Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr

Relevanta dokument
Linköpings universitet

Arbetslivsinriktad rehabilitering - betydelsen av arbete

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Rehabiliteringspolicy

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

REHABILITERINGSPOLICY

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

CHECKLISTA REHABILITERING

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

REHABILITERINGS- POLICY

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige , 112

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

REHABILITERINGSPOLICY

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Södertörns brandförsvarsförbund

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering. Gäller från och med

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Socialdemokraterna. Stockholm Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Rehabiliteringspolicy

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

1. Inledning. 2. Definitioner

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Kommunikation med arbetsgivare/af

Bidrag till Företagshälsovården för tidiga insatser vid sjukfrånvaro

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Sociala kontakter under sjukfrånvaron - på gott eller ont?

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

en handbok om rehabilitering

Vi är Försäkringskassan

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete Ds 2017:9

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Företagshälsovården behövs för jobbet

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Riktlinje alkohol, droger och spel om pengar

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba

RIKTLINJER FÖR REHABILITERINGS- OCH ARBETSAN- PASSNINGSVERKSAMHET I ULRICEHAMNS KOMMUN

REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM

1. Rehabiliteringsrutiner

Transkript:

Arbetslivsinriktad rehabilitering Hur kan kontakter med arbetsgivare och arbetsliv koordineras för återgång i arbete? Gun Johansson Med Dr Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Uppdrag för funktionen för koordinering enligt överenskommelsen Individuellt stöd till de patienter som är eller riskerar att bli sjukskrivna Intern samverkan på vårdenheter och övriga verksamheter i hälso- och sjukvård Kontakt med arbetsgivare Namn Efternamn 19 september 2017 2

Arbetslivsinriktad rehabilitering Åtgärder som bidrar till att människor återfår arbetsförmåga för att kunna försörja sig genom förvärvsarbete Namn Efternamn 19 september 2017 3

Tre typer av arbetslivsinriktade åtgärder Åtgärder riktade mot att förändra individen Åtgärder riktade mot att förändra i arbetet Jobbyte Namn Efternamn 19 september 2017 4

Försäkringskassan Arbetsförmedling Hälso- och sjukvård Företagshälsovård och motsvarande Hälsa Arbetsförmåga Anställningsbarhet Återgång i arbete Arbetsplatser 2017-09-19 Sid 5

Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall instruera och informera de anställda för att undvika risker ha en organisation för rehabiliteringsoch anpassningsverksamhet anlita den företagshälsovård som behövs

Att förändra arbetet några utgångspunkter Kan man arbeta anpassningar av arbetet Bör eller får man arbeta krav på att vara frånvarande eller närvarande Vill man arbeta incitament på att vara frånvarande eller närvarande Namn Efternamn 19 september 2017 7

Två olika situationer vid anpassning av arbetet Naturliga möjligheter att anpassa arbetet till sitt hälsotillstånd finns Uppgiften kan då vara att synliggöra dessa för individ och arbetsgivare Få eller inga naturliga möjligheter att anpassa arbetet finns Uppgiften i dessa fall är att hitta framgångsrika interventioner som fungerar för samtliga parter Namn Efternamn 19 september 2017 8

Anpassningar av arbetet Kan t.ex. innebära att: Skjuta upp arbetsuppgifter Välja bland uppgifter Få hjälp av kollegor Arbeta långsammare Ta längre raster Arbeta kortare arbetsdag Gå hem och göra uppgifter vid annat tillfälle Arbeta ostört Arbeta hemifrån Namn Efternamn 19 september 2017 9

Återgång i arbete bland långtidssjukskrivna tjänstemän 5590 privatanställda tjänstemän försäkrade genom ITP hos Alecta minst 90 dagars sammanhängande sjukskrivning under år 2000 Enkät under sommaren 2001 3056 individer besvarade enkäten

% arbetsmarknadsstatus 35 30 25 20 15 10 5 0 kvinnor män G Johansson 2017-09-19 11

Fördelning av antal anpassningsmöjligheter 14 12 10 8 6 kvinnor män 4 2 0 noll en två tre fyra fem sex sju åtta nio G Johansson 2017-09-19 12

% Anpassningsmöjligheter och arbetsmarknadsstatus bland kvinnor 100 90 80 70 60 50 40 I arbete sjukskriven 30 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 G Johansson 2017-09-19 13

% Anpassningsmöjligheter och arbetsmarknadsstatus bland män 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 i arbete sjukskriven G Johansson 2017-09-19 14

Krav på att vara närvarande eller frånvarande Närvarokrav= negativa konsekvenser av att utebli från jobbet t.ex. Arbetsuppgifter läggs på hög Arbetskamrater får mer att göra Verksamheter måste ställas in Frånvarokrav =negativa konsekvenser av att närvara på jobbet Man sprider smitta Man är inte välkommen Namn Efternamn 19 september 2017 15

Incitament att vara närvarande eller frånvarande Närvaroincitament = förhållanden som gör att jag vid nedsatt förmåga vill arbeta tex: Stödjande arbetskamrater Roliga arbetsuppgifter Har tråkigt hemma Frånvaroincitament = förhållanden som gör att jag vid nedsatt förmåga inte vill arbeta tex: Arbetet är tråkigt Man har alternativa verksamheter utanför jobbet som ger mening och struktur Namn Efternamn 19 september 2017 16

Modell av vad som kan driver om man vill arbeta eller inte Kan man arbeta Bör man/får man arbeta Arbete/ej arbete Vill man arbeta Namn Efternamn 19 september 2017 17

Är arbetsplatsinterventioner effektiva för att få människor med funktionsbegränsningar tillbaka till arbete?

Sherbrooke-modellen (Loisel et al 1997, ländryggsbesvär) 40 arbetsplatser randomisering Ingen intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Vanligt Omhändertagande Vanligt + Klinisk Behandling Vanligt Vanligt+Klinisk + + Arbetsplatsintervention Arbetsplatsintervention

Grupp Intervention off work period Vanligt omhändertagande Klinisk behandling Läkarbesök Instruktionsvideo om ländryggsbesvär Ryggspecialist Ryggskola Funktionell rehabilitering Terapeutisk återgång i arbete Arbetsplatsintervention Företagsläkare och ergonom Besök på arbetsplats Representanter för arbetsgivare och fack involveras Modifieringar av arbetet Fortlöpande Vid studiens början 8 veckor 9 veckor 13 veckor 17 veckor 6 veckor Kliniskt + Arbetsplats Alla interventioner Som ovan

Sherbrooke-modellen Sannolikhet att återgå i arbete bland sjukskrivna med ländryggsbesvär (Loisel et al 1997) md dagar 1. Vanlig behandling 120,5 HR = 1.0 2. Klinisk behandling 131 HR = 1.1 (ryggskola, träning) 3. Arbetsplatsintervention 67 HR = 1.6 med arbetsplatsförändring 4. 2 + 3 60 HR = 2.4

Om man inte kan förändra befintligt arbete Namn Efternamn 19 september 2017 22

Namn Efternamn 19 september 2017 23

Rehabiliteringskedjan inom sjukförsäkringen baseras på att de som inte kan återgå till befintligt arbete ska byta jobb Namn Efternamn 19 september 2017 24

Att byta jobb Kan påverka arbetsförmågan positivt genom att en individs kapacitet bättre matchar kraven i det nya arbetet än det tidigare arbetets Namn Efternamn 19 september 2017 25

Jobbyte kan ha olika betydelse Byte av arbetsgivare Byte av arbetsplats Byte av yrke Byte av arbetsuppgifter Namn Efternamn 19 september 2017 26

Potentiella hinder för att byta jobb Sverige har låg rörlighet i arbetslivet Arbetsgivare negativa till att anställa tidigare sjukskrivna Svårt för individen att ställa om till nytt arbete Individer kan vara ovilliga att förlora anställningstrygghet Namn Efternamn 19 september 2017 27

Innebär jobbyte att de som varit sjukskrivna i högre utsträckning blir kvar i arbetslivet? Namn Efternamn 19 september 2017 28

Alla sjukskrivna 6 månader eller mer 1994,1999, 2004 Bytt jobb (samma arbetsplats) 1995, 2000, 2005 Kvar i samma jobb (samma arbetsplats) Kvar i arbete/inte kvar i arbete 1998, 2003, 2008 Nordström et al., BMC Public Health 2014;14:305 Namn Efternamn 19 september 2017 29

Vilka byter jobb Kvinnor Män Jobbyte Jobbyte Tidigare bytt jobb + + Varit heltidssjukskriven + + Låg utbildningsnivå på arbetsplatsen + + Ung arbetsplats + + Ung ålder + + Få anställda + + Född utanför västvärlden + Låg utbildning - Mansdominerad arbetsplats + Namn Efternamn 19 september 2017 30

Arbetsgivarna vad vet vi om dem? G Johansson 2017-09-19 31

Chefer som är ganska eller mycket negativa till att nyanställa (TCO Jakten på Superarbetskraften III 8/09) 56 54 44 48 16 14 9 8 7 6 7 8 2007 2009 2 3 1 1

I en svensk experimentell studie av anställningsprocessen fann man att arbetsgivare bl.a. valde bort människor som hade varit sjukskrivna under längre tid (Eriksson et.al. 2012 IFAU) Namn Efternamn 19 september 2017 33

Arbetsgivare kan vara tveksamma till att anställa människor med nedsatt förmåga pga Dålig kunskap om funktionsnedsättningar och anpassningar Oro över kostnader Oro för legala skyldigheter som kan uppstå Kaye et al 2011 J Occ Rehab 21

Kanske är arbetsgivares oro obefogad En enkätstudie till 800 konsumenter visade att 75 % hade kommit i kontakt som kund med någon med funktionsnedsättning Alla var positiva till företag som tog ett socialt ansvar och 92 % uppgav att de skulle favorisera ett företag som anställt någon med funktionsnedsättning Siperstein et.al. J Vocational Rehab 2006: 24 Namn Efternamn 19 september 2017 35

Bemötande från arbetsplats/arbetsgivare Strunin & Bodin Am J Ind Med 2000 Tre typer av bemötande av sjukskrivna: Welcome back- uppmuntran och erbjudande om lämpliga modifieringar från arbetsgivare Business as usual arbetsgivare är likgiltig för om arbetstagare återgår eller ej You re out individen avskedas eller möts av ovilja inför återgång G Johansson 2017-09-19 36

It pays to be nice (Butler et.al J Occup Environ med 2007) Studerade om anställdas tillfredsställelse med bemötande från arbetsgivare och hälso- och sjukvård påverkade återgång i arbete Resultat: a) Sannolikheten att inte ha återgått eller att ha återgått med upprepad frånvaro var mycket högre bland dem som var missnöjda med arbetsgivares bemötande än bland dem som var nöjda med detta bemötande. b) Mönstret fanns även bland dem som var missnöjda med bemötande från hälso- och sjukvården men inte lika starkt.

Reaktioner från arbetsledare Baril m.fl. SocSciMed 2003 Rollkonflikt mellan ansvar för produktion och att anpassa arbetet Dålig kunskap om t.ex. ergonomiska principer som låg till grund för valet hur arbete skulle anpassas G Johansson 2017-09-19 38

Reaktioner på arbetsplatser- kan påverka återgång i arbete negativt MacEachen m.fl. Scand J Work Environ Health 2006 Misstankar om att någon vill uppnå sjukdomsvinst Negativa reaktioner på att överta uppgifter Sjuka i arbetsgruppen påverkar produktionsrelaterade bonusar negativt G Johansson 2017-09-19 39

The priority competency model Johnston et.al Supervisor competencies for supporting return to work: A mixed-method study. J Occup Rehab. 2014 G Johansson 2017-09-19 40

Sjukskriven Återgång Hållbarhet Policy Finns Finns Finns inte Sociala relationer Arbetsledning Ansvar Ansvar Tar ej ansvar Medarbetare Kamratliga känslor Hjälper till Goodwill Tjulin et.al. J Occup.rehab. 2010; 20:311-321 G Johansson 2017-09-19 41

Ökar sannolikheten att anställas om man får lönebidrag? Stort fältexperiment i Belgien Två identiska ansökningar skickas till 768 utlysta jobb förutom att den ena innehöll uppgifter om en funktionsnedsättning De funktionnedsatta delades in i par där den ena uppgav möjlighet att få lönebidrag mellan 20 till 40 % av lönekostnaden Baert 2016 Eur J Health Econ 2016, 17 Namn Efternamn 19 september 2017 42

Resultat De med funktionsnedsättning och lönebidrag hade 47 % lägre sannolikhet än de utan sådan nedsättning att få en positiv reaktion från arbetsgivare Motsvarande siffra bland de med funktionsnedsättning utan lönebidrag var 49 % lägre chans Namn Efternamn 19 september 2017 43

Rehabmöte, råd till arbetsgivaren Jonathan Lyström ST-läkare arbets- och miljömedicin, SLL Återgång i arbete på 25 eller 50% med vilodag mitt i veckan (onsdag) Eftersträva TYDLIGA, AVGRÄNSADE arbetsuppgifter. Kan vara andra än de ordinarie uppgifterna. Få hjälp av chef att prioritera arbetsuppgifter I görligaste mån arbeta ostört, undvika hög ljudnivå, tidspress. Ev arbeta hemifrån Den sjukskrivna (alternativt chefen) ges tid att rensa epost som kan ha samlats under frånvaron När den sjukskrivna börjar jobba på 75%, rekommenderas att man slussas in i sina tidigare arbetsuppgifter (arbetsanpassningar tas successivt bort Kontakt med företagshälsovården för behandling, sjukskrivning och successiv arbetsupptrappning. Avsätta 15 min varje vecka för avstämningar med chef, se att det går som det ska Ev informerar chefen kollegorna inför den sjukskrivnas återgång i arbete (förekomma nyfikna frågor) Namn Efternamn 19 september 2017 44

För er uppmärksamhet /Gun Namn Efternamn 19 september 2017 45