Verksamhetsplan. År 1-2 ( )

Verksamhetsplan År 1-2 (2006-2007) Svensk version maj 2006 För fullständig verksamhetsplan hänvisas till Operational Plan March 2006

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 4 1.1 Hörnstenar... 4 1.2 Skapa förutsättningar för den goda rörligheten... 4 2. Strategiska mål... 5 2.1 Vision och uppdrag... 5 2.2 Mål... 6 2.2.1 Kortsiktiga mål... 6 2.2.2 Långsiktiga mål... 6 3. Övergripande forskningsstrategi... 8 3.1 Interaktiv forskning... 8 3.2 Aktiviteter för spridning... 9 4. Deltagande partners... 10 5. Organisation och ledning av HELIX... 12 5.1 Styrelse... 12 5.2 Föreståndare, forsknings- och utvecklingsråd samt vetenskapligt råd... 13 6. Forskningsprogram... 14 6.1 Rörlighet för lärande och innovationer... 14 6.2 Rörlighet för hälsoutveckling... 14 6.3 Rörlighet för idéutveckling och entreprenörskap... 15 7. Forskningsprojekt... 16 7.1. Ledning och organisering av arbetsplatslärande... 16 7.2 Validering av kunskaper och kompetens i relation till arbets- och utbildningskrav... 18 7.3 Lärande/utveckling och rörlighet del av projekt Nybyggarna... 19 7.4 Hälsofrämjande arbetsplats att leda och organisera för hälsa... 20 7.5 Arbetsförmåga och anställningsbarhet... 22 7.6 Återgång i arbete arbetslivsinriktad rehabilitering... 23 7.7 Organisatorisk förnyelse och produktförnyelse i olika organisatoriska miljöer... 24 7.8 Idéutveckling och start av ny verksamhet... 25 7.9 Överföring av produktionskoncept mellan olika kulturer... 27 7.10 Kommunikation mellan produktkonstruktion och produktion... 28 7.11 Vårdnära service... 28 8. Utvärdering... 30 8.1 Utvärdering av forskningsaktiviteter... 30 8.2 Utvärdering av partnerskapsaktiviteter... 30 8.3 Självvärdering... 31 8.4 VINNOVA-utvärdering... 31

4 Rörlighet som drivkraft för lärande, hälsa och innovation 1. INLEDNING 1.1 Hörnstenar HELIX Research & Innovation Centre vid Linköpings universitet baseras på följande fyra hörnstenar, vilka också kommer att vara styrande för våra långsiktiga forskningsprojekt och innovationssatsningar: Den dubbla relationen mellan rörlighet och arbetslivsutveckling det vill säga fokus på rörlighet av människor och idéer som drivkraft för individuellt och organisatoriskt lärande, hälsa och idéutveckling/entreprenörskap, och vice versa. En länk mellan arbetsorganisation och arbetsplatsinnovation, vilket innebär ett fokus på arbetsorganisation med avseende på delaktighet, jämställdhet och ledarskap som drivkraft för arbetsplatsinnovation, och vice versa. Kopplingen mellan mikro- och makronivå, det vill säga ett fokus på samspelet mellan arbetsplatsinnovation och regional utveckling, vilket förutsätter att innovationer i processer, tjänster och produkter på arbetsplatsnivå under vissa förhållanden kan bli drivkrafter för regional utveckling, och vice versa. Kopplingen mellan forskning och innovationer, det vill säga ett fokus på samspelet mellan forskning och innovationsaktiviteter, vilka vilar på principen om tvärvetenskap och interaktiv forskning, organiserad utifrån en Triple Helix-logik. Gemensamt för dessa fyra grundläggande idéer bakom HELIX-processen är en utgångspunkt om att arbetsplatsen inte enbart är ett produktionssystem, utan idealiskt och under särskilda förhållanden också ett system för att främja lärande, hälsa och innovationer. 1.2 Skapa förutsättningar för den goda rörligheten Föreliggande forskningsprogram betonar forskning om, och utveckling av processer som kan främja det vi kallar för den goda rörligheten. Begreppet rörlighet gäller inte här flexibilitet på arbetsmarknaden i en snävare mening, exempelvis flexibilitet genom deltidsarbete eller tidsbegränsade anställningar. Här har begreppet istället en bredare innebörd och kan närmast beskrivas som en utvecklingsstödjande rörlighet. Sett från detta perspektiv kan det ses som rörlighet: av idéer, forskningsresultat och kompetens av horisontell och vertikal rörlighet mellan olika sektorer inom arbetsmarknaden mellan yrken (exempelvis mellan klassiskt manliga respektive kvinnliga yrken) från arbetslöshet till anställning och från sjukskrivning till arbete

5 2. STRATEGISKA MÅL 2.1 Vision och uppdrag Den centrala uppgiften för centret är att skapa en arena för forskning och innovation där forskare från olika discipliner kan samverka med företag och organisationer för att utveckla nya kunskaper och metoder om rörlighetens betydelse för lärande, hälsa och innovationer. Aktiviteter inom HELIX organiseras på regional basis, men bedöms ha såväl nationell som internationell betydelse, inte minst genom utveckling av nya och befintliga forskarnätverk. Som framgår av nedanstående figur (figur 1) är en av huvuduppgifterna att utveckla flervetenskaplig forskning och innovationer inom området rörlighet, vilket också inkluderar uppbyggnad av en forskarskola. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter inklusive forskarskola Produkt- och processinnovationer Kommersiell och offentlig tjänsteutveckling Figur 1: Huvuduppgifter för HELIX. HELIX centrala uppgifter är således att genomföra flervetenskaplig forskning och utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet, framförallt studier inom området rörlighet som drivkraft för lärande, hälsa och innovation inom näringsliv och offentlig sektor. Vidare ska centret utföra forskning, innovationsarbete och spridningsaktiviteter i nära samarbete med det regionala näringslivet, den offentliga sektorn, arbetstagare, fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Därtill ska HELIX genomföra forskarutbildning i samverkan med de institutioner och ämnen som kommer att vara knutna till centret och skapa långsiktig forskning tillsammans med olika aktörer inom området - nationellt och internationellt. Ytterligare uppgifter för HELIX är att stimulera nyföretagande och entreprenörskap inom området samt stimulera kommersiell och offentlig tjänsteutveckling inom området. Slutligen ingår det också att stödja utvecklingen av nya produkter och processer samt att främja kommersialisering av forskningsresultat inom området.

6 2.2 Mål Målen för HELIX Research & Innovation Centre listas nedan i ett kortare (1-2 år) och i ett längre tidsperspektiv (> 5 år). 2.2.1 Kortsiktiga mål Att inrätta en attraktiv och effektiv organisation för forsknings- och innovationsaktiviteter i enlighet med de intentioner och grundläggande synsätt som uttrycks i denna verksamhetsplan. Att utveckla och starta ett antal forsknings- och innovationsprojekt i enlighet med strukturen beskriven i denna verksamhetsplan. Detta ska ske i nära samarbete med representanter från det regionala näringslivet, den offentliga sektorn, arbetstagare och arbetsmarknadsorganisationer. Att inrätta ett internationellt vetenskapligt råd i enlighet med de intentioner som framförs i denna verksamhetsplan. Att rekrytera 8-12 doktorander, planera och starta en forskarskola i samarbete med de institutioner och ämnen vid Linköpings universitet som är knutna till HELIX. Att etablera ett effektivt system för innovationsaktiviteter samt för spridning av forskningsresultat. Detta system ska gälla för hela centrets organisation och i varje delprojekt. 2.2.2 Långsiktiga mål Att publicera forskningsresultat i erkända internationella tidskrifter och böcker samt vid vetenskapliga konferenser. Att utveckla långsiktig forskning tillsammans med olika aktörer inom området - både nationellt och internationellt - inklusive ett utbytesprogram för post-doc-studenter och seniora forskare. Att examinera en första grupp om cirka åtta doktorander (FD) med en ny och flervetenskaplig kompetens och med hög anställningsbarhet både inom universitet och i privat och offentlig sektor. Att rekrytera en ny grupp doktorander (ca 8-12 st). Att utveckla, implementera och undersöka nya former av interaktiv forskning baserad på flervetenskaplighetsprincipen samt organiserad som ett partnerskap mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor. Partnernas organisationer skall uppnå och visa effekter av forskningen. Härigenom är målet att också medverka till hållbar utveckling av såväl verksamhet som av medarbetare.

7 Att stimulera kommersiell och offentlig tjänsteutveckling inom området, att stödja utvecklingen av nya produkter och processer samt att främja kommersialisering av forskningsresultat inom området. Att utveckla organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som möjliggör en fortsättning av VINN Excellence Centret även efter den avslutade 10-års perioden. En modell och kriterier för utvärdering av forskning och utvecklingsaktiviteter i relation till dessa mål presenteras under avsnitt 8 i detta dokument. Den övergripande forskningsstrategin samt det detaljerade forskningsprogrammet för den närmaste perioden, (1-2 år), beskrivs i den följande delen av denna verksamhetsplan (avsnitt 3-7).

8 3. ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSSTRATEGI Forskningen vid HELIX kommer att vara flerdisciplinärt organiserad, d.v.s. den kommer att organiseras i forskargrupper som har en spridning vad gäller ämnestillhörighet, teoretiska utgångspunkter och traditioner. Detta medför flera gynnsamma effekter: (1) Genom en flervetenskaplig organisering skapas förutsättningar för en bredare och mer omfattande förståelse för de fenomen som studeras; (2) Den egna disciplinens utgångspunkter och perspektiv kan problematiseras och utvecklas, och förutsättningar finns därmed för att integrera kunskaper från olika kunskapsfält; (3) De problem som en flervetenskaplig/disciplinär forskningssamverkan kan medföra, kan genom kontinuerliga diskussioner och feedback bidra till en utveckling av forskningen och av samarbetet med övriga aktörer i partnerskapet. 3.1 Interaktiv forskning Centrets viktigaste uppgift är att bedriva forskning och innovation inom området rörlighet. Denna uppgift ska inte endast ha relevans i ett forskningsperspektiv, utan också ha stor relevans för medverkande företag och organisationer. Ett sätt att integrera dessa intressen är att utgå från en interaktiv forskningsansats (se nedanstående figur 2). Teorier och begrepp Problem och frågeställningar Datainsamling och analys Praktiksystemet Forskningssystemet Konceptualisering och tolkning Problem och frågeställningar Handling/ aktiviteter Lokala teorier Figur 2: Modell och för begrepp interaktiv forskning. Figur 2: Den interaktiva forskningsansatsen.

9 Ovanstående modell för interaktiv forskning är utvecklad och baserad på flera års erfarenheter av interaktiv forskning. Modellen består av två system: ett forskningssystem och ett praktiksystem. Forskningssystemet kan beskrivas som en loop, vilken drivs av forskarnas problemställningar, teorier, datainsamling och av de resultat som framkommer. Praktiksystemet kan på motsvarande sätt ses som drivet av behov att komma fram till kunskaper och metoder som kan bidra till att lösa viktiga frågor/problem i verksamheten. I många sammanhang där forskning skall närma sig en praktisk verksamhet sker ingen sammanlänkning. De två systemen möts inte eller länkas endast samman under kortare perioder. Den presenterade modellen gör en närmare och interaktiv sammanlänkning möjlig. En central utgångspunkt är att forskare och praktiker i en gemensam process tolkar och förstår problem, genomför aktiviteter/handlingar (gemensamt eller var för sig) och gemensamt försöker förstå de resultat och effekter som uppstår. Utifrån denna interaktiva forskningsansats, kan de två systemen (forskningssystemet och praktiksystemet) ses som två sammankopplade lärcykler där forskningssystemet kan få viktig input från praktiksystemet, och på motsvarande sätt praktiksystemet få viktig input från forskningssystemet. 3.2 Aktiviteter för spridning Spridning av forskningsresultat är en central uppgift för HELIX. Detta är inget som bör ske avskilt från pågående forsknings- och utvecklingsarbete. Istället ser vi spridningen som en integrerad uppgift vid alla nivåer och i alla projekt. Spridning bör förekomma kontinuerligt. Ett flertal aktiviteter kommer att inkluderas i spridningsplanen. Till att börja med ska en webbsida utformas för såväl externa besökare som medlemmar i partnerskapet. Centret ämnar även organisera aktiviteter, exempelvis seminarier och workshops, som når utanför det regionala partnerskapet. Informationsmaterial med nyhetsblad och speciella magasin ska utarbetas. Dessutom avser HELIX att regelbundet sprida information via e-post. En årlig spridningskonferens ska anordnas. Flertalet forskare som är involverade i HELIX undervisar även i program och kurser vid Linköpings universitet. Detta möjliggör en effektiv och hållbar spridning av resultaten. Medlemmar i partnerskapet och övriga intresserade kommer att erbjudas kortare universitetskurser, vilket också bereder goda förutsättningar för spridning. Inom HELIX ska spridning av forskningsresultat inom vetenskapssamhället och till internationella vetenskapliga tidskrifter att ha högsta prioritet. Till följd av detta kommer centrets webbsida att innefatta vetenskapliga publikationer. Vidare ska internationella och nationella forskningsseminarium äga rum. Ytterligare en viktig spridningsaktivitet för centrets forskare och forskarstuderande är att delta i internationella konferenser. Då centrets ambition är att skapa en livlig, kreativ och intellektuell atmosfär utreds även huruvida det är möjligt att organisera en årlig internationell vetenskaplig konferens.

10 4. DELTAGANDE PARTNERS Forskningscentret är uppbyggt enligt en s.k. Triple Helix-logik, vilket innebär att företrädare för forskning, näringsliv, regionala aktörer, offentlig sektor, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer ingår i samarbetet. Forskarna kommer från Linköpings universitet och från Arbetslivsinstitutet. De forskare som har sin hemvist vid Linköpings universitet representerar tre fakulteter; Filosofiska fakulteten, Tekniska högskolan samt Hälsouniversitetet. Forskargruppen har hög kompetens vad gäller studier kring lärande, hälsa, jämställdhet, innovation och entreprenörskap. Forskargruppen utgörs av följande personer: Kerstin Ekberg, professor, Rikscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR) och Institutionen för hälsa och samhälle (IHS); Jörgen Eklund, professor, Centrum för studier av människa, teknik och organisation (CMTO), och Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik (IKP); Per-Erik Ellström, professor, CMTO och Institutionen för beteendevetenskap (IBV); Leif Jonsson, FD, Arbetslivsinstitutet och Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK); Magnus Klofsten, professor, Centrum för innovation och entreprenörskap (CIE) och Ekonomiska institutionen (EKI); Henrik Kock, universitetslektor, FD, CMTO och IBV; Elisabeth Sundin, professor, EKI och Arbetslivsinstitutet; Lennart Svensson, professor, IBV och Arbetslivsinstitutet. Därutöver är två forskare från Arbetslivsinstitutet i Stockholm knutna till HELIX, nämligen; Gunnar Aronsson, professor; Casten von Otter, professor. Från näringslivet deltar: BT Products AB, Mjölby med cirka 2000 anställda. Företaget representeras av produktionschef Anders Granberg, personalchef Gunnar Mångsbro samt Metallklubbens ordförande Magnus Tengvert, avdelning 35; Industrikompetens AB, företaget representeras av VD Thomas Nygren; IUC Öst AB: Industriellt utvecklingscentrum i Östergötland. Företaget representeras av VD Tommy Nestun; Rimaster AB, Rimforsa med cirka 145 anställda. Företaget representeras av VD Jan-Olof Andersson; SAAB AB, Linköping med cirka 3000 anställda. Företaget representeras av personalchef Roger Lantz och Metallklubbens ordförande Ragnar Ludvigsson, avdelning 83. Siemens Industrial Turbomachinery AB, Finspång med cirka 2000 anställda. Företaget representeras av affärsområdeschef Jan-Erik Rydén, produktionschef Jan-Olof Greek, personalchef Sune Karlsson, personalkonsulent Eva Pettersson samt Metallklubbens ordförande Jan Lundgren, avdelning 97.

11 I partnerskapet deltar följande arbetsmarknadsorganisationer: Kommunal, representeras av ordförande Maj Karlsson och ombudsmännen Yvonne Stolt och Kim Öhman; IF Metall, representeras av klubbordförande Magnus Tingvert, avdelning 35 (BT Products AB), klubbordförande Ragnar Ludvigsson, avdelning 83 (SAAB AB) och klubbordförande Jan Lundgren, avdelning 97 (Siemens AB). Vidare även ombudsmännen Jan-Erik Svenblad och Jan Karlsson, avdelning 97 Finspång samt ombudsman Jorge Palma, avdelning 83 Linköping; SIF, representeras av regionchef Per-Erik Djärf och ombudsman Mikael Wiström; Trygghetsrådet (TRR), representeras av distriktschef Anne Revland. Följande företag från organisation Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF Service AB) medverkar: Bråvikshälsan AB, Norrköping, representeras av VD Eva Petersson; Feel Good AB Linköping, representeras av regionchef Sten Ove Ringborg; Haluxa AB Örebro, representeras av VD Charlotta Wikström och marknadschef Carina Westman; Kusthälsan AB, representeras av vice VD Kristin Lönnqvist och vice VD Kerstin Olsson; Previa AB Linköping, representeras av regionchef Thomas Esping; Östgötahälsan Linköping, representeras av VD Rolf Andersson tillika ordförande i FSF. I partnerskapet ingår även en nationell aktör samt flera regionala aktörer: Centrum för flexibelt lärande (CFL) representeras av generaldirektör Hans-Inge Persson, vetenskaplig ledare Carl Holmberg och utvecklingschef Allan Westerdahl. Försäkringskassan i Östergötland, representeras av direktör Kristin Ritter och personalchef Elsy Söderberg Holberg; Landstinget i Östergötland, representerads av personaldirektör Agneta Westerdahl; Regionförbundet Östsam, representeras av direktör Peder Rehnström och näringslivssamordnare Joakim Kärnborg. Fyra kommuner är engagerade i partnerskapet: Finspång kommun, representeras av kommundirektör Sven-Inge Arnell och kommunstyrelsens ordförande Stig Andersson samt näringslivschef Richard Widén och personalchef Ingrid Lindbom; Linköpings kommun, representeras av utbildningschef Agneta Sandén och personaldirektör Patrik Dahl; Mjölby kommun, representeras av personalchef Tanja Levin och kommunalrådet Carina Jönsson; Norrköpings kommun, representeras av personalstrateg Kerstin Arwenhed, näringslivsstrateg Monica Hjern samt personalchef Per-Olov Strandberg.

12 5. ORGANISATION OCH LEDNING AV HELIX Centret kommer att organiseras utifrån dess huvudsakliga uppgifter, d.v.s. forskning och innovation. Utifrån den planeringsprocess som ägt rum har det framstått som centralt att partnerskapet ska ha ägarskapsrollen med tillhörande ansvar. Att inneha ägarskapsrollen innebär bland annat att vara en representant för centrets vision och att agera som en drivande kraft för strategisk utveckling och forskning samt verka för en effektiv implementering av forskningsresultaten. Ägarskapet innebär vidare att partnerskapet har en viktig roll vid nominering av medlemmar till styrelsen. Centrets organisation framgår av nedanstående figur. Partnerskap Styrelse Forsknings- och utvecklingsråd Föreståndare Internationellt vetenskapligt råd Forsknings- och utvecklingsaktiviteter Figur 3: Centrets organisation. 5.1 Styrelse Styrelsen omfattar tio ordinarie medlemmar, vilka representerar universitetet och övriga deltagare i partnerskapet, d.v.s. företag, offentlig sektor samt arbetsmarknadsorganisationer. Styrelsens uppgift är att strategiskt leda och utveckla centret. Mer precist innefattar denna uppgift frågor som rör långsiktig planering, budget och årsredovisning. Vidare innebär uppdraget att fatta beslut om samt att prioritera olika forskningsområden. Därtill är styrelsens uppgift att yttra sig vid initiering av nya program eller projekt. Utöver detta tillkommer frågor rörande uppföljning och utvärdering samt att bevaka forsknings- och utvecklingsprogrammens effekter. Tilläggas bör att i styrelsens uppgift ingår även att ställa kritiska frågor om forsknings- och utvecklingsaktiviteterna. För att stärka denna kritiska funktion ska en eller två av styrelsemedlemmarna ha en klar och oberoende roll i relation till ägarna och ledningen.

13 Under den första perioden (2006-2007) kommer styrelsen att omfatta tio ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Följande personer har accepterat uppdraget som medlemmar i HELIX styrelse. Ordförande: Jan-Erik Rydén, affärsområdeschef, Siemens Industrial Turbomachinery AB, samt övriga ordinarie ledamöter: Jan-Olof Andersson, VD, Rimaster AB Per-Erik Djärf, regionchef, SIF Kerstin Ekberg, professor, Linköpings universitet Anders Granberg, produktionschef, BT Products Inc. Roger Lantz, personlachef, SAAB AB Ragnar Ludvigsson, Metallklubbens ordförande, avdelning 38, SAAB AB Peder Rehnström, direktör, Regionförbundet Östsam Yvonne Stolt, ombudsman, Kommunal Elsy Söderberg Holberg, personalchef, Försäkringskassan i Östergötland 5.2 Föreståndare, forsknings- och utvecklingsråd samt vetenskapligt råd Föreståndaren rapporterar till styrelsen och denne har huvudansvaret för att fattade beslut också implementeras. I uppgiften ingår även att följa upp projekt och andra forskningsutvecklingsaktiviteter inom området. Föreståndarens uppgift innefattar även att utveckla former för strategisk ledning och utveckling av centret samt att skapa arenor för delaktighet och dialog i centret. I detta sammanhang är det viktigt att notera att föreståndarens position inte inkluderar ansvar för centrets personal. Forskarna och övriga delar av personalen behåller sina anställningar vid respektive institutioner. Forsknings- och utvecklingsrådet är en plats för utveckling och prövning av idéer för nya projekt och andra forsknings- och utvecklingsaktiviteter. Rådet kommer att bestå av seniora forskare och representanter från företag och organisationer. En huvuduppgift för rådet är att hålla seminarium där nya kreativa idéer utvecklas och där den vetenskapliga kvaliteten och praktiska relevansen av idéer för nya projekt testas. Det internationella vetenskapliga rådet är tänkt att ha en liknande funktion som FoU-rådet och kommer att mötas en eller två gånger per år. Det vetenskapliga rådet ska omfatta 5-6 internationella excellenta forskare, valda utifrån relevanta forskningsfält.

14 6. FORSKNINGSPROGRAM 6.1 Rörlighet för lärande och innovationer Aktuell forskning pekar idag på att innovationer i hög grad kan förstås utifrån individers och gruppers lärande i nätverk. Annorlunda uttryckt kan vi tala om lärande och utveckling som äger rum i olika former av innovationssystem. Utifrån vårt intresse av att studera rörlighet av människor och av idéer innebär detta att vi uppmärksammar både innehåll och resultat av lärande (vem lär vad), olika nivåer, typer och processer av lärande (hur lärandet äger rum) och vilka förhållanden som stödjer ett utvecklingsinriktat lärande (vilka faktorer som stödjer/hindrar lärande). En viktig uppgift är här att utforska hur informellt och formellt lärande kan integreras, hur individuellt och organisatoriskt lärande kan samverka samt hur lärande kan organiseras och ledas. Forskning om innovationssystem har i hög grad utgått från ekonomiska teorier om humankapitalet och hur denna kapitalbas har betydelse för ekonomisk och teknisk utveckling. Forskningen har i relativt låg grad uppmärksammat hur humankapitalet har betydelse genom den spridning av kompetens och kunskap som pågår inom och mellan organisationer. Frågor om rörlighet förefaller här ha stor betydelse, exempelvis genom den samverkan/interaktion som finns mellan utbildningssystem och arbetsmarknad, hur rörlighet inom och mellan organisationer kan bidra till spridning av idéer och kompetens, o.s.v. Här är det viktigt att inte betrakta spridning av kompetens och idéer som en linjär spridningsprocess, utan att också uppmärksamma den förmåga som företaget/organisationen har att förvärva, omvandla och utnyttja idéer och förslag, och förmågan att göra dessa tillgängliga och användbara för en större del av organisationen. 6.2 Rörlighet för hälsoutveckling Sjukfrånvaron har under senare år ökat dramatiskt i Sverige, nya grupper som inte tidigare berörts påverkas i ökande grad: högutbildade grupper, chefer, o.s.v. Denna problematik angrips (med varierande framgång) med redan etablerade metoder/åtgärder, men också nya angreppssätt behöver utvecklas. Vår utgångspunkt är här att vi bedömer att rörlighet spelar en stor roll för möjligheten att bibehålla och utveckla en hälsobefrämjande arbetsplats. Många människor känner sig dubbelt inlåsta, dels i den egna professionen, dels på den egna arbetsplatsen. En aktuell studie visar att 36 % av de fast anställda och 62 % av de tillfälligt anställda upplevde att de hade en negativ situation i detta avseende. De som var missnöjda både med yrket och arbetsplatsen hade små utvecklingsmöjligheter och uppvisade också hälsoproblem. En framgångsrik rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetet bygger i hög grad på ett aktivt deltagande av både individen och arbetsplatsen. Rehabiliteringsprocessen kan ses som en lärprocess som kräver såväl ny kompetens, som förändrade värderingar/synsätt hos både individen och organisationen. Eftersom många företag eller organisationer kan vara för små för att på egen kraft ta fram policies och program för att stödja rörlighet för hälsoutveckling, erbjuder partnerskapet inom HELIX ökade möjligheter i detta avseende. Ett viktigt område utgörs här av ledarskapet och arbetsorganisationen på arbetsplatsen. Åtgärder

15 för att främja hälsa i arbetet fokuserar ofta på individen eller organisationen. En utmaning är att fokusera på det dynamiska samspelet mellan individens förståelse och perspektiv, ledningens perspektiv och åtgärder, och andra aktörer av betydelse. En utmaning är att fokusera på det dynamiska samspelet mellan individens förståelse och perspektiv, ledningens perspektiv och åtgärder, och andra aktörer av betydelse. Att utveckla en hälsobefrämjande arbetsplats handlar i det avseendet om att utveckla och stödja både individen, ledningen och andra viktiga aktörer. 6.3 Rörlighet för idéutveckling och entreprenörskap Många företag och organisationer befinner sig idag i en ekonomisk och teknologisk omgivning som kännetecknas av omfattande och snabba förändringar. För att långsiktigt överleva och utvecklas menar många forskare att förmågan att utveckla nya idéer och innovationer är av central betydelse. Forskning om entreprenörskap har under senare år kommit att i högre grad studera relationen mellan idéutveckling och affärsutveckling. Forskningen har fokuserat på de faktorer och förhållanden som är gynnsamma för utvecklingen av entreprenörskap, och inte i motsvarande grad studerat hur själva startpunkten i processen idén växer fram och formas. Inom HELIX finns därför ambitionen att närmare studera tidiga faser av (t.ex. utvecklingen av idéer) entreprenörskapsutveckling och i vilken utsträckning en ökad rörlighet bland medarbetare (t.ex. inom och mellan organisationer) kan stödja utveckling av nya idéer. En stor del av entreprenörskapsforskningen är inriktad på hur nyligen startade (ofta högteknologiska) företag utvecklar idéer och lanserar produkter med hög teknisk och försäljningsmässig potential. Dessa företag utgör emellertid en liten del av såväl småföretagen som arbetsmarknaden i sin helhet. Här finns också ett intresse av att studera hur större och väletablerade företag och organisationer utvecklar och stödjer nytänkande hos den egna personalen (s.k. intraprenörskap). Inom partnerskapet finns flera företag och organisationer som är intresserade av att utveckla kunskaper och metoder för att stödja förbättringsarbete och utveckling av intraprenörskap.

16 7. FORSKNINGSPROJEKT I det följande redovisas de projekt som föreslås ingå i projektportföljen för HELIX Research & Innovation Centre för perioden 2006 2007. Projektförslagen har utvecklats i dialog mellan forskarna och partnerskapet för HELIX under hösten 2005 och våren 2006. En övergripande strävan har varit att skapa en projektportfölj som, i linje med HELIX interaktiva forskningsstrategi, har en balans mellan forskning (F) och utveckling/ innovation (U/I). Detta betyder en balans mellan: mer långsiktiga projekt (3 4 år) kontra kortare projekt; inriktning på teoriutveckling kontra utvecklingsprocesser och praktisk problemlösning. Vad gäller denna andra punkt är det naturligtvis viktigt med en sådan balans även inom varje projekt. Andra viktiga kriterier på goda HELIX-projekt är: att de ligger i linje med de visioner och mål samt det forskningsprogram som fastställts; att de är väl underbyggda och uppfyller krav på hög vetenskaplig kvalitet; att de ligger i linje med den fastställda forskningsstrategin och dess betoning av flervetenskaplig, interaktiv och arbetsplatsnära forskning; att de tillgodoser och skapar värde för de olika parter/intressenter som ingår i partnerskapet (forskning, företag och offentlig verksamhet). 7.1. Ledning och organisering av arbetsplatslärande Bakgrund En viktig del av bakgrunden är att många verksamheter har blivit alltmer kunskapsintensiva. En rad motiv kan ges för en ökad integration mellan produktion och lärande, och för att bättre stödja och ta tillvara den kompetensutveckling som sker direkt i det dagliga arbetet. För att möta dessa behov framstår det traditionella sättet att anordna utbildning för vuxna som otillräckligt. Mycket talar för att arbetsplatsen i ökande grad måste bli en arena för ett mer efterfrågestyrt lärande i flexibla former. Individers och verksamheters behov snarare än utbudet av utbildning bör vara styrande, och praktiken bör vara utgångspunkten för lärandet. Återkommande möjligheter till reflektivt handlande och utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen kan antas främja individers beredskap för rörlighet, men även beredskap för att delta i projekt som syftar till idé- och verksamhetsutveckling. Tidigare forskning visar tydligt att insatser för att främja lärande kopplat till arbetsplatsen bidrar inte enbart till ökad uppgiftsrelaterad kompetens, utan även till ökad motivation för fortsatt lärande samt en ökad utvecklingskompetens (innovativa kvalifikationer). Syfte och frågeställningar Projektets fokus gäller hur arbetsplatslärande kan organiseras så att formell utbildning kan kombineras med och knyta an till informellt vardagslärande ett s.k. reflekterat lärande. Ett annat fokus är kopplingen mellan individuellt och organisatoriskt lärande s.k. integrerat

17 lärande. Det senare handlar om att deltagarna i lärprocesserna får använda sin förvärvade kompetens genom att organisationen, ledarskapet och kulturen ger stöd för detta. Forskningsfrågorna gäller: olika metoder för att skapa ett reflekterat lärande, dvs. hur formellt och informellt lärande kan kombineras olika sätt att skapa ett integrerat lärande, dvs. att kombinera ett individuellt lärande med verksamhetsutveckling bl.a. i kombination med ständiga förbättringar hur ledare, främst första linjens chefer kan organisera för, stödja och leda lärande- och utvecklingsprocesser i organisationen värdet och nyttan för arbetsgivarna av att utbildningen blir mer tillgänglig, flexibel och därmed kostnadseffektiv värdet och nyttan för individerna av att utbildningsinsatser kan knytas till arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och arbetskamraterna. Finns det en risk att utbildningen blir för kortsiktig och instrumentell och att anställningsbarheten blir begränsad mötet mellan utbildnings- och arbetslivssystemen och vad som krävs för att skapa bryggor mellan systemen alltifrån handledning till transfereringar av bidrag för vuxenutbildning möjligheten att inkludera sjukskrivna (att läsa sig frisk ) och arbetslösa i arbetsplatslärandet. Metod Interaktiv forskning med koppling till pågående utvecklingsprocesser inom för närvarande främst Kompetensstegen samt Rimaster. Grundläggande metodik: Multipla fallstudier baserade på intervjuer med berörda aktörer samt deltagande observation. Kopplingar görs även till fallstudier utförda inom andra organisationer för att bredda kunskapsbasen. Deltagare från partnerskapet Linköpings och Mjölby kommuner, Kommunal, Rimaster samt fortsättningsvis eventuellt BT och andra företag. Potentiella partners för fortsatt arbete är exempelvis BT, SAAB och Siemens. Forskare Ansvariga forskare är Per-Erik Ellström och Lennart Svensson. Genomförande av datainsamling kommer under 2006 att göras av projektassistenter. Tidsplan Projektutveckling i samverkan med Kompetensstegen har inletts under våren 2006 och kommer att fortgå fram till och med sommaren. Den interaktiva forskningsprocessen inleds under augusti/september 2006. Projektet avses pågå under 2006 och 2007. Datainsamlingsoch återföringsaktiviteter har påbörjats på Rimaster under hösten 2005 och fortgår under

18 våren 2006. Denna datainsamling fortsätter sedan vid annat/andra företag och då eventuellt BT under hösten 2006 och våren 2007. Övrigt Studierna kommer att bli utgångspunkt dels för två doktorsavhandlingar under 2008/2009, dels för ett eller två större projekt med start från och med 2008. 7.2 Validering av kunskaper och kompetens i relation till arbets- och utbildningskrav Bakgrund Validering av individers kunskap/kompetens kan vara en del av processer som syftar till utveckling av kompetens och verksamhet samt till ökad rörlighet i arbetslivet. Förhoppningar finns om att genom synliggörande av reell kompetens bättre kunna ta vara på den kunskap som redan finns hos människor. Inom en arbetsplats kan det exempelvis handla om att de anställda kan få arbetsuppgifter som motsvarar deras faktiska kompetens, och att utveckla former för kompetensutveckling som bygger vidare på vad individen redan kan. Detta kan även vara en del av en process som syftar till utveckling av organisationen och dess verksamhet. I relation till arbetslöshet finns förhoppningar om att öka anställningsbarheten genom att individens kompetens synliggörs och dokumenteras. Validering innebär någon form av värdering av kunskap/kompetens. Frågan är då vilket slags värde som lyfts fram. Ambitionen att bättre ta vara på och utnyttja människors kompetens innebär att bruksvärdet fokuseras. Men validering kan även innebära att kunskap/kompetens ges ett bytesvärde. För individen innebär bytesvärdet exempelvis ökade möjligheter att få en anställning eller vissa arbetsuppgifter, möjligheter till högre lön, möjligheter att delta i utbildning. För organisationen kan bytesvärdet handla om bättre förutsättningar att få uppdrag och därmed intäkter, genom att man kan uppvisa en högre formell kompetens och därmed göra anspråk på att ha bättre förutsättningar att kunna genomföra uppdragen. Dessutom har kunskap naturligtvis ett egenvärde för individen, att kunskap uppfattas som värdefull även om man inte ser en direkt nytta med den. Syfte Genom empiriska studier av utveckling av och tillämpning i valideringspraktiker vill vi se exempelvis vilka olika utgångspunkter som finns, hur synen på kunskap och dess värde tar sig uttryck och hur valideringen anpassas till respektive kan bidra till förändring, utveckling och innovation i en verksamhet. Intressant i detta är också hur valideringen relateras till fortsatt lärande och kompetensutveckling. Sammantaget kan vi studera vilka teorier om validering som finns (implicita) i verksamheten, och vilka effekter validering kan få i termer av exempelvis utveckling och rörlighet (eller kanske anpassning och inlåsning?). Frågeställningar (exempelvis i relation till Kompetensstegen): Vilka synsätt på eller föreställningar om kunskap kommer till uttryck i arbetet med validering i olika sammanhang? Vilka olika (eller lika) perspektiv finns och utvecklas hos olika intressenter/aktörer? Hur ser mötet mellan olika intressenter ut? Vilka förhandlingsprocesser utvecklas när modeller för validering ska formuleras?

19 Hur relateras valideringen till utbildning/kompetensutveckling i form av till exempel lärande på arbetsplatsen? Hur relateras utbildningssystem till verksamhetssystem? Hur ser olika aktörer på vilken betydelse möjligheten till validering har för dem? Vilka betydelser/effekter av validering kan urskiljas under och efter insatsernas genomförande? (Detta kan exempelvis handla om inlåsning/rörlighet, utveckling och/eller styrning på individnivå, betydelse för fortsatt kompetensutveckling, betydelse för utveckling av en mer innovativ arbetsorganisation.) Metod Interaktiv forskning med koppling till pågående utvecklingsprocesser inom för närvarande främst Kompetensstegen. Grundläggande metodik: Intervjuer med berörda aktörer samt dokumentanalyser. Deltagare från partnerskapet Linköpings och Mjölby kommuner, Kommunal och Östsam. Forskare Ansvarig forskare är Per-Erik Ellström och eventuellt Per Andersson. Genomförande av datainsamling kommer under 2006 att göras av projektassistenter. Tidsplan Projektutveckling i samverkan med Kompetensstegen har inletts under våren 2006 och kommer att fortgå fram till och med sommaren. Forskningsprocessen inleds under augusti/september 2006. Projektet avses pågå under 2006 och 2007. Övrigt Studierna kommer eventuellt att bli utgångspunkt för ett större projekt med start från och med 2008. 7.3 Lärande/utveckling och rörlighet del av projekt Vägar i arbetslivet (VIA) Bakgrund Ett viktigt fokus för forskningen inom detta projekt gäller det lärande och den personliga utveckling som sker i samband med mobilitetsprocesser ( learning in transitions ) exempelvis i samband med omställningsprocesser i arbetslivet ( från arbete till arbetslös till nytt arbete eller eget företagande ). För att skapa bättre förståelse kring individers benägenhet att bryta upp från ett arbete och söka sig ett annat finns det även anledning beakta människors subjektiva men samtidigt kulturellt formade och socialt underbyggda känslor. Tillit fordras av den som överger en miljö som man vistats i under längre tid för att söka sig mot något som är obekant. Rädsla eller oro kan hålla människor kvar på ett arbete som de skulle vilja lämna. Emotionsforskningen är högaktuell, inte minst inom arbetslivsområdet, och kommer att inkluderas i detta projekt i studier av människors rörlighet.

20 Syfte och frågeställningar En central frågeställning gäller vad sökandet efter självförverkligande eller erkännande betyder för människors benägenhet att frivilligt bryta upp och söka sig vidare yrkesmässigt. Inte sällan är det tvingande omständigheter som medverkar till rörlighet, men även om (eller: särskilt då) så är fallet främjas antagligen ett positivt utfall den goda rörligheten om individen upplever sig delaktig och drivande i processen. Därför väcker mobilitetsfrågan också frågan om aktörskap. En större rörlighet i arbetslivet förutsätter en aktör som inte blir vid sin läst utan reser sig och agerar mer eller mindre självständigt och målmedvetet i syfte att förändra sitt yrkesliv. Frågan kan också relateras till inlåsningsbegreppet: hur kommer det sig att några (ett fåtal) reser sig och drar vidare, medan flertalet av dem som säger sig önska en annat arbete stannar kvar. Metod Interaktiv forskning med koppling till pågående utvecklingsprocesser inom för närvarande VIA. Grundläggande metodik: Intervjuer samt biografisk metod. Deltagare från partnerskapet SAAB, Linköpings kommun, TRR, Östsam, Industrikompetens, IF Metall, och SIF. Forskare Ansvarig forskare är Per-Erik Ellström. Genomförande av datainsamling kommer under 2006 att göras av projektassistenter. Tidsplan Projektutveckling i samverkan med VIA har inletts under våren 2006 och kommer att fortgå fram till och med sommaren. Den interaktiva forskningsprocessen inleds under augusti/september 2006. Projektet avses pågå under 2006 och 2007. Övrigt Studierna kommer att bli utgångspunkt för ett större projekt med start från och med 2007. 7.4 Hälsofrämjande arbetsplats att leda och organisera för hälsa Bakgrund En fråga som diskuteras allt oftare är om individens hälsa och arbetsförmåga har samband med arbetssituationen, eller med andra förhållanden i privatlivet. Är arbetstagare i Sverige så tidspressade av sin privata situation att denna leder till att man inte hinner eller orkar engagera sig i sitt arbete? Beror sjukskrivningar och oförmåga att arbeta snarare på välfärdssystemets konstruktion, med långa handläggningstider och ersättningsnivåer som gör det möjligt att inte arbeta? Vilken roll spelar arbetsplatsen som arena för individens hälsoutveckling? Bland de faktorer i arbetet som anses ha betydelse för individens hälsa ingår ledarskapet, trots att forskning om direkta samband mellan ledarskap och medarbetarnas hälsa i stort sett saknas, medan relaterade begrepp som arbetstillfredsställelse har tydligt samband med ledarskapet. Ledaren utsätts särskilt under omorganisation och nedskärning för nya krav som många visar sig ha svårt för att uppfylla. Ett första linjens ledarskap bygger på en ansikte-mot-ansiktekontakt och någon form av personlig relation med medarbetarna. Detta är en förutsättning

21 för att kunna uppfylla den utökning av uppgifter som ingår i ledarskapet, till exempel att genomföra lönesamtal, att ha rehabiliteringsansvar, att upprätta rehabiliteringsplaner, att genomföra arbetsmiljöutveckling, att ge feedback på enskilda medarbetares arbetsinsatser, att rycka in vid behov och ge stöd, att stimulera kompetensutveckling och rörlighet, och att dessutom ansvara för produktionen. De ansvarsområden som tidigare var klart avgränsade för olika befattningshavare, kan komma att upplevas som otydliga och gränslösa. Ledarens uppgift är att ge legitimitet för ett hälsotänkande inom organisationen även under förändringsprocesser. Med ett holistiskt synsätt på hälsa innebär detta att skapa sådana förutsättningar inom organisationen och i arbetsgrupperna att medarbetarna upplever sig ha möjligheter att genom egna initiativ, aktiviteter och handlingar utveckla sitt lärande och sin kompetens för att hantera arbetets krav. Denna utvecklingskraft bygger på att det finns en struktur och policies inom organisationen för hur dessa frågor hanteras (hälsomanagement), och ett utvecklat socialt stöd inom arbetsgruppen och från ledningen. Syfte och frågeställningar Vilka organisatoriska förhållanden och ledningsprinciper främjar innovativa strategier och handlingsplaner för hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga? Hur kan en hälsofrämjande infrastruktur utvecklas i olika typer av verksamheter? Vilka krav ställs på ledarskap på olika nivåer och hur kan ledarnas kompetens utvecklas? Finns det en genusskillnad i vilka förutsättningar som främjar hälsa? Leder hälsofrämjande arbetsplatser till ökad intern respektive extern rörlighet? Metod Interaktiv forskning, där projektet drivs utifrån en inledande diagnostik med hjälp av enkäter och intervjuer. Detta material analyseras av forskarna och utgör den gemensamma utgångspunkten för forskarnas och partnernas fortsatta diskussioner och seminarier omkring problem- och måldefinitioner, utveckling av interventioner, och genomförande av dessa. En viktig utgångspunkt i seminarierna kommer att vara innovativa lösningar och interventioner som har genus, delaktighet och ledarskap som centrala teman. Potentiella partners BT, Mjölby kommun, SAAB, Företagshälsovården, samt andra partners som önskar följa eller medverka i detta projekt. Forskare Ansvarig forskare är Kerstin Ekberg. En projektassistent kommer inledningsvis att delta och senare kommer denne att ersättas med en doktorand. Tidsplan Förberedande möten under april/maj 2006, enkäter skickas ut augusti/september 2006, återkoppling till respektive organisation och uppstart av seminarier under hösten. Utveckling och genomförande av interventioner under 2007, uppföljning och fortsatt utveckling under 2008. Definitiv tidsplan upprättas tillsammans med deltagande partners.

22 Övrigt Projektet planeras som ett långsiktigt projekt, kanske upp till 5 år, där särskilda delprojekt kan komma att utkristallisera sig. Vidare planeras för att resultat och interventionsformer ska publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter. 7.5 Arbetsförmåga och anställningsbarhet Bakgrund För att få sjukersättning krävs att individen har en sjukdom eller skada som leder till minskad arbetsförmåga, bedömningen skall bygga på medicinska kriterier. Arbetsförmågan skall bedömas i relation till det arbete individen är anställd för, eller, om man är arbetslös, i relation till tillgängliga arbeten på arbetsmarknaden. Ett ökande antal individer friskförklaras av försäkringskassan, d.v.s. de har arbetsförmåga enligt medicinska kriterier, medan arbetsgivaren eller individen själv ser små eller inga möjligheter för återgång i det ursprungliga arbetet och anställningen upphör. Individens arbetsförmåga skall nu utvärderas i relation till arbetsmarknaden i stort, i en del fall bedömer arbetsförmedlingen att arbetsförmåga inte föreligger, vilket innebär att individen bollas tillbaka till försäkringskassan, eller om arbetsförmåga föreligger men inga lämpliga arbeten, till socialbidragsersättning. Den ofrivilliga rörligheten mellan olika ersättningssystem ger individen små möjligheter att själv påverka eller få kontroll över sin livs- och arbetssituation och ger därmed också grunden för långvarigt beroende av samhällsstöd. Syfte och frågeställningar Kan hanteringen av dessa fall som bollas mellan olika ersättningssystem ändras? Är det möjligt att inom ramen för gällande regelsystem finna innovativa lösningar för en positiv rörlighet tillbaka till arbete? Är handläggarnas kompetens tillfyllest för att hantera fall som faller mellan stolarna? Tillgodoses medborgarnas rättsäkerhet i beslutsprocesser som styrs av politiska målbilder? Krävs ändringar i lagstiftningen? Metod Fallstudie. Med utgångspunkt i ett antal fall intervjuas berörda aktörer och respektive fall avseende handläggningsprocessen. Deltagare från partnerskapet Kommunalarbetarförbundet och Försäkringskassan (FK). Forskare Ansvarig forskare är Kerstin Ekberg. Genomförande av fallstudieintervjuer och dokumentanalyser kommer att göras av projektassistent. Tidsplan Start augusti 2006, projektet analyseras och rapporteras under 2007. Övrigt Studien är en fallstudie som kan komma att bli utgångspunkt för större projekt.

23 7.6 Återgång i arbete arbetslivsinriktad rehabilitering Bakgrund Det övergripande målet för arbetslivsinriktad rehabilitering är att upprätthålla arbetslinjen, det vill säga att så många som möjligt skall kunna försörja sig genom eget arbete. Mycket tyder dock på att arbetslinjen, i den form den tillämpas med återgång till det ursprungliga arbetet som mål, skapar en inlåsning av individen som hindrar innovativa lösningar för återgång i arbete, och bidrar till långa sjukskrivningar och en ökad risk för sjukersättning. Andelen långtidssjukskrivna i landet som har en förmåga och/eller vilja att återgå i arbete mer eller mindre omedelbart, är relativt stor. Som hinder för återgång uppges i många fall förhållanden på arbetsplatsen, snarare än sjukdom/ohälsa. Relationen mellan besvär, sjukdom och sjukskrivning är emellertid inte entydig. Brister i handläggning och i kommunikation mellan rehabiliteringsaktörerna uppges ofta bidra till långa sjukskrivningar och till att arbetsgivaren tappar möjligheten att agera för en snabb återgång i arbete. Syfte och frågeställningar Kan arbetsplatsnära, innovativa åtgärder och nya samverkansformer mellan aktörerna främja återgång i arbete? Projektet syftar till att utveckla och pröva nya former för arbetsplatsbaserade åtgärder för att främja återgång i arbete. Inom ramen för detta prövas nya former för tidig samverkan mellan samhällsaktörerna och arbetsplatsen. Kan innovativa tjänster och processer, i form av tidiga teambaserade analyser och åtgärdsförslag på arbetsplatsen, främja snabb återgång i arbete? Kan arbetsgivaren och företagshälsovården gemensamt driva processen för återgång i arbete från första veckans sjukskrivning? Kan formerna för samhällsaktörernas stöd och samverkan utvecklas inom ramen för gällande regelverk? Kan rörligheten mellan arbetsplatser öka genom nya former av stöd och tjänster från Länsarbetsnämnden (LAN) och Försäkringskassan (FK)? Metod Projektet bygger på att forskargruppen får möjlighet att kontakta nyinsjuknade fall inom respektive verksamhet och i samverkan med företagshälsovården och den sjukskrivnes arbetsledare genomföra teambaserade arbetsplatsanalyser och handlingsplaner för åtgärder i samverkan med den sjukskrivne och FK. Projektet blir därför interaktivt och bygger på att lärande processer initieras på arbetsplatsen. Uppföljning och utvärdering skall göras med kvalitativa och kvantitativa metoder. Deltagare från partnerskapet Försäkringskassan, Mjölby kommun, landstinget i Östergötland och eventuellt även BT och SAAB är kandidater för att medverka i projektet som arbetsgivare. Dessutom medverkar företagshälsovårdsenheterna i egenskap av rehabiliteringsaktörer. Forskare Ansvarig forskare är Kerstin Ekberg. En projektassistent kommer inledningsvis att delta och denne kommer senare att ersättas med en doktorand. Tidsplan Under hösten 2006 genomförs planering och förberedande möten. Aktiva åtgärder initieras under senhösten 2006. Första uppföljning och analys hösten 2007.

24 7.7 Organisatorisk förnyelse och produktförnyelse i olika organisatoriska miljöer Bakgrund Många anställda löser dagligen problem i arbetet utan att det ses som en innovation vare sig av dem själva eller av omgivningen. Att de anställdas kreativa tänkande och problemlösningsförmåga inte hindras utan tas tillvara är positivt både för dem själva och för organisationen. Det anses finnas ett samband mellan bemötandet de anställda får och deras upplevda hälsa och fortsatta arbete. Anställda som möter starkt motstånd kanske är de som senare gör motstånd. Ett synliggörande och förverkligande av idéer kan möjliggöra spridning av dem, både i den egna och till andra organisationer, och ibland en kommersialisering i de fall som de kan utvecklas till unika varor eller tjänster. Detta HELIX-projekt föreslås få sin början inom vård- och omsorgsektorn och i samarbete med det PIMM-projekt (PIMM Produktförnyelse I Medicinsk Miljö) som under våren startas i regi av flera av partnerskapets medlemmar. Vård och omsorgssektorns utbud möts av en oändlig efterfrågan. Kostnaderna ökar och finansieringsinstrumenten ifrågasätts. Att ta tillvara kreativitet och innovativitet hos den sektorns personal förefaller särskilt angeläget. Ett projekt, PIMM, arbetar nu med dessa frågor utifrån ett produktförnyelseperspektiv. HELIXgruppen kommer att samarbeta men nämnda projekt men också intressera sig för ett organisationsförnyelseperspektiv och för sådana innovationer som inte har tillräcklig höjd för att kvalificera sig in i PIMM-kontexten. Syfte HELIX-gruppens syfte är att lokalisera, klassificera, synliggöra och stimulera innovationer av många slag, såväl produktinnovationer som processinnovationer är relevanta. De senare har ibland en till synes anspråkslös karaktär och kan därför betecknas som vardagslivets innovationer. Det kan gälla sätten att arbeta och den inom- och mellanorganisatoriska arbetsdelningen. Projektet syftar också till att ta fram metoder för att sprida olika typer av innovationer både inom och mellan organisationer. Metod Projektet kommer att inledas i samarbete med PIMM-gruppen. Valet av start tillsammans med PIMM är alltså en metodfråga. PIMM:s syfte är att kommersialisera innovativa idéer som kommer från anställda inom offentlig vård. PIMM-gruppen kommer att arbeta med uppsökande verksamhet till personalgrupper verksamma i Norrköpings kommun och anställda av nämnda kommun eller Landstinget. Forskargruppen kommer att delta i dessa träffar och därefter fortsätta både i samarbete med PIMM-gruppen och på egen hand. Det fortsatta arbetet kan komma att genomföras med flera metoder och i andra organisationer. Vilka avgörs efter hand. Projektet genomförs i samarbete med övriga HELIX-forskare. En större enkät distribueras år 2009 tillsammans med projektet Idéutveckling och start av ny verksamhet som leds av professor Magnus Klofsten. Deltagare från partnerskapet Norrköpings kommun, Landstinget och Östsam är de intressenter från partnerskapet som är mest engagerade i PIMM-projektet som drivs i ALMIs regi. Under projektets gång kommer i