Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion

Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL... 7 Indikatorer för vård vid astma hos vuxna...15 Indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar...23 Indikatorer för vård vid KOL...33

Om indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer för Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. De flesta är i dag möjliga att mäta med hjälp av befintliga datakällor medan de övriga är så kallade utvecklingsindikatorer. Med det menar vi att indikatorerna behöver utvecklas ytterligare för att det ska vara möjligt att följa upp dem på nationell nivå. Vissa utvecklingsindikatorer kan ändå följas upp på lokal eller regional nivå. Indikatorerna är fördelade på följande områden: övergripande indikatorer som framför allt speglar resultatmått som dödlighet och återinläggningar samt registreringsgraden i kvalitetsregister (8 indikatorer) astma hos vuxna (15 indikatorer) astma hos barn och ungdomar (19 indikatorer) KOL (18 indikatorer). Indikatorerna är mått som ska spegla god vård och omsorg. Med god vård och omsorg menas att vården ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv och jämlik samt tillgänglig. Indikatorerna ska kunna användas som underlag för verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt för öppna redovisningar av hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader. Målet är att indikatorerna ska kunna användas av olika intressenter för att möjliggöra uppföljning av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid ligga till grund för jämförelser av vårdens processer, resultat och kostnader över tid initiera förbättringar av vårdens kvalitet och effektivitet. 4 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

Förteckning över indikatorerna Socialstyrelsen har tagit fram följande indikatorer för vård vid astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom): Övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL Nummer Indikator 1.1 Indikator 1.2 Indikator 1.3 Indikator 1.4 Indikator 1.5 Indikator 1.6 Indikator 1.7 Indikator 1.8 Namn Dödlighet i astma Dödlighet i KOL 30-dagars dödlighet efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL Inskrivning i sluten vård vid astma Inskrivning i sluten vård vid KOL Återinskrivning i sluten vård vid KOL Rapportering av astma till Luftvägsregistret Rapportering av KOL till Luftvägsregistret Indikatorer för vård vid astma hos vuxna Nummer Indikator 2.1 Indikator 2.2 Indikator 2.3 Indikator 2.4 Indikator 2.5 Indikator 2.6 Indikator 2.7 Indikator 2.8 Indikator 2.9 Indikator 2.10 Indikator 2.11* Indikator 2.12* Indikator 2.13* Indikator 2.14* Indikator 2.15* Namn Spirometri vid astma Allergiutredning vid astma Symtombedömning med ACT vid astma Rökavvänjning vid astma Personer med astma som inte längre röker Uppföljning med spirometri en gång per år vid okontrollerad astma Återbesök minst två gånger per år vid okontrollerad astma Patientutbildning vid astma Skriftlig behandlingsplan vid astma Patientrapporterat resultat vid astma Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma Återbesök en gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling Interprofessionell samverkan vid astma *Utvecklingsindikator Indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar Nummer Indikator 3.1 Indikator 3.2 Indikator 3.3 Indikator 3.4 Indikator 3.5 Indikator 3.6 Indikator 3.7 Indikator 3.8 Indikator 3.9 Namn Spirometri vid astma Allergiutredning vid astma Symtombedömning med ACT vid astma Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning Längdmätning vid astmabehandling Återbesök två gånger per år vid okontrollerad astma Återbesök en till två gånger per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling Patientutbildning vid astma Skriftlig behandlingsplan vid astma NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 5

Indikator 3.10 Indikator 3.11* Indikator 3.12* Indikator 3.13* Indikator 3.14* Indikator 3.15* Indikator 3.16* Indikator 3.17 * Indikator 3.18* Indikator 3.19* Patientrapporterat resultat vid astma Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma Astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär mer än 2 gånger Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma Inhalationssteroid vid astmasymtom mer än två gånger i veckan Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma Föräldrautbildning vid astma Interprofessionell samverkan vid astma *Utvecklingsindikator Indikatorer för vård vid KOL Nummer Indikator 4.1 Indikator 4.2 Indikator 4.3 Indikator 4.4 Indikator 4.5 Indikator 4.6 Indikator 4.7 Indikator 4.8 Indikator 4.9 Indikator 4.10 Indikator 4.11 Indikator 4.12 Indikator 4.13* Indikator 4.14* Indikator 4.15* Indikator 4.16* Indikator 4.17* Indikator 4.18* Namn Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland rökare och före detta rökare med KOL Symtombedömning med CAT vid KOL Symtombedömning med mmrc vid KOL Rökavvänjning vid KOL Personer med KOL som inte längre röker Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL Uppföljning med spirometri bland personer med KOL som röker Återbesök minst två gånger per år vid exacerbation av KOL Återbesök en gång per år vid KOL med underhållsbehandling Patientutbildning vid KOL Skriftlig behandlingsplan vid KOL Patientrapporterat resultat vid KOL Mätning av fysisk kapacitet vid stabil KOL Konditions- och styrketräning vid stabil KOL Nutritionsbehandling med näringsdryck till personer med KOL som har BMI<22 Energibesparande tekniker samt hjälpmedel till personer med KOL som har ADL- problematik Återbesök inom 6 veckor vid akut exacerbation av KOL Interprofessionell samverkan vid KOL *Utvecklingsindikator 6 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

Indikatorer för astma och KOL Övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL 1.1 Dödlighet i astma Målnivå Antal döda i dödsorsaken astma per 100 000 invånare. Dödlighet i astma är ett viktigt mått att följa över tid. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Låg andel eftersträvas. Resultatmått. Täljare: Antal döda med dödsorsaken astma, bland personer som är 18 år eller äldre. Nämnare: Totalt antal personer som är 18 år eller äldre i befolkningen under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Dödsorsaker: Underliggande eller bidragande dödsorsak ICD 10 Astma Akut svår astma J45 J46 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Dödsorsaksregistret hos Socialstyrelsen, samt befolkningsstatistik från SCB. Brister i dödsorsakskodningen. Kodningsrutiner kan variera över tid. Riket, landsting, utbildningsnivå, Säker och kunskapsbaserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 7

1.2 Dödlighet i KOL Målnivå Antal döda i dödsorsaken KOL (Kroniskt obstruktiv lungsjukdom) per 100 000 invånare. Dödlighet i KOL är ett viktigt mått att följa över tid. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Låg andel eftersträvas. Resultatmått. Täljare: Antal döda med dödsorsaken KOL, bland personer som är18 år eller äldre. Nämnare: Totalt antal personer som var 18 år eller äldre i befolkningen under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Dödsorsaker: Underliggande eller bidragande dödsorsak ICD 10 Lungemfysem Kroniskt obstruktiv lungsjukdom J43 J44 Underliggande + bidragande dödsorsaker ICD 10 Respiratorisk insufficiens som inte har klassificerats på annat ställe som den underliggande dödsorsaken, endast tillsammans med lungemfysem eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom som bidragande dödsorsak. J96 som underliggande dödsorsak tillsammans med J43 eller J44 som bidragande dödsorsak Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Dödsorsaksregistret hos Socialstyrelsen, samt befolkningsstatistik från SCB. Brister i dödsorsakskodningen. Kodningsrutiner kan variera över tid. Riket, landsting, utbildningsnivå, Säker och kunskapsbaserad vård. 8 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

1.3 30-dagars dödlighet efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL Målnivå Andel döda 30 dagar efter inskrivning i sluten vård för diagnosen KOL. et avser totaldödlighet respektive död i ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtinsufficiens och anges i procent. En hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och brister i vårdens omhändertagande. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Låg andel eftersträvas. Resultatmått. Täljare: Antal döda, 18 år eller äldre, under 30 dagar efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL. et avser totaldödlighet, död i ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtinsufficiens. Nämnare: Totalt antal personer som var 18 år eller äldre och som vårdats i sluten vård med diagnosen KOL under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Redovisas efter döda på sjukhus (utskrivningssätt=4), respektive utanför sjukhus. Informationen hämtas från patientregistrets variabel om utskrivningssätt som har värdena: 1 = till annat sjukhus eller annan klinik, 2 = till särskilt boende, t.ex. serviceboende med helinackordering, 3 = till hemmet (inklusive allt annat än 1, 2 eller 4), 4 = avliden. Diagnoskoder för KOL: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Lungemfysem Kroniskt obstruktiv lungsjukdom J43 J44 Huvuddiagnos + bidiagnoser ICD 10 Respiratorisk insufficiens som inte har klassificerats på annat ställe som huvuddiagnos, endast tillsammans med lungemfysem eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom som bidiagnos. J96 som huvuddiagnos tillsammans med J43 eller J44 som bidiagnos. Uppgiften om diagnoser kommer från vårdtillfällen i sluten vård. Inskrivningsdatum utgör startdatum för att hämta information om personen har avlidit eller inte under 30 dagar framåt. Dödsorsaker: Underliggande dödsorsak ICD 10 Totaldödlighet Ischemisk hjärtsjukdom Samtliga orsaker I20 I25 Hjärtinsufficiens I 50 Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret och dödsorsaksregistret hos Socialstyrelsen. Brister i diagnosregistrering och dödsorsakskodning. Riket, landsting, utbildningsnivå, Kön, ålder samt avlidna på och utanför sjukhus. Säker och kunskapsbaserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 9

1.4 Inskrivning i sluten vård vid astma Målnivå Antal inskrivna i slutenvården med diagnosen astma per 100 000 invånare. Inskrivning i slutenvård avser att belysa omhändertagandet i den öppna vården. Tanken är att förhindra inläggning i sluten vård vid diagnosen astma om patienten får ett bra omhändertagande tidigare i vårdkedjan. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Låg andel eftersträvas. Resultatmått. Nämnare: Totalt antal personer i befolkningen under motsvarande tid som i täljaren. Med astma-diagnos avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Astma Akut svår astma J45 J46 Täljare: Antal personer som vårdats i den slutna vården med astmadiagnos. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret hos Socialstyrelsen, samt befolkningsstatistik från SCB. Brister i diagnosregistrering. Riket, landsting, utbildningsnivå, Redovisas separat för barn och ungdomar samt vuxna. Säker och kunskapsbaserad vård. 10 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

1.5 Inskrivning i sluten vård vid KOL Målnivå Antal inskrivna i slutenvården med diagnosen KOL per 100 000 invånare. Inskrivning i slutenvård avser att belysa omhändertagandet i den öppna vården. Tanken är att förhindra inläggning i sluten vård vid diagnosen KOL om patienten får ett bra omhändertagande tidigare i vårdkedjan. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Låg andel eftersträvas. Resultatmått. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre, som vårdats i den slutna vården med KOL-diagnos. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre i befolkningen under motsvarande tid som i täljaren. Med KOL-diagnos avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Lungemfysem Kroniskt obstruktiv lungsjukdom J43 J44 Huvuddiagnos + bidiagnoser ICD 10 Respiratorisk insufficiens som inte har klassificerats på annat ställe som huvuddiagnos, endast tillsammans med lungemfysem eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom som bidiagnos. J96 som huvuddiagnos tillsammans med J43 eller J44 som bidiagnos Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret hos Socialstyrelsen, samt befolkningsstatistik från SCB. Brister i diagnosregistrering. Riket, landsting, utbildningsnivå, Säker och kunskapsbaserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 11

1.6 Återinskrivning i sluten vård vid KOL Målnivå Andel personer återinskrivna i slutenvård 1 respektive 3 månader efter sluten vård med KOL-diagnos, procent. Återinskrivning i sluten vård avser att belysa uppföljningen och det fortsatta omhändertagandet efter patienternas utskrivning. Återinskrivningar kan belysa kvaliteten i primär- och öppenvården, samt samspelet dem emellan. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv Låg andel eftersträvas. Resultatmått. Täljare: Antal personer som vårdats i den slutna vården med KOLdiagnos inom 1 månad respektive 3 månader efter att de vårdats med KOL-diagnos i slutenvård. Avser personer 18 år eller äldre. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som vårdats med KOLdiagnos i sluten vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Med KOL-diagnos avses följande diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Lungemfysem Kroniskt obstruktiv lungsjukdom J43 J44 Huvuddiagnos + bidiagnoser ICD 10 Respiratorisk insufficiens som inte har klassificerats på annat ställe som huvuddiagnos, endast tillsammans med lungemfysem eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom som bidiagnos. J96 som huvuddiagnos tillsammans med J43 eller J44 som bidiagnos Personens första vårdtillfälle i sluten vård (under exempelvis ett kalenderår) väljs ut. Utskrivningsdatumet utgör startdatum för att hämta information om personen åter har vårdats i sluten vård med KOL-diagnos eller inte under 1 respektive 3 månader framåt. Åldersstandardiserade värden. Den geografiska fördelningen avser personernas hemort. Uppgifter från flera kalenderår kan slås samman. Patientregistret hos Socialstyrelsen, samt befolkningsstatistik från SCB. Brister i diagnosregistrering. En mindre del av patientgruppen ingår eftersom de flesta vårdas i primärvården. Riket, landsting, utbildningsnivå, Säker och kunskapsbaserad vård. 12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

1.7 Rapportering av astma till Luftvägsregistret Målnivå Andel vårdade med astma-diagnos som finns i Luftvägsregistret, procent. Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja till förbättring. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv Nationell datakälla finns i nuläget för alternativ B, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer med astma-diagnos A. i primärvården som också registrerats i Luftvägsregistret under en bestämd tidsperiod. B. I den specialiserade vården som också registreras i Luftvägsregistret under en bestämd tidsperiod Nämnare: Totalt antal personer med astma-diagnos A. i primärvården under en bestämd tidsperiod. B. i den specialiserade vården under en bestämd tidsperiod Diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Astma Akut svår astma J45 J46 Luftvägsregistret och patientregistret vid Socialstyrelsen. Brister i diagnosregistrering. Alla personer med astma vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. Redovisas separat för barn och ungdomar samt vuxna. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 13

1.8 Rapportering av KOL till Luftvägsregistret Målnivå Andel vårdade med KOL-diagnos som finns i Luftvägsregistret, procent. Nationella kvalitetsregister beskriver vårdkvalitet och möjliggör olika typer av uppföljning och jämförelser. Anslutning till nationella kvalitetsregister visar på en vilja till förbättring. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Nationell datakälla finns i nuläget för alternativ B, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer med KOL-diagnos A. i primärvården som också registrerats i Luftvägsregistret under en bestämd tidsperiod B. i den specialiserade vården som också registreras i Luftvägsregistret under en bestämd tidsperiod Nämnare: Totalt antal personer med KOL-diagnos A. i primärvården under en bestämd tidsperiod B. i den specialiserade vården under en bestämd tidsperiod Diagnoskoder: Huvud- eller bidiagnos ICD 10 Lungemfysem Kroniskt obstruktiv lungsjukdom J43 J44 Huvuddiagnos + bidiagnoser ICD 10 Respiratorisk insufficiens som inte har klassificerats på annat ställe som huvuddiagnos, endast tillsammans med lungemfysem eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom som bidiagnos. J96 som huvuddiagnos tillsammans med J43 eller J44 som bidiagnos Luftvägsregistret och patientregistret vid Socialstyrelsen. Brister i diagnosregistrering. Alla personer med KOL vårdas inte i sluten eller öppen specialiserad vård. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 14 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

Indikatorer för vård vid astma hos vuxna 2.1 Spirometri vid astma Andel personer med astma som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest, procent. Vid misstänkt astma är spirometri en viktig åtgärd för att ställa korrekt diagnos. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen är central och har fått högsta prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 1, rad D00.04 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest som finns registrerade i Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 2.2 Allergiutredning vid astma Andel personer med astma som har genomgått allergiutredning med blodprov eller pricktest, procent. Vid astma ger allergidiagnostik stöd för diagnosen, stöd för val av rätt behandling och hjälp för att identifiera faktorer som kan medföra symtom vid exponering och därmed kunna ge adekvata råd. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad D00.07 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har genomgått allergiutredning med blodprov eller pricktest och som finns registrerade i luftvägsregistret. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 15

2.3 Symtombedömning med ACT vid astma Andel personer med astma som har fått symtombedömning med ACT (Astma Control Test), procent. Vid astma hos vuxna bidrar symtombedömning med frågeformuläret ACT till god astmakontroll. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.01 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har fått symtombedömning med ACT som finns registrerade i Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 2.4 Rökavvänjning vid astma Andel rökare med astma som har erbjudits rökavvänjning, procent. Rökstopp hos vuxna med astma leder till förbättrad livskvalitet, minskar de dagliga symtomen och högre andel dagar med kontrollerad astma. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Rekommendationen är central och har fått högsta prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 1, rad A03.08 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal rökare 18 år eller äldre med astma som finns registrerade i Luftvägsregistret och som har erbjudits rökavvänjning. Nämnare: Totalt antal rökare 18 år eller äldre med astma som finns registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 16 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

2.5 Personer med astma som inte längre röker Andel personer med astma som har erbjudits rökavvänjning och inte längre röker, procent. Rökstopp hos vuxna med astma leder till förbättrad livskvalitet, minskar de dagliga symtomen och högre andel dagar med kontrollerad astma. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Rekommendationen har fått högsta prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 1, rad A03.08 i tillstånds- och åtgärdslistan). Resultatmått. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med diagnosen astma som finns registrerade i Luftvägsregistret och som inte längre röker efter att ha erbjudits rökavvänjning. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre som har diagnosen astma, är rökare, är registrerade i Luftvägsregistret och erbjudits rökavvänjning under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 2.6 Uppföljning med spirometri en gång per år vid okontrollerad astma Andel personer med som har okontrollerad astma (ACT < 20) med underhållsbehandling och som har fått årlig uppföljning med spirometri, procent. Vid okontrollerad astma med underhållsbehandling ger spirometri en gång per år möjlighet att gradera sjukdomens svårighetsgrad, följa sjukdomsutveckling och att utvärdera behandlingseffekten för att värdera astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.14 i tillstånds- och åtgärdslistan). Nationell datakälla finns. Kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med okontrollerad astma (ACT < 20) som får underhållsbehandling, är registrerade i Luftvägsregistret och har fått årlig uppföljning med spirometri. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med okontrollerad astma (ACT < 20) som får underhållsbehandling och är registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 17

2.7 Återbesök minst två gånger per år vid okontrollerad astma Andel personer med okontrollerad astma (ACT < 20) som har fått göra återbesök minst två gånger per år där deras symtom och fysiska aktivitet har bedömts, procent. Vid kontrollerad astma med underhållsbehandling ger återbesök en gång per år patienten möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom som leder till en fortsatt god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.13 i tillstånds- och åtgärdslistan). Nationell datakälla finns. Kontinuerlig insamling. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med okontrollerad astma (ACT < 20) som är registrerade i Luftvägsregistret och som har fått göra återbesök minst två gånger per år där deras symtom och fysiska aktivitet har bedömts. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med okontrollerad astma (ACT < 20) som var registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 2.8 Patientutbildning vid astma Andel personer med astma som har genomgått patientutbildning, procent. Hos vuxna med astma ger patientutbildning i kombination med stöd till egenvård jämfört med vanlig vård en minskad risk för sjukhusinläggningar, akutbesök och sjukfrånvaro, en förbättrad skattning av livskvalitet, en förbättrad astmakontroll samt en viss förbättring av lungfunktionen. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. riktlinjer (prioritet 3, rad A03.03 och A03.04 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som är registrerade i Luftvägsregistret och har genomgått patientundervisning i grupp och/eller individuellt. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som var registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Kön, ålder, utbildning i grupp/individuellt. 18 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

2.9 Skriftlig behandlingsplan vid astma Andel personer med astma som har skriftlig behandlingsplan, procent. Vid astma ger en egenvårds- eller behandlingsplan utöver vanlig vård en ökad grad av astmakontroll och en ökad följsamhet till ordinerad behandling med inhalationssteroid. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 3, rad A03.02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som är registrerade i Luftvägsregistret och har en skriftlig behandlingsplan. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Kön, ålder, vuxna/barn. 2.10 Patientrapporterat resultat av astma Andel personer med astma som har ACT-poäng 20, procent. ACT(Astma Control Test) mäter inverkan av astma på patientens välbefinnande. Ger poäng 5 25. Resultatet kan användas för att förbättra vården för personer med astma. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Resultatmått. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har ACT-poäng 20 som är registrerade i Nämnare: Totalt antal personer18 år eller äldre med astma som var registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Individanpassad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 19

2.11* Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma Andel personer med astma som fått åtgärden exponeringsanamnes, för inomhusmiljö, procent. Exponeringsanamnes avseende inomhusmiljö vid astma har en god förmåga att fånga upp astmautlösande faktorer. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 3, rad D00.08 i tillstånds- och åtgärdslistan). - - Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som fått åtgärden exponeringsanamnes för inomhusmiljö och som vårdats i primärvård eller specialiserad vård. Nämnare: Totalt antal personer 18 år eller äldre med astma som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 2.12* Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma Andel personer med astma, som har behov av kortverkande beta2- stimulerare mer än två gånger per vecka och som har fått tillägg av regelbunden behandling med inhalationssteroid, procent. Vid astma hos vuxna som har behov av kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka innebär tillägg av regelbunden inhalationssteroid ökat antal symtomfria dagar och minskat behov av daglig behandling med beta2-stimulerare. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen är en central rekommendation och har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad A01.02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma, som använder kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka och som har fått tillägg av regelbunden behandling med inhalationssteroid Nämnare: Antal personer18 år eller äldre med astma, som använder kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka under tidsperioden. Luftvägsregistret framöver och läkemedelsregistret. 20 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

2.13* Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma Andel personer med exacerbation av astma som har fått göra återbesök inom sex veckor där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts, procent. Vid astma med exacerbation ger återbesök inom sex veckor patienten en ökad möjlighet till optimal behandling för att uppnå en god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med exacerbation av astma, som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård och som har fått göra återbesök inom sex veckor där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med exacerbation av astma som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Luftvägsregistret framöver. 2.14* Återbesök en gång per år vid kontrollerad astma med underhållsbehandling Andel personer med kontrollerad astma (ACT 20) med underhållsbehandling som har fått göra återbesök en gång per år där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts, procent. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Vid kontrollerad astma med underhållsbehandling ger återbesök en gång per år att patienten får möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom, vilket leder till en fortsatt god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 3, rad A04.07 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med kontrollerad astma (ACT 20) som får underhållsbehandling, är registrerade i Luftvägsregistret och har fått göra återbesök en gång per år där deras symtom och gradens av fysiska aktivitet har bedömts. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med kontrollerad astma (ACT 20) som får underhållsbehandling och är registrerade i Luftvägsegistret. Luftvägsregistret framöver. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 21

2.15* Interprofessionell samverkan vid astma Andel personer med astma som har fått vård med interprofessionell samverkan procent. Vid astma ger samverkan i interprofessionella team jämfört traditionell vård av enskilda vårdgivare förbättring av symtomkontroll och astmakontroll, en viss påverkan på sjukvårdskonsumtionen samt en ökad sjukdomskunskap hos patienterna. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 4, rad A03.01 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som har fått vård med interprofessionell samverkan, i primärvård eller specialiserad vård. Nämnare: Antal personer 18 år eller äldre med astma som vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Definition av interprofessionell samverkan I interprofessionell samverkan mellan olika professioner ingår läkare, sjuksköterska och minst en av följande professioner; sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator eller psykolog. Luftvägsregistret framöver. 22 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

Indikatorer för vård vid astma hos barn och ungdomar 3.1 Spirometri vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest, procent. Vid misstänkt astma är spirometri en viktig åtgärd för att ställa korrekt diagnos. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen är central och har fått högsta prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 1, rad D00.04 i tillstånds- och åtgärdslistan). Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Täljare: Antal barn och ungdomar 6 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret och som har genomgått dynamisk spirometri med reversibilitetstest. Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 6 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 3.2 Allergiutredning vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har genomgått allergiutredning med blodprov eller pricktest, procent. Vid astma ger allergidiagnostik stöd för diagnosen, stöd för val av rätt behandling och hjälp för att identifiera faktorer som kan medföra symtom vid exponering och därmed kunna ge adekvata råd. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad D00.07 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal barn och ungdomar 0 17 år med astma som har genomgått allergiutredning med blodprov eller pricktest och är registrerade i Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 0 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 23

3.3. Symtombedömning med ACT vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har fått symtombedömning med ACT (Astma Control Test), procent. Vid astma hos barn och ungdomar bidrar symtombedömning med frågeformuläret ACT till god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen är en central rekommendation och har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad A04.02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal barn och ungdomar 4 17 år med astma som har fått symtombedömning med ACT och är registrerade i Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 4 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret, under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 3.4 Ungdomar med astma som har fått frågan om rökning Andel ungdomar med astma som har fått frågan om de röker. Viktigt att ungdomar blir medvetna om hur skadligt det är att röka. Rekommendationen har fått högsta prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 1, rad A03.08 i tillstånds- och åtgärdslistan). Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Täljare: Antal ungdomar 12 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret och som har fått frågan om de röker. Nämnare: Totalt antal ungdomar 12 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 24 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

3.5 Längdmätning vid astmabehandling Andel barn och ungdomar med astma som får underhållsbehandling med inhalationsstereoider och vars längdtillväxt har kontrollerats, procent. Hos barn och ungdomar med astma kan underhållsbehandling med inhalationssteroider leda till en negativ påverkan på längdtillväxten. Åtgärden kan förebygga detta. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått högsta prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 1, rad A02.10 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal barn och ungdomar 6 månader 17 år med astma som får underhållsbehandling av inhalationsstereoider, har fått längdmätning och är registrerade i Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 6 månader 17 år med astma som var registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 3.6 Återbesök två gånger per år vid okontrollerad astma Andel barn och ungdomar med okontrollerad astma som har fått göra återbesök med spirometri två gånger per år där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts, procent. Vid okontrollerad astma hos barn och ungdomar ger återbesök minst två gånger per år att patienten får en ökad möjlighet till optimal behandling för att uppnå en god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.15 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal barn och ungdomar med okontrollerad astma som är registrerade i Luftvägsregistret och som har fått göra återbesök med spirometri två gånger per år där deras symtom och graden av fysisk aktivitet har bedömts. A. 6 mån 6 år B. 7 17 år och ACT < 20. Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar med okontrollerad astma som var registrerade i Luftvägsregistret under samma tidsperiod som i täljaren. A. 6 mån 6 år B. 7 17 år och ACT < 20. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 25

3.7 Återbesök en till två gånger per år vid kontrollerad astma med underhållbehandling Andel barn och ungdomar med astma som är kontrollerad med underhållsbehandling och som har fått göra återbesök minst en gång per år med spirometri där symtom och fysisk aktivitet har bedömts, procent. Vid kontrollerad astma med underhållsbehandling hos barn och ungdomar ger återbesök en till två gånger per år att patienten får möjlighet till en optimal behandling för sin sjukdom vilket leder till en fortsatt god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.08 i tillstånds- och åtgärdslistan). Nationell datakälla finns i nuläget för alternativ B, kontinuerlig insamling. Täljare: Antal barn och ungdomar med kontrollerad astma som är registrerade i Luftvägsregistret och som har fått göra återbesök med spirometri två gånger per år där deras symtom och fysiska aktivitet har bedömts. A. 6 mån 6 år B. 7 17 år och ACT 20. Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar med kontrollerad astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret under samma tidsperiod som i täljaren. A. 6 mån 6 år B. 7 17 år och ACT 20. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 26 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

3.8 Patientutbildning vid astma Andel ungdomar med astma som har genomgått patientutbildning, procent. Hos ungdomar med astma ger patientutbildning i kombination med stöd till egenvård jämfört med vanlig vård förbättrad lungfunktion, minskat antal sjukhusinläggningar och akutbesök samt minskad skolfrånvaro. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. riktlinjer (prioritet 3, rad A03.05 och A03.06 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal ungdomar, 12 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret och som har genomgått patientundervisning i grupp och/eller individuellt. Nämnare: Totalt antal ungdomar 12 17 år med astma som finns registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. Kön, ålder, utbildning i grupp/individuellt. 3.9 Skriftlig behandlingsplan vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har skriftlig behandlingsplan, procent Vid astma ger förskrivning av en egenvårds- eller behandlingsplan utöver vanlig vård en ökad grad av astmakontroll och en ökad följsamhet till ordinerad behandling med inhalationssteroid. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 3, rad A03.02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Täljare: Antal barn och ungdomar 0 17 år med astma som har en skriftlig behandlingsplan och som finns registrerade i Nämnare: Totalt barn och ungdomar 0 17 år med astma som finns registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 27

3.10 Patientrapporterat resultat vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har ACT-poäng 20, procent. ACT (Astma Control Test) mäter inverkan av astma på patientens välbefinnande. Ger poäng 5 25. Resultatet kan användas för att förbättra vården för barn och ungdomar med astma. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. Resultatmått. Täljare: Antal barn och ungdomar 4 17 år med astma som har ACTpoäng 20 och som är registrerade i Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 4 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. Individanpassad vård. 3.11* Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har fått åtgärden exponeringsanamnes, för inomhusmiljö, procent. Exponeringsanamnes för inomhusmiljö vid astma har en god förmåga att fånga upp astmautlösande faktorer. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 3, rad D00.08 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. åtgärden exponeringsanamnes för inomhusmiljö och som har vårdats i Täljare: Antal barn och ungdomar 6 mån 17 år med astma som fått primärvård eller specialiserad vård. Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 6 mån 17 år med astma som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. 28 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

3.12* Astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär Andel barn och ungdomar med obstruktiva andningsbesvär som vårdats i sluten vård och som genomgått astmautredning, procent. Hos barn som är sex månader och äldre och som har obstruktiva andningsbesvär som krävt slutenvård leder en astmautredning för ställningstagande till periodisk behandling eller underhållsbehandling till bättre astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad D00.16 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn och ungdomar 6 mån 17 år med obstruktiva andningsbesvär som vårdats i slutenvård och som genomgått astmautredning. Nämnare: Antal barn och ungdomar 6 mån 17 år med obstruktiva andningsbesvär som vårdats i slutenvård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting. 3.13* Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär Andel barn som sökt akut polikliniskt på grund av obstruktiva andningsbesvär som har fått uppföljning med ställningstagande till astmautredning, procent. En astmautredning kan leda till astmadiagnos och vid astma kan periodisk behandling eller underhållsbehandling leda till bättre astmakontroll hos barn som är 3 6 år och som sökt akut vård polikliniskt på grund av obstruktiva andningsbesvär. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad D00.18 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn 3 6 år som sökt akut vård polikliniskt på grund av obstruktiva andningsbesvär och som fått uppföljning med ställningstagande till astmautredning. Nämnare: Antal barn 3 6 år med obstruktiva andningsbesvär som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 29

3.14* Uppföljning med ställningstagande till astmautredning vid obstruktiva andningsbesvär mer än 2 gånger Andel barn som mer än två gånger har sökt akut vård polikliniskt på grund av obstruktiva andningsbesvär och som fått uppföljning, procent. En astmautredning kan leda till en astmadiagnos och vid astma kan periodisk behandling eller underhållsbehandling leda till en bättre l symtomkontroll hos barn som är 6 mån 3 år och som mer än två gånger har sökt akut vård polikliniskt på grund av obstruktiva andningsbesvär. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. Rekommendationen har fått hög prioritet i nationella riktlinjer (prioritet 2, rad D00.17 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn 6 mån 3 år som sökt akut vård polikliniskt på grund av obstruktiva andningsbesvär och som fått uppföljning. Nämnare: Antal barn 6 mån 3 år med obstruktiva andningsbesvär som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 3.15* Tillägg av regelbunden inhalationssteroid vid okontrollerad astma Andel barn och ungdomar med astma, som har behov av kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka och som har fått tillägg av regelbunden behandling med inhalationssteroid, procent. Vid astma hos barn och ungdomar som har behov av kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka innebär tillägg av regelbunden inhalationssteroid i jämförelse med periodisk inhalationssteroidbehandling större antal symtomfria dagar och mindre behov av daglig behandling med beta2-stimulerare. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A01.02 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn och ungdomar 6 17 år med astma som använder kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka och som har fått tillägg av regelbunden behandling med inhalationssteroid. Nämnare: Antal barn och ungdomar 6 17 år med astma som använder kortverkande beta2-stimulerare mer än två gånger per vecka under tidsperioden. Luftvägsregistret framöver och läkemedelsregistret 30 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA

3.16* Inhalationssteroid vid astmasymtom mer än två gånger per vecka Andel barn med dagliga symtom och som regelbundet behandlas med inhalationssteroider, procent. Hos förskolebarn med astma som har symtom mer än två gånger per vecka ger regelbunden behandling med inhalationssteroider en god effekt på exacerbationer. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A02.04 i tillstånds- och åtgärdslistan). Nationell målnivå är inte aktuellt. Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn 6 månader 5 år med symtom mer än två gånger per vecka och som har fått inhalationssteroider utskrivet efter registrering i Nämnare: Antal barn 6 månader 5 år med symtom mer än två gånger per vecka som är registrerade i Luftvägsregistret framöver. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 3.17* Återbesök inom sex veckor vid exacerbation av astma Andel barn och ungdomar med exacerbation av astma som har fått göra återbesök med spirometri inom sex veckor där deras symtom och graden av fysiska aktivitet har bedömts, procent. Vid exacerbation av astma hos barn och ungdomar ger återbesök inom sex veckor att patienten får en ökad möjlighet till optimal behandling för att uppnå en god astmakontroll. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 2, rad A04.17 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. astma som vårdats i primärvård eller specialiserad vård och som har fått Täljare Antal barn och ungdomar 6 mån 17 år med exacerbation av göra återbesök med spirometri inom sex veckor där deras symtom och graden av fysiska aktivitet har bedömts. Nämnare: Antal barn och ungdomar 6 mån 17 år med exacerbation av astma som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Luftvägsregistret framöver. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA 31

3.18* Föräldrautbildning vid astma Andel barn och ungdomar med astma vars föräldrar har genomgått föräldrautbildning, procent. Jämfört med vanlig vård ger patientutbildning till föräldrar en förbättrad lungfunktion, ett minskat antal sjukhusinläggningar och akutbesök samt en minskad skolfrånvaro. Indikatorn är intressant såväl ur ett professionsperspektiv som ur ett styrnings- och ledningsperspektiv. riktlinjer (prioritet 3, rad A03.07 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn och ungdomar 0 17 år med astma som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård och vars föräldrar har genomgått föräldrautbildning. Nämnare: Totalt antal barn och ungdomar 0-17 år med astma, som har vårdats i primärvård eller specialiserad vård under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Luftvägsregistret framöver. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 3.19* Interprofessionell samverkan vid astma Andel barn och ungdomar med astma som har fått vård med interprofessionell samverkan, procent. Vid astma ger samverkan i interprofessionella team jämfört med traditionell vård av enskilda vårdgivare förbättring av symtomkontroll och astmakontroll, en viss påverkan på sjukvårdskonsumtionen samt en ökad sjukdomskunskap hos patienterna. Indikatorn är intressant ur ett professionsperspektiv. riktlinjer (prioritet 4, rad A03.01 i tillstånds- och åtgärdslistan). Utvecklingsindikator. Nationell datakälla saknas. Täljare: Antal barn och ungdomar 0 17 år med astma som är registrerade i Luftvägsregistret och som har fått vård med interprofessionell samverkan. Nämnare: Antal barn och ungdomar 0 17 år med astma som fanns registrerade i Luftvägsregistret under motsvarande tidsperiod som i täljaren. Definition av interprofessionell samverkan I interprofessionell samverkan mellan olika professioner ingår läkare, sjuksköterska och minst en av följande professioner; sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator eller psykolog. Luftvägsregistret framöver. Riket, landsting uppdelat på primärvård och specialiserad vård. 32 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD VID ASTMA OCH KOL, BILAGA