Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Relevanta dokument
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Elsystemet en utblick

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Hinder för utveckling av hållbara lokala energisystem - En kunskapssammanställning. Erik Axelsson Peter Blomqvist Thomas Unger

Samverkan mellan el- och fjärrvärmemarknaderna

Den svenska värmemarknaden

Nya flöden i lokala elnät Trender och perspektiv. Peter Blomqvist & Thomas Unger, Profu

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

north european power perspectives

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Energiläget 2018 En översikt

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Energisituation idag. Produktion och användning

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Hela effektutmaningen

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Energiläget En översikt

Bioenergi Sveriges största energislag!

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Profus ansats för miljövärdering av el

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Svenska kraftnäts syn på utmaningar i framtidens elnät

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

El och fjärrvärme - samverkan mellan marknaderna

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Making electricity clean

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Dags för en ny elmarknadsreform?

Nordic Energy Perspectives

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

EL OCH FJÄRRVÄRME SAMVERKAN MELLAN MARKNADERNA, ETAPP 2 RAPPORT 2017:346

Växjö

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Framtida prisskillnader mellan elområden

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Elåret Diagram ur rapporten

100 % förnybart 2050.!?

Europas påverkan på Sveriges elnät

Energipolitikens mål om en 100% förnybar elförsörjning kräver mer Fjärrvärme och Kraftvärme.

Energisamhällets framväxt

VGR är en del ieuropaselsystem hur utnyttjar vi det? Vindkraft resurser ur ett lokalt och internationellt perspektiv

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

Elåret Diagram ur rapporten

Kent Nyström Lars Dahlgren

Konkurrenskraft och Klimatmål

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Biokraftvärme isverigei framtiden

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Vindenheten, Lars Andersson

Rapport från partienkät

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

En perfekt storm. Varför har elpriserna varit så höga? Underbar sommar! mycket dålig hydrologisk situation i Norden, samt kärnkraftsrevisioner

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Vattenkraften i kraftsystemet

Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar!

north european power perspectives

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Transkript:

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8

Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter av kraftig expansion av solel i Sverige. Via Energiforsk, SolELprogrammet. Med Chalmers. Mer om projektet finns att läsa på Energiforsks hemsida: energiforsk.se/program/solel/projekt/utbyggnad av solel Resultatblad finns även på vår hemsida: profu.se/solel.htm Rå version av rapport finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida. Sök tex på 41219 1 eller systemeffekter

Slutsatser Finns mycket tillgänglig yta, och intresset är stort. Ekonomin varierar och regelverk är snårigt Ca 3 8 TWh solceller kan vara kostnadseffektivt nivå i Sverige, och det beror på en rad förutsättningar.

Syntesbild från projektet Möjligheter Yta (tak, fasad och fristående) Intresse Ekonomi Stöd Befintligt Regler och styrmedel avgör Ekonomi och elnät avgör Utveckling i teknik och omvärld avgör,1,5 2 5 1 3 GW Regelverk och stödets utformning Systemaspekter Elnät Hinder

Så påverkas elsystemet av en expansion av solel 1. Så kan elpriset påverkas 2. Vad är kostnadseffektiv mängd solceller i Sverige utifrån ett systemperspektiv 3. Påverkan på elproduktion och koldioxidutsläpp

Elpriset och solcellernas intjäningsförmåga

Elproduktion i Sverige TWh 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Sverige 199 1995 2 25 21 212 213 214 215 Vattenkraft Kol Gas Vind Bruttoelanvändning 22 225 23 235 24 245 25 Kärnkraft Olja Biobränsle, torv, avfall Sol+övr förnybart

Balans och elpris under två sommarveckor KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) Mycket vind (6 TWh)+Sol (15 TWh) Two summer weeks Two summer weeks 3 7 3 7 25 6 25 6 GW 2 15 5 4 3 EUR/MWh GW 2 15 5 4 3 EUR/MWh 1 2 1 2 5 1 5 1 nuclear CHP CHP BP+Other condensing BP+Other condensing wind nuclear wind hydro solar hydro solar load El. price, EUR/MWh SE2 load El. price, EUR/MWh SE2

Balans och elpris under två vinterveckor KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) Mycket vind (6 TWh)+Sol (15 TWh) Two winter weeks Two winter weeks 3 1 35 1 GW 25 2 15 1 9 8 7 6 5 4 3 EUR/MWh GW 3 25 2 15 1 9 8 7 6 5 4 3 EUR/MWh 5 2 1 5 2 1 nuclear CHP CHP BP+Other condensing BP+Other condensing wind nuclear wind hydro solar hydro solar load El. price, EUR/MWh SE2 load El. price, EUR/MWh SE2

Stor skillnad i utfall beroende på tillgången till (övrig) variabel elproduktion och styrbar kapacitet 1 9 EUR/MWh 8 7 6 5 4 3 2 Utfasning av styrbar kapacitet ökar antalet högpristimmar Mer vindkraft ökar antalet lågpristimmar (35 6 TWh) 1 15 TWh 15 TWh utan KK 6 TWh vind

..eller beroende på om omvärlden gör samma resa eller inte 1 9 8 7 EUR/MWh 6 5 4 3 2 Kraftig ökning av antalet lågelpristimmar 1 2 TWh 2 TWh +15% i omvärlden Ökad efterfrågeflexibilitet kan också dämpa variabiliteten på elmarknaden! (ingår inte i modellanalysen)

Intjäningsförmågan för olika kraftslag påverkas KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) Mycket vind (6 TWh)+Sol (15 TWh) 4 4 35 35 3 3 EUR/MWh 25 2 15 15% i omvärlden EUR/MWh 25 2 15 1 1 5 5 5 TWh 1 TWh 15 TWh 2 TWh 5 TWh 1 TWh 15 TWh Average Wind Solar CHP Average Wind Solar CHP

Kostnadseffektiv nivå av solceller

Solcellsinvesteringar i svenska hushåll Iteration mellan hushållsmodell och elproduktionsmodell kring år 23 Viktiga antaganden Alla hushåll investerar Perfect foresight Rörliga avgifter för nät: 23 EUR/MWh Investeringskostnader 12 EUR/kWp (för PV) 15 EUR/kWh (för batteri) Tre framtida scenarier Green Policy Regional Policy Climate Market

Vilken mängd solceller ser modellen som lönsam? Elproduktion i Sverige (referensfall) Solelsproduktion (ref+känslighetsanalys) TWh 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Sverige 199 1995 2 25 21 212 213 214 215 Vattenkraft Kol Gas Vind Bruttoelanvändning 22 225 23 235 24 245 25 Kärnkraft Olja Biobränsle, torv, avfall Sol+övr förnybart TWh 2 15 1 5 215 22 225 23 235 24 245 25 Ref Myndighetens förslag på strategi: 7 14 TWh Snabbare tekn utveckl Tidigare utfasning av stödsystem Dagens subventioner fram till och med 235 (därefter utfasning). I övrigt bygger referensfallet på bränsle och CO2 priser från EC, 216 ( Energy and transport trends to 25 ). Solceller 15 kr/kw idag. Ref kostnred: 35% (215 23) 4% (215 24) Känsl.analys: 4% (215 23) 4 5% (215 24)

Förändring i kraftproduktion och resulterande koldioxidnytta

Liten förändring i Sverige Förändring i kraftproduktion i Sverige I Sverige ersätts vind och lite biokraft. Netto ökar dock produktion, dvs ökad export / minskad import. TWh/år 14 12 1 8 6 4 2 2 4 6 Förändring i kraftproduktion, Sverige 22 225 23 235 24 245 25 Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart

Ersätter en del förnybart i Norden Förändring i kraftproduktion i Norden I våra Nordiska grannländer ersätts främst vindkraf.t Senareläggning av kärnkraft. 15 Förändring i kraftproduktion, Norden 1 TWh/år 5 5 Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart 1 22 225 23 235 24 245 25

På kontinenten ersätts även fossil kraft Förändring i Nordeuropa På kontinenten ersätts till stor del fossilt i början av modellperioden. I slutet även vind (samt lite sol och biokraft). Koldioxidnytta minskar med utveckling av omvärldens energisystem. 15 Förändring i kraftproduktion, Nordeuropa 1 TWh/år 5 5 1 Solkraft sv Fossilt Kärnkraft Förnybart 15 22 225 23 235 24 245 25

Koldioxidnytta med solceller Koldioxidkonsekvens Stor nytta den första tiden, ca 4 kg/mwh till 245. Koldioxidnytta minskar med utveckling i omvärlden. Koldioxidminsknng (kg/mwh) 7 6 5 4 3 2 1 22 225 23 235 24 245 25 255

Slutsatser av systemstudien Systemstudierna visar att det är kostnadseffektivt med omkring 3 8 TWh solel i Sverige på mellanlång sikt (till ca 235), beroende på kostnadsutveckling och omvärldsförutsättningar. Vid högre nivåer än så tilltar problematik t.ex. i form av kannibalism samt kostnader i elnätet. Kostnadseffektiv mängd beror på hur väl man kan integrera, med t.ex. efterfrågsanåtgärder och batterier.

Om du vill veta mer Mer om projektet finns att läsa på Energiforsks hemsida: energiforsk.se/program/solel/projekt/utbyggnad av solel Resultatblad finns även på vår hemsida: profu.se/solel.htm Rå version av rapport finns tillgänglig på Energimyndighetens hemsida. Sök tex på 41219 1 eller systemeffekter

Ekonomi för solceller 35 3 27 3 Återbetalningstid (år) 25 2 15 1 16 23 18 9 11 18 5 Småhus Flerbostadshus Litet företag Elproducent Rak återbetalningstid Räntepåverkad återbetalningstid

Produktion och förbrukning (brutto) i Norden 2 omvärldsutvecklingar 2 KK+Vind (35 TWh)+Sol (15 TWh) 2 Mycket vind (6 TWh)+Sol (15 TWh) 15 15 TWh 1 TWh 1 5 5 Swe Den Fin Nor Nuclear Hydro Biomass, peat and waste Wind Solar Coal+lignite Gas Peak Demand Swe Den Fin Nor Nuclear Hydro Biomass, peat and waste Wind Solar Coal+lignite Gas Peak Demand Relativt mycket variabel elproduktion och tillgång till kärnkraft (4 reaktorer ca 3 TWh) Mycket variabel elproduktion utan kärnkraft

Solcellsinvesteringar i svenska hushåll Green Policy har fokus på förnybar elproduktion. Regional Policy har mål för CO2, förnybart och energianvändning. Climate Market har fokus på CO2 utsläpp.

Elnätsägarna: finns plats mer solel Generellt är man positiv till solceller. Hittills har problemen varit små, och elnätet tål en markant ökning av solel Osäker på var gränsen för åtgärder går och vad kostnaderna kan bli Det finns en flertal åtgärder för de problem som kan tänkas uppstå Incitament för att investera i smarta elnät är svagt Översikt över potentiella problem och möjliga åtgärder

Hur mycket solel kan elnätet svälja? Ansats 1: Installerad effekt motsvarar i snitt hushållens eget behov, dvs ca 1 W/hushåll. Ger ingen nettoproduktion i lokalnäten. Uppskalat till alla hushåll ger detta ca 4 GW, eller 4 TWh, dvs ca 3 %. Kamp (213) Anm: just nu ser inte solutbyggnaden ut så, snarare blir det av granneffekt kluster med mycket solel, och potentiellt nettoproduktion i lokalnäten. Ansats 2: I t.ex. Tyskland har man kommit till en situation när elnätsåtgärder behövs för fortsatt solelexpanion (Deutsche Energie Agentur, 212). 214 hade Tyskland 7 % sol och 11 % vind. 7 % sol i Sverige motsvarar ca 1 TWh.