Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax
Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...?
Svenska erfarenheter Allmändebatten Bakgrund Förekomst och utveckling Statens offentliga utredningar och förslag Vården och omsorgen i fokus i FIN, men debatten i SWE handlar mycket om de fristående skolorna
Allmändebatten har handlat mer om Vårdskandaler Friskolekonkurser Tillgänglighet, segregation, gräddskumning Kritik mot New Public Management snedvridning genom ekonomiska incitament Vinster i välfärden, skatteplanering, riskkapitalbolagens kortsiktighet
Alternativa utförares andel av totala kommunala konsumtionsutgifterna, per verksamhetsområde 1993 2011 Källa: BP14, s. 637.
Kommunernas köp av verksamhet 2007 och 2011 fördelat per verksamhet som andel av verksamheternas kostnader totalt och för privata utförare Källa: Skrivelsen om utvecklingen i den kommunala sektorn (Skr. 2012/13:102), s. 63.
Insatser till personer 65 år och äldre i privat regi 24 22 20 18 16 14 Hemtjänsttimmar till 65+, % i privat regi Särskilda boendeformer till 65 +, % i privat regi 12 10 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Socialstyrelsen (2013), Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år 2012.
Antalet vårdcentraler i Sverige, totalt och uppdelat på privat och landstingsdrivna vårdcentraler 2002 2012 Källa: Socialstyrelsen Lägesrapport 2014, s. 59.
Valfrihet inom omsorgen och vården Lagen om valfrihetssystem 2009: frivilligt Lagen om Vårdval i primärvården 2010: obligatoriskt Obligatoriskt vårdval inom öppen specialiserad sjukvård från 1.1.2015 Patientmaktsutredningen Förtydliganden i kommunallagen från 1.1.2015: bättre strategiskt grepp -Delbetänkande från kommunallagsutredningen, Privata utförare kontroll och insyn Fler utredningar som berör privatiseringsfrågan: Utredning om framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten (förslag om utvidgat obligatorium i delar av hemtjänsten) Utredning om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster (vilka krav kan ställas på privata utförare?) Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet
Vårdvalet i stora drag... Etableringsfrihet för de privata producenterna Valfrihet för patienterna - kvalitetskonkurrens Som patient är vårdcentralen förstahandsval i kontakten med vården (vid akuta tillstånd sjukhusvård) Landstinget godkänner och tecknar avtal med vårdgivarna Invånaren väljer och listar sig på en vårdcentral Vårdpengen, den ekonomiska ersättning mottagningen får från landstinget, följer patienten och tillfaller den mottagning där patienten är listad
] Utblickar över erfarenheter inom primärvården Effekter på Erfarenheter av vårdvalet inom primärvården Struktur + tillgängligheten ökat, restid minskat & fler Kostnadsutveckling Produktivitet / Effektivitet privata vårdcentraler har tillkommit +-0 Sammanfattningsvis visar de svenska utvärderingarna inom primärvården att de befarade negativa effekterna för ekonomin i stort sett har uteblivit + Erfarenheterna från Stockholm tyder åtminstone på att det är möjligt att öka antalet besök till vården per insatt krona utan att det påverkar den patientupplevda kvaliteten på ett negativt sätt. Andelen privata utförare påverkar produktiviteten inom vården positivt. Brukare +-0 Inga stora skillnader mellan brukarnöjdhet för vård i privat/offentlig regi. Invånarna vill välja. Invånarna anser sig ha information och anser sig ha gjort aktiva val. [1] Konkurrensverket 2012:2/ resp. Vårdanalys 2012:2 [2] Vårdanalys 2012:2 [3] Vårdanalys 2012:2 [4] Janlöv, Nils med flera (2013), Kan satsningar på primärvård öka produktiviteten i sjukvården?, Ekonomisk debatt 8/2013 [5] Svenskt kvalitetsindex 2012 [6] Vårdanalys 2012:2 [7] Konkurrensverket 2012:2
Utblickar över erfarenheter inom omsorgen Effekter på Erfarenheter av valfrihetssystem Struktur + Andelen privata utförare ökat stadigt (numera ca. 850), LOV finns i 160 kommuner, främst inom hemtjänst (ca. 620 utförare) Inga entydiga skillnader i olika produktionsmått mellan offentlig (tenderar vara bättre på strukturmått) och privat regi (tenderar vara bättre på processmått) Kostnadsutveckling (Svaga) belägg för att bruttokostnader för +-0 hemtjänst per äldre 65+ ökat mer för LOVkommuner än för icke-lov (men från en lägre nivå) Kostnad per brukare ökat i lägre grad i kommuner som tillämpar LOV inom Produktivitet / Effektivitet hemtjänsten +-0 Effektivitet: Nöjd-kundindex i förhållande till kostnader-per-brukare inom hemtjänsten: ingen skillnad mellan LOV-/icke-LOVkommuner Brukare +-0 Aningen snabbare ökning av brukarnöjdhet i LOV-kommuner Ingen skillnad i brukarnöjdhet mellan LOVicke-LOV-kommuner i hemtjänsten [1] Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten. SOU 2014:2, Socialstyrelsen (2012) Kommunal eller enskild regi, spelar det någon roll? en jämförelse av utförare av vård och omsorg om äldre. Rapport 2012-05-30. [2] Statskontoret 2012:15 [3] SOU 2014:2 [4] SOU 2014:2 [5] Statskontoret 2012:15 [6] SOU 2014:2
Reflektioner om tillgänglighet Valfrihet/etableringsfrihet Verkar öka tillgängligheten Verkar inte haft segregerande effekter eller Verkar inte ha trängt ut patienter med större vårdbehov på bekostnad av de med mindre Myndigheten för Vårdanalys 2013:1 Vem har vårdvalet gynnat? Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården. Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes. Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården. Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen.
Reflektioner om ersättningssystem En kritisk debatt i SWE mot New Public Management snedvridande ekonomiska incitament Ersättningssystemen i vårdvalen analyseras noggrant av både statliga myndigheter och landstingen själva Läroprocess där landstingen utvecklar sina styrsystem: ersättningssystem 1.0, 2.0, etc
Reflektioner om vad som krävs för goda vårdval invånarens synvinkel l76 % anser att det är viktigt att välja l95 % känner till att det är möjligt att välja lendast en liten andel anger missnöje med informationen l60 % av sådana som bytt vårdcentral anser att informationen var llättillgänglig lrelevant uppdaterad lkorrekt lkvinnor och äldre lägger större vikt vid vårdvalsinformationen. Avgörande skäl: lvårdcentralens tillgänglighet lkontinuitet i läkarkontakter lbemötande lläkarnas egenskaper (Vårdanalys 2014:1)
Reflektioner offentligt vs. privat Kritik mot privat utförande, vinster, men ingen aktiv debatt om ineffektivitet inom välfärdsproduktionen (offentlig eller privat) Viktigt att jämföra olika producenter -> leda till effektivitet Förbättrad kontroll, bättre kostnadsmedvetenhet för offentlig regi då man kan benchmarka sig med alternativa utförare: det är inte det att privata är effektivare, utan det är konkurrensen med alternativ som gör att alla utförare måste skärpa sig"
Reflektioner skillnader SWE-FIN Obligatoriet skiljer sig åt Valfrihet Etableringsfrihet Omfattningen skiljer sig åt Orsak och verkan? Vad skapar utbud av utförare? När blir det intressant att producera?
Valfrihet ur ett finländskt perspektiv varför betoning på åtskiljandet av beställar-utförare (SOTE) och tydligt organiseringsansvar (kommunallagen) men inte kundval som omfattar privata utförare? lämnar vi ett verktyg för kvalitetskonkurrens i skymundan, i onödan pga. ideologiska skygglappar?
Valfrihet ur ett finländskt perspektiv 2 till viss del en stärkt strategisk ansats i FIN (skarpare i kommunallagen om organiseringsansvar och kommunstrategi) Hur skapar kommunerna förutsättningar för valfrihet: efterfrågan/information, utbud/alternativ men inga utsträckta offentliga kontrollmekanismer, för att undvika misstagen som man gjort i SWE? (rätt/skyldighet ge information, insyn, meddelarskydd)
Valfrihet ur ett finländskt perspektiv 3 Har vi koll på vilka utförare och verksamheter det handlar om? Behöver vi bättre, mer heltäckande register/anmälningsplikt Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården förutsätter godkännande/förteckningar Finns det som behövs för strategisk planering i våra register över verksamheter och utförare, är de tillförlitliga och uppdaterade (THL)?
Valfrihet ur ett finländskt perspektiv 4 Valfrihet OCH etableringsfrihet en motkraft till den toppstyrning som vi nu är rädda för kan bli resultatet av SOTE-reformen? Kommunerna tappar kontrollen i SOTE Vågar vi ge ytterligare avkall på kontrollen åt individer och serviceproducenter? Finlandssvensk service i områden som berörs?
Tack!