I SGU:s hydrogeologiska databas kan grundvattenförekomster identifieras, här redovisas bland annat grundvattentillgången i jordlager och berggrund. Området kring Idhult finns angett som grundvattenmagasin i SGU:s hydrogeologiska databas. Uttagsmöjligheterna anges vara 0-5 l/s. Området är ett av de områden som pekats ut som område för grundvattenuttag och dricksvattenförsörjning (Vg) i Översiktsplanen. En större utredning kring dricksvattenförsörjning genomfördes för Mönsterås kommun år 1989. I denna utredning bedömdes bland annat Fliserydsåsen (Idhult) som en möjlig vattentäkt för framtida vattenförsörjning. Efter geologiska och hydrogeologiska undersökningar samt fyra provborrningar gjordes bedömningen att man inte kunde förorda fortsatta undersökningar. Motivet var bland annat att det inte gick att få ut tillräckliga mängder vatten. I och med problematiken kring stigande temperaturer i råvattnet från Emån till Finsjö vattenverk har området kring Idhult åter blivit intressant att titta på. En utredning pågår kring möjligheterna att använda Fliserydsåsen (Idhult) för kylning av vatten från Emån som därefter tillsammans med grundvatten från åsen pumpas tillbaka till Finsjö vattenverk för vidare behandling och distribution. Experter på området menar att det finns möjligheter att använda åsen vid Idhult till detta ändamål. Dock måste förutsättningarna ses över och större utredningar genomföras. Utifrån regional vattenförsörjningsplan Möjlig vattentäkt: utökning av Högsbyåsen i samverkan med Högsby kommun Möjlig tillfällig reservvattentäkt: Försjön (begränsat tillflöde) Möjliga vattentäkter utanför kommungränsen Allgunnen Kalmarsund/Östersjön ytvatten VA-plan för Mönsterås kommun 47
Kommunens dricksvattenbehov nu och i framtiden Dricksvattenförsörjning idag Mönsterås kommun har 13 144 invånare (december 2015). I kommunens tillväxtarbete är önskan om att öka kommunens befolkning central. Den politiska målsättningen är att det år 2021 ska bo 13 500 personer i Mönsterås kommun. Det innebär en ökning med 60 invånare per år. Historiskt sett har kommunen haft en stabil befolkningskurva med ca 13 000 invånare. Av kommunens invånare bor 74 % i tätorterna. I Mönsterås centrala delar bor 35 % av kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att tätorterna ska utvecklas långsiktigt genom hållbart och bärkraftigt kretsloppstänkande. 73 % av kommunens befolkning bor i egenägda småhus. Varje år byggs det ungefär 10-15 färdigställda bostäder. Målsättningen är att det bör byggas 30 nya bostäder per år. Det pågår en omvandling av fritidshus som övergår till att bli hus för permanentboende. I dag finns ungefär 1500 fritidshus i kommunen. Cirka 80 % av hushållen i kommunen försörjs av allmän vattenanläggning, 4 % har vatten via samfällt ägda vattenanläggningar och 16 % har enskild brunn. De områden som har samfällt vatten är vanligen anslutna till kommunens allmänna vattenanläggning. I dagsläget finns vattenföreningar i områdena Ödängla, Nydala-Björnö, Gårö, Tokö, Lövö, Flinsmåla-Njutemåla, Korpemåla och Grimhult. Vattenförsörjningen till Skruvshult sker via Oskarshamns kommun. Södra Cell Mönsterås distribuerar dricksvatten till Vållö (kommunen huvudman) och Svartö (vattenförening). Med läget längs kusten, den vackra naturen och närheten till regionala besöksmål finns goda förutsättningar att kunna utveckla besöksnäringen i Mönsterås. Totalt sett finns ungefär 360 bäddar i kommunen, och i utbudet av boende finns så väl hotell, bed and breakfast, och lägenheter som stugor. Utöver detta finns 150 campingplatser i Mönsterås och 130 campingplatser i Timmernabben. Kommunen har med nuvarande besöksantal och inriktning inga problem att tillgodose behovet av dricksvatten. I Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013 redovisas Kalmar läns vattenförbrukning år 2010 för olika sektorer. Industrin är den mest vattenförbrukande sektorn och använder 49 % av producerat vatten. Näst därefter kommer hushållen på 25 %. Jordbruket (djurhållning, bevattning) förbrukar ca 15 % och resterande 11 % går till övrig vattenanvändning (turism, övriga anläggningar). I Mönsterås kommun ser fördelningen något annorlunda ut. Hushållen förbrukar ungefär 60 % av producerat vatten, industri/handel ca 35 % och 5 % är övrig vattenanvändning (2015). 6% 35% 59% Hushåll Industri/handel Övrigt Figur 1. Fördelning av vattenförbrukningen i Mönsterås kommun VA-plan för Mönsterås kommun 48
Mönsterås kommun hade 13 144 invånare i slutet av 2015. Generellt i Sverige är vattenbehovet per person och år är 75 m 3 (200 liter/dygn och person) 1. Detta innebär ett årligt dricksvattenbehov på nästan 985 000 m 3 i hela kommunen, inom kommunens vattenanläggning ca 827 000 m 3. Vattenuttaget varierar efter säsong. Högre temperaturer ger ökad avdunstning och vattenbehovet för växter och djur ökar. Under sommarhalvåret ökar även kommunens befolkning tillfälligt i och med sommarboenden och turister. Nedan redovisas årligt totalt vattenuttag samt genomsnittsuttag för sommar och vinter. Tabell 8. Total dricksvattenproduktion samt uppdelat per vattenförsörjningsområde, Sandbäckshult och Finsjö, för år 2015. Verksamhetsområde Antal anslutna personer 2015 Totalt vattenuttag (m 3 ) Uttag januari maxdygn (m 3 /dygn) Uttag juli maxdygn (m 3 /dygn) Hela verksamhetsområdet 10 906 830 351 2 432 2 961 Södra området Sandbäckshult Norra området Finsjö 4 323 353 001 1 059 1 261 6 583 477 350 1 373 1 700 Dricksvattenbrist Historiskt sett är risken för vattenbrist i kommunen låg. Dock har risken ökat vid några tillfällen. Torka och lägre nederbördsmängder ger lägre flöden i ytvattenuttag och brist på grundvatten. Brist på grundvatten uppstår när grundvattenuttag och grundvattenflöde överstiger grundvattenbildningen. Bristsituationer är vanligast under perioden maj- september. Senaste året har dock vattenbristen varit som störst under vintermånaderna. Enligt Länsstyrelsens fördjupade klimatanalys för Kalmar län kan det komma att bli stor risk för vattenbrist under sommarhalvåret till följd av framtida klimatförändringar. Reservvattenförsörjning Reservvattenförsörjning kan ses som en alternativ dricksvattenproduktion på medellång till permanent sikt. En reservvattentäkt används under förhållanden när en ordinarie vattentäkt inte längre kan användas för dricksvattenproduktion enligt de krav och normer som finns. Exempel på sådana situationer kan vara akut förorening, diffus påverkan eller vattenbrist. Idag finns två reservvattentäkter i kommunen, Örnebäck i norra delen och Århult i södra delen. Dessa föreslås att tas bort på grund av tekniska och kvalitetsmässiga brister och istället satsa på att säkerställa ordinarie vattentäkter. För att säkra upp vattenförsörjningen i kommunen ska en förbindelseledning byggas mellan kommunens norra och södra försörjningsområden för vatten. 1 Naturvårdsverket 2004: Små avloppsanläggningar VA-plan för Mönsterås kommun 49
Ledningen beräknas kunna försörja Timmernabben med vatten från norra vattenförsörjningsområdet vid en nödsituation. Förbindelseledningen kommer även innebära ett mindre tillskott vatten från norra till södra området varje dygn. Nödvattenförsörjning Uppstår tillfällig, akut vattenbrist vid avbrott, olycka etc. ska nödvatten tillhandahållas. Nödvattenförsörjning innebär dricksvattenproduktion på kort sikt (upp till några dygn) och kan exempelvis ske genom utplacering av dricksvattentankar. Nödvattnet ska hålla dricksvattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Det finns en översiktlig nödvattenplan för prioriterade verksamheter. Inom kommunen finns idag några dricksvattentankar till förfogande vid en nödsituation. Tankar finns även att tillgå hos grannkommuner, inom länet och nationellt. VA-plan för Mönsterås kommun 50
Dricksvattenbehov i framtiden Länsstyrelsen har i Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013 redovisat prognoser för det framtida möjliga vattenbehovet i länet för år 2040 och år 2100. Till grund för detta har man använt Regionförbundets befolkningsprognos samt prognoser för olika sektorer. Jämförelser har gjorts med vattenbehovet för år 2010. Det uppskattade vattenbehovet för år 2040 är en ökning med 11 % (18 % torrår) och för år 2100 en ökning med 40 % (51 % torrår). Enligt Bostadsförsörjningsprogram Mönsterås Kommun 2014-2017 är målsättningen att kommunen år 2021 ska ha 13 500 invånare, vilket innebär ca 60 nya invånare per år. Målsättningen är att det bör byggas 30 nya bostäder per år i kommunen. Vattenbehov hushåll Historiskt har Mönsterås kommun haft ett jämnt invånarantal omkring 13 000 invånare. Med en uppnådd målsättning till 2021 ligger invånarantalet på 13 500, vilket skulle motsvara ett vattenbehov om drygt 1 miljon m 3. Med en ökande befolkning om 60 personer/år är behovet 1,05 miljoner m 3 år 2028. Målet är då att 90 % av hushållen är anslutna till den kommunala VAanläggningen. Vattenbehov övrigt Industri och jordbruk (djurhållning, bevattning) är sektorer som är i mer eller mindre behov av vatten för sin verksamhet. Framtida utökningar eller nyetableringar kan komma att påverka den kommunala vattenförsörjningen. I Kalmar län finns några större industrier med en hög vattenkonsumtion. Vid bristsituationer kan konkurrens komma att uppstå mellan den allmänna vattenförsörjningen och industrin. Kommunens största industri är Södra Cell Mönsterås som är en vattenkrävande pappersmassaindustri med vattenuttag i Emån, både för process- och dricksvatten. Enligt tillstånd får industrin ta ut 1,5m 3 vatten/s, även om flödet i Emån understiger 3 m 3 /s, utom perioden 1 augusti till 15 november då flödet i mynningen inte får understiga 3 m 3 /s. Vattenuttaget på 1,5 m 3 /s motsvarar 47 miljoner m 3 /år eller 129 600m 3 /dygn. VA-plan för Mönsterås kommun 51
Sammantaget framtida vattenbehov Tabell 9. Beräknat framtida vattenbehov (m 3 vatten/år) År Befolkning i kommunen (antal personer) Vattenbehov hela kommunen (m 3 ) (enbart hushåll) Vattenbehov inom kommunalt vattenförsörjningsområde (m 3 ) (alla verksamheter) 2021 13 500 1 000 000 1 139 100 2028 13 920 1 050 000 1 220 100 2040 14 640 1 100 000 1 274 100 Tabell 10. Beräknat framtida vattenbehov för år 2021, 2028 och 2040 (m 3 vatten/år) Totalt uppskattad vattenförbrukning 2021 (m 3 ) Totalt uppskattad vattenförbrukning 2028 (m 3 ) Totalt uppskattad vattenförbrukning 2040 (m 3 ) Sandbäckshult 397 200 442 200 469 200 Finsjö 741 900 777 900 804 900 Totalt vattenbehov 1 139 100 1 220 100 1 274 100 Tabell 11. Bedömt framtida vattenbehov för kommunen utifrån Länsstyrelsens prognoser för år 2040 och 2100. År 2010 2040 2100 Totalt vattenuttag (m 3 ) Normalår (+11%) Torrår (+18%) Normalår (+40%) Torrår (+51%) 847 000 940 170 999 460 1 185 800 1 278 970 Slutsats Beräkning och analys av framtida vattenbehov har ställts mot befintliga vattentäkter, kapacitet i vattenverken och gällande vattendomar. Flerårsanalyser för vattenuttag över år och dygn samt vid maxdygn/maxmånad ger en bra erfarenhetsmässig bild för framtida uppskattningar. Framtida vattenbehov har bedömts för år 2021, 2028 och fram till år 2040. Beräkningar av vattenbehovet utgår från förutsättningarna år 2015, hänsyn har tagits till befolkningsökning och ökat antal abonnenter inom kommunalt verksamhetsområde utifrån uppsatta mål. Hänsyn har även tagits till andra vattenförbrukande verksamheter, även om detta är svårt att förutspå. Länsstyrelsen har i samband med Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län 2013 tagit fram en prognos för framtida vattenbehovet, se tabell 11. Prognosen skiljer sig från kommunens egen prognos, tabell 10. Skillnaden beror till stor del på att två större vattenförbrukande verksamheter räknats med i kommunens egen prognos. VA-plan för Mönsterås kommun 52
Eftersom kommunen har två vattenförsörjningsområden, ett i norra och ett i södra kommundelen, har respektive område analyserats noggrannare. Finsjö vattenverk har god marginal till full kapacitet och vi ser i dagsläget inga problem kapacitetsmässigt. De stora riskerna/hoten är klimatförändringar, stigande vattentemperaturer i Emån och ökande brunifiering. Utredningar kring detta har påbörjats. Huvudalternativet är att, om möjligt, utnyttja Fliserydsåsen vid Idhult för infiltration. Vattenuttag till dricksvattenproduktionen i Sandbäckshult är något mer problematisk. Enligt analysen kommer vattenverket kunna klara av att producera vatten kapacitetsmässigt. För att klara av framtida vattenförsörjningen krävs att det går att utnyttja vattentäkterna enligt vattendom. Idag medför höga halter av järn och mangan i Tjuvemosse vattentäkt att täkten inte kan nyttjas fullt ut. Utredning för att åtgärda detta pågår. Förutom grundvatten från Tjuvemosse, tas även grundvatten ur brunnar i Sandbäckshult. Det krävs att grundvattennivåerna fortsättningsvis är stabila. Klimatförändringar och perioder av torka är riskfaktorer. En förbindelseledning (nödvattenledning) kommer att byggas för att koppla samman kommunens norra och södra vattenförsörjningsområden. Detta ger ett visst vattentillskott varje dygn från norra till södra kommundelen. Enligt beräkningar kommer det även vara möjligt med ett tillskott på totalt ca 300 m 3 /dygn vilket förstärker vattenförsörjningen till södra kommundelen. Denna investering är planerad till år 2017-18. Att använda brackvatten som vattentäkt eller skapa regionala vattenanläggningar kan vara framtida alternativ för att lokalt och regionalt trygga vattenförsörjningen. Vattenförsörjningen behöver ses i ett större och ett tidsmässigt längre perspektiv, med en gemensam syn. Därför behövs ett regionalt perspektiv, där Länsstyrelserna är det samordnande organet. Mönsterås kommun föreslår en länsgemensam utredning för sydöstra Sverige. Underhåll av vattenledningsnät är en viktig åtgärd för att minska vattenläckor som bidrar till hög dricksvattenproduktion. Restriktioner till abonnenter i form av bevattningsförbud har används vid några tillfällen och är ett sätt att spara på vatten. Gällande nödvattenplan behöver uppdateras och kompletteras med samtliga abonnenter. Åtgärden finns inlagd i VA-planen. VA-plan för Mönsterås kommun 53
Konsekvenser av VA-planen Miljökonsekvensbeskrivning VA-planen blir ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Enligt Miljöbalken antas ett tillägg till översiktsplanen i normalfallet medföra en risk för betydande miljöpåverkan, eftersom planen vanligtvis medför större förändringar av miljön. Dessa typer av planer bedöms alltid behöva genomgå en miljöbedömning. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar hur VA-planens riktlinjer och åtgärder kan tänkas påverka miljön i stort utifrån bland annat de nationella miljömålen och miljökvalitetsnormer. I en miljökonsekvensbeskrivning ska olika scenarier redovisas, däribland ett nollalternativ. I miljökonsekvensbeskrivningen har bedömda förhållanden med VA-plan jämförts med bedömda förhållanden utan VA-plan (nollalternativet). Nollalternativet är en beskrivning av vilka konsekvenserna blir om VA-planen inte genomförs. Alternativet att ha en VA-plan för Mönsterås kommun VA-planen, tillsammans med VA-översikt och VA-policy, ger en samlad bild av nuläge, framtida målbild och strategier samt åtgärdsplanering inom Mönsterås kommun. Riksdagen har antagit 16 miljömål som beskriver det tillstånd för miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbart. Miljömål med stark koppling till VA-planering är Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård och God bebyggd miljö. Mönsterås kommun antog lokala miljömål år 2008. Arbetet med att uppfylla berörda miljömål underlättas om en VA-plan finns och följs. Enligt vattendirektivet ska samtliga vattenförekomster nå miljökvalitetsnormen god status till år 2015, eller senast år 2027. Inom kommunen uppnår grundvattenförekomsterna god status redan idag. När det gäller ytvatten uppnås inte god status i alla vattenförekomster. Kustvattnet och vissa vattendrag har problem med bland annat övergödning. För att uppnå eller behålla god status krävs åtgärdsarbete. VA-planen och dess föreslagna åtgärder är positivt för att en god vattenstatus ska uppnås. Vattenmyndigheten för Södra Östersjön har i sitt åtgärdsprogram uttalat att kommunerna behöver utveckla VA-planer för att visa hur förbättringar görs så miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppnås. Detta uppfylls med en VA-plan. VA-planen ger en samlad bild av nuläget för investerings- och renoveringsbehovet i de befintliga anläggningarna inom kommunens VA-system, alltså vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät. I VA-policyn anges att en årlig förnyelsetakt på 1 % av befintligt ledningsnät eftersträvas. Större delen av kommunens ledningsnät för vatten och avlopp byggdes under 1950 70-talet, en del är utbytt men huvuddelen kvarstår. Reinvesteringar i nätet sker idag ofta på grund av driftstörningar i ledningsnätet och inte på grund av ålder. Detta leder till akuta lagningar. Med VA-planen struktureras arbetet upp och när VA-databasen är uppdaterad och komplett kan en grundligare förnyelseplan för ledningsnätet påbörjas. Detta blir en komplettering av VA-planen vid framtida revideringar. Med VA-plan för Mönsterås kommun 54
högre förnyelsetakt och fler saneringar minskar mängden ovidkommande vatten till ledningsnätet. Därmed minskas belastningen till reningsverken. Detta leder i sin tur till förbättrad reningsgrad samt förbättrad energi -och resurshushållning vid reningsverken. Sammantaget innebär VA-planens åtgärder i de allmänna anläggningarna en minskad miljöbelastning och förbättrade möjligheter att uppnå miljömålen. I dagsläget transporteras slam från reningsverken till sluttäckning av deponi i Östergötland. I VApolicyn anges mål för kretsloppsanpassning därigenom även för slam. VA-planen belyser slamfrågan kopplat till hållbarhet. Genom åtgärder i form av uppströmsarbete ska slamkvaliteten förbättras. Utredningar föreslås för att möjliggöra andra användningsområden för slammet och hitta kretsloppsalternativ. I VA-planen anges åtgärder för hållbara vatten- och avloppslösningar med avseende på hälsa och miljö. Handlingsplan för enskild vatten och avloppsanläggning ger en tydlighet i arbetet med inventering och åtgärdande av enskilda avlopp. Planen I väntan kommunalt VA förtydligar och informerar om godtagbara avloppslösningar samt förtydligar handläggningen av ärenden när kommunalt VA är på gång i ett område inom en snar framtid. Mönsterås har i VA-planen antagit ett utbyggnadsmål för vatten och avlopp där stor del av kommunens invånare ska kunna anslutas till kommunalt vatten och avlopp. VA-utbyggnadsplanen, som visar vilka områden som föreslås anslutas inom de närmaste åren, är framtagen genom GIS-analyser utifrån aspekter för miljö, hälsa, ekonomi och större sammanhang. Flera områden längs kusten och nära vattendrag där högre krav på avloppsrening gäller är högt prioriterade. Samtliga planer ger förutsättningar för förbättrade avloppslösningar, såväl enskilt som vid anslutning till kommunalt reningsverk. Väl fungerande kommunala avloppsanläggningar har högre livslängd än enskilda avloppsanläggningar och även bättre förutsättningar för rening av spillvatten. Genom förbättrade avloppslösningar kan vattenkvaliteten förbättras. I förlängningen bidrar detta till en förbättring av övergödningssituationen i vattendrag och kustområden samt möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormen god vattenstatus. En utbyggnad av kommunalt vatten värnar om skyddet för människors hälsa och livsmedelssäkerhet. Detta eftersom kommunalt dricksvatten regelbundet genomgår kontroll för att klara Livsmedelsverkets krav på dricksvattenkvalitet. Vissa enskilda brunnar kan innebära en hälsorisk på grund av dåligt dricksvatten. Alternativet med VA-plan innebär sannolikt mer markarbeten, särskilt vid VA-utbyggnader. Det medför ökad risk att natur- och kulturmiljö påverkas, exempelvis fornlämningar, naturreservat och natura 2000-områden. Tillstånd kan behöva sökas hos länsstyrelsen. Dagvatten är något som diskuteras mer och mer. Ett policydokument för dagvattenhantering har funnits sedan år 2012 i kommunen. Med ett samlat grepp om VA-planeringen har policyn kunnat integreras och utvecklas i VA-planen. Detta säkerställer att dagvattenfrågorna får hög prioritet såväl i befintlig anläggning som vid nybyggnationer. Genom att belysa frågan och ha kunskap om metoder för hantering och rening kan miljömässiga fördelar uppnås. Vatten- och avloppslösningar behöver anpassas till förväntade klimatförändringar för att minimera effekter av exempelvis översvämningar. Med klimatanpassning minimeras risken för onödiga kostnader och skador på byggnader. Ökat antal invånare och ett tydligt mål om att ansluta fler kommuninvånare till kommunalt vatten innebär ökat behov av dricksvatten. Det kräver en långsiktig planering för att säkerställa kvalitet och VA-plan för Mönsterås kommun 55
kvantitet. Skyddet av befintliga och framtida möjliga vattentäkter är viktigt. Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter behöver uppdateras, områden kan behöva utökas eller minskas. En VA-plan med en vattenförsörjningsplan är centralt för framtida VA-verksamheten och för att säkerställa en långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Sammantaget ger VA-planen Mönsterås kommun ett väl utarbetat underlag för planering, prioritering och effektivt åtgärdsarbete. VA-planen ger en tydlig bild av framtida behov och förutsättningar för att göra rätt prioriteringar. Detta skapar goda förutsättningar för kommunens utveckling och ger en samlad syn kring VA-planeringen utifrån ett miljö- och hälsoperspektiv. Nollalternativet - att inte ha en VA-plan för Mönsterås kommun Nollalternativet innebär att det saknas långsiktig planering och en samlad syn kring VA-planeringen. Avsaknaden av en VA-plan kan innebära felaktiga beslut och prioriteringar. Detta kan påverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten samt miljömålen negativt, genom att arbetet försvåras eller att det tar längre tid att uppnå målen. Med nollalternativet blir det svårare att få en samlad bild och prioriteringsordning över investeringsoch renoveringsbehovet inom den allmänna VA-anläggningen. Samtidigt blir det svårare att få en långsiktighet i utbyggnaden av det kommunala VA-nätet. Utbyggnad kommer att ske även utan en VA-plan, men med avsaknad av en långsiktig planering vilket exempelvis kan medföra risk för felprioriteringar och olämplig placering av ny bebyggelse. Nollalternativet innebär även en svårighet för enskilda fastighetsägare och verksamhetsutövare att långsiktigt kunna planera nyanläggningar och förbättringar av enskilda avloppsanläggningar. För höga krav kan komma att ställas på enskilda avloppsanläggningar där det inom ett fåtal år ska byggas kommunalt VA. Detta kan få oväntade ekonomiska konsekvenser för såväl enskild som kommun. Nollalternativet kan innebära att vikten av kretsloppsanpassning, däribland för slamhantering, blir mindre tydlig. Om fokus på att hitta hållbara lösningar för slamhanteringen minskar samt vikten av uppströmsarbete inte uppmärksammas tillräckligt påverkar det miljömål och miljökvalitetsnormer negativt. Även arbetet med klimatanpassning och dagvatten riskerar att bli otydligt och mindre uppmärksammat utan en VA-plan. Klimatförändringar med stigande havsnivåer och översvämningar behöver beaktas även i VA-planeringen då konsekvenserna för samhället kan bli stora. En säkrad långsiktig vattenförsörjning är av största vikt för kommunens utveckling och ur hälsoperspektiv. Utan en VA-plan och en vattenförsörjningsplan kan det bli svårare att tillgodose vattenbehovet nu och i framtiden, med hänsyn till bland annat befolkningsökning och utbyggnadsplaner av kommunalt VA. Vattenmyndigheten Södra Östersjön har i sitt åtgärdsprogram uttalat att kommunerna behöver utveckla VA-planer för att därigenom visa hur förbättringar görs så miljökvalitetsnormerna för vatten kan uppnås. Med nollalternativet finns inga sådana övergripande planer. VA-plan för Mönsterås kommun 56
En VA-plan är en informationskälla och ett offentligt dokument. Nollalternativet gör att mindre information når ut till fastighetsägare och verksamhetsutövare gällande planerade åtgärder och utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Då finns en risk att felaktiga beslut fattas på grund av informationsbrist, vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser ur både miljö- och hälsosynpunkt. VA-plan för Mönsterås kommun 57
Ekonomisk konsekvensanalys Mönsterås kommun har flera investeringsprojekt och åtgärder inlagda i VA-planen för kommande år, vilket innebär stora ekonomiska åtaganden. Två mål som påverkar framtida VA-verksamheten i stora drag är målet för utbytestakten av VA-ledningar (100 år) samt målet att kunna erbjuda 90 % av alla bostäder en kommunal VA-anslutning. Åtgärderna ska tillgodoses i kommunens treåriga investeringsbudget. En långsiktig utarbetad plan för vatten- och avloppsförsörjning bidrar till en mer anpassad investeringsbudget. Utan långsiktig planering kan nödvändiga förändringar och åtgärder bli mycket kostsamma för samhället och enskilda fastighetsägare. VA-planen innebär vissa ekonomiska konsekvenser för kommunens invånare, framförallt fastighetsägare och även näringsidkare. Därför är det viktigt att det finns en tidssatt VA-plan som möjliggör en framtida ekonomisk planering. En långsiktig utbyggnadsplan för VA-nätet förbättrar möjligheterna till samplanering och samförläggning med andra ledningsägare för exempelvis el och fiber. När det kommunala VA-nätet byggs och det kommunala verksamhetsområdet utökas kommer enskilda avloppanläggningar som är yngre än 10 år att lösas in. Detta gäller enbart anläggningar som hamnar inom det tillkommande verksamhetsområdet. Enskilda avloppsanläggningar har en avskrivningstid på 10 år och skrivs av med 10 % per år. VA-planens åtgärder, speciellt utökningar av verksamhetsområdet för VA, kan komma att beröra invånare med otillräckliga ekonomiska förutsättningar. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster är kommunen skyldig att, under vissa förutsättningar, kunna erbjuda en avbetalningsplan för anslutningsavgiften. För att finansiera åtgärderna enligt VA-planen kommer en höjning av VA-taxorna vara nödvändig. Ett befintligt mål för VA-verksamheten är att taxans storlek inte bör överskrida snittet i länet eller jämförbara kommuner. I utbyggnadsområden kan särtaxa användas om full täckningsgrad inte kan uppnås för kostnaderna. I ett vidare perspektiv bedöms VA-planen bidra till en positiv utveckling för Mönsterås kommun. Åtgärderna syftar till att minska antalet oförutsedda händelser, säkerställa driften av anläggningarna och minska påverkan på miljön och människors hälsa. Utbyggnadsplanen, som innebär att flera byar och områden utanför tätorterna får tillgång till kommunalt VA, innebär tillgång till dricksvatten av bra kvalitet och en robust avloppslösning. Genom bättre vatten och avlopp förbättras livskvaliteten för boende och områdens attraktivitet som besöks- och boplats ökar. Det skapas förutsättningar för tillväxt i kust- och skärgårdsbyar. Övergödningen som en effekt av näringsläckaget från avloppsanläggningar bidrar till kostnader för att exempelvis hålla i ordning badplatser. Detta kan leda till mindre attraktiva badvatten vilket påverkar inkomster genom besöksnäringen. Tillgång på dricksvatten av bra kvalitet och kvantitet är en förutsättning för att vara en attraktiv kommun. VA-plan för Mönsterås kommun 58
Referenser Vägledning för kommunal VA-planering, Havs-och vattenmyndighetens rapport 2014:1 Mönsterås översiktsplan Del 2 Kusten Mönsterås översiktsplan Del 3 Inlandet Regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län 2013, Länsstyrelsen i Kalmar Emåförbundet Recipientkontroll Emån, Årsrapport för 2014 Alsteråns Vattenråd, Årsrapport för samordnad recipientkontroll 2014 Sveriges Geologiska Undersökning, www.sgu.se Svenskt Vatten, www.svensktvatten.se VISS (Vatteninformationssystem Sverige), www.viss.lst.se Vattenmyndigheterna, www.vattenmyndigheterna.se Miljömålsportalen, www.miljomal.se VA-plan, Oskarshamns kommun Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) Miljöbalken (MB, 1998:808) Plan och bygglagen (2010:900) VA-plan för Mönsterås kommun 59
VA-plan för Mönsterås kommun 60
www.monsteras.se VA-plan för Mönsterås kommun 61
VA-policy MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Mönsterås kommunfullmäktige 2016-01-25 4 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar.
Inledning VA-policyn är den andra delen i VA-planen och beskriver vad som ska styra VA-planeringen, kommunens viljeriktning. VA-policyn ska vara vägledande för att uppnå en långsiktig hållbar dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Den slutgiltiga VA-planen kommer bestå av tre delar: VA-översikt, VA-policy och VA-plan. Den första delen, VA-översikten, är en aktuell beskrivning av den nuvarande VA-försörjningen i kommunen och ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. VA-policyn är nästkommande del och ska ange kommunens viljeriktning, strategiska vägval och riktlinjer som ska styra VA-planeringen. VA-planen utarbetas utifrån VA-översikten och VA-policyn. VA-planen är den långsiktiga planen som ska ge svar på vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. VA-planen ska ingå som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Bland riksdagens 16 miljökvalitetsmål finns flera mål med stark koppling till VA-planering bl.a. mål om Grundvatten av god kvalitet och Ingen övergödning. I EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, finns dessutom övergripande mål om att Sverige ska uppnå god vattenkvalitet till år 2021 eller senast 2027. Vilka fler lagkrav, styrande dokument och mål som styr VA-planeringen finns beskrivna i VA-översiktens inledning. VA-policyn ska inte ses som en författningstext utan varje beslut ska fattas utifrån de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Policyn är ett levande dokument, behovet av revidering ska ses över minst en gång per mandatperiod. Organisation Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Miljönämndens presidium Byggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Teknisk chef Thomas Nilsson Plan- och byggchef Anders Andersson Avd. chef för Teknisk service Henrik Andersson Miljöchef Anneli Nielsen Arbetsgrupp Projektledare Lena Simonsson VA-ingenjör Christer Holmgren VA-ingenjör Göran Faxhed Miljöinspektör vakant 1
Övergripande mål Kommunen ska inom en 12 årsperiod (fr.o.m. 2016) kunna erbjuda mer än 90 % av alla bostäder en kommunal VA-anslutning underlätta tillväxt och byggande av bostäder och bygga ut den kommunala VA-försörjningen i takt med efterfrågan och ekonomiska förutsättningar säkerställa hälsa och en god miljö för kommunens invånare säkerställa goda ekologiska och kemiska förutsättningar för vattenmiljön verka för en god vattenförsörjning för kommunens invånare eftersträva en ständigt förbättrad energi- och resurshushållning inom allmän och enskild vatten- och avloppsverksamhet verka för en brandvattenförsörjning som är anpassad för samhällets olika risker se till att gällande lagstiftning och regelverk följs och tillämpas bistå med information och rådgivning till allmänheten Prioriteringsgrunder I den fysiska planeringen avseende mark och vatten står det i kommunens översiktsplan att den kommunala dricksvattenförsörjningen normalt ska prioriteras före alla andra intressen. Utveckling av den kommunala vattenförsörjningen samt utbyggnad av kommunalt avlopp ska baseras på en sammanvägd prioritering av hälsa, miljö, ekonomi och större sammanhang. Om behov finns enligt 6 LAV (Lagen om allmänna vattentjänster) ska dessa områden prioriteras högst. Vid förnyelse av befintligt ledningsnät ska en förnyelsetakt på 1 % av ledningsnätet totala längd per år eftersträvas. Tillsyn av enskilda avlopp ska utföras i hela kommunen. Prioriterat ska vara de områden som är knutna till vatten såsom kustnära områden samt områden i anslutning till större vattendrag. Begreppsförklaring Avloppsvatten är ett gemensamt namn på dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten. Spillvatten är vatten från såväl hushåll som industri och andra verksamheter. Spillvatten från hushåll består av spillvatten från toaletter (klosettvatten) samt från bad, disk och tvätt (BDTvatten). Vattnet leds till avloppsreningsverk. Dricksvatten är avsett för dryck, matlagning, hygien och andra hushållsgöromål samt för brandsläckning. Råvaran till dricksvattnet kallas råvatten och kommer ursprungligen från ytvatten eller grundvatten. Dagvatten är tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, dräneringsvatten, framträngande grundvatten. Dräneringsvatten är vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder. 2
Mål Vattenförsörjning Den kommunala och enskilda vattenförsörjningen måste under alla omständigheter vara säkerställd. Vid vattenanvändning ska återhållsamhet gälla. Strategier Vattenförsörjning Kommunen ska prioritera dricksvattenförsörjningen före alla andra intressen, sörja för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning inom områden med kommunalt VA, arbeta för att lokala vattentillgångar skyddas och brukas uthålligt, verka för att alternativa vattenförekomster värnas för långsiktig vattenförsörjning, säkerställa dricksvattnets kvalitet genom hela distributionsnätet, arbeta för att säkerställa tillgången av dricksvatten samt driften av kommunala vattenverk med tillhörande täkter genom att kontinuerligt förbättra vattenverken, se över vattenskyddsområden samt uppdatera skyddsföreskrifter, informera om riskområden för kemiska föroreningar i grundvattnet, skydda vattentäkter från externa föroreningskällor genom upprättade vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter, vid utbyggnad av vattenförsörjningen beakta brandvattenförsörjningen, för att erhålla ett tryggt och säkert samhälle, verka för att säkra industrins behov av vattenförsörjning. Enskild vattenförsörjning Kommunen ska verka för att inte försämra grundvattentillgången för enskilda vattentäkter på grund av pågående markanvändning eller miljöstörningar, informera enskilda vattentäktsägare om vikten av att noga följa grundvattnets kvalitet och kvantitet, ansluta fastighetsägare med enskilt vatten till det kommunala VA-nätet enligt gällande utbyggnadsplaner. 3
Mål Avloppsvattnet Avloppsvatten ska tillvaratas på ett sätt som inte äventyrar miljön eller människors hälsa. Dess resurs för bevattning, som näringskälla med mera ska så långt som möjligt tillvaratas. Dagvatten ska omhändertas lokalt där förutsättningar finns. Strategier Spillvatten Kommunen ska svara för en långsiktigt hållbar spillvattenrening inom områden med kommunalt avlopp, medverka till utveckling av gemensamma system i samlad bebyggelse som ska kopplas till kommunens system, säkerställa driften av de kommunala spillvattennäten och reningsverken genom kontinuerliga förbättringar och aktuella saneringsplaner, verka för att utbyggnad av kommunal vattenförsörjning och kommunalt spillvattennät följs åt, vid behov anpassa kommunala reningsverk till en fortsatt befolkningsökning utan att föroreningsbelastning till recipienten ökar, inte ansluta industriavlopp, som kan störa reningsprocessen till det kommunala spillvattennätet utan förbehandling, medverka till ett ökat omhändertagande av latrin kopplat till turism- och/eller fritidsverksamhet. Enskilda avlopp/ Enskild spillvattenhantering Kommunen ska ställa funktionskrav enligt nationella riktlinjer för enskilda avlopp, vid bedömning av enskilda avlopp ta hänsyn till vilken skyddsnivå området har, uppmuntra användande av ny teknik och innovativa lösningar, informera fastighetsägare att ta ansvar för den enskilda avloppsanläggningens funktion, arbeta för att varje fastighet så långt som det är möjligt har en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad lösning som inte påverkar omgivningen negativt, arbeta för långsiktigt hållbart omhändertagande av slam från enskild spillvattenhantering. I väntan på kommunal spillvattenanslutning En enskild/gemensam avloppsanläggning ska ha fullgod rening fram till dess inkoppling till kommunalt avlopp sker. Om funktionen är undermålig kan tillsynsmyndigheten förelägga om åtgärd ända fram till tidpunkt för anslutning till kommunal anläggning. Åtgärder ska vara skäliga och anpassas till risk och tid för anslutning. 4
Dagvatten Kommunen ska tillse att grundvattenbalansen bibehålls, så långt det är tekniskt möjligt, och den befintliga grundvattennivån inte påverkas negativt, dagvatten helst omhändertas lokalt, så nära källan som möjligt, tillförseln av föroreningar till dagvatten begränsas så långt som möjligt och förebyggs redan vid källan, föroreningar, till så stor del som möjligt, kan avskiljas under vattnets väg till recipienten, byggnader och anläggningar inte skadas av dagvatten, dagvatten ses och nyttjas som en resurs i samhället, dagvattnet inte försämrar vattenkvaliteten hos recipienterna enligt vattendirektivets krav på god yt- och grundvattenstatus. Kretsloppsanpassning Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar avloppsrening inom områden med kommunalt VA, betrakta reningsverksslammets innehåll av näringsämnen, organiskt material och energi som en resurs i kretsloppet, verka för återföring av näringsämnen till naturens kretslopp, kontinuerligt informera abonnenter om vad som inte får tillföras spill- och dagvattensystemen. Klimatanpassning Kommunen ska arbeta för minskat läckage mellan dag- och spillvattennät, reservera strategiskt belägen mark för omhändertagande av dagvatten eller utjämningsdammar, arbeta för att bebyggelse och avloppsanläggningar placeras på sådan höjd över vattennivån att översvämning undviks, utreda tillgång och kvalitet för framtida råvattenuttag för att säkerställa dricksvattenförsörjningen. 5
Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige - Avsätta medel i budgeten för större investeringar samt underhåll av befintliga nät. - Ge uppdrag och avsätta medel för inventering av befintliga system i tätorterna. - Planera för utökning verksamhetsområden för vatten-, spillvatten och dagvatten. Vattenförsörjning och grund- och ytvattenskydd - Planera ny bostadsbebyggelse med hänsyn till vattentillgång. Spillvattenhantering - Planera ny bostadsbebyggelse med hänsyn till hur spillvattenhanteringen kan lösas. Dagvattenhantering - Har ansvar för planläggning genom detaljplaner och förslag till översiktsplaner, genom dessa skapa reella möjligheter för omhändertagande av dagvatten enligt riktlinjer angivna i policyn. - Skapa förutsättning till miljömässigt god dagvattenhantering. - Informera och föreskriva om gällande villkor för dagvattenhantering vid försäljning av tomtmark till privatperson eller exploatör, samt vid tecknande av exploateringsavtal. Miljönämnden Vattenförsörjning och grund- och ytvattenskydd - Tillsyn över vattentäkter och vattenverk som betjänar mer än 50 personer eller med ett uttag som är mer än 10 m³ per dygn, samt anläggningar under denna gräns då det gäller kommersiell eller offentlig verksamhet. - Prövning och tillsyn av anläggningar och verksamheter inom vattenskyddsområde. - Informera och ge råd angående enskilda vattentäkter. Spillvattenhantering - Tillsyn och prövning enligt miljöbalken. - Tillsyn över enskilda avlopp samt gemensamma avloppsanläggningar och kommunala spillvattenanläggningar. - Inventera och ställa krav på åtgärder av bristfälliga avloppsanläggningar. - Se över och vid behov revidera områden med hög skyddsnivå. Fokus på vattenförekomster som inte uppfyller vattendirektivets mål med god status. - Ställa krav på återföring av näring från enskilda avloppsanläggningar i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) där det är tekniskt och ekonomisk möjligt. 6
Dagvattenhantering - Delta i planläggningen med råd och synpunkter kring dagvattenanläggningen utifrån de krav som ställs i miljöbalken. - I samband med tekniskt samråd beakta dagvattenanläggningen ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. - Tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Kommunstyrelsen Rännstensbrunn Teknisk förvaltning (verkställare) Verksamhet, VA Vattenförsörjning och grund- och ytvattenskydd - Leverera vatten av godkänd kvalitet. - Tillse att tillräcklig kapacitet finns i dricksvattensystemen. - Säkerställa vattenförsörjningen. - Vid behov föreslå verksamhetsområde för vatten. - Ha ett ständigt säkerhetsarbete för att motverka risken för skadegörelse och sabotage på vattenförsörjningen. - Ansvara för skyltning av vattenskyddsområde. - Ansvara för drift och underhåll av brandposter på vattenledningsnätet. Spillvattenhantering - Omhänderta spillvatten på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt inom kommunalt verksamhetsområde för spillvatten. Återföring av näring till produktiv mark ska eftersträvas. - Säkerställa spillvattenhanteringen. - Inventera och sanera inläckage av dag- och dräneringsvatten till spillvattensystemet. - Vid behov ge förslag till verksamhetsområde för spillvatten. - Ha ett ständigt säkerhetsarbete för att motverka risken för skadegörelse och sabotage på spillvattensystemet. Dagvattenhantering - Tidigt i planprocesserna bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågor. - Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområden. - Inventera och utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. - Informera och lämna råd angående LOD på tomtmark. - Se till att allmänna dagvattenanläggningar byggs på ett sätt så att dess avsedda funktion och kondition upprätthålls. - Ansvara för driften av de dagvattenanläggningar som kommunen driver. - Ta vattenprover i befintliga reningsanläggningar för dagvatten. - Vid behov ge förslag till verksamhetsområde för dag- och dräneringsvatten. - Ansvara för att slam från nedstigningsbrunnar på dagvattennätet omhändertas på bästa möjliga sätt. 7
Verksamhet, Gata Park Dagvattenhantering - Tillföra kunskap om dagvattenfrågorna i planprocessens inledande skede. - Tillse att rätt materialval och utförande för allmänna hårdgjorda ytor samt parkytor genomförs. - Se till att utförandet av allmänna hårdgjorda ytor genomförs på bästa möjliga sätt. - Ansvara för gatusopning samt för underhåll av allmänna rännstensbrunnar. - Underhålla allmänna dagvattenanläggningar inom parkområden. - Som väghållare underhålla trummor och öppna diken. - Ansvara för att slam från rännstensbrunnar omhändertas på bästa möjliga sätt. Verksamhet, Räddningstjänsten Vattenförsörjning och grund- och ytvattenskydd - Ha beredskap vid olycka inom vattenskyddsområde. - Förhindra att förorenat släckvatten okontrollerat sprids inom vattenskyddsområde eller nära enskild vattentäkt. - Förhindra att förorenat släckvatten ger upphov till förorening av grund- och ytvatten, samt okontrollerat sprids inom vattenskyddsområde eller nära enskild vattentäkt. Dagvattenhantering - Ha beredskap vid höga vattenflöden. - Om möjligt kunna förhindra/begränsa att miljöfarliga föroreningar når dagvattensystemen vid större utsläpp eller olyckor. - Förhindra att förorenat släckvatten når dagvattensystemet genom att täta igen dagvattenbrunnar vid olyckor. Byggnadsnämnden Vattenförsörjning och grund- och ytvattenskydd - Ge planbesked till bostadsbebyggelse och verksamheter på mark som är lämpad för ändamålet bland annat med hänsyn till möjligheterna att ordna vattenförsörjningen. Spillvattenhantering - Ge planbesked till bostadsbebyggelse och verksamheter på mark som är lämpad för ändamålet bland annat med hänsyn till möjligheterna att ordna spillvattenhantering. Dagvattenhantering - Tidigt i planprocessen skaffa kunskaper om dagvattenfrågor för en långsiktigt hållbar planering. - Ansvara för att mark och utrymmen för dagvattenhantering finns med i planen i nya planområden. 8
- Bevaka och tillföra gestaltningskunskaper i planeringsstadiet av dagvattenanläggningar. - Bevaka att kraven i plan- och bygglagen uppfylls. - I samband med bygglovsprocessen verka för att miljövänliga material och metoder väljs. - Informera om dagvattenhantering i samband med bygglov. Enskilda hushåll och verksamheter Vattenförsörjning och grund- och ytvattenskydd - Ansvara för enskilda vattentäkters underhåll och funktion. - Ansvara för att främst använda dricksvatten till dryck, hygien och livsmedelsproduktion. Spillvattenhantering - Ansvara för enskilda avlopps underhåll och funktion. - Ansvara för att endast hushållsliknande spillvatten släpps till kommunala reningsverk eller enskilda avloppsanläggningar. - Ansvara för att inte koppla dag- och dräneringsvatten till kommunal spillvattenledning eller till enskild avloppsanläggning. Dagvattenhantering - En verksamhetsutövare ska inte förorena dagvattnet eller orsaka andra dagvattenproblem genom sin verksamhet. - Verksamhetsutövaren bör känna till hur dagvattensystemet på den egna fastigheten ser ut och hur ett eventuellt utsläpp kan förhindras. - Fastighetsägaren har ansvar för det dagvatten som uppkommer från byggnader och mark på den egna fastigheten. I första hand bör vattnet omhändertas lokalt på fastigheten. Fastighetsägaren ska planera och bygga mark för ett väl fungerande dagvattensystem. - Fastighetsägaren ska verka för att separera dagvatten från spillvattensystemet. 9
2015-06-05 VA-översikt MÖNSTERÅS KOMMUN Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar.
Innehåll Inledning... 2 Innehåll och syfte... 2 Organisation... 2 Omvärldsfaktorer och styrande dokument... 3 Lagkrav, styrande dokument och mål... 3 Vattenförvaltning... 5 Miljömål nationella, regionala och lokala... 7 Kommunens styrande dokument och planer... 8 Nulägesbeskrivning... 9 Allmän vatten- och avloppsanläggning... 9 Enskild vatten- och avloppsanläggning... 22 Vattenförekomster och miljökvalitetsnormer... 30 Naturgivna förutsättningar... 36 Kända risker och problem... 40 Kommunens framtida utveckling... 41 Byggnadstryck i kommunen... 41 Turism... 41 Framtida behov... 42 Inom kommunalt verksamhetsområde... 42 Utanför kommunalt verksamhetsområde... 43 Slutsatser... 44 Referenser... 45 Ordlista... 46 Bilagor 1. Föroreningsbelastande verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde 2. Föroreningsbelastande verksamheter inom Emåns avrinningsområde 1
Inledning Den kommunala och enskilda vattenförsörjningen måste under alla omständigheter vara säkerställd. Vid vattenanvändning ska återhållsamhet gälla. Avloppsvatten ska tillvaratas på ett sätt som inte äventyrar miljön eller människors hälsa. Dess resurs för bevattning, som näringskälla med mera ska så långt som möjligt tillvaratas. Dagvatten ska helst omhändertas lokalt. Innehåll och syfte (Mål för vattenförsörjning, avlopp och dagvatten. Översiktsplan del 1 Mål och strategier 2002) Syftet med att ta fram en vatten- och avloppsplan (VA-plan) är att skapa en långsiktigt hållbar VAplanering i kommunen. Samtidigt ska planen utgöra underlag för åtgärder och satsningar mot nya mål inom dricksvattenförsörjning, avloppsanslutning och dagvattenhantering. VA-planen ska omfatta hela kommunens VA-försörjning. Arbetet med att ta fram VA-planen utgår från Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus (Havs- och Vattenmyndigheten, 2014) och sker i flera steg. Planen kommer att innehålla tre delar: VA-översikt, VA-policy och VA-plan. Den första delen, VAöversikten, är en aktuell beskrivning av den nuvarande VA-försörjningen i kommunen och ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. VA-policyn är nästkommande del och ska ange kommunens viljeriktning, strategiska vägval och riktlinjer som ska styra VA-planeringen. VA-planen utarbetas utifrån VA-översikten och VA-policyn. VA-planen är den långsiktiga planen som ska ge svar på vad som ska göras, när det ska göras och hur det ska göras. VA-planen ska ingå som ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan. Behovet av revidering ska ses över en gång per mandatperiod. VA-översikten är den första delen i VA-planen och ska beskriva den nuvarande VA-försörjningen samt vilka behov som finns. Organisation Styrgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott Miljönämndens presidium Byggnadsnämndens presidium Ledningsgrupp Teknisk chef Thomas Nilsson Plan- och byggchef Anders Andersson Avd. chef för Teknisk service Henrik Andersson Miljöchef Anneli Nielsen Arbetsgrupp Projektledare Lena Simonsson Planarkitekt Hanna Dahmberg VA-ingenjör Christer Holmgren VA-ingenjör Göran Faxhed Gatuingenjör/projektör Anders Elm Miljöinspektör vakant 2
Omvärldsfaktorer och styrande dokument Lagkrav, styrande dokument och mål Miljöbalken I miljöbalken (1998:808) finns huvuddelen av den svenska lagstiftningen på miljöområdet samlad. Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja hållbar utveckling och därigenom tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Människors hälsa och miljö ska skyddas mot skador och olägenheter. Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att långsiktigt hållbar god hushållning tryggas utifrån ett ekologiskt, socialt, kulturellt och samhällsekonomiskt perspektiv. Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och precisa bestämmelser. I miljöbalken och dess förordningar framgår det att orenat spillvatten inte får släppas ut utan tillstånd. Det finns ett anmälnings- eller tillståndskrav på samtliga avloppsanläggningar såväl stora som små. Avloppsvattnet ska renas och tas om hand på ett lämpligt sätt. Med stöd av miljöbalken formuleras lokala hälsoskyddsföreskrifter, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökvalitetsnormer med mera. Lagen om allmänna vattentjänster Lagen om allmänna vattentjänster, LAV (2006:412), syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas för ny och befintlig bebyggelse, i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Vattentjänster omfattar såväl dricksvatten som spillvatten och dagvatten. Lagen reglerar bl.a. kommunens skyldigheter att ordna och drifta VA-anläggningar, verksamhetsområden, avgifter m.m. 6 LAV - Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Länsstyrelsen utövar tillsyn över att kommun fullgör sina skyldigheter enligt denna paragraf. 3
Plan-och bygglagen I plan- och bygglagen (2010:900) regleras byggandet och användning av mark och vatten. Planläggningen är en kommunal angelägenhet, kommunen har ensamrätt på att utforma och anta planer inom sitt geografiska område. Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan. Denna anger kommunens riktlinjer och vägledning för mark- och vattenanvändning. I detaljplaner antas styrande och rättsverkande bestämmelser. Regler för dricksvatten Dricksvatten är ett av våra viktigaste livsmedel. Dricksvatten får inte orsaka ohälsa. Därför finns föreskrifter och allmänna råd för att säkerställa detta. - Livsmedelsverkets föreskrifter Livsmedelsverkets föreskrifter ska säkerställa användarens intressen från källan via vattenverket till hushållen. Vattentäkter där uttag är större än 10m 3 per dygn eller där uttag för fler än 50 personer görs innefattas av förskrifterna. Även mindre vattentäkter/brunnar innefattas om det handlar om kommersiell eller offentlig verksamhet. Verksamhetsutövaren dvs. den som producerar dricksvatten eller förser konsumenterna med dricksvatten via ett ledningsnät, ska uppfylla kraven i föreskrifterna. Krav ställs bl.a. på beredning och distribution, egenkontroll, provtagning och kvalitetskrav i form av gränsvärden. - Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Dessa råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar, som i genomsnitt tillhandahåller mindre än 10m 3 dricksvatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer. Såvida vattnet inte tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell verksamhet eller offentlig verksamhet. Då gäller livsmedelsverkets föreskrifter. Det är fastighetsägaren/brunnsägaren eller ägarföreningen som ansvarar för drift, skötsel och vattenkvalitet av den enskilda anläggningen. Anläggningslagen I anläggningslag (1973:1149) regleras bestämmelser som rör inrättandet av gemensamhetsanläggningar som rättsligt knyts till deltagande fastigheter. I de fall VAhuvudmannen inte har skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde för vatten och/eller avlopp, har samhället överlämnat ansvaret för VA-utbyggnaden till den enskilda fastighetsägaren. Ofta är det enda alternativet att man inrättar ett så kallat enskilt avlopp för den egna fastigheten. Det kan dock finnas anledningar för närbelägna fastigheter att gå samman och inrätta en gemensam anläggning. Sådana anläggningar kräver någon form av överenskommelse mellan fastigheterna. Detta regleras i anläggningslagen och prövas vid förrättning av lantmäterimyndigheten. 4
Vattenförvaltning Inom EU finns sedan år 2000 ett gemensamt regelverk, ramdirektivet för vatten, även kallat vattendirektivet. Det införlivades i den svenska lagstiftningen år 2004 och har sin grund i att Europas medlemsländer på ett gemensamt sätt ska arbeta med att bevara och förbättra vattenmiljön i grund- och ytvatten. Övergripande ska arbetet vara inriktat på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för de vattenberoende ekosystemen. Det övergripande målet är att vattenförekomster 1, ska uppnå miljökvalitetsnormen god status till år 2015 eller senast till år 2027. De vatten som redan anses ha god status får inte försämras. Arbetet är gränsöverskridande, vatten är gränslöst och för att säkra en god vattenkvalitet måste samarbete ske såväl över kommungränser som nationella gränser. Arbetet med vattendirektivet kallas vattenförvaltning och är indelat i cykler som omfattar sex år. En förvaltningscykel inleds med att vattnet kartläggs och övervakas, underlaget används sedan för att bedöma vattnets nuvarande tillstånd, så kallad statusklassning. Ytvatten (sjöar, vattendrag, kustvatten) bedöms utifrån begreppen ekologisk och kemisk status. Grundvatten bedöms utifrån kemisk och kvantitativ status, alltså om vattenuttaget är i balans med grundvattenbildningen. Klassningen bygger på insamlad data om vattnen och expertbedömningar. Begreppet ekologisk status innebär att en bedömning görs av kvaliteten på förekomsten av växt-och djurarter. Bedömningen görs utifrån biologiska (ex. fisk, bottenfauna), fysikalisk-kemiska (ex. näringsämnen, försurning) samt hydromorfologiska (ex. vandringshinder, rensning, kanalisering) kvalitetsfaktorer. Den kvalitetsfaktor som är sämst bestämmer den sammanvägda ekologiska statusen. Klassificeringsskalan för ekologisk status är femgradig, från dålig till hög. Hög status motsvarar endast en liten avvikelse från ett referensvärde där ett vatten är i stort sätt naturligt eller har liten mänsklig påverkan. Kemisk status bestäms genom att mängden av ett antal bestämda förorenande ämnen mäts i en ytvattenförekomst. I vattendirektivet finns en lista med gränsvärden för prioriterade ämnen. Om mätningar visar att gränsvärden överskrids för dessa ämnen uppnår vattenförekomsten inte god status. Klassificeringsskalan för kemisk status är god eller uppnår ej god. Miljökvalitetsnormer (MKN) Statusklassningen ligger till grund för miljökvalitetsnormer (MKN), dessa uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Det är Vattenmyndigheten som beslutar vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för respektive vattenförekomst. Målet är att alla vattenförekomster ska uppnå god status till år 2015, om de inte fått en tidsfrist till 2021 eller 2027. Det finns även krav på att vattenförekomster som uppnår god status inte får försämras. Där god status inte uppnås krävs åtgärder. 1 Vattenmyndigheterna har delat in vatten i så kallade vattenförekomster, vilket kan vara en sjö, ett vattendrag, del av ett vattendrag, ett kustvattenområde eller grundvatten. 5
Åtgärdsprogram och särskilda krav på kommunal verksamhet Vattenmyndigheten tar fram åtgärdsprogram som riktar sig till kommuner och myndigheter i slutet av varje förvaltningscykel. Här beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. Exakt hur åtgärderna ska genomföras avgör respektive myndighet. Södra Östersjöns vattendistrikt, som Mönsterås kommun tillhör, har tagit fram ett åtgärdsprogram för åren 2009-2015. I programmet finns 38 åtgärder framtagna, av dessa berör punkt 1 samt 32-38 särskilt kommunernas verksamhet. Se utdrag ur Åtgärdsprogram Södra Östersjöns vattendistrikt nedan. 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år 2011. Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med vattenmyndigheten. 32) Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33) Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 34) Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35) Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36) Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37) Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38) Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status. 6
Miljömål nationella, regionala och lokala Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål vilka syftar till att vi inom en generation, fram till år 2020, ska lösa de stora miljöproblemen i Sverige. En samlad information om målen och hur det går i arbetet med dem finns på den nationella miljömålsportalen (www.miljomal.se). Nedan redovisas de miljökvalitetsmål som är starkt kopplade till VA-planering. Nationella miljökvalitetsmål Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård God bebyggd miljö Målets lydelse (www.miljomal.se) Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 7
De nationella miljömålen har brutits ner och konkretiserats till regionala miljömål. Länsstyrelsen i Kalmar ansvarar, tillsammans med Skogsstyrelsen, för det regionala miljömålsarbetet och har beslutat om de regionala miljömålen för länet. Mer information finns på länsstyrelsens hemsida. År 2008 antogs lokala miljömål för Mönsterås kommun. De lokala miljömålen är ett arbetsredskap för kommunens eget miljöarbete men även en vägledning för andra aktörer i samhället såsom företag, föreningar och enskilda. Målen kan även användas för att ställa miljökrav vid upphandlingar. Uppföljning av målen sker varje miljöbokslut. Baltic Sea Action Plan Östersjöländernas miljöministrar och EU-kommissionen beslutade år 2007 om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Planen gäller för egentliga Östersjön, Kattegatt och Öresund med målet att få god ekologisk status i dessa havsområdet till år 2021. Sverige har tagit fram en nationell åtgärdsplan Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan. Ett av delmålen i åtgärdsplanen är Östersjön opåverkad av övergödning och till detta mål har flera åtgärder radats upp som berör VA-planering bl.a. minska utsläppen från avloppsreningsverk och förbättra reningen av enskilda avloppsanläggningar. Kommunens styrande dokument och planer Befintliga dokument Översiktsplan o Del 1 Mål och strategier (antagen av kommunfullmäktige 2002) o Del 2 Kusten (antagen av kommunfullmäktige 2006) o Del 3 Inlandet (antagen av kommunfullmäktige 2012) Regional vattenförsörjningsplan (2013) Dagvattenpolicy (2012) Dagvatteninventering Emåns avrinningsområde Saneringsplaner Allmänna bestämmelser för användande av Mönsterås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning (ABVA 07) Riktlinjer enskilda avlopp i Mönsterås kommun (2009) Lokala hälsoskyddsföreskrifter Dokument som saknas DUF (Drift Underhåll Förnyelse) Kommunal vattenförsörjningsplan 8
Nulägesbeskrivning Allmän vatten- och avloppsanläggning Mönsterås kommun har 13 057 invånare (årsskiftet 2014/2015). Till den kommunala VAförsörjningen var 4208 abonnenter (10 300 personer) anslutna. Mönsterås kommun är huvudman för VA-verksamheten och organisationen är uppbyggd enligt figur 1. Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Teknisk service Vatten- och avloppsavdelning AVD-Chef - Va-ingenjör VA-VERK Drifttekniker: - Ansvarig data och el - Sandbäckshult VV - Finsjö VV - Gäddenäs ARV - Nynäs ARV - Pumpstationer VA-LEDNINGAR - Ingenjör VA-LEDNINGAR - Rörläggare Vattenavläsning och mätarbyte Figur 1. Organisationsschema kommunal VA-verksamhet 9
Figur 2. Verksamhetsområde för vatten och avlopp 10
Ledningsnät (exkl. servisledningar) Längd (km) Vatten 232 Spillvatten - Självfall 167 - Tryckavlopp 54 Dagvatten 83 Kommunalt dricksvatten Cirka 80 % av hushållen i Mönsterås kommun försörjs av allmänt dricksvatten, 16 % har enskild brunn och 4 % har vatten genom samfällt ägda vattentäkter. Vattentäkter, vattenverk och ledningsnät I kommunen finns fyra allmänna vattentäkter, två reservvattentäkter och två vattenverk. Huvuddelen av det kommunala dricksvattnet kommer från Emån och renas i ytvattenverket vid Finsjö. I Sandbäckshult vattenverk används grundvatten som distribueras till den södra kommundelen. Vattentäkt Bruk av vattentäkt Vattenskyddsområde, beslutat år Finsjö (Emån) ordinarie 1994 Sandbäckshult ordinarie 1972 Tjuvemosse ordinarie 1972 Århult reserv 1972 Alsterån ordinarie saknas Örnebäck reserv saknas 11
Figur 3. Vattenskyddsområden i Mönsterås kommun 12
Finsjö vattenverk ytvatten Byggår: 1994 Kapacitet: Teoretisk Faktisk Produktion nuvarande: Vattendom: Vattendom: Vattendom: Skyddsområde 1994 Processkapacitet 180 m3/h (1994) 25 m3/h per filter 4 st ger 100m3/h vid v-temp 0 o C (2014) ca 50 m3/h medel över året Årsmedel 4800 m3/d Dygnsmax 5500 m3/d Sandbäckshult vattenverk grundvatten (med konstgjord infiltration Alsteråvatten) Byggår: 1963, tillbyggt 1974 Kapacitet: Teoretisk Processkapacitet Q dim (råvatten) 21 l/s = 74 m3/h Faktisk 60m3/h Produktion nuvarande: ca 40 m3/h medel över året Vattendom: Månadsmedel 700 m3/d + 700 m3/d = 1400 m3/d Vattendom: Dygnsmax 1600 m3/d Vattendom: 1972 för grundvattentäkten (uppdatering pågår) För Alsterån finns ej Vattentorn Byggår Volym (m3) Mönsterås 1959, renoverat 1980 och 2013 900 Fliseryd 1980 300 Blomstermåla 1968 850 Ledningsnät Total längd på ledningsnätet för dricksvatten inom verksamhetsområde är 232 km, exklusive servisledningar. Tabellen nedan anger områden samt andel av nätet i respektive område som är i stort behov av förnyelse. Främsta orsaken är äldre gjutjärns- och galvaniserade ledningar. Område Andel % Fliseryd- Finsjö Ca 35 Sandbäckshult Ca 30 Blomstermåla Ca 35 Ålem Ca 40 Timmernabben Ca 45 Mönsterås Ca 30 13
Figur 4. Översiktskarta vattenverk och vattentorn samt avloppsreningsverk och pumpstationer 14
Kommunalt spillvatten Beskrivning av avloppsreningsverken Nynäs avloppsreningsverk Byggår: 1972, 1996 ombyggt för kväverening Kapacitet, dimensionerande data: Anslutning av 8000 personer, Pe 7150 500 kg/d BOD7/d 20 kg/d totalfosforbelastning 110 kg/d kvävebelastning Flöde: 170 m3/h Dygnsflöde: 2500 m3/d torrväderstillrinning, min 3500 m3/d torrvärdestillrinning, max Nuvarande belastning 2014: Anslutna personer 6156, 2371 abonnenter 242 kg/d BOD7/d motsvarande 3455 pe 7,53 kg/d fosforbelastning 64,9 kg/d kvävebelastning Gällande tillstånd: 1999-10-19 dnr 246-9117-99 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som kvartalsmedelsvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,5 mg totalfosfor per liter. De angivna halterna skall ses som riktvärde. Resthalten totalkväve i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde inte överstiga 15 mg N-tot/l beräknat som årsmedelsvärde. Gäddenäs avloppsreningsverk Byggår: 1960, ombyggt 1974 och 2011 ombyggt för kväverening Kapacitet, dimensionerande data: Pe 4300 300 kg/d BOD7/d 28 kg/d fosforbelastning Flöde: 250 m3/h Dygnsflöde: Q maxdygn mekanisk rening 1000 m3/h Q maxdygn biologisk rening 500 m3/h Nuvarande belastning 2014: Anslutna personer 4139, 1837 abonnenter 150 kg/d BOD7/d motsvarande 2149 pe 4,29 kg/d fosforbelastning 37,6 kg/dygn kvävebelastning Gällande tillstånd: 2008-02-12 dnr 551-6216-06 Resthalter i det utgående avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,4 mg totalfosfor per liter, beräknat som ett medelvärde för kalenderår. Resthalter i det utgående avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal. 2014-03-20 dnr 551-2367-2013 Reduktionen av totalkväve får ej underskrida 50 % som medelvärde per kalenderår. Villkoret ska gälla från 1 januari 2016. 15
Pumpstationer Spillvatten Spillvatten, LTA Dagvatten 77 st 32 st 6 st Ledningsnät Total längd på ledningsnätet för spillvatten inom verksamhetsområde är 221 km, exklusive servisledningar. Tabellen nedan anger områden samt andel av nätet i respektive område som är i stort behov av förnyelse. Främsta orsakerna är otäta ledningar och materialutmattning. Område Andel % Fliseryd- Finsjö Ca 40 Sandbäckshult Ca 40 Blomstermåla Ca 40 Ålem Ca 30 Timmernabben Ca 50 Mönsterås Ca 30 Slamhantering Slammet från avloppsreningsverken, ca 1500 ton/år (TS-halt ca 20 %), transporteras till Econovas anläggning i Norrköping. Där sker hygienisering och därefter används slammet för sluttäckning av deponi. Kommunen har initierat arbetet med framtida kretsloppsanpassad slamhantering. Mellankommunala intressen Till Skruvshult samhälle köps dricksvatten in från Oskarshamns kommun. Spillvattnet tas omhand av Oskarshamns kommun enligt avtal. Industri-/processvatten Större vattenuttag för industriändamål görs, enligt tillstånd, från Emån av Södra Cell Mönsterås. Här tas färskvatten, 0,8 m 3 /sekund, till pappersmassatillverkning och till produktion av dricksvatten. 16
Kommunalt dagvatten Historiskt sett har hanteringen av dagvatten gått ut på att bli av med vattnet så snabbt som möjligt. Men med ökade satsningar på hållbar utveckling och fokus på miljö ses dagvattnet allt mer som en resurs. I Mönsterås kommun finns i dag en rad olika dagvattenlösningar i tätortsnära lägen. Figur 5-8 visar mynnande dagvattenpunkter indelat i områden utifrån kommunens tätorter. Förutom dagvatten från kommunal mark uppstår dagvatten även från exempelvis vägar (Trafikverket), i industriområden och på privat mark. Ledningsnät Total längd på ledningsnätet för dagvatten inom verksamhetsområde är 83 km, exklusive servisledningar. Tabellen nedan anger områden samt andel av nätet i respektive område som är i stort behov av förnyelse. Främsta orsaken är kapacitetsproblem. Behov av utbyggnad finns. Område Andel % Fliseryd- Finsjö Ca 10 Blomstermåla Ca 10 Ålem Ca 5 Timmernabben Ca 10 Mönsterås Ca 10 Dagvattenlösningar En dagvattenpolicy för Mönsterås kommun antogs i kommunfullmäktige 2012. Kommunen förespråkar lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), vilket innebär åtgärder som syftar till att förhindra eller minska mängden dagvatten. Där LOD tillämpas leds dagvattnet inte bort i ledning direkt från stupröret utan vattnet infiltreras vanligen i närliggande mark. Genom att tillämpa LOD minskar dagvattnets belastning på ledningsnät, reningsverk och recipienter. Vid lokalt omhändertagande kan grönytor utnyttjas för utjämning och rening. Andra exempel är växtbeklädda tak och plattsättning med genomsläppliga fogar. Kommunens huvudbibliotek är ett exempel på byggnad där taket är växtbeklätt (sedum) och separata utjämningsmagasin finns för omhändertagande av dagvatten. I Mönsterås tätort finns tre större dagvattendammar för rening av dagvatten, vid Kuggås, Högemåla samt Kronobäcks industriområde. 17
Figur 5. Punkter för dagvattenutsläpp, Mönsterås tätort 18
Figur 6. Punkter för dagvattenutsläpp, Finsjö och Fliseryd 19
Figur 7. Punkter för dagvattenutsläpp, Blomstermåla 20
Figur 8. Punkter för dagvattenutsläpp, Timmernabben, Ålem och Pataholm 21
Enskild vatten- och avloppsanläggning Enskilt dricksvatten Cirka 80 % av hushållen i Mönsterås kommun försörjs av allmänt dricksvatten, 16 % har enskild brunn och 4 % har vatten genom samfällt ägda vattentäkter. Ansvar Det är fastighetsägaren/brunnsägaren eller ägarföreningen som ansvarar för att driva och sköta den enskilda dricksvattenanläggningen. Dessa har även ansvar för vattenkvaliteten, vilket innebär att kontrollera och ta prover på dricksvattnet. Enligt råden rekommenderas att en undersökning görs en gång per treårsperiod. Om det uppkommer problem med brunnen är det brunnsägarens ansvar att vidta åtgärder. Dricksvattenkvalitet I enskilda vattentäkter är det vanligast att man använder grundvatten. Bergborrade brunnar och grävda brunnar är två vanligt förekommande brunnstyper. I en bergborrad brunn beror grundvattentillgången på bergets sprickighet. Risken för saltvatteninträngning är normalt större än för grävda brunnar. Det är även svårare att avgöra hur stort tillrinningsområdet till en borrad brunn är och därmed risken för påverkan från olika föroreningskällor. I grävda brunnar tas vatten från ytliga grundvattenmagasin. Vattentillgången i dessa brunnar kan bli dålig under torrperioder, vilket även kan påverka vattenkvaliteten negativt. Även perioder med hög grundvattennivå, som exempelvis vid snösmältning kan påverka vattenkvaliteten. Grundvattenkvaliteten varierar över landet och beror på hur berggrunden och jorden ser ut men även på olika typer av föroreningar. Kvalitetsproblem i vatten kan vara naturliga eller orsakas av mänsklig aktivitet. Urlakning från jordlager eller berggrund kan orsaka förhöjda halter av exempelvis järn, mangan, natrium, klorid, fluorid och radon. Mänsklig aktivitet i form av avloppsanläggningar och jordbruk kan ge kvalitetsproblem som förhöjda halter av kväveföreningar, bekämpningsmedel eller ökad förekomst av bakterier. De material som används i rör och ledningar kan också ge upphov till höga halter av exempelvis bly och koppar. Dricksvattenkvalitet Mönsterås kommun En kartläggning av vattenkvaliteten i enskilda vattentäkter (år 1994) visar att risken för saltvatteninträngning, höga kloridhalter, är störst i de kustnära områdena. I dessa områden är det även vanligare med förhöjda järn- och manganhalter. Höga fluoridhalter förekommer i hela kommunen, dock vanligare i de östra delarna. Förhöjda halter av nitrat finns också i hela kommunen och är vanligast i grävda brunnar. Nedanstående diagram visar en sammanställning av resultat för vattenanalyser under åren 2003-2014. Totalt har vatten i 372 enskilda brunnar provtagits. 22
Figur 9. Sammanställning av resultat för vattenanalyser under åren 2003-2014. I de mikrobiologiska analyserna ges svar på förekomsten av koliforma bakterier och Escherichia coli - bakterier (E.Coli) i vattnet. Ungefär hälften av de vattenprover som analyserats har fått anmärkningar. Problemen med förekomst av bakterier är vanligast i grävda brunnar och kan orsakas av påverkan från ytvatten. Drygt 80 % av de provtagna vattentäkterna har fått kemiskt analysresultat tjänligt med anmärkning. Ungefär hälften av alla analyser visar på höga halter av fluorid. Flourid har vanligtvis geologiskt ursprung och anses vid en viss halt ha kariesförebyggande effekt, men kan vid högre halter ge missfärgningar på tandemalj och bör inte ges till mindre barn. Främsta anledningen till att vattnen har bedömts som kemiskt otjänligt är höga halter av nitrat samt radon. I drygt 10 % av brunnarna bedöms vattnet som otjänligt på grund av höga halter nitrat. Hög nitrathalt indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. I nästan var fjärde brunn finns det höga halter av järn. Förekomst av järn medför normalt ingen hälsorisk, men kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar och smak. Andra parametrar som ofta medför anmärkningar på vattnen är klorid, mangan, kalium, natrium och organiska ämnen (COD-Mn). Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium sönderfaller. De lokala geologiska förhållandena har avgörande betydelse för radonhalten. Generellt har bergborrade brunnar högre halter än grävda brunnar, eftersom radon tillförs grundvattnet från berggrunden. Vatten från borrade brunnar analyseras därför ofta på radon. Halter över 1000 bequerel per liter (Bq/l) anses otjänligt. Av de brunnar som analyserats på radon, har drygt 8 % problem med radon. Den största risken är att radon avgår till inomhusluften ex. vid duschning. Detta ökar risken för lungcancer. I några enskilda brunnar har höga halter av bly uppmätts. Detta kan bero på korrosion av blyhaltiga material i vatteninstallationer eller föroreningar från industri, deponi eller liknande. 23
Större enskilda distributionsanläggningar Ca 4 % av hushållen i kommunen får sitt vatten genom en samfälld vattenförening. År 2014 fanns det 6 större, enskilda distributionsanläggningar för dricksvatten i kommunen. De flesta anläggningarna finns i områden längs kusten, det är Ödängla, Nydalaområdet, Gårö-Tokö, Lövö, Korpemåla och Flinsmåla-Njutemåla med omnejd. I området Nydala-Herreholmarna och arkipelagen finns dessutom ett ledningsnät, ägt av en förening, som erbjuder sommarvatten till fritidsboende. Svartö får sitt dricksvatten via Mönsterås bruk. 24
Enskilt avlopp I kommunen finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar. Inventeringar har genomförts med ojämna intervall från och med 1979. Inom kommunen finns känsliga områden i form av kustområden och områden längs de större vattendragen Emån och Alsterån. Figur 10. Enskilda avlopp i Mönsterås kommun 25
Krav på enskilda avlopp Utsläpp av avloppsvatten regleras i miljöbalken och i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avloppsvatten ska renas eller tas omhand på något annat sätt så att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. År 2006 kom Naturvårdsverket ut med allmänna råd angående små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Dessa råd ställde nya och tydligare krav på små avloppsanläggningar. Bland annat infördes begreppen normal och hög skyddsnivå. Hög skyddsnivå ställer krav på högre reningsgrad och tillämpas i känsliga områden som exempelvis kustområden inom 300m från havet, områden inom 100m från sjöar/större vattendrag och inom vattenskyddsområde. Mönsterås kommun har tagit fram riktlinjer för enskilda avlopp. Där framgår vilka områden som anses tillhöra hög respektive normal skyddsnivå samt vilka krav som gäller inom olika områden. Ansvar Fastighetsägaren har ansvar för sin avloppsanläggning, att den uppfyller gällande regler och inte orsakar olägenheter för människors hälsa eller miljön. Kommunerna har ett tillsynsansvar över enskilda avloppsanläggningar. Det innebär kontroll av utformning, funktion och reningsgrad. Status enskilda avlopp Enligt den årliga inrapporteringen till Länsstyrelsen angående statistik kring enskilda avlopp kan följande utläsas (2013). I kommunen uppskattas 1035 enskilda avloppsanläggningar finnas. Av dessa bedöms 730 stycken uppfylla gällande krav enligt miljöbalken. De flesta enskilda avloppsanläggningar består av slamavskiljare följt av en infiltrationsanläggning. Det finns även anläggningar där avloppsvattnet fortfarande leds till stenkistor eller till och med direkt till ett dike eller kanal. I kommunen finns ett 60-tal slutna tankar. Olika typer av torrlösningar är vanligast i de kustnära områdena och på öarna. Prefabricerade anläggningar såsom minireningsverk är förhållandevis ovanliga, men några finns i områden där det ställs krav på hög skyddsnivå. Det har under de senaste åren blivit vanligare att föreningar/samfälligheter bygger ut avloppsanläggningar och ansluter sig till det kommunala VA-nätet. Det är då vanligt att man använder sig av LTA-system (lätt tryckavlopp). En bidragande orsak till detta är kommunens samverkansprojekt Kustnära avlopp, med syftet att förbättra vatten- och avloppssituationen i kustnära områden. Varje år tillkommer nya eller åtgärdas ett antal enskilda avloppsanläggningar. Vanligtvis kommer det in mellan 10-20 ansökningar per år till miljökontoret. Större enskilda anläggningar Inom kommunen finns flera enskilda anläggningar där två eller fler fastighetsägare gått samman och byggt en anläggning. Det finns även större enskilda anläggningar där en samfällighet har bildats för att driva anläggningen. I dagsläget finns samfällda avloppsanläggningar på Ödängla, i Korpemåla och i området Flinsmåla/Njutemåla. Alla dessa föreningar har anslutit sitt avloppsnät till det kommunala nätet. I Skälleryd finns en större infiltrationsanläggning dit flera fastigheter anslutits. 26
Omhändertagande av slam Slam från bad, disk, tvätt och toalett räknas som hushållsavfall, vilket kommunen ansvarar för att på ett korrekt sätt samla in och behandla. Trekammarbrunnar och slutna tankar ska tömmas genom kommunens försorg minst en gång per år vid permanentboende. Hos fritidsboende sker tömning efter budning. 27
Figur 11. Gemensamhetsanläggningar eller annan distributör/mottagare för vatten och/eller avlopp. Vatten till/avlopp från Skruvshult sker via Oskarshamns kommun. Södra Cell Mönsterås distribuerar dricksvatten till Vållö (kommunen huvudman) och Svartö. 28
Figur 12. Karta över latrintömningsstationer för båt eller husbil i Mönsterås kommun 29
Vattenförekomster och miljökvalitetsnormer Enligt Vattendirektivet ska alla vattenförekomster uppnå miljökvalitetsnormen god status till år 2015, såvida de inte fått tidsfrist. Vatten som redan uppnår god status får inte försämras. I Mönsterås kommun uppnår i dagsläget inte alla sjöar, vattendrag och kustvatten denna målsättning. Statusklassningen görs utifrån ekologisk och kemiskt status för ytvatten och kemiskt samt kvantitativ status för grundvatten. Den kemiska statusen är speciell i Sverige då man bortser från kvicksilver vid statusklassningen. Detta görs eftersom Sverige har så höga bakgrundshalter av kvicksilver att de generellt ligger över den gräns som gäller i Europa. Arbetet inom vattenförvaltningen sker i sexårscykler. De bedömningar som redovisas nedan bygger på de klassningar och miljökvalitetsnormer som beslutades 2009. Arbetet med klassningarna fortlöper och nya klassningar och normer kommer att beslutas under 2015. Kommunen ska tillsammans med andra myndigheter och organisationer arbeta för att god status ska uppnås till 2015 eller i vissa fall 2021 eller 2027. Grundvatten Alla grundvattenförekomster inom Mönsterås kommun har god kvantitativ status (god grundvattentillgång) och god kemiskt status. Klassningen baseras på data från regional och nationell miljöövervakning samt råvattenanalyser från de kommunala vattentäkterna. Klassningen av grundvattenförekomsterna utförs av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Tabell 1 Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten i Mönsterås kommun, fastställda år 2009 EU-ID SE632389-153653 Miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten Grundinformation Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus Skyddade områden Vattenförekomst namn HARO Kommun Älgerumsmagasinet Kustområde Mönsterås Status 2009 God MKN Kvalitetskrav och tidpunkt God kvantitativ status 2015 Status 2009 God MKN Kvalitetskrav och tidpunkt God kemisk grundvattenstatus Kompletterande krav för skyddade områden SE631759-153183 Ås vid Långemåla- Blomstermåla Alsterån Högsby Mönsterås God God kvantitativ status 2015 God God kemisk grundvattenstatus Krav enligt dricksvattenföreskrifterna SE633394-151672 Ås vid Högsby-Ruda Emån Högsby Mönsterås God God kvantitativ status 2015 God God kemisk grundvattenstatus Krav enligt dricksvattenföreskrifterna SE628995-153160 Kalmarkustens sandstensformation Kustområde Kalmar Karlskrona Mönsterås Mörbylånga Oskarshamn Torsås God God kvantitativ status 2015 God God kemisk grundvattenstatus Krav enligt dricksvattenföreskrifterna 30
Ytvatten Inga kustvatten med koppling till kommunen uppnår god ekologisk status. Detta beror framförallt på problem med övergödning. Tjuståsasjön, som är den enda sjö som är tillräckligt stor för att statusklassas, bedöms ha god ekologisk status samt god kemiskt status (exkl. kvicksilver). Den ekologiska statusen ser dock ut att försämras inför nästa klassning pga. hydrologiska förändringar då sjön är reglerad och vattenståndsvariationen är betydande. Alla vattendrag förutom Videbäcken bedöms ha god kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver). Videbäcken har problem med kadmium. Av totalt 16 klassade vattendrag/delar av vattendrag bedöms 6 inte uppnå god ekologisk status. Vanliga miljöproblem i vattendragen är olika typer av fysisk påverkan, exempelvis är vattendraget rensat, rätat eller finns ett hinder som gör det svårt för djur att passera. Klassningen av ytvatten baseras på data och expertbedömningar från Länsstyrelsen i Kalmar. Tabell 2 Statusklassificering och miljökvalitetsnormer i Mönsterås kommun, fastställda år 2009 Miljökvalitetsnormer samt miljöproblem för ytvatten (vattendrag, sjöar, kustvatten) Grundinformation Ekologisk status och ekologisk potential Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Skyddade områden Typ EU-ID Vattenförekomst namn Kommun Status 2009 MKN Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 MKN Kvalitetskrav och tidpunkt Kompletterande krav för skyddade områden SE634353-152835 Videbäck: Kyrkekvillen - källan Högsby Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2015 Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE632643-153186 Habbestorpebäcke n Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Vattendrag SE631425-153521 Alsterån: Rikebäcken - Tohagebäcken Mönsterås God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE633443-153993 Emån: mynningen Emområdet - Lillån Mönsterås Oskarshamn God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordnin gen och Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE633431-152267 Emån: Videbäck - Nötån Högsby Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordnin gen, Krav enligt dricksvattenföreskrifter na och Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE633652-153601 Emån: Lillån - Videbäck Mönsterås God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordnin gen och Gynnsam bevarandestatus Vattendrag 31
SE633114-153361 Örnebäck: Habbestorpebäcke n - källan Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE634024-153595 Lillån: Emån - Tjuståsasjön Mönsterås Oskarshamn Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE633720-153420 Videbäck: Emån - Kyrkekvillen Mönsterås God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordnin gen och Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE631146-153805 Alsterån: mynningen Pataholmsviken - Rikebäcken Mönsterås God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE630828-152843 Nävraån Kalmar Mönsterås Nybro God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Vattendrag SE632310-152985 Oknebäcken Högsby Mönsterås God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Vattendrag SE634612-153131 Forshultebäcken: Tjuståsasjön - Hammarsjön Mönsterås Oskarshamn God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Vattendrag SE632499-153909 Lillån: mynningen Mönsteråsområde t - Habbestorpebäcke n Mönsterås God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Vattendrag SE631341-152984 Rikebäcken Mönsterås Nybro God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Vattendrag SE631910-152809 Alsterån: Tohagebäcken - Hornsödammen Högsby Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus och Krav enligt dricksvattenföreskrifter na Vattendrag SE634220-153277 Tjuståsasjön Mönsterås Oskarshamn God God ekologisk status 2015 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Sjö SE565400-163600 M n Kalmarsunds utsjövatten Borgholm Kalmar Mönsterås Mörbylånga Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Tillfredsställande badvattenkvalitet och Gynnsam bevarandestatus Kustvatten SE565800-163000 Lövöområdet sek namn Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Kustvatten SE570730-163715 Taktöområdet sek namn Mönsterås Otillfredsställ ande God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Kustvatten SE570340-163710 Ödänglaområdet sek namn Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Kustvatten 32
SE570080-163430 Mönsteråsområde t sek namn Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015, med undantag för pentabromerad difenyleter (pbde) och kvicksilverföreningar. Kustvatten SE570500-163750 Emområdet sek namn Mönsterås Oskarshamn Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015, med undantag för pentabromerad difenyleter (pbde) och kvicksilverföreningar. Gynnsam bevarandestatus Kustvatten SE570900-164501 N n Kalmarsunds utsjövatten Borgholm Mönsterås Oskarshamn Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus och Tillfredsställande badvattenkvalitet Kustvatten SE565460-163000 Pataholmsviken Kalmar Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015 Gynnsam bevarandestatus Kustvatten SE565000-162825 Bockskärs skärgård Kalmar Mönsterås Måttlig God ekologisk status 2021 God God kemisk ytvattenstatus 2015, med undantag för pentabromerad difenyleter (pbde) och kvicksilverföreningar. Gynnsam bevarandestatus Kustvatten *De beslutade MKN kvalitetskrav och tidpunkt för kemiskt ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus 2015- gäller med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. 33
Figur 13. Ekologisk status för vattendrag, sjöar och kustvatten i Mönsterås kommun (beslutat 2009) 34
Figur 14. Kemisk status för vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten i Mönsterås kommun (beslutad 2009) 35
Naturgivna förutsättningar För VA-försörjningen har de geologiska förutsättningarna stor betydelse för vilka lösningar som kan väljas och hur arbetskrävande och komplicerad en anläggning blir. Kommunens berggrund domineras av graniter, men även andra bergarter såsom ryolit/porfyr och sandsten/kvartsit förekommer. Se figur 15. Den dominerande jordarten är morän, se figur 16. De moräntäckta områdena är mestadels bevuxna av granskog med lövinslag, medan tallskog är vanligast på de uppstickande urbergsområdena som bara har ett och/eller fragmatiskt moräntäcke. Ett antal rullstensåsar, bestående av isälvssediment, löper i nordvästlig-sydostlig riktning. Fliserydsåsen sträcker sig från södra delen av Mönsterås tätort till trakterna kring Norra Skärshult. Längre söderut löper Högsbyåsen som genom Blomstermåla och Ålem fortsätter ut i Kalmarsund. Förekomsten av ytligt berg påverkar möjligheterna att anlägga avloppsanläggningar och gräva ledningar. Bäst förutsättningar för att anlägga ett enskilt avlopp med t.ex. infiltration finns med måttligt genomsläppliga jordarter (grusig sandig morän). Jorden ska ha en tillräcklig infiltrationskapacitet dvs. inte vara för finkornig, men inte heller för grovkornig eftersom vattnet då rinner ner för snabbt utan tillräcklig rening. Andra faktorer som påverkar lämplig placering av ett enskilt avlopp är avstånd till berg, grundvatten, ytvatten och vattentäkter. Erfarenhetsmässigt har Mönsterås kommun relativt bra geologiska förutsättningar för att anlägga enskilda avloppsanläggningar. Dock finns områden med svårigheter pga. ytligt berg och täta jordarter. När det gäller enskilda vattentäkter ger genomsläppliga jordarter bra förutsättning för både vattenmängd och kvalitet vid grävda brunnar. Berggrundens egenskaper påverkar kvalitet och vattenmängd vid borrade brunnar. Kommunens två större vattendrag, Emån och Alsterån, är av stor betydelse för den allmänna dricksvattenförsörjningen. Emån utgör råvattentäkt för dricksvatten vid Finsjö. I Högsbyåsen, vid Sandbäckshult, tas råvatten till kommunalt dricksvatten. Ur Alsterån tas vatten för att förstärka grundvattentäkten i Sandbäckshult. Det bedömda maximala uttaget av vatten i mynningen uppgår till ca 6,5 miljoner m3/år. Detta kan jämföras med den maximala uttagsmöjligheten i Emån som uppgår till 27 miljoner m3/år. 36
Figur 15. Berggrund i Mönsterås kommun 37
Figur 16. Jordarter Mönsterås kommun 38
Framtida klimat Vårt klimat håller på att förändras. Vi måste därför börja anpassa vårt samhälle till ett framtida klimat med högre temperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer. På uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har DHI Sverige AB tagit fram en uppdaterad klimatanalys för länet år 2012. Analyserna baseras på observerad data samt beräkningar från olika tidigare framtagna scenarier. Man ska ha i åtanke att det finns en stor osäkerhet i de resultat som kommit fram ur de olika modellerna. Enligt de beräkningar som gjorts kan förändringarna bli såväl större som mindre än det medianvärde som anges. Nedan ges ett utdrag av klimatanalysens sammanfattande resultat och slutsatser. Årsmedeltemperaturen förväntas stiga successivt fram till år 2100. Temperaturökningen är som störst under vintermånaderna och som minst under sommarmånaderna, dock ökar temperaturen under alla årets månader. I slutet av seklet är den beräknade årsmedeltemperaturen ungefär 10 C i större delen av länet. En följd av den högre temperaturen är att vegetationsperioden beräknas förlängas. I dagens klimat är vegetationsperioden ca 200 dagar. I slutet på seklet beräknas vegetationsperioden vara ca 60 dagar längre än för referensperioden. Detta innebär en beräknad start i mitten på mars och avslut i slutet på november. För inlandet är starten något senare och slutet något tidigare medan vegetationsperioden är som längst på Öland med start i början på mars och slut i början på december. Årsmedelnederbörden beräknas öka med ca 5 % till 2011-2040 och med drygt 10 % till 2069-2098 jämfört med referensperioden. Detta motsvarar en ökad nederbördsvolym på 30-60 mm/år. En tydlig ökning av nederbörden ses framförallt under vintermånaderna, decemberjanuari, då medianscenariot pekar på en ökning på ca 30 %. Dagar med större nederbördsmängder (> 10mm) beräknas öka i framtiden. Markförhållandena under framförallt sommaren förväntas bli torrare som en följd av den högre temperaturen och den oförändrade nederbörden. Däremot ses ingen ökning av antalet torra dagar (nederbörd < 1mm), sett över hela året. Flödenas säsongsdynamik ändras med högre flöden under början och slutet på året och lägre flöden under vår och sommar. Årsmedelflödet minskar med 5-10 % på kort sikt (2011-2040) och 15-30 % på lång sikt (2069-2098). Störst är minskningen på Öland och i kustlandet. Vårfloden minskar och infaller tidigare till följd av den ökande temperaturen vilken reducerar snömagasineringen. De högsta flödena inträffar istället under vintermånaderna då nederbörden beräknas öka. Dock beräknas de högsta dygnsflödena minska jämfört med referensperioden. 39
Kända risker och problem Identifierade problem och risker för en framtida hållbar VA-försörjning. Framtida klimat, se ovan. Översvämning/Höga flöden Torka/Dålig tillgång på råvatten/ökad temperatur på råvatten (främst ytvatten) Vägar/järnvägar - trafikolyckor, oljeläckage, farligt gods Miljögifter - gamla deponier, kemikalier, bekämpningsmedel, läkemedelsrester Ökad brunifiering - utgör ett hot mot dricksvattenkvaliteten, i både Emån och Alsterån. Saltvatteninträngning - påverkar kvaliteten i enskilda dricksvattenbrunnar Föroreningsbelastande verksamheter uppströms, se bilaga 1 och 2. 40
Kommunens framtida utveckling Byggnadstryck i kommunen I kommunens nyligen framtagna bostadsförsörjningsprogram står det att kommunens befolkning uppgick till 12 949 personer vid årsskiftet 2013/2014. I kommunens tillväxtarbete är önskan om att öka kommunens befolkning central. Den politiska målsättningen är att det år 2021 ska bo 13 500 personer i Mönsterås kommun. Det innebär en ökning av 60 invånare per år. Historiskt sett har kommunen haft en stabil befolkningskurva med ca 13 000 invånare. Av kommunens invånare bor 74 % i tätorterna eller på Oknö. I Mönsterås centrala delar bor 35 % av kommuninvånarna. Kommunfullmäktige har beslutat att tätorterna ska utvecklas långsiktigt genom hållbart och bärkraftigt kretsloppstänkande. 73 % av kommunens befolkning bor i egenägda småhus. Varje år byggs det ungefär 10-15 färdigställda bostäder. Den senaste större byggnationen av lägenheter var 2007-2008 då Mönsterås bostäder uppförde 26 bostäder vid Mönsterås hamn. Det pågår en omvandling av fritidshus som övergår till att bli hus för permanentboende. Omvandlingen startade i större skala på 80-talet då kommunen drog kommunalt VA till Oknö. I dag finns ungefär 1500 fritidshus i kommunen. Kommunens plan- och bygglovavdelning bedömer att antalet bygglov för nyuppförda småhus kommer att vara detsamma under de närmaste fyra åren. Fram till år 2017 bedöms ungefär lika många bostäder tillkomma genom småhus som hyresrätter. Det finns ett aktuellt flerbostadsprojekt om 35 hyresrätter och 15 bostadsrätter i Mönsterås tätort som planerar stå färdigt år 2016. Fördelningen mellan småhus och hyresrätter bedöms fortsätta vara densamma. Turism Med läget längs kusten, den vackra naturen, närheten till regionala besöksmål och det varierade evenemangsutbudet, finns goda förutsättningar att kunna utveckla besöksnäringen i Mönsterås. Husbilsturister har blivit en trogen grupp i Mönsterås som återkommer från år till år. Många husbilsturister är på väg söderut men planerar att stanna på vägen i Mönsterås. Dels på grund av läget såväl geografiskt att det passar för ett stopp på resrutten samt det vackra läget vid hamnen i Mönsterås. Här finns dessutom möjlighet att fylla på friskvatten och tömma latrin. I dagsläget finns två ställplatser i kommunen, en vid hamnen i Mönsterås och en vid Jungnerholmarna i Fliseryd. Mönsterås kommun skall undersöka möjligheten till ställplats även i Ålem, Blomstermåla och Timmernabben. För båtar som kommer söderifrån är det i Mönsterås kommun som skärgården börjar. Mönsterås kommuns kust och skärgård har en 15 mil lång kuststräcka, och här finns flera småbåtshamnar, gästhamnar och badplatser. Latrintömningsstationer för båtar och husbilar finns på flera platser i kommunen, se karta i figur 12. Totalt sett finns ungefär 360 bäddar i kommunen, och i utbudet av boende finns så väl hotell, bed and breakfast, och lägenheter som stugor. Utöver detta finns 150 campingplatser i Mönsterås, och 130 campingplatser i Timmernabben. Kommunen har med nuvarande besöksantal och inriktning inga problem att försörja verksamheter som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. 41
Framtida behov Vilka behov finns för att möta upp nya mål, lagkrav, MKN, vattenmyndighetens åtgärdsprogram samt kommunens framtida fysiska planering? Inom kommunalt verksamhetsområde Område Behov av åtgärder Dricksvatten Generellt Se över och uppdatera kommunala verksamhetsområden Se över och revidera gränser och skyddsföreskrifter för dricksvattentäkter Vattenverk Finsjö vattenverk (ytvatten) Försämrat råvatten, hög vattentemperatur sommartid. Stängsling av vattenverksområdet. Sandbäckshult vattenverk (grundvatten) Tjuvemosse - höga halter järn och mangan Grundvattenskydd riksväg 34, förlängning t.o.m. Tjuvemosse Reservkraftverk bör bytas ut Vattentorn Mönsterås Åtgärda litet vattenläckage reservoaren Fliseryd Beläggning i reservoaren släpper (tätning) Blomstermåla Stort renoveringsbehov Spillvatten Generellt Se över och uppdatera kommunala verksamhetsområden Minska antalet bräddningar från spillvattenförande system Förnyelseplaner Avloppsreningsverk Generellt Slamhantering Nya reningskrav? Nynäs avloppsreningsverk Nya portar Ny blåsmaskin Stängsling av området Reservkraftverk bör bytas ut Tuben (förlängning) Gäddenäs avloppsreningsverk Nytt tak brådskande Rivning rötkammare Reservkraftverk Tuben (utbyte) 42
Pumpstationer, spillvatten och dagvatten Varierande behov ca 3 st renoveras varje år behov 4 st/år Dagvatten Generellt Se över och uppdatera kommunala verksamhetsområde Uppdatera befintlig dagvattenpolicy Ta fram en dagvattenstrategi för kommunen, funktions- och reningskrav Utanför kommunalt verksamhetsområde VA-försörjning Generellt Behov av hållbar VA-försörjning i omvandlingsområden Kommunen behöver fastställa riktlinjer för hur vatten- och avloppsfrågor inom potentiella utbyggnadsområden ska hanteras i avvaktan på utbyggnad. Enskilda avlopp Kommunen behöver i arbetet med VAplanen se över och uppdatera befintliga riktlinjer för prövning av enskilda avlopp. Kommunen behöver fortsätta inventeringen av enskilda avlopp, prioriterat bör vara kustnära områden samt områden nära sjöar och större vattendrag. Enskilt dricksvatten Säkerställ god kvalitet i enskilda brunnar 43
Slutsatser Samtliga kommunala verksamhetsområden behöver ses över och uppdateras. När det gäller dricksvattnet behöver samtliga kommunala vattentäkter, gränser och skyddsföreskrifter, ses över och revideras. Syftet är att kunna upprätthålla ett förebyggande och uthålligt skydd för vattnet till den kommunala dricksvattenförsörjningen. En av de viktigaste VA-tekniska frågorna är hur och i vilken takt de befintliga VA-ledningsnäten behöver förnyas. När det gäller det kommunala VA-nätet behöver förnyelseplaner upprättas. Även arbetet med att minska antalet bräddningar från spillvattenförande system bör prioriteras. Dagvattenfrågan är viktig att beakta eftersom klimatförändringar bedöms ge upphov till intensivare regn och därmed större dagvattenflöden. Till följd därav även högre föroreningsbelastning på recipienterna. I Mönsterås kommun arbetar man aktivt med åtgärder för att ta hand om dagvatten. En dagvattenpolicy är framtagen och flera dagvattenlösningar i form av dammar och magasin finns. Den befintliga dagvattenpolicyn behöver uppdateras och en fördjupad dagvattenstrategi med funktions- och reningskrav behöver tas fram i arbetet med VA-planen. I kommunen finns ungefär 1000 enskilda avloppsanläggningar. Många bedöms ha otillräcklig rening och kommer att behöva göras om. Kommunen behöver fortsätta inventeringen av enskilda avlopp, prioriterat bör vara kustnära områden samt områden nära sjöar och större vattendrag. Befintliga riktlinjer för prövning av enskilda avlopp behöver ses över och eventuellt uppdateras. Inom det kommunala verksamhetsområdet för avlopp finns fortfarande enskilda avloppsanläggningar som inte anslutit sig. En översyn av dessa behöver göras. I kommunen finns omvandlingsområden med samlad bebyggelse där avloppslösningarna i flera fall är bristfälliga. Beslut har tagits för att påbörja planering av utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i fem områden; Torp, Solberga, Ramsås, Skälleryd och Nydala (etapp 1). 44
Referenser Socialstyrelsen (2006) Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar Länsstyrelsen i Kalmar (2012) Klimatanalys för Kalmar län, DHI. Nationella miljömålsportalen, www.miljomal.se Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt, www.vattenmyndigheterna.se/sv/sodraostersjon/pages/default.aspx VISS (VattenInformationsSystem Sverige), www.viss.lansstyrelsen.se Havs- och Vattenmyndigheten (2014) Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VAförsörjning och god vattenstatus 45
Ordlista Nedan förklaras några förkortningar och ord som används i dokumentet. Allmän vatten- och avloppsanläggning (Allmänt VA) En VA-anläggning över vilken en kommun eller kommunalt bolag är huvudman (ansvarar) och som har ordnats och används för att uppfylla huvudmannens skyldighet enligt vattentjänstlagen (LAV). I den allmänna VA-anläggningen ingår ledningsnät, pumpstationer samt andra anordningar, som krävs för att VA-anläggningen ska fungera på avsett sätt. Avloppsvatten Ett gemensamt namn på dagvatten, dränvatten och spillvatten. Avrinningsområde Ett landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. BDT-vatten Bad-, disk- och tvättvatten. Bräddning Situation där spillvatten måste ledas förbi reningsverket orenat p.g.a. hög belastning alternativt låg kapacitet i avloppsreningsverket eller ledningsnätet. BSAP Baltic Sea Action Plan, handlingsplan för skydd av Östersjön. Dagvatten tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Dagvattenanläggning I detta dokument avses en anläggning för fördröjning och/eller rening av dagvatten. Dagvattenpolicy Riktlinjer för hantering av dagvatten. Distributionsanläggning Anläggning för distribution av dricksvatten. Sådan del av en anläggning som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande rörutrustning. Dricksvatten Vatten som är avsett för dryck, matlagning, hygien och andra hushållsgöromål. Råvaran till dricksvattnet kallas råvatten och kommer ursprungligen från ytvatten eller grundvatten. Enskild vatten- och avloppsanläggning (Enskilt VA) En VA-anläggning som inte är ansluten till den allmänna VA-anläggningen. För den enskilda anläggningen ansvarar den eller de fastigheter som nyttjar anläggningen. Fastighet En fastighet är ett mark- och/eller vattenområde eller en volym som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör (till exempel byggnader, andra anläggningar och växtlighet). Rätten att använda en allmän VA-anläggning är knutet till fastigheten och inte till fastighetsägaren och består så länge fastigheten består. Enligt vattentjänstlagen ska det som gäller för fastighet också tillämpas för byggnad eller anläggning som inte tillhör fastighetens ägare. Fastighetsägare Ägare av en fastighet. Enligt vattentjänstlagen jämställs tomträttshavare och ägare till byggnad eller anläggning som tillhör annan än fastighetsägaren, t.ex. en arrendator, med fastighetsägare. Gemensamhetsanläggning En anläggning som flera fastigheter har behov av och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för fastigheterna. Grundvattentäkt Vattentäkt där vattnet tas ur grundvattnet (som finns under markytan). Hushåll Enhet av människor som delar bostad. Infiltrationsanläggning Reningssteg i en avloppsanläggning som huvudsakligen utnyttjar den naturliga jorden på platsen för rening. LAV Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). LTA Lätt trycksatt avlopp. Med ett LTA-system/tryckavlopp behövs inte självfall för att transportera avloppsvattnet till det kommunala avloppsnätet. Minireningsverk Mindre reningsverk, oftast enskild anläggning, för en eller ett fåtal fastigheter. Omvandlingsområde Fritidshusområde som successivt övergår till permanent bostadsområde. Ovidkommande vatten Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjöoch havsvatten eller dricksvatten. PBL Plan- och bygglag (2010:900). 46
pe Personekvivalent/er, motsvarar föroreningsbelastning, den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn. Recipient Vattenförekomst som tar emot spill- eller dagvatten med eller utan föregående rening. Råvatten Obehandlat grund- eller ytvatten avsett att användas som dricksvatten. Samfällighet Mark, anläggningar, rättigheter m.m. som gemensamt tillhör flera fastigheter. Sluten tank Avloppsanläggning som består av en större tank dit avloppsvattnet leds. Stenkista En anläggning bestående av en samling stenar under mark. Möjliggör lagring och infiltration av vatten (t.ex. dagvatten) i mark. Idag är inte detta ett godkänt reningssteg för spillvatten. Spillvatten I regel förorenat vatten från hushåll, industri m.m. Med spillvatten likställs allt avloppsvatten som huvudmannen bedömer ska avledas till spillvattenledning. Sommarvatten Anläggning för vattenförsörjning som endast kan användas sommarhalvåret, oftast p.g.a. ytligt eller ovan mark liggande ledningar som inte klarar minusgrader/tjäle. Särtaxa En egen taxa som pga. särförhållanden har upprättats för en del av ett verksamhetsområde inom kommunen. Särtaxan kan tas ut som både anläggnings- och brukningsavgift. Särtaxa innebär att en högre eller lägre avgift tas ut jämfört med normaltaxan. Tillskottsvatten Vanligtvis dagvatten, dränvatten och/eller grundvatten som genom felkopplingar och inläckage belastar spillvattenledningar och avloppsreningsverk. VA Vatten- och avlopp. Omfattar dricksvatten och spillvatten samt vanligtvis även dagvatten och dränvatten. VA-anläggning (Vatten- och avloppsanläggning) En VA-anläggning som har till ändamål att tillgodose behovet av dricksvatten och/eller avlopp för bostadshus eller annan bebyggelse. VA-försörjning Ordnande av dricksvatten och spillvatten samt vid behov dagvatten och dränvatten. VA-kollektiv Samtliga fastighetsägare inom kommunens verksamhetsområden för VA. VA-plan Beskriver kommunens nuläge, förutsättningar, behov, riktlinjer och åtgärdsplan gällande VA i kommunen. VA-policy Anger riktlinjer för hur kommunen ska jobba med VA. VA-taxa Anger kommunens avgifter för tillhandahållande av allmänna vattentjänster inom verksamhetsområdena. Avgifterna tas ut dels som en anläggningsavgift (engångsavgift) och dels som en brukningsavgift (återkommande avgift baserad på förbrukning). VA-verksamhet Verksamhet som bedrivs för att tillhandahålla dricksvatten och spillvatten samt i förekommande fall dagvatten och dränvatten. VA-översikt Beskriver kommunens nuläge, förutsättningar och behov gällande VA. Vattenförsörjning Tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning. Vattenskyddsföreskrifter Föreskrifter om hur vattentäkten ska skyddas för att över tid kunna användas som vattentäkt. Vattentjänster Vattenförsörjning och avlopp (VA). Vattenverk I ett vattenverk renas eller behandlas vatten från grundvatten eller ytvatten till dricksvatten. Verksamhetsområde Allmänna vatten- och avloppstjänster bedrivs inom ett fastställt geografiskt område (verksamhetsområde) inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Ytvattentäkt Vattentäkt där vattnet tas ovan mark, vanligtvis från sjö. Åretruntvatten Vatten/vattentäkt som kan användas året om (jämför sommarvatten). Överföringsledning Längre ledningar med huvudsakligt syfte att överföra t.ex. vatten eller avlopp mellan förbrukare/konsument och vatten-/avloppsverk på annan geografisk plats. 47
Bilaga 1. Föroreningsbelastande verksamheter inom Alsteråns avrinningsområde år 2014 (Källa: Årsrapport för samordnad recipientkontroll 2014, Alsteråns avrinningsområde) Kommun/Plats Punktkälla Övriga utsläpp Vattenförekomst Uppvidinge Sävsjöström Avloppsreningsverk Dagvatten 631903 147605 Alsterfors Avloppsreningsverk Dagvatten 631514 148450 Alstermo Avloppsreningsverk Dagvatten 631734 149541 Fröseke Avloppsreningsverk Dagvatten 631317 150207 Linneberga Avfallstipp Lakvatten 633323 147410 Ragn-Sells Industriella utsläpp Återvinningscentral 633323 177410 Åseda Avloppsreningsverk Dagvatten 633843 147255 Älghult Pumpstationer 632279 148683 Econova Industriella utsläpp Torvtäkt och 633323 147410 jordförbättring Profilgruppen Industriella utsläpp Sulfat, Aluminium 633843 147255 Högsby Grönskåra Avloppsreningsverk 632960 150121 Långemåla Avloppsreningsverk 632485 152429 Värlebo Avloppsreningsverk 632485 152429 Nybro Alsterbro Avloppsreningsverk 631249 151007 Sandslätt Pumpstationer 631249 151007 Kråksmåla Pumpstationer 632024 150125 Mönsterås Kährs Blomstermåla Industriella utsläpp Timmerbevattning 631910 152809 JOAB Recycling AB Industriella utsläpp Dagvatten Strömsrums AB Industriella utsläpp kor Wastec AB Industriella utsläpp Dagvatten 631910 152809 Blomstermåla Dagvatten Dagvatten 631910 152809 Ålem Dagvatten Dagvatten 631910 152809 ITAB Industriella utsläpp Dagvatten Carrab Industri AB Industriella utsläpp Dagvatten Stans & Press AB Industriella utsläpp Dagvatten Blomstermåla Industri AB Industriella utsläpp Dagvatten CNC-Teknik AB Industriella utsläpp Dagvatten Ålems orgelverkstad Industriella utsläpp Dagvatten 48
Bilaga 2. Föroreningsbelastande verksamheter inom Emåns avrinningsområde (Omarbetat utifrån uppgifter om mätstationer. Utdrag ur Program för samordnad recipientkontroll i Emåns avrinningsområde inom Jönköpings och Kalmar län, 2014-03-31) Kommun/Plats Punktkälla Utsläpp Mönsterås Fliseryd Samhälle Dagvatten Högsby Smederum Samhälle Dagvatten Högsby Samhälle, ARV Avloppsvatten Fredriksborg Mörlunda ARV, Samhälle Avloppsvatten Nötebro Fågelfors bruk, träindustri Industri, avloppsvatten Älmten Fagerhults samhälle Dagvatten Hultsfred Silverån Mörlunda samhälle, möbelindustri och sågverk Avloppsvatten, industri Lillesjö Sågverk Industri, avloppsvatten V Fridhem Virserums ARV och samhälle Avloppsvatten Hulingen Hultsfreds samhälle Dagvatten Storgöl Kejsarkullens avfallsupplag Avloppsvatten Nedre Svartsjön Metsä Tissue AB Industri Vetlanda Kungsbron Pappersmassaindustri, Kvillsfors samhälle Avloppsvatten, industri Nedströms Holbybrunn Holsbybrunn samhälle, SAPA Dagvatten, industri Broholm Vetlanda ARV Avloppsvatten Saljen Nye ARV, Farstorps ARV, Nye samhälle Avloppsvatten Skirösjön Skirö ARV och samhälle Avloppsvatten Flen Karlstorps samhälle Dagvatten Vetlanda Samhälle Dagvatten Eksjö Brusaån Samhälle, sågverk Avloppsvatten Smedhemsån Hults ARV Avloppsvatten Svansjön Gysjödeponin, Eksjö garnison Avloppsvatten 49
KRETSLOPPSANPASSNING AV SMÅ AVLOPP PÅ VÅLLÖ Ena Bahtic Civilingenjörsstudent i miljö-och vattenteknik På uppdrag av Mönsterås kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar.
Sammanfattning Vållö är en ö belägen nordöst om Mönsterås som har identifierats som ett område där Mönsterås kommun har för avsikt att utöka sitt verksamhetsområde för vatten och avlopp. VA-planeringen i Mönsterås kommun medfinansieras av lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I beslutet ställs bland annat krav på att VA-planen ska fokusera på kretsloppsanpassning av fosfor. I tidigare LOVA/Leaderprojektet Kustnära avlopp ingick Vållö som ett projektområde. Inom projektet diskuterades möjligheterna med kretsloppsanpassade avloppslösningar och lokalt omhändertagande av avloppsslam på ön. Därav tillkommer denna rapport som ska ge en inblick på kretsloppsanpassade avloppslösningar på Vållö. På ön finns 25 hushåll, varav 10 är permanentboende, där alla hushåll har enskilda avloppslösningar. Vållö bör innefattas av hög skyddsnivå då området är ett Natura 2000-område och de flesta fastigheter finns inom 300 m från havet. Majoriteten av avloppslösningar har trekammarbrunn med infiltration och flera av dem uppfyller nog inte kraven av för hög skyddsnivå. Tre olika scenarier valdes att jämföras i VeVa, som är ett verktyg för jämförelse av miljöpåverkan och kostnader av olika avloppslösningar i ett omvandlingsområde. De tre scenarier som har analyserats var: 1. Klosettvattensortering och BDT-vatten i markbädd 2. Markbädd med fosforfällning. 3. Enskilt minireningsverk. Scenarierna jämfördes med avseende på utsläpp till recipient, näringsåterföring samt kostnader. Resultatet visade att vad gäller utsläpp av kväve och fosfor till recipient når scenario 1 bäst resultat. På grund av att en avloppslösning med markbädd och fosforfälla inte alltid anses nå en hög rening av kväve bör en efterföljande våtmark läggas till i scenario 2. Vid implementering av en våtmark hade scenariot fått bättre resultat av kväveutsläpp till recipienten. Scenario 1 bidrar även till mest växttillgängligt kväve till åker men bidrar med lika mycket växttillgängligt fosfor till åker som scenario 2. Årskostnad för scenario 3 är det dyraste scenariot medan scenario 1 har någon lägre årskostnad än scenario 2. En eventuell våtmark hade medfört en ännu större kostnad för scenario 2. Studien visar att det är finns metoder för att skapa ett kretsloppsanpassat avloppssystem på Vållö med lokalt omhändertagande av slam och återföra näringsämnen, men det krävs mer eller mindre någon form av brukarinsats i alla tre scenarier. Lokala avloppslösningar är lämpliga för Vållö med tanke på att det är en ö med långt avstånd till fastlandet. Miljöfördelarna jämfört med konventionella system kan väga upp nackdelarna och lösningarna skulle bidra till att nå Sveriges miljökvalitetsmål. 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Områdesbeskrivning... 3 Metod... 4 Verktyget VeVa... 4 Kunskapssammanställning... 5 Kretsloppsanpassning... 5 Regerverk kring spridning av avloppsfraktioner... 6 Rekommendationer, normal- och hög skyddsnivå... 6 Etappmål i God bebyggd miljö... 6 Hygienisering och återföring av slam och andra avloppsfraktioner på ön... 7 Klosettvatten från slutna tankar... 7 Slam från minireningsverk... 7 Slam från slamavskiljare... 7 Fosfor från fosforfälla... 8 Beskrivning av VA-scenarier... 8 VA-scenario 1 Klosettvattensortering med rening av BDT i markbädd... 8 VA-scenario 2- Markbädd med fosforfällning... 10 VA-scenario 3- Enskilt minireningsverk... 11 Resultat... 12 Utsläpp till recipient... 12 Återföring näring... 14 Kostnader... 16 Diskussion... 18 Kretsloppsanpassning och lokalt omhändertagande av slam... 18 VeVa... 19 Sammanfattande diskussion... 20 Referenser... 21 2
Inledning Det är viktigt att ett fungerande avloppsystem finns för att både skydda människors hälsa från smittrisker och för att minska risk för övergödning och syrebrist i vattendrag. Mönsterås kommun har under 2016 tagit fram en vatten- och avloppsplan, VA-plan. VA-planen är en långsiktig handlingsplan med syftet att skapa en hållbar hantering av vatten och avlopp i kommunen och säkerställa en god vattenkvalitet i våra vattenförekomster. I VA-planen ingår en utbyggnadsplan som visar områden där kommunen har för avsikt att utöka sitt verksamhetsområde för vatten och avlopp inom planperioden (2016-2028). Områden har identifierats och prioriterats. För några av de identifierade områdena föreslås enskilda/lokala VA-lösningar. Vållö har identifierats som ett sådant område. Vållö är en ö, belägen nordväst om Mönsterås. En del av området är ett natura 2000-område på grund av Vållös unika moränskärgård. Hela natura 2000-området är ett naturreservat. I dagsläget har hushållen enskilda avlopp och de flesta av anläggningarna är en trekammarbrunn med infiltration. I och med strandskyddet och att hög skyddsnivå råder i området upp till 300 m från kusten klarar inte alla avloppsanläggningar att rena för hög skyddsnivå. Nya alternativ för avloppsrening bör ses över. VA-planeringen i Mönsterås kommun medfinansieras av lokala vattenvårdsprojekt, LOVA. I beslutet ställs bland annat krav på att VA-planen ska fokusera på kretsloppsanpassning av fosfor. I tidigare LOVA/Leader-projektet Kustnära avlopp ingick Vållö som ett projektområde. Inom projektet diskuterades möjligheterna med kretsloppsanpassadeavloppslösningar och lokalt omhändertagande av avloppsslam på ön. I denna rapport har en sammanställning kring kretsloppsanpassade avloppslösningar gjorts samt en jämförelse mellan tre olika avloppslösningar för Vållö. Klosettvattensortering och BDT-vatten till markbädd, markbädd med fosforfälla och minireningsverk. Alla lösningar är enskilda. Syfte Syftet med det här projektet var att undersöka avloppslösningar med kretsloppsanpassning på ön Vållö och lokalt omhändertagande av slam. Detta för att ge underlag åt Mönsterås kommun i VAplanen. På grund av öns geografiska läge med långt avstånd till kommunens befintliga vatten-och avloppsnät har endast lokala VA-lösningar studerats. De tre avloppslösningar som jämfördes var: Scenario 1: Klosettvattensortering och BDT-vatten till markbädd Scenario 2: Markbädd med fosforfälla Scenario 3: Minireningsverk Områdesbeskrivning Nordöst om Mönsterås ligger ön Vållö med dess skärgård. Ön ligger ungefär 2 km från fastlandet, är stor till ytan, 6.5 km lång och upp till 2 km bred. Området består av 25 hushåll varav 15 är fritidsbostäder där samtliga bor i den västra delen av ön, närmast fastlandet ( figur 1). I dagsläget är de flesta av enskilda avloppslösningar äldre och ger inte tillräckligt rening. Trekammarbrunn med infiltration är den vanligaste avloppslösningen för de befintliga hushållen. Dricksvatten till samtliga hushåll distribueras från Södra Cell Mönsterås och kommunen är huvudman för distributionen. 3
Figur 1. Karta över Vållö med utritade fastigheter. Vallö har en platt topografi med tallhed och öppna åkrar (figur 1) och jordbruksmarken används idag som betesmark och för vall. Fiske är av ett högt intresse och prioriteras i området. Berggrunden består av sandsten och jordarten är sandig-moig morän vilken är en bra infiltrationsjord som gynnar grundvattenbildningen delar av området är dock starkt påverkat av svallning och tidvis är marklagren hårda och täta. Skärgården består av morän vilket är sällsynt i Sverige och denna skärgård är den största och framkommande av den typen. Därav är området ett Natura 2000-område med bevarandesyftet Att bevara och utveckla en unik moränskärgård med de naturvärden som finns knutna till det hävdade landskapet, olikåldriga och fuktiga skogsmiljöer, stränder, öar och mellanliggande vattenmiljöer med viktiga bottenstrukturer. Hela natura 2000-området är naturreservat. Hög skyddsnivå råder på ön upp till 300 meter från kusten. Metod Vid sammanställning av rapporten användes två metoder; kunskapssammanställning och VeVa. Verktyget VeVa För att jämföra de olika behandlingsmetoderna användes VeVa, ett verktyg i Excel. Verktyget är 4
utvecklat av företagen CIT Urban Water Management AB och Ecolopp AB för att göra jämförelse av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-lösningar i ett geografiskt område. Parametrarna som kan analyseras med VeVa är utsläpp till recipient, återföring av näring, dricksvattenanvändning, energianvändning, kapital- och driftskostnad, årskostnad, kostnad för den boende och miljökostnadsnyckeltal. Beräkningarna i VeVa grundade sig på ett antagande om 3 boende/hushåll med en hemmafrånvaro på 10 timmar/dag för de permanent boende. Friidsboende anats vara hemma hela dagen och spendera 3 månader i fritidshuset. De tre olika scenarier, klosettvattensortering med BDT-vatten till markbädd, markbädd med fosforfälla och enskilt minireningsverk, jämfördes med avseende på utsläpp till recipient, näringsåterföring och kostnader. Indata till VeVa innefattar områdesuppgifter samt litteraturvärden. Där indata har varit svår att hitta har värden från tidigare omvandlingsområden använts. Kunskapssammanställning Kretsloppsanpassning Ett kretsloppsanpassat avloppsystem är ett avloppsystem som går ut på att återanvända så mycket som möjligt av den näring i avloppsfraktioner som passerar systemet. Det innebär att sjöar och vattendrag skyddas från utsläpp av näringsämnen, eftersom näringen inte släpps ut lokalt utan samlas upp för spridning på produktiv mark. Ur ett återföringsperspektiv är fosfor, kväve och kalium mest intressant då det är dessa näringsämnen som behövs mest i jordbruket. Fosfatmineralen som används vid produktion av konstgödsel med fosfor minskar med tiden och därmed kommer konstgödselmedlet bli dyrare. Framställning av konstgödselkväve är energikrävande och att återföra näring från avlopp är ett steg mot ett långsiktigt hållbart samhälle. Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, som t.ex. avloppsvatten från slutna tankar, har en bättre sammansättning av olika näringsämnen än avloppsslam. Detta beror på att lösta ämnen såsom kalium samt mikronäringsämnen, samlas upp i den slutna tanken och kan omhändertas och återföras till åkermark. I ett reningsverk fastnar dessa ämnen inte i slammet utan leds ut med vattenfasen. Vid användning av slam från konventionella system varierar den potentiella återföringen av näringsämnena avsevärt. Fosfor kan återföras upp till 95 % och kväve till 18 %. I urinsorterade system och klosettvattensystem är andelen potentiell återföring betydligt högre. För klosettvattensystem kan fosfor återföras upp till 75 % och kväve upp till 91 %. Vid urinsortering kan upp till 40 % fosfor återföras och 63 % kväve. Förutom att en större andel av näringsämnena kan återföras vid sorterade system, förekommer kväve och fosfor i former som är mer växttillgängliga än vid konventionella system. Spridningsförlust av kväve är även mindre vid urinsorterade och klosettvattensystem. 5
Källsorterade avloppsfraktioner har också en större acceptans hos lantbruket. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har på nationell nivå tagit ett principbeslut om att det i första hand är avloppsfraktioner av toalettvattenkvalitet man vill ta emot. Det är därför en god idé att återföra avloppsvatten från slutna tankar till åkermark. Regerverk kring spridning av avloppsfraktioner Det är endast avloppsslam bland avloppsfraktioner som regleras av särskild lagstiftning. Regleringen görs i Föreskrift (SNFS 1994:2) om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. Enligt SNFS 1994:2 gäller att avloppsslam tillåts spridas på spannmål, oljeväxter, sockerbetor och potatis för stärkelseproduktion. Avloppslam får inte användas på: -på betesmark, -på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället, - på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd. -på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden. Då ingen specifik reglering finns för avloppsvatten från slutna tankar och andra avloppsfraktiner från enskilda avlopp bör miljöbalkens allmänna hänsynsregler tas till. Naturvårdsverkets allmänna råd om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall (NFS 2003:15) kan också vara tillämpbara. Spridningstider, gränser för tillåtna tillförda mängder samt regler för nedbrukning av slam och andra organiska gödselmedel anges av Jordbruksverkets Föreskrift (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket. Rekommendationer, normal- och hög skyddsnivå Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar (NFS 2006:7) används som referensvärde för normal och hög skyddsnivå i VeVa. Tabell 1 visar rekommendationen för reduktion av kväve, fosfor och BOD 7, biokemisk syreförbrukning, för de två skyddsnivåerna. Tabell 1. Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar Ämne Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Kväve, N - 50 % Fosfor, P 70 % 90 % BOD 7 90 % 90 % Etappmål i God bebyggd miljö Under riksdagens antagna miljömål om god bebyggd miljö fanns ett etappmål om avfall som preciserade att: senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.. I VeVa jämförs resultaten med detta etappmål. Regeringen valde 2010 att strukturera om bland miljömålen och Naturvårdsverket 6
fick i uppdrag att föreslå ett nytt etappmål för återföring av fosfor. Det förslaget innebär att senast 2018 kommer: Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Hygienisering och återföring av slam och andra avloppsfraktioner på ön Patogener finns framförallt i fekalier. Det som påverkar patogenernas överlevnad är främst temperatur, ph, ammoniakkoncentration, UV-strålning samt konkurrens med andra mikroorganismer. Dessa faktorer kan därmed användas för sig eller i en kombination för att hygienisera avloppsfraktioner. Klosettvatten från slutna tankar Latrin innehåller smittämnen och kan därför inte hanteras och spridas hur som helst tillskillnad från urin som innehåller få smittämnen. Innan man sprider latrinavfallet måste det hygieniseras. De två vanligaste tillvägagångsätten är kompost och lagring. Varmkompostlagring innebär att latrinet komposteras i en behållare under en vecka för att nå minst 50 C. Under komposteringen ska materialet röras om minst tre gånger så att allt material blir varmt. Långtidslagring innebär lagring under minst två år innan materialet används i trädgårdsodlingarna. Även om fekalierna ser ut och luktar som jord långt tidigare kan man inte vara säker på att det är smittsäkert förrän efter två år. Vid spridning av behandlade latrin i egen trädgård behövs en yta på 40-50 m 2 per person och år. Om latrin används för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och konsumeras råa, tex morötter, rekommenderas minst två växtsäsonger mellan spridning och skörd. I övriga fall, tex bärbuskar, majs eller potatis rekommenderas minst en växtsäsong mellan spridning och skörd. För blommor och annat som inte ska ätas kan tiden mellan spridning och skörd vara kortare. Slam från minireningsverk Slam från minireningsverk med slamavvattnare kan användas i trädgården som växtnäring. Vissa minireningsverk har en direkt ansluten slampåse som kan komposteras tillsammans med annat bioavfall. Vid ett eventuellt minireningsverk är det viktigt att välja ett verk som klara av att både vara i kontinuerlig drift och i fritidshus. Slam från slamavskiljare Slam från slamavskiljarna behandlas av de boende genom kompostering. Komposteringen av slammet ska ske i isolerade behållare. Botten och lock ska vara täta för att inte riskera att förorena grundvatten samt att behållarna är säkra från skadedjur. För att nedbrytningen ska fungera och för att minska luktolägenheter krävs en god syretillförsel därför behöver behållarna vara ventilerade. Behållarna kan antingen byggas själv eller köpas färdiga. Behållarna ska även inte placeras närmare än 5 m från fastighetsgränsen. En och samma kompost utan påfyllnad ska helst förvaras i 12 månader innan det sprids. Rekommenderat är att ha två stycken behållaren, en vilande och en aktiv påfyllningsbar kompost. 7
Det är viktigt att inte tillföra för mycket slam i taget, strömedel behövs blandas i. Strömedel är exempelvis flis, torra löv och bas, barkmull, färdig kompostjord och grovt sågspån. Slutprodukten från en väl fungerande kompostering är jordliknande och utan obehaglig lukt. Det färdiga kompostmaterialet bör i första hand användas som gödselmedel för prydnadsväxter och inte användas till grönsaker som äts råa. Mindre mängd slam och näring fås från en slamavskiljare där enbart BDT-vatten har passerat till skillnad från om både klosettvatten och BDT-vatten hamnar i slamavskiljaren. Fosfor från fosforfälla Det fosforbindande materialet består i de flesta fall av ett kalkbaserat material med ett högt phvärde och därav anses inte hygienisering nödvändig. Stor del av fosfor som fångas i fosforfällan är mer växttillgänglig än fosfor som fälls ut med kemikalier. Är materialet i lösvikt sker tömning med slamsugbil och om materialet är i en säck sker tömning med en kranbil. I de flesta fall är hanteringen av filtermaterial i säck enklare än hantering i lösvikt. Spridningen är enkel då en vanlig centrifugalspridare som används för spridning av mineralgödsel är också passande vid spridning av fosformaterialet. Beskrivning av VA-scenarier Större delar av Vållö behöver hög skyddsnivå. I miljönämndens Handlingsplan och riktlinjer för enskilt vatten och avlopp listas exempel på anläggningar som uppfyller kraven för hög skyddsnivå: -Minireningsverk med dokumenterad reningseffekt. -Slamavskiljning med efterföljande fosforavlastande markbädd samt våtmarker. -Toalettavlopp till sluten tank och efterföljande infiltration för BDT-avlopp. Modelleringen av enskilda VA-scenarier har försökt att efterlikna kraven så gott som möjligt och presenteras nedan. VA-scenario 1 Klosettvattensortering med rening av BDT i markbädd Det första scenariot är att klosettvatten sorteras från husets övriga avloppsvatten, BDT-vatten, och samlas upp i en sluten tank som sedan behandlas i en våtkompost för att slutligen kunna användas som gödslingsmedel. BDT-vatten renas lokalt i en markbädd, som kan läsas mer om i nästa scenario. Vid rening av BDT-vatten krävs en något mindre yta för markbädden till skillnad mot om allt avloppsvatten skulle renas i markbädden samt endast en tvåkammarbrunn som slamavskiljare. Nedan visas hela förloppet för scenario 1 i VeVa (figur 3). Fördelen med detta system är att det ger ett bra smittskydd, miljöskydd och goda möjligheter till näringsåterföring. Systemet har även visat sig vara väldigt driftsäkert och flexibelt. Nackdelen är att systemet kräver separata ledningar från toaletten, samt för att hålla klosettvattnet koncentrerat, extremt snålspolande toaletter. 8
Figur 2 Scenario 1, klosettvattensortering och BDT-vatten till markbädd. Illustrationen visar hanteringskedjan i VeVa. Klosettvatten källsorteras och samlas upp i en sluten tank. För att tanken inte ska behöva tömmas för ofta krävs att klosettvattnet är så koncentrerat som möjligt. Detta gör att i huset kräver systemet en extremt snålspolande toalett, helst rekommenderas vakuumtoaletter och dubbla ledningssystem för klosettvatten och BDT-vatten. Med vakuumtoaletter kan spolvolymen hållas låg då toaletten spolas genom att vakuum aktiveras några sekunder just under spolningen och tömmer luktlåset. Vatten används endast till att skölja toalettskålen och säkerställa funktionen hos luktlåset. Dock kan användarvänligheten sjunka då vakuumtoaletter låter mer än vanliga toaletter. Vakuumenheten placeras vid huset eller direkt vid uppsamlingstanken. Den separata hanteringen av klosettvattnet gör att nästan alla närsalter, smittämnen och det organiska materialet i avloppsvattnet inte behöver behandlas lokalt utan transporteras bort. Det är särskilt bra för områden där lämplig recipient saknas eller där risk för förorening av grundvattnet finns. Samtidigt skapar detta bra förutsättningar för återföring av närsalter till odlad mark. Scenariot förutsätter dock att klosettvattnet hygieniseras först. Våtkompostering är en biologisk behandlingsmetod som hygienisera bland annat klosettvatten så det kan användas som gödselmedel. Det är en aerob nedbrytningsprocess för flytande organiskt avfall där en aktiv syretillförsel är nödvändig. När avfall behandlas genom våtkompostering stabiliseras och hygieniseras materialet genom att bakterier bryter ner det organiska materialet som samtidigt avger värme. Våtkompostering sker vanligen i en sluten reaktor där för- och efterlagren normalt är täckta. Detta minimerar kväveförlusterna så att den komposterade restprodukten innehåller merparten av växtnäringen från den ingående materialblandningen. En stor del av kväveinnehållet övergår vid komposteringen från organiskt bundet kväve till mer växttillgängligt ammoniumkväve. Detta skapar goda möjligheter för att sluta kretsloppet för näringsämnen då avfallet kan återföras till jordbruket. Årskostnaden för ett klosettsorterande system med sluten tank är framförallt driftskostnader för tömning och tillsyn av tanken. Då systemet kräver snålspolande toaletter och dubbel leddragning, innebär det också en ökad investeringskostnad. Avståndet mellan toalett och tank bör inte vara för långt och lutningen på ledningen ska följa tillverkarens rekommendationer. En sluten tank bör inte vara mindre än 6 m 3 för ett permanenthus och vara försedd med ett nivålarm. Tanken ska vara placerad så att den är lättåtkomlig för tömning och ska tömmas minst en gång per år. Kostnader för markbädden tillkommer även, se alternativ scenario 2. 9
VA-scenario 2- Markbädd med fosforfällning Det andra alternativet för att lösa hanteringen av avloppsvatten på Vållö var markbäddar med fosforfälla och slamavskiljare. I anslutning till markbäddarna bör en efterföljande våtmark anläggas, men ett sådant alternativt finns inte i VeVa. Figur 3. Scenario 2,markbädd med fosforfälla. Illustrationen visar hanteringskedjan i VeVa När markbädd med fosforfälla används som avloppsvattenrening går avloppsvattnet först till en slamavskiljare, en trekammarbrunn. Slammet från slamskiljaren körs sedan till ett kommunalt reningsverk (figur 3). Avloppsvattnet pumpas sedan till en markbädd och sist till en fosforfälla. Fosforreningen sker i ett filter med fosforbindande material. Markbäddar bedöms klara av att rena avloppsvattnet från fosfor i hög skyddsnivå. Markbädden med fosforfällan släpper ut ytterst lite fosfor och kadmium till vatten men släpper ut en större del kväve. Dock minskar effektiviteten av fosforreningen med tiden och materialet i fosforfällan måste bytas ut. Rening av avloppsvatten i en markbädd består av en kombination av kemiska, biologiska och fysikaliska processer i markmaterialet, som vanligen består av sand. Den biologiska reningen i en markbädd sker i en biofilm som växer på bäddmaterialet, där sker den större delen av BOD 7 - reduktion. Om en markbädd kombineras med urin- eller klosettvattensortering blir belastningen av fosfor och kväve på markbädden mycket låg. Återföring av kväve från markbäddar till produktiv mark är svårt eftersom att kvävet inte samlas in. Från fosforfällan skulle fosfor kunna samlas in och återföras som gödsel. Ett problem med fosforfilter är att dessa filter även kan binda stora mängder kadmium vilket är positivt då kadmiumet inte sprids till recipienten men negativt ur återföringssynpunkt. Hur stor mängd kadmium som binds in beror bland annat på vilken typ av material som används i fosforfällan. I framtiden kan det bli möjligt att kadmium binds på ett ställe i fosforfiltret medan fosfor binds skilt från kadmiumet. Det skulle medföra att växtnäringen kan tillföras åkern utan att kadmium riskerar att spridas. Markbädden dimensioneras efter hur många hushåll som ska använda avloppsanläggningen. Ungefär 20-50 m 2 markyta per hushåll är en lämplig storlek på markbädden, ytan varierar beroende på markförhållanden och hur stora försiktighetsmått som skall tas för förändringar i volym avloppsvatten. Tekniken är väl beprövad och anses vara säker utifrån brukarens perspektiv. 10
Fördelar med en markbädd med fosforfälla är att det är ett driftsäkert och flexibelt system, har en bra fosforrening och smittskydd samt att det kräver relativt lite underhåll. Ytterligare en fördel med markbäddar är att de inte luktar. En nackdel är att vissa kommuner inte kan ta emot filtermaterial men även att markbädd tillsammans med fosforfälla inte alltid ses som tillräckligt hög rening av kväve. I avloppsanläggningen kan en efterföljande våtmark ingå för att komplettera reningen. Våtmarker används inom avloppsvattenrening för att reducera mängden fosfor men framförallt kväve. Våtmarken kan minska vattnets innehåll av näringsämnen på flera olika sätt, vanligen genom växtupptag, sedimentation av partiklar samt bakteriella processer. Slamtömning av slamavskiljaren sker normalt en gång per år. Tillsyn av slamavskiljaren och markbädden sker en till två gånger per år. Markbädden är användarvänlig för brukaren då den ej kräver mycket underhåll. I slamavskiljaren kontrolleras att det inte står slam i sista kammaren och att alla rör är hela. När markbädden kontrolleras ska det inte växa buskar över markbädden, det ska inte stå vatten i luftningsrören samt att det inte ska stå något slam i fördelningsbrunnen. Bytet av det fosforbindande materialet sker med ett till tre års mellanrum. Om en fastighet vill investera i en markbädd med fosforfälla som avloppsanläggning beror investeringskostnaden på förhållandena där markbädden byggs. De största driftskostnaderna för den här typen av avloppsanläggning är slamtömning, tillsyn av markbädden samt byte av det fosforbindande materialet som vanligen är kalkbaserat. VA-scenario 3- Enskilt minireningsverk Det tredje alternativet är att varje hushåll har ett minireningsverk där blandat avlopp behandlas (figur 4). Slammet från minireningsverket behandlas i ett centralt reningsverk där restprodukten kan användas till biogas eller återföras till åkermark. Tekniken som används för rening i minireningsverk är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial. Anläggningarna varierar dock mycket i storlek, kostnad, utseende och även i kapacitet. Gemensamt är att de i hög grad är automatiserade vad gäller kemisk fällning, pumpning och luftning av den biologiska reningen. De levereras i ett skick som innebär att de kan installeras direkt och användas. 11
Figur 4. Scenario 3, enskilt minireningsverk. Illustrationen visar hanteringskedjan i VeVa. De flesta minireningsverk placeras under mark, ytbehov ca 3-10 m 2. Vissa modeller kan placeras ovan mark, i isolerat utrymme så som källare eller garage. Provtagningsmöjlighet ska finnas på utgående vatten. Slamtömning sker 1-2 gånger per år och utförs av kommunens slamentreprenör. Vissa minireningsverk har slamavvattnare, vilket innebär att man själv tar hand om sitt slam. Detta görs lämpligen i en latrinkompost, och innebär en viss brukarinsats några gånger per år. Detta kan vara lämpligt för platser där slamtömningen är svår eller dyr. Brukarens ansvar består i att fylla på kemikalier vid behov samt att titta till verket då och då. Anläggningen bör förses med larmfunktion som indikerar driftsstopp eller om påfyllning av kemikalier behövs. Vid stabil drift utan störningar uppnås mycket god reduktion av fosfor och BOD i ett minireningsverk, medan reduktionen av smittämnen är mer osäker. I de flesta minireningsverk är reduktionen av kväve relativt låg. Resultat Resultatet i studien bygger på analys i VeVa. Från VeVa visas utsläpp av kväve och fosfor till recipienten, återföring av näring samt kostnader för de tre olika alternativen. Scenario 1, klosettvattensortering med BDT-vatten till markbädd, är förkortat i figurerna till : Enskilt ST, BDT- >MB Enskilt. Scenario 2, enskild markbädd med fosforfälla är förkortat till MB+P-fälla. Scenario 3, enskilt minireningsverk är förkortat till: Enskilt, Mini-ARV. Utsläpp till recipient Vid hög skyddsnivå ska 50 % av kvävet renas. Endast scenario 1 klarar av att minska utsläppet av kväve till recipienten. Varken scenario 2 och 3 klarar i modellen den höga skyddsnivån (figur 5). Det bör emellertid finnas minireningsverk på marknaden som kan klara hög skyddsnivå avseende kväverening. 12
Figur 5. Kväve till recipienten för de tre scenarier samt det befintliga avloppet. Den streckade linjen anger den rekommenderade kravnivån i området med högt miljöskydd enligt Naturvårdsverket. Samtliga scenarier klarar av gränsen för hög skyddsnivå för rening av fosfor, det vill säga ett krav på rening av fosfor upp till 90 %. Scenario 2 har en större marginal till skyddsnivån än de två andra scenarierna. Dagens befintliga avlopp på Vållö beräknas ha höga utsläpp av fosfor till recipienten (figur 6). Fosfor till recipient Normal skyddsnivå: 70% Hög skyddsnivå: 90% kg/boende,år 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Figur 6. Fosfor till recipienten från de tre scenarier samt det befintliga avloppet. De streckade linjerna anger rekommenderade kravnivåer enligt NV. 13
Återföring näring Scenario 1, klosettvattensortering med BDT-vatten till markbädd, medför största återföringen av växttillgängligt kväve till produktiv åkermark (figur 7). Observera att ingen värden visas i vertikalt led, men ett förhållande mellan alternativen kan ses. Växttillgänglig N till åker N i slam N i filtermat N i fek vatten Figur 7. Förhållandet mellan växttillgängligt kväve till åkermark från de tre scenarier. Scenario 1 och scenario 3 medför lika stor återföring av fosfor till åkermark och alternativ 2 medför en mindre mängd (figur 8). 0,25 Växttillgänglig P till åker 0,20 kg/boende,år 0,15 0,10 0,05 0,00 P i slam P i filtermat P i fek vatten P i matavfall Figur 8. Växttillgängligt fosfor till åkermark från de tre scenarier 14
Fosfor kan återföras på flera olika sätt. I kommande figur inkluderar såväl lätt- som svårtillgänglig fosfor till åkermark samt till jordtillverkning eller deponi (figur 9). De streckade linjerna visar riksdagens miljökvalitetsmål om procentandel fosfor som senast år 2015 ska ha återförts till produktiv mark och åkermark. I denna studie kan detta mål ses som en riktning inför framtidens etappmål för 2018, minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark. Ingen av scenarierna når miljökvalitetsmålet för återföring av kväve till produktiv mark. Fördelning av P-total från avloppsprodukter kg/boende,år 0,2 0,1 0,0 Till åker växttillg-p Till åker svårtillg-p Till jordtillverkning eller deponi Mål för återföring till produktiv mark: 60% Mål för återföring till åkermark:30% Figur 9. Fördelning av P-total från avloppsprodukter i de tre scenarier Scenario 3 ger upphov till en betydligt större andel kadmium som hamnar i åkermark till skillnad från scenario 1 och 2 (figur 10). 15
mg/boende,år 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Cd till åker Cd i slam Cd i filtermat Cd i fek vatten Figur 10. Kadmium till åkermark från de tre scenarierna Kostnader Resultat från VeVa visar kapital-, drift och underhåll- och årskostnader. Kapitalkostnaden för samtliga scenarier varierar inte avsevärt. Scenario 3, minireningsverket, har högst kapitalkostnad med cirka 3 200 kr/boende och år (figur 11). Kapitalkostnad kr/boende,år 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Ledningar på tomt Avloppsrening Figur 11. Kapitalkostnader för de tre scenarier 16
Kostnaden för drift och underhåll varierar mer än för kapitalkostnaden bland scenarierna. Trots det har minireningsverket högst kostnad för drift och underhåll och scenario 1, klosettvattensortering, minst (figur 12). Drift o underhåll kr/boende, år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Ledningar utom tomt Ledningar inom tomt Avloppsrening Figur 12. Kostnader för drift och underhåll för de tre scenarier Årskostnaden för scenario 3 är högst och lägst för scenario 1 (figur 13). 17
Årskostnad kr/boende,år 8000 6000 4000 2000 0 Drift och underhåll Kapitalkostnad Figur 13. Årskostnad för de tre scenarier Diskussion Kretsloppsanpassning och lokalt omhändertagande av slam För att behandla avloppsvatten på Vållö samt att omhänderta slam och andra avloppsfraktioner lokalt finns alternativ men vissa av dem kräver mer intresse och tid från brukarna än andra. Ur brukarnas perspektiv hade sannolikt en installation av ett lokalt konventionellt reningsverk varit det lättaste alternativet. På grund av den stora variationen av antal boende sommartid och resten av året skapar det en svårighet i att hålla driften igång korrekt på ett reningsverk. Ett reningsverk fungerar bäst vid en kontinuerlig belastning och att ha en anställd på Mönsterås kommun som ansvarar för ett sådant reningsverk är inte ekonomiskt. Att brukarna själva tar hand om avloppsfraktionerna innebär en minskad kostnad för slamtömning men det innebär också lite insats och engagemang från brukarens sida. På grund av öns geografiska läge så minskar lokal behandling och omhändertagande av slam transporter in till fastlandet. Transporten av slam och andra restprodukter kan fungera väl sommartid men vid sämre väderförhållande kan det orsaka svårigheter. Att förse boende med kunskap kring näringsåterföring och fördelarna för miljön kan det förhoppningsvis väga upp nackdelarna kring den extra brukarinsatsen. Förutom insats av brukarna för näringsåterföring behövs även markyta på ön för att kunna sprida avloppsfraktionerna. En närmare studier på hur stora mängder gödselmedel som skapas av avloppsfraktioner och slam samt beräkning av spridningsarean har inte gjorts på grund tidsramen på projektet. Med tanken på antalet permanent boende och endast en ökning av boende under sommaren bör det finnas tillräckligt med markyta för slammängderna, men en närmare studie är att rekommendera. 18
Alla modellerade behandlingsmetoder för slam och klosettvatten stämmer inte överens med det verkliga möjliga scenariot på ön, just på grund av önskemål om lokalt omhändertagande av avloppet. Istället för en våtkompostanläggning är långtidslagring en lämplig metod för hygienisering av klosettvattnet på Vållö. Det komposterbara materialet kan boendena själva sprida i sina rabatter eller trädgårdsodlingar enligt skrivna rekommendationer om tid mellan spridning och skörd. Slam från slamavskiljare från ett eventuellt framtida scenario av 1 eller 2 behandlas inte i ett centralt reningsverk utan i en kompostering. Slutprodukten kan då användas av de boende i trädgården enligt tidigare skrivna rekommendationer. Enskild behållare per hushåll är lämpligt men även en gemensam anläggning där markägare på Vållö kan använda komposten för spridning på deras jordbruksmark för exempelvis spannmål. För spridning av fosformaterial är det lämpligast att en lokal entreprenör som har ett fordon med kranbil sköter hämtningen av materialet tillsammans med spridningen på jordbruksmark. Om installation av minireningsverk med slamavvattnare eller med en direkt slampåse sker är det lätt för brukarna att använda slammet i sin egen kompost alternativt till en lokal entreprenör med jordbruksmark. Det bör dock väljas ett minireningsverk som har förmågan att både vara i kontinuerlig drift som vid ett fritidshus. VeVa Uppskattningen av kapital-, drifts- och underhållskostnader för de olika alternativen gjordes helt och hållet i verktyget VeVa. Fördelen var att många väl motiverade och tidigare testade litteraturvärden kunde användas. Nackdelen var att alternativen som fanns i VeVa inte var exakt lika de alternativen som studerades därav kan de verkliga värdena på kostnaderna variera. Däremot visas ett bra förhållande för kostnaden mellan de olika alternativen. En ytterligare nackdel var att VeVa är ett verktyg som är gjort för att ge en uppskattning av hela VA-lösningar, det vill säga att även dricksvattenproduktion är inräknat i beräkningarna. Då detta projekt ämnade till att endast studera avloppslösningar, sattes alla dricksvattenrelaterade värden i verktyget till noll. Hur detta påverkade beräkningarna i verktyget är svårt att säga, men då inga dricksvattenkostnader kom med i de slutliga resultaten verkar metoden ha fungerat bra. Fosforfällan med markbädd anses inte alltid vara en tillräcklig god reduktion av kväve. En intilliggande våtmark hade varit ett mer optimalt scenario, men tyvärr fanns inte ett sådant alternativ i VeVa. Hade en våtmark inkluderats i beräkningarna hade utsläppen från alternativ 2 minskat, eftersom en våtmark effektivt renar kväve. Samtidigt skulle en våtmark medföra större kostnader, detta i form av bland annat konstruktion, ledningsdragning och underhåll. Resultaten från VeVa visar alltså, i förhållande till om en våtmark hade inkluderats, ett för högt utsläpp av näringsämnen samt en för låg kostnad för alternativ 2. Vid inrättande av eventuellt scenario 2, markbädd med fosforfälla, bör kommunen se över möjligheterna och kostnaden för en våtmark. Ekonomi är oftast den avgörande faktorn vid projektering och i den här studien bör ekonomiaspekterna ses som en riktning. Årskostnad för ett minireningsverk på varje tomt, scenario 3, är det dyraste scenariot medan scenario 1 har något lägre årskostnad än scenario 2 markbädd med fosforfälla. En intilliggande våtmark i scenario 2 hade medfört en större kostnad. 19
Sammanfattande diskussion Scenario 1, klosettvattensortering med BDT-rening i markbädd, når sammanlagt bäst resultat för utsläpp av kväve och fosfor till recipienten. Den når den höga skyddsnivå både för rening av fosfor och kväve. Vid en implementering av våtmark i scenario 2 med fosforfälla och markbädd hade bättre resultat nåtts gällande utsläpp av kväve. Scenario 1 bidrar även till mest växttillgängligt kväve till åker men bidrar med lika mycket växttillgängligt fosfor till åker som scenario 2, minireningsverk. Årskostnad för ett minireningsverk på varje tomt, scenario 3, är det dyraste scenariot medan scenario 1 har något lägre årskostnad än scenario 2 markbädd med fosforfälla. Implementeringen av en eventuell våtmark hade medfört en större kostnad. Resultaten i VeVa hade en del felkällor och därför kan riktigheten i de exakta siffrorna som erhölls diskuteras. Framförallt fanns stora osäkerheter i de ekonomiska beräkningarna eftersom dessa baserades på parametrar som uppskattades i projektet. Dock ansågs resultatet vara tillförlitligt i stora drag samt att förhållandet mellan de olika alternativen var korrekt. Metoder för ett kretsloppsanpassat avloppsystem finns, men det behövs både en liten andel intresse och insats av brukarna på ön för att göra det möjligt. Lokala avloppslösningar, lokalt omhändertagande av slam och lokal återföring av näringsämnena på ön bidrar till att nå riksdagens miljökvalitetsmål men underlättar även annars nödvändiga transporter till fastlandet. Kommunen bör i nästa steg se över intresset för brukarna att själva använda slammet och andra avloppsprodukter alternativt finna en lokal entreprenör för att möjliggöra transport och spridning på ön. 20
Referenser Urban water management, www.urbanwater.se Avloppsguiden, http://husagare.avloppsguiden.se Naturvårdsverket, www.naturvårdsverket.se Lantbrukarnas riksförbund, www.lrf.se VA-plan, Mönsterås kommun Översiktsplan, Mönsterås kommun Handlingsplan för enskilt vatten och avlopp, Mönsterås kommun 21
Ärende 144 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-09-01 KS 2016/000228-5 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Per Nygren E-post: per.nygren@oskarshamn.se Tel: +46 0491-76 42 88 Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på motion nr 1/16 - Kostnadsfria sommaraktiviteter för barn vars familjer uppbär försörjningsstöd Förslag till beslut Motion nr 1/16 besvaras med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Ärendet I motion nr 1/16 från Britt-Marie Sundqvist (SD) och Sverigedemokraternas fullmäktigegrupp föreslås följande: - att satsningar sker för alla barns jämlika fritid inom Oskarshamns kommun, - att ansökan om statligt stöd för att skapa och genomföra kostnadsfria sommaraktiviteter genomförs, - att föreningar tillfrågas om delaktighet och förslag till meningsfulla aktiviteter under ansvar, - att berörda nämnder fortlöpande informerar i KS. Yttrande från bildningsnämnden Bildningsnämnden har genom beslut (2016-08-17, 69) lämnat ett yttrande i ärendet. Av detta yttrande framgår bland annat att bildningsförvaltningen har ansökt om och beviljats ett bidrag på 346 846 kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Detta bidrag har under sommaren 2016 använts till att genomföra två olika kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och unga i åldrarna 6-15 år, projekten Alla ska bada och Teknikkoll. Rolf Persson Kommundirektör Per Nygren Kommunsekreterare Beslutsunderlag
PROTOKOLL Sida 1 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-17 69 Dnr BN 2016/000091-2 Remiss - Yttrande över motion nr 1/16: Kostnadsfria sommaraktiviteter för barn vars familjer uppbär försörjningsstöd Bildningsnämndens beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över motion nr 1/16. 2. Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Ärendet Kommunstyrelsen har till bildningsnämnden överlämnat en motion från Sverigedemokraterna (SD) för yttrande. Huvuddragen i motionen handlar om att genomföra kostnadsfria sommaraktiviteter för barn vars familjer uppbär försörjningsstöd och att söka statligt stöd via Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällsfrågor. Yttrande Bildningsförvaltningen ska bidra till ett gott liv för varje barn och ungdom. I förvaltningens uppdrag ligger att alla kommuninvånare ska ges möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att delta i och ta del av olika former av kultur- och fritidsverksamhet samt utbildning. Som ett led i detta har förvaltningen under våren 2016 ansökt om och beviljats ett bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på 346 846 kronor som stöd för genomförande av kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Syftet med statsbidraget från MUCF är att stödja kommuner i arbetet med att erbjuda barn och unga kostnadsfria aktiviteter under sommarledigheten. Dessa aktiviteter ska stimulera barns personliga utveckling, vara integrationsfrämjande samt skapa inkluderande mötesplatser för barn med olika social bakgrund. Bildningsförvaltningen har under sommaren 2016 genomfört två olika kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och unga i åldrarna 6-15 år med stöd av bidraget från MUCF, projekten Alla ska bada och Teknikkoll. Bildningsförvaltningen anser att motionen kan besvaras med hänvisning till förvaltningens övergripande uppdrag och utifrån beskrivningen av de satsningar på kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och unga som genomförts under sommaren 2016. Ärendets behandling Förvaltningen föreslår följande: 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över motion nr 1/16. 2. Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Bildningsnämndens arbetsutskott föreslår 2016-08-08, 71, att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL Sida 2 Bildningsnämnden Sammanträdesdatum 2016-08-17 69 fortsättning Dagens sammanträde Bildningschef Matz Ingvarsson och fritidschef Daniel Stenberg föredrar ärendet. Fritidschef Daniel Stenberg svarar på frågor. Magnus Larsson (C) yrkar för Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bifall till arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att bildningsnämnden beslutar bifalla detta. Bildningsnämnden godkänner att Jan Johansson (SD) och Michael Erlandsson (SD) lämnar en protokollsanteckning i ärendet. Protokollsanteckning Jan Johansson (SD) och Michael Erlandsson (SD) antecknar följande till protokollet: Sverigedemokraterna reserverar sig mot förvaltningens tjänsteutlåtande. Sverigedemokraterna anser inte att kraven i Sverigedemokraternas motion har blivit uppfyllda. Beslutsunderlag Bildningsnämndens arbetsutskott, 2016-08-08, 71 Tjänsteutlåtande 2016-08-01 med bilagorna: - Alla ska bada - Teknikkoll Motion nr 1/16 Skickas till För kännedom: Fritidschefen För åtgärd: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2016-08-01 BN 2016/000091-2 Tjänsteställe/handläggare Bildningsförvaltningen Fritidskontoret Daniel Stenberg E-post: daniel.stenberg@oskarshamn.se Tel: 0491-76 4016 Bildningsnämnden Remiss - Yttrande över motion nr 1/16: Kostnadsfria sommaraktiviteter för barn vars familjer uppbär försörjningsstöd Förslag till beslut 1. Bildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar detta till kommunstyrelsen som bildningsnämndens yttrande över motion nr 1/16. 2. Bildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige besvarar motionen med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Ärendet Kommunstyrelsen har till bildningsnämnden överlämnat en motion från Sverigedemokraterna (SD) för yttrande. Huvuddragen i motionen handlar om att genomföra kostnadsfria sommaraktiviteter för barn vars familjer uppbär försörjningsstöd och att söka statligt stöd via Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällsfrågor. Förvaltningens yttrande Bildningsförvaltningen ska bidra till ett gott liv för varje barn och ungdom. I förvaltningens uppdrag ligger att alla kommuninvånare ska ges möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att delta i och ta del av olika former av kultur- och fritidsverksamhet samt utbildning. Som ett led i detta har förvaltningen under våren 2016 ansökt om och beviljats ett bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på 346 846 kronor som stöd för genomförande av kostnadsfria sommarlovsaktiviteter. Syftet med statsbidraget från MUCF är att stödja kommuner i arbetet med att erbjuda barn och unga kostnadsfria aktiviteter under sommarledigheten. Dessa aktiviteter ska stimulera barns personliga utveckling, vara integrationsfrämjande samt skapa inkluderande mötesplatser för barn med olika social bakgrund. Bildningsförvaltningen har under sommaren 2016 genomfört två olika kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och unga i åldrarna 6-15 år med stöd av bidraget från MUCF, projekten Alla ska bada och Teknikkoll. Bildningsförvaltningen anser att motionen kan besvaras med hänvisning till förvaltningens övergripande uppdrag och utifrån beskrivningen av de satsningar på kostnadsfria sommarlovsaktiviteter för barn och unga som genomförts under sommaren 2016. Matz Ingvarsson Bildningschef Daniel Stenberg Fritidschef
TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2016-08-01 BN 2016/000091-2 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2016-08-01 med bilagorna: - Alla ska bada - Teknikkoll Motion nr 1/16 Skickas till För kännedom: Fritidschefen För åtgärd: Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Landets kommuner får dela på 200 miljoner kronor för att ordna gratis aktiviteter för barn under sommarlovet 2016. Aktiviteterna ska vara kostnadsfria, så att barn från fattiga familjer kan delta. Det är barn i åldersgruppen 6 till 15 år som ska få en möjlighet till sommaraktiviteter. Programmen ska stimulera både flickors och pojkars deltagande, främja integration och skapa nya kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund. Projektbeskrivning Alla barn i Oskarshamns Kommun mellan årskurs 1-9 erbjuds gratis bad i Arena Oskarshamn v.26-32. Målet är att alla barn mellan årskurs 1 till 9 går till simhallen minst 2 ggr per person. Simhallen ska då erbjuda meningsfulla aktiviteter som skapar kontaktytor mellan olika socioekonomiska grupper och främja integration. För att nå rätt ungdomar delas band ut till alla mellan årskurs 1-9. Dessa band delas ut av klassföreståendaren till eleverna. Borttappade band ersätts ej. På det sättet ser vi till att insatsen blir pricksäker, dvs. att det är ungdomar som går i skolan i Oskarshamns Kommun som kan ta del av projektet. Dem som går i årskurs 1-4 får en färg på sina band. Dessa barn ska gå i en vuxens sällskap. Entré för den vuxne ingår. Barn i årskurs 5-9 får en annan färg på bandet. Barn i årskurs 5-9 får gå utan vuxens sällskap om nedanstående regler uppfylls. Entré för vuxen ingår ej. Samtliga barn under 10 år, och besökare under 18 år som inte kan simma, måste ha en simkunnig vuxen person (minst 18 år) med sig hela tiden. Den vuxne ansvarar för barnet och barnets säkerhet samt ska kunna hjälpa till vid ombyte med mera. Postadress/Besöksadress Telefon Fax Hemsida E-post adress Döderhultsvägen 5 0491-882 01 0491-882 06 www.oskarshamn.se/arena erika.sander@oskarshamn.se 572 31 Oskarshamn
Ett par veckor innan banden delas ut går en information ut till alla föräldrar om projektet. Innan dess har lärare och rektorer informerats om projektet då deras delaktighet är avgörande för att projektet ska fungera. Gratisbadet begränsas till v.26-32, mån-fre, kl.10:00-16:00. Vi anställer en värd som håller i aktiviteterna för barnen. Aktiviteterna kommer att vissa dagar vara frivilliga och andra dagar obligatoriska, något som kommer framgå av ett aktivitetsprogram. Feriearbetare kommer att involveras i att skapa en bra upplevelse för barnen/ungdomarna. Barn som är delaktiga i aktiviteterna som ska främja kontakt mellan ungdomarna men även simkunnighet, vattensäkerhet bjuds på glass eller liknande efter aktiviteten. Varje dag genomförs minst en aktivitet. Barn/ungdom som har avvisats från simhallen blir av med sitt band och kan därmed inte bada gratis under resten av sommaren. Fritidskontoret avser att söka 40 kr per barn som badar under perioden. Dock behöver nedanstående fasta kostnader täckas oavsett hur många badande som besöker oss. Intäktsbortfallet för barn/ungdomar som besöker oss uppskattar vi till 250 tkr (6250 bad á 40 kr). Intäktsbortfallet för vuxna som följer med sina barn (årskurs 1-4) uppskattar vi till 165 tkr (2750 bad á 60 kr) Budget Gratisbad barn 4-6 år Utbildning sommarpersonal Annonser Personal Festivalband Aktiviteter Övrigt Tot 10 tkr 10 tkr 10 tkr 70 tkr 15 tkr 25 tkr 5 tkr 145 tkr Fritidskontoret 2016-04-19 Postadress/Besöksadress Telefon Fax Hemsida E-post adress Döderhultsvägen 5 0491-882 01 0491-882 06 www.oskarshamn.se/arena erika.sander@oskarshamn.se 572 31 Oskarshamn
Vecka 26: (måndag till fredag 10:00-16:00) Äventyrsbad. Vi början sommaren med klassiskt äventyrsbad med allt vad det innebär. Spacebowl, vattenrutschbana, hopp och lek med mera står på schemat. Ansvarig ALLA SKA BADA! - personal finns på plats för barnen. Vecka 27: (måndag till fredag 10:00-16:00) Volleyboll. Vecka två är det Volleyboll som gäller. I varmvattensbassängen kommer ett volleybollnät sättas upp och flera bollar kommer att finnas tillgängliga. Volleyboll kommer att spelas 30 minuter i taget (10.30 11.00, 11.30 12.00, 12.30 13.00 osv.) och uppehåll för allmänheten den andra halvtimman. Vecka 28: (måndag till fredag 10:00-16:00) Ta simmärken. Vecka tre kan man ta simmärken. Under veckan kommer ALLA SKA BADA! - personal finns tillgänglig för att ta simmärken (broschyr med simmärken finns i simhallen). Prata med personalen och be dem kolla på när ett simmärke ska tas. Få med dig ett märke gratis hem (av värde 30kr) och vill du ta fler märken finns dessa att köpa för 30:- i reception. Vecka 29: (måndag till fredag 10:00-16:00) Testa livräddning. Under vecka fem kommer man få prova på att testa livräddning. Vikten i att kunna livrädda någon är otroligt stor och under denna vecka kan man se hur det går till. Testa alltifrån att bogsera någon till att hämta en docka på botten, använda livboj mm. Vecka 30: (måndag till fredag 10:00-16:00) Wobbly Bridge. Vecka fyra kan man springa på Wobbly Bridge. Det är en vinglande bro man ska försöka springa på utan att ramla i vattnet. Vecka 31: (måndag till fredag 10:00-16:00) Vattenpolo. Under nästa sista vecka kör vi vattenpolo. Två flytande mål och flertalet bollar kommer att finnas tillgängligt, där det gäller att ta sig till målet och lägga i bollen. Vattenpolo kommer att spelas 30 minuter i taget (10.30 11.00, 11.30 12.00, 12.30 13.00 osv.) och uppehåll för allmänheten den andra halvtimman. Vecka 32: (måndag till fredag 10:00-16:00) Simma på tid. Under sista kommer man kunna ta tid hur snabbt man kan simma 25- och 50 meter. Testa flera gånger, simma bröstsim eller varför inte ryggsim(?) och försök förbättra tiden. VÄLKOMNA TILL ALLA SKA BADA! OCH ARENA OSKARSHAMN
HA KUL OCH TJÄNA TUSEN SPÄNN UNDER TIDEN!
TEKNIKKOLL FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ TEKNIK! Välkommen till Teknikkoll. Under två veckor får du lära dig mer om teknikbranschen, testa hur det fungerar i verkligheten, besöka intressanta företag och jobba med supercoola teknikprylar. Vi har fixat massor med roliga, spännande och lärorika aktiviteter. Du kommer bland annat att få prova på svetsning, skapa egna modeller i CAD, prova en 3D-scanner, bygga elektroniska byggsatser, labba, meka och lösa problem samtidigt som du har ditt livs sommaräventyr. Det kommer att bli lärorikt och spännande men framförallt kommer vi att ha kul tillsammans! Det är också ett utmärkt tillfälle för dig som funderar på att söka till en teknikutbildning på gymnasiet (El- och energiprogrammet, Industritekniska programmet och Teknikprogrammet) att känna på om det är något för dig. Dessutom får du en ersättning på 1000 kronor! Teknikkoll riktar sig till dig som går i 8:an och pågår från måndagen den 15 juni till onsdagen den 24 juni (midsommarafton ledig), klockan 9-15. Det finns endast 24 platser, först till kvarn gäller! Anmäl dig på www.oscarsgymnasiet.se (senast 8 maj) och börja planera din bästa sommar!
TJÄNA TUSEN SPÄNN! Skapa 3D-modeller i CAD-program Skriva ut modeller med 3D-skrivare Bygga elektroniska byggsatser och ta hem Skruva och meka med pumpar och ventiler Laborera, styra vatten och luftflöden i processverkstad Prova svetsning, plåtbearbetning och skärande bearbetning Studiebesök Ha kul tillsammans med andra Tjäna tusen spänn!
Teknikkoll är ett initiativ från Teknikcollege Östra Småland i samverkan med Oscarsgymnasiet, Vimmerby gymnasium och Mönsteråsgymnasiet. Syftet är att ge elever i årskurs 8 en introduktion till teknik och visa på alla de möjligheter som finns inom teknikbranschen. Läs mer på: www.blianvandbar.nu kreation.se 14-0050