Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn 2017

Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn 2017 Uppdaterad: 1 juni 2017 I juni 2016 tillsattes Tillitsdelegationen, en statlig kommitté med uppgift att hjälpa till att utveckla modeller för tillitsbaserad styrning i välfärdssektorn. En central del av uppdraget var forskningsprojekten projekt där forskare följer nya eller pågående utvecklingsprojekt - försöksverksamheter - med sikte på ökad tillit till medarbetarna och förbättrad samverkan i syfte att bättre kunna möta brukarnas behov. Tolv forskningsprojekt sjösattes våren 2017. Dessa kommer avslutas den 31 december 2017 och resultaten kommer bland annat rapporteras i form av en forskningsantologi (SOU) våren 2018. Denna används som underlag för Tillitsdelegationens slutbetänkande, som presenteras i juni 2018. I detta dokument beskrivs de tolv projekt som är knutna till Tillitsdelegationen. Dokumentet uppdateras löpande, i takt med att projekten också utvecklas. Avsändare: Tillitsdelegationen, Regeringskansliet Kontaktperson: Louise Bringselius, forskningsledare Tillitsdelegationen louise.bringselius@regeringskansliet.se Tel. 08-405 58 70 Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 1

INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nr 1. Verksamhetsutveckling högspecialiserad vård, inkl värdebaserad vård / Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus... 4 Nr 2. Värdegrundsarbete i hälso- och sjukvården / Kalmar Läns Landsting... 6 Nr 3. Övergång från DRG till anslagsfinansiering i högspecialiserad vård / Skånes universitetssjukhus... 7 Nr 3. Samordnad tillsyn av vård och omsorg / Inspektionen för vård och omsorg & Arbetsmiljöverket... 8 Nr 4. Tillsyn och kvalitetsutveckling i grundskolan / Skolinspektionen & Linköpings kommun... 9 Nr 5. Kvalitetsutveckling i förskolan / Malmö stad... 10 Nr 6. Samverkan kring elevhälsa / Falu kommun... 11 Nr 7. Arbetsmiljö i socialtjänsten / Nyköpings kommun... 12 Nr 8. Ledarskap och kvalitetsutveckling kommunövergripande och socialtjänst / Borlänge kommun... 14 Nr 9. Innovation och ledarskap i hemtjänst / Piteå kommun... 16 Nr 10. Samverkan idéburen och offentlig sektor i äldreomsorg / Alingsås kommun & Bräcke diakoni... 17 Nr 11. Bostad först ett initiativ i socialtjänsten / Helsingborgs stad... 18 Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 2

BAKGRUND Intresset för medverkan i Tillitsdelegationens försöksverksamheter/följeforskning har varit stort, från såväl forskare som verksamheter. En noggrann urvalsprocess genomfördes därför under perioden januari till mars 2017. Under maj månad 2017 fattades beslut om de sista två projekten. De forskare och verksamheter som inte ingår i forskningsprojekten har bjudits in att samverka på andra sätt. Försöksverksamheter (studieobjekt) valdes främst utifrån framför allt följande parametrar. 1. Intresseanmälningar från kommuner, landsting, m fl. 2. Redan pågående eller planerade intressanta utvecklingsprojekt i linje med den tillitsbaserade styrningens idé (gärna även med redan pågående forskning). 3. Spridning mellan verksamhetstyper och kommuner med olika socioekonomiska förutsättningar, politisk styrning och geografiska lägen. 4. Tidigare upparbetade kontakter med forskare. Forskare valdes främst utifrån främst följande parametrar. 1. Erfarenhet från forskning på aktuellt område och förmåga att leverera texter av hög kvalitet inom utsatt tid. 2. Erfarenhet från pågående projekt med fokus på tillitsorienterade utvecklingsarbeten som Tillitsdelegationen gärna skulle önska fördjupad kunskap om. 3. Möjlighet att genomföra försöksverksamheten under perioden mars-dec. 2017. 4. Spridning mellan forskningsämnen, lärosäten, kön och ålder. I ett separat dokument, Information till forskare och försöksverksamheter, beskrivs Tillitsdelegationens förväntningar på projekten. Resultat av projekten redovisas framför allt i en forskningsantologi (SOU) som Louise Bringselius är redaktör för. Den ges ut våren 2018. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 3

NR 1. VERKSAMHETSUTVECKLING HÖGSPECIALISERAD VÅRD, INKL VÄRDEBASERAD VÅRD / KAROLINSKA SJUKHUSET, AKADEMISKA SJUKHUSET, SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Fil dr och docent Mandar Dabhilkar, Stockholms universitet mandar.dabhilkar@sbs.su.se Andreas Ringman Uggla, produktionsdirektör och operativ chef, Karolinska sjukhuset andreas.ringman-uggla@karolinska.se Svensk hälso- och sjukvård står inför betydande utmaningar. Ökad fragmentisering, ojämn kvalitet och stigande kostnader är några exempel. För att möta dessa utmaningar står många landsting i begrepp att ställa om sina sjukvårdsledningssystem. Som ett led av detta behöver även enskilda vårdgivare ställa om och utveckla sin interna arbetsorganisation och verksamhetsstyrning. Studien beskriver Karolinska Universitetssjukhusets nya verksamhetsmodell, som är ett sätt att ställa om för att möta nya omvärldskrav. Denna modell har två centrala utgångspunkter: (1) Nätverkssjukvård och (2) värdebaserad vård. Karolinskas nya verksamhetsmodell bygger på flera komponenter utifrån sjukhusets behov och förutsättningar, t ex Karolinskas vårduppdrag, integration av vård och FoU, tematisk organisation, styrning, ledarskap, arbetssätt, informationsmiljö. Projektet omfattar även utblickar mot andra universitetssjukhus i Sverige som helt eller delvis gjort andra vägval i avseendet värdebaserad vård, arbetsorganisation och verksamhetsstyrning. T ex beskrivs den verksamhet inom Skånes universitetssjukvård (SUS) som avser nya modeller för integration av insatser på olika vårdnivåer inkluderande primärvård och primärkommunal vård och omsorg. Vidare beskrivs SUS arbete med patientflödesmodeller utan direkt relation till konceptet värdebaserad vård. SUS har också sedan 2013 arbetat med en tydlig modell för integrering av styrning och ledning mellan akademi och sjukvård genom en ömsesidig fast representation på de tre högsta ledningsnivåerna inom SUS respektive medicinska fakulteten, Lunds universitet. Detta för att öka samverkan mellan hälso- och sjukvården och forskarsamhället. Nya metoder tillförs verksamheterna via ordnat införande som innefattar evidensbasering (Health Technology Assessment, HTA) och systematisk implementering och uppföljning. Äldre metoder med lägre evidens och/eller sämre kostnadseffektivitetsutfall utmönstras på samma sätt. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 4

Studien betonar särskilt tillitsaspekter som belyser konsekvenser av att beslutsmandatet flyttas ut så nära patienten som möjligt, d v s till medarbetarna kring flöden av patientgrupper med specifika hälsotillstånd. I studien betonas också tillitsaspekter som belyser konsekvenser av att styrningen förändras för att bättre ta patientens hela resa i beaktande och dessutom stödja patientens aktiva deltagande genom hela sjukvårdssystemet. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 5

NR 2. VÄRDEGRUNDSARBETE I H ÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN / KALMAR LÄNS LANDSTING Fil dr Jon Rognes, Handelshögskolan i Stockholm och Leading Health Care Jon.Rognes@hhs.se Fil dr Anna Krohwinkel, Leading Health Care Anna.Krohwinkel@leadinghealthcare.se Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kalmar Läns Landsting magnus.persson@ltkalmar.se Landstingets strategi för utveckling Varje dag lite bättre antogs 2007 och sätter fokus på kontinuerligt förbättringsarbete där alla deltar. Genom årliga förbättringsprogram utbildas grupper med medarbetare i förbättringskunskap och sedan 2007 har över 200 grupper utbildats från alla delar i organisationen. Som stöd för chefer och ledare anordnas ett introduktionsprogram där en dag ägnas åt förbättringskunskap samt ledarskap för utveckling. Sedan något år tillbaka har Utvecklande ledarskap tagits som övergripande riktlinje för ledarskap inom landstinget. Ett ledarskap som är inriktat på att visa tillit, inspirera och ge utrymme för medarbetarna att växa utan överdriven kontroll eller piska och morot. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 6

NR 3. ÖVERGÅNG FRÅN DRG TILL ANSLAGSFINANSIERING I HÖGSPECIALISERAD V ÅRD / SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS Fil dr Anna Häger Glenngård, Lunds universitet Anna.glenngard@fek.lu.se Fil dr Lina Maria Ellegård, Lunds universitet lina_maria.ellegard@nek.lu.se Charlotte Karbassi, stabschef ekonomi på Region Skåne charlotte.karbassi@skane.se Sedan år 2012 har Region Skåne gradvis övergått från ett rörligt DRG-baserat ersättningssystem inom sjukhusvården till ett system med klassisk fast anslagsfinansiering. Ur ett teoretiskt perspektiv kan DRG-ersättningens incitament till hög produktivitet kan därmed sägas ha försvagats, medan kostnadskontroll kan ha ökat och den administrativa bördan minskat. Anslagsfinansiering ger också svaga incitament till god kvalitet och service gentemot patienter enligt tidigare studier. Samtidigt kan en ökad inre motivation bland medarbetare kopplat till mindre detaljstyrning vid övergången från DRG till anslag skapa incitament för ökad kvalitet. I vårt case belyser vi följderna av övergången till anslagsfinansiering genom intervjuer med personal på olika nivåer i sjukhushierarkin. För att belysa förändringens inverkan på den nivå där vården skapas kommer vi att välja ut en vårdavdelning där vi intervjuar verksamhetschefen samt ett par medarbetare. Vi kommer också intervjua personer på huvudmannanivå, för att få en bakgrund till varför man bytte ersättningssystem och hur man ser på konsekvenserna. Intervjuerna kompletteras med en jämförelse av produktivitet och budgetföljsamhet före och efter avskaffandet av DRG baserat på registerdata. I vårt antologikapitels teoretiska del resonerar vi kring incitamentseffekter av olika ersättningsmodeller inom sjukvården. Intern styrning och ledarskap är helt centrala aspekter av det fall vi tänkt studera. Även om reformen inte genomfördes specifikt med ett sådant motiv, öppnade den för större medarbetarinflytande. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 7

NR 3. SAMORDNAD TILLSYN AV VÅRD OCH OMSORG / INSPEKTIONEN FÖR VÅRD OCH OMSORG & ARBETSMILJÖVERKET Doktorand Linda Moberg, Uppsala universitet linda.moberg@statsvet.uu.se Thord Redman, chefsstrategi på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) thord.redman@ivo.se Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket hakan.olsson@av.se Hur kan tillsynen mellan olika tillsynsmyndigheter samordnas för att bidra till mer ändamålsenlig styrning av verksamheter i kommuner och landsting? I projektet tittar vi på hur samverkan kan utvecklas mellan IVO och Arbetsmiljöverket kring tillsynsverksamheten. Särskilt fokus på socialtjänsten. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 8

NR 4. TILLSYN OCH KVALITETS UTVECKLING I GRUNDSKOLAN / SKOLINSPEKTIONEN & LINKÖPINGS KOMMUN Fil dr Magnus Erlandsson, Malmö högskola magnus.erlandsson@mah.se Fil dr Ola Fransson, Malmö högskola ola.fransson@mah.se Jesper Antelius, enhetschef Skolinspektionen jesper.antelius@skolinspektionen.se Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg Linköpings kommun elisabeth.starner@linkoping.se Vår studie fokuserar myndigheten Skolinspektionen, men våra perspektiv i studien är riktade både uppåt och utåt genom att vi intresserar oss dels för den styrning som myndigheten själv är föremål för och som uttrycks i ansvarigt departements styrning av myndigheten, dels den styrning som myndigheten själv, via sitt tillsynsuppdrag, utövar över enskilda svenska skolor. Till alla de tre länkarna i styrkedjan: departement myndighet skola, ställer vi denna återkommande fråga: på vilket sätt kan styrningen (av myndigheten och från myndigheten) bli mer tillitsbaserad (bygga på ett större förtroende för medarbetares och professioners kompetens, kunskap och erfarenhet), kvalitetsdrivande (öka möjligheterna till måluppfyllelse och bidra till idé- och verksamhetsutveckling), och mindre administrativt belastande (minska onödig administration och därigenom frigöra tid till verksamheten). Vi inriktar studien på den styrning som brukar klassificeras som prestationsstyrning, alltså sådan styrning som kretsar kring effektivitet, produktivitet och kvalitet. Vi bygger vår studie på intervjuer med departementstjänstemän, liksom chefer och medarbetare på Skolinspektionen, samt med skolledare från ett antal svenska kommuner. Vi tar utgångspunkt i dels det interna metodutvecklingsprojekt som nu pågår på Skolinspektionen, kring så kallad regelbunden kvalitetsgranskning (i syfte att stödja skolor att utveckla kvaliteten i utbildningen), dels några av de initiativ som nu tas på huvudmannanivå i syfte att tillitsbasera huvudmäns lokala styrning av skolor (däribland en försöksverksamhet i Linköpings kommun, kallad Intern insyn: grundskola som ses som ett fördjupat och breddat komplement till Skolinspektionens regelbundna tillsyn) Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 9

NR 5. KVALITETSUTVECKLING I FÖRS KOLAN / MALMÖ STAD Fil dr Dalia Mukhtar-Landgren, Lunds universitet dalia.mukhtar-landgren@svet.lu.se Doktorand Niklas Altermark, Lunds universitet niklas.altermark@svet.lu.se Andreas Norbrant, förskoledirektör Malmö stad andreas.norbrant@malmo.se Studien tar avstamp i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå, där förskoleförvaltningen har som ambition att gå från ett utvärderande kvalitetsarbete till ett arbete som i högre utsträckning betonar verksamhetsutveckling. Således aktualiserar vår studie två centrala spänningsfält: (1) mellan två olika synsätt på kvalitetsarbete som utvärdering eller verksamhetsutveckling, som i sin tur relaterar till (2) relationen mellan den statliga och den kommunala styrningen. Dessa två spänningsfält ligger till grund för studiens teoretiska bidrag, och diskuteras i termer av såväl styrning som normer. I praktiken innebär det här att vi, i samverkan med Malmö stad, studerar vi de former för kollegialt lärande som implementeras inom Förskoleförvaltningen, där vi framförallt kommer att fokusera på övergången från utvecklingsbesök till så kallade kvalitetsbesök, en förändringsprocess som syftar till stärka det kollegiala lärandet. Kvalitetbesöken är en del av ett generellt kvalitetsarbete, där det finns en tydlig ambition att främja ett mer tillitsbaserad kvalitetsarbete. Således aktualiserar kollegial granskning en rad av de centrala frågorna i Tillitsdelegationens uppdrag; till exempel gällande professionernas ställning, balansen mellan tillit och kontroll samt hur tillit kan fungera som en organisatorisk resurs. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 10

NR 6. SAMVERKAN KRING ELEVHÄLSA / FALU KOMMUN Fil dr Johan Hansson, Uppsala universitet johan.hansson@ipf.se Fil dr Fredrik Molin, Uppsala universitet fredrik.molin@ipf.se Jonatan Block, skolchef Falu kommun jonatan.block@falun.se Falun har sedan tidigare bra förebyggande verksamheter och det finns i Falun även olika former av samverkansforum mellan kommun och landsting. Trots detta har kommunen och landstinget identifierat ett systemfel som innebär att ansvaret för skolbarn i behov av stöd från socialtjänst eller landsting bollas mellan de tre förvaltningarna (skola/socialtjänst/landsting). En kartläggning visar att förvaltningarna lägger mer tid på att bolla ansvaret för barnen mellan sig än att faktiskt ta ansvaret. Förvaltningarna tvingas hantera problem som hade kunnat undvikas om de gjort rätt från början (inom systemteori kallad onödig efterfrågan ). De tre förvaltningarna är överens om problembilden. De har tillsammans bildat ett så kallat konsultationsteam mellan BUP, primärvård, skola och socialtjänst för att åstadkomma ett fungerande samarbete i vardagen där barnens behov styr insatserna och inte organisationen. Målet är att komma bort från stuprör och täppa till så kallade organisatoriska mellanrum. Projektet vill pröva nya arbetsformer, nya ekonomiska modeller och att ytterst göra en systemförändring där vi går från att fokusera på barnet till att gemensamt ha barnets fokus. Vi vill också lägga fokus på att ändra styrning och ledning så att vi arbetar mer hälsofrämjande och förebyggande i stället för att lägga stora resurser på att rätta till fel som tidigare begåtts. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 11

NR 7. ARBETSMILJÖ I SOCIALTJÄNSTEN / NYKÖPINGS KOMMUN Fil dr och docent Wanja Astvik, Mälardalens högskola wanja.astvik@mdh.se Fil dr Robert Larsson, Mälardalens högskola robert.larsson@mdh.se Doktorand Jonas Welander, Mälardalens högskola jonas.welander@mdh.se Glenn Andersson, områdeschef Division social omsorg, Nyköpings kommun glenn.andersson@nykoping.se Under de senaste årtiondena har styrningen i offentlig sektor förändrats mot styrdoktrinen New Public Management (NPM) som kortfattat har inneburit decentralisering av resultat- och kostnadsansvar, målstyrning, marknadisering och effektivisering. Denna styrform har fört med sig ökade arbetskrav. Kombinationen av hög arbetsbelastning och otillräckliga resurser har gjort det svårt att utföra arbetet på ett tillfredställande sätt och forskning pekar på en utveckling med hög förekomst av arbetsrelaterad stress. Socialtjänsten framträder som särskilt problematisk vad gäller den psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad ohälsa och personalomsättning och statistik från Försäkringskassan visar att socialsekreterare tillhör en av de yrkesgrupper som har störst ökning av antalet sjukfall mellan 2012 och 2014. Mot bakgrund av omfattande arbetsmiljöproblem i socialtjänsten som tar sitt uttryck i ökad stressrelaterad ohälsa, sjukfrånvaro och en hög personalomsättning syftar detta projekt till att få mer kunskaper om villkor och förutsättningar för hållbara arbetsplatser inom socialtjänsten. Svensk forskning tyder på att de NPM-baserade styrsystemen står i konflikt med ett hållbart arbetsmiljöarbete. Projektet syftar därför till att undersöka relationen mellan styrsystem och arbetsmiljöarbete med fokus på hur verksamhetsstyrning bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor. Projektet anlägger ett nytt perspektiv där forskning om två områden integreras; verksamhetsstyrning i offentliga organisationer och hållbart och systematiskt arbetsmiljöarbete i samma organisationer. Det övergripande syftet med studien är att via två till tre fallstudier lyfta fram goda exempel, belysa betydelsefulla organisatoriska förhållanden och identifiera innovativa tillämpningar av befintliga styrsystem som kan bidra till att skapa ett hållbart arbetsliv inom socialtjänstens verksamheter. Kunskaperna som projektet genererar bör dock också kunna överföras till styrning och organisering av välfärdstjänstearbete generellt. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 12

Inom ramen för Tillitsdelegationens arbete bidrar vi med beskrivning och analys av ett av studiens fall. Vi har i dagsläget (28 april 2017) genomfört 16 intervjuer i Nyköpings kommun med politiker, kommunstyrelse, chefer, HR, socialsekreterare, 1.e socialsekreterare och facklig representant. Intrycken från det hitintills insamlade materialet är att det goda sociala arbetet står i fokus för styrningen. Det finns en kontinuerlig dialog mellan politiker och tjänstemän, liksom en dialog i verksamheten mellan myndighetsutövning och utförare via så kallade kollegium. Nyköpings Individoch familjeomsorg har strävat efter att utveckla olika insatser för sina klienter inom egen regi för att åstadkomma en ökad samsyn och flexibilitet att möta klienters behov. Här har Nyköping också valt att lägga myndighetsutövning och utförare inom samma avdelning med en gemensam verksamhetschef för Individ- och familjeomsorg. IFO är som i de flesta kommuner uppdelad i olika enheter, men man arbetar aktivt på att alla chefer och medarbetare ska se verksamheten som en helhet, vilket bland annat kommer till stånd via ledningsgrupp och kollegium kring insatser för klienter. Den formella styrningen via mål och indikatorer förefaller mindre tongivande än styrningen som baseras på dialog. Dialogen innebär också att problematiska villkor och förutsättningar för det goda sociala arbetet som socialsekreterare erfar kommer till politikers/kommunstyrelsens kännedom som också har mandat att förse verksamheten med adekvata resurser. Eftersom vi är mitt i pågående datainsamling har vi ännu inte gjort systematiska analyser av insamlat material, men våra intryck är att styrningen av Nyköpings IFO ligger nära den teoretiska och praktiska definition av tillitsbaserad styrning som anges i Bringselius text om tillitsbaserad styrning. Nyköpings kommun deltar även i det AFA-finansierade forskningsprojektet Hållbar socialtjänst - relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 13

NR 8. LEDARSKAP OCH KVALITETSUTVECKLING KOMMUNÖVERGRIPANDE OCH SOCIALTJÄNST / BORLÄNGE KOMMUN Fil dr Susanna Alexius, Handelshögskolan i Stockholm och SCORE susanna.alexius@score.su.se Fil dr Tiziana Sardiello, Stockholms universitet och SCORE tiziana.sardiello@sociology.su.se Lilian Gistö, ledningsstrateg Borlänge kommun lilian.gisto@borlange.se Ett omfattande utvecklingsarbete har genomförts i Borlänge kommun, med start 2011. Fokus har varit på att förändra styrningen genom att utgå från ledarskapet och i synnerhet ett coachande förhållningssätt hos chefer och ledare. I tillitsreformens anda hoppas många på ett utvecklat medarbetarskap kännetecknat av minskad kontroll och administration samt ett delat ansvar mellan medarbetare och chef, där chefen tar en beslutsstödjande roll, men besluten i större utsträckning fattas av medarbetaren själv. Ambitionen att avlasta administration från och lita mer på kärnverksamheten föranleder emellertid en närmare analys av roll- och ansvarsfördelning samt effekter genom hela styrkedjan i den kommunala förvaltningen. En kvalitativ förstudie genomfördes av forskarna under hösten 2016. Försöks verksamheten kommer att bygga vidare på denna förstudie och fördjupa den genom fokusgrupper, intervjuer och enkät med särskilt fokus på chefer och medarbetare i socialtjänsten. Socialtjänstens verksamhet och ansvarsområde är erkänt komplext. Inte sällan står svåra avvägningar och beslut ibland på liv och död på spel i ett ärende. Därtill är det inte alltid rättsligt klarlagt hur myndigheten, och därmed enskilda socialsekreterare, ska agera i olika situationer. Fel beslut kan få ödesdigra konsekvenser för de enskilda som är inblandade, vilket i sig kan medföra stress för handläggarna som riskerar att granskas rättslig genom tillsyn och domstolsprövning. Under senare år har det uppmärksammats att personalomsättning och sjukskrivningar inom socialtjänsten är höga. Kan en ökad tillitsstyrning av socialtjänsten bidra till att minska personalomsättning och sjukskrivningar eller kan det rentav innebära nya hälsorisker för tjänstemännen? Vad händer om medarbetarna avlastas administration men samtidigt upplever en ökad belastning genom ett ökat eget ansvar för beslutsfattande i känsliga ärenden? Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 14

Med tanke på det oklara forskningsläget är det angeläget att proaktivt och sakligt undersöka hur tillitsstyrning faktiskt implementeras i offentlig förvaltning och vad den kan få för konsekvenser i verklig praktik, exempelvis för effektivitet, kvalitet, rättssäkerhet och tjänstemännens hälsa. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 15

NR 9. INNOVATION OCH LEDARSKAP I HEMTJÄNST / PITEÅ KOMMUN Fil dr och professor em. Elisabeth Sundin, Linköpings universitet elisabeth.sundin@liu.se Fil dr och professor Malin Tillmar, Linnéuniversitetet och Linköpings universitet malin.tillmar@lnu.se Fil dr Magdalena Elmersjö, Södertörns högskola magdalena.elmersjo@sh.se Anna-Lena Pogulis, strategisk chef Piteå kommun Anna-Lena.Pogulis@pitea.se Piteå arbetar kontinuerligt för att förbättra styr- och ledningsprocessen. Nu fokus på innovation och ledarskap. Innovation är ett naturligt inslag i verksamheten och medarbetare ska känna sig medskapande. Ambitionerna för 2017 är att arbeta med hemtjänst mer specifikt för att utveckla försök inom servicetjänster (städ, tvätt och inköp) för att hitta mer effektiva arbetsprocesser, kan eventuellt även ske i någon form av samarbete med civilsamhället. En förstudie/omvärldsanalys är i planeringsstadiet och ambitionen är att komma igång med försök under våren. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 16

NR 10. SAMVERKAN IDÉBUREN OCH OFFENTLIG SEKTOR I ÄLDREOMSORG / ALINGSÅS KOMMUN & BRÄCKE DIAKONI Fil dr och docent Karin Josefsson, Högskolan i Borås karin.josefsson@hb.se Fil dr och professor Mattias Elg, Linköpings universitet mattias.elg@liu.se Thomas Schneider, kvalitetschef Bräcke Diakoni thomas.schneider@brackediakoni.se Ett idéburet offentligt partnerskap. Projektet omfattar en verksamhet med fokus på vårdkedja för äldre med demens i Allingsås kommun. Ett samarbete mellan Bräcke diakoni, Frälsningsarmén, Röda korset och kommunen. En omfattande verksamhet med hemstjänst, boende, sociala aktiviteter för de anhöriga och äldre. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 17

NR 11. BOSTAD FÖRST ETT INITIATIV I SOCIALTJÄNSTEN / HELSINGBORGS STAD Fil dr och professor Verner Denvall, Lunds universitet och Linnéuniversitet verner.denvall@soch.lu.se Kalle Pettersson, utvecklingschef på socialförvaltningen, Helsingborgs stad kalle.pettersson@helsingborg.se Denna skiss till en studie syftar till att undersöka styrning av satsningen på Bostad Först i Helsingsborgs stad utifrån ett tillitsperspektiv. Den ska svara på två frågeställningar; Vilken tillit har staden till forskningsbaserad kunskap? Vilken tillit har staden till brukarbaserad kunskap? Bostad Först är en metod med starkt evidensstöd som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Dels för personer som är hemlösa och står långt från bostadsmarknaden, dels för personer med diagnoser som schizofreni som också de kan stå långt från den ordinarie bostadsmarknaden och som är en på bostadsmarknaden särskilt utsatt grupp. He-lsingborg är en av ett tjugotal svenska kommuner som nu implementerar Bostad Först. Kommunen har varit igång med arbetet sedan cirka fem år tillbaka och de studier som genomförts visar att man lyckats mycket väl med kvarboende. Bostad först skiljer sig från andra metoder genom dess starka vetenskapliga stöd samt att den bygger på ett stort förtroende för brukarens förmåga att efterfråga individuellt stöd. Arnbetssättet ska ersätta tidigare stegvisa metoder där brukaren ska förtjäna en lägenhet genom att visa sig värdig ett eget kontakt. I stället bygger arbetet på att brukaren själv begär stöd för att behålla en bostad. Bostad först aktualiserar två problem som ska undersökas. Dels handlar det om tilltron till vetenskapligt baserad kunskap då Bostad Först drastiskt avviker från de som är bruk. Vad får en kommun att ta till sig ganska kontroversiella resultat och att dessutom implementera dessa, trots att de ifrågasätter gängse arbetssätt? Hur utformas en sådan styrning? Dels aktualiseras idén om tillit till brukare, klienter och medborgare och hur en offentlig verksamhet kan skapa strukturer och arbetssätt där brukarens synpunkter och behov sätts i centrum. Staden har tilldelats 600 tkr av Vinnova okt 2016-okt 2017 för att utveckla brukarmedverkan inom Bostad Först samt för att skapa delaktighet bland boende och medarbetare för att utforma mer behovsstyrda brukarmiljöer. För att få bukt med hemlösheten vill staden utveckla långsiktiga relationer med brukare präglade av tillit. Hur en sådan process styrs, hur intressemotsättningar hanteras och styrningens räckvidd kommer att stå i fokus. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 18

Forskningsfrågorna kommer att undersökas på två sätt. Två av universitetets forskare Marcus Knutagård och Arne Kristiansen följt implementeringen genom följeforskning under några år. Relevanta delar av deras empiri kommer att vara tillgänglig för ny analys i samband med denna fördjupade undersökning av tillitsbasrad styrning. Dels kommer styrkedjan i Helsingborg att följas för att identifiera hur policy om brukarstyning faktiskt genomförs. Detta sker genom en intervjuserie med tjänstemän på olika nivåer i staden. Studien bör kunna bli ett viktigt inslag i Tillitsdelegationens arbete och ett relevant forskningsbidrag med fokus på om och hur tillit kan spela roll när sårbara och utsatta gruppers inflytande ska stärks. De namngivna forskarna har inget lednings- eller driftsansvar för Bostad Först och jävsförhållanden bedöms inte förekomma. Helsingborgs stad har genom campus Helsingborg ett långsiktigt åtagande att stärka sitt utvecklingsarbete och har bla byggt upp en egen FoU-enhet samt inrättat en stipendiefond för projekt. Bostad Först ingår bland de projekt som uppmärksammats och som fått ekonomsikt stöd av staden. Tillitsdelegationens försöksverksamheter i välfärdssektorn Sida 19