Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård

RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning Varje år genomför SKL och Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Missbruks och beroendevården med fokus på ge en överblick gällande socialtjänstens arbete inom detta område. Indikatorerna har tagits fram med utgångspunkt i aktuell forskning eller beprövad erfarenhet och lagstiftning samt utifrån ett brukarperspektiv 2014 års resultat visar på att i missbruks- och beroendevården i Nässjö kommun finns många av de efterfrågade kvalitetsindikatorerna, särskilt inom område som kompetens, trygghet och tillgänglighet. Fortfarande saknas många rutiner för intern samordning och aktuell överenskommelse om samverkan med landstinget. Vidare saknas klargörande rutiner både inom områdena självbestämmande och trygghet. Detta arbete behöver systematiseras så att rutiner som redan finns blir tydliga, reviderade och av ledningen beslutade. Att kunna erbjuda bostad först har inte hittills varit någon målsättning i Nässjö kommun. Tidigare resultat har inte varit övertygande. En redan inledd utredning ska utgöra uppdatering av aktuella resultat och underlag för ställningstagande om metoden ska införas i kommunen. Prioriterade åtgärder under året: Utforma och besluta om rutiner och överenskommelser som efterfrågas. Prioriterad åtgärd. Rutiner för att erbjuda att ha en stödperson med vid möten samt rutin för hur den enskildes åsikter ska dokumentera. De dokument som styr ovanstående bör förtydligas till rutin. Uppföljning målgruppsvis samt utveckling av användning av den systematiska uppföljningen. Utreda hur IT-stödet kan styras mot dessa kvalitetsindikatorer. Specifik strategi för unga vuxna. Den kan ingå i samarbetsrutinen för barn och unga. Utveckla arbetet med SIP tillsammans med landstinget. Förtydliga rutiner för information om den enskildes rättigheter för ökad trygghet. 1

Bakgrundsinformation Varje år genomför SKL och Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Missbruks och beroendevården med fokus på ge en överblick gällande socialtjänstens arbete inom detta område. Denna rapport är en sammanställning av de data som berör kommunens verksamhet. Indikatorerna har tagits fram med utgångspunkt i aktuell forskning eller be-prövad erfarenhet och lagstiftning samt utifrån ett brukarperspektiv. Resultatet delas in i fem kvalitetsområden (som i sin tur har ett antal olika indikatorer): - Helhetssyn och samordning - Självbestämmande och integritet - Kunskapsbaserad verksamhet - Tillgänglighet - Trygghet och säkerhet Under 2013 har Socialstyrelsen utvecklat och samlat dessa begrepp i en gemensam kunskapsstyrningsmodell för god hälsa, vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i HSL och i SoL. De nya samlingsbegreppen för god vård och omsorg beskrivs som följande sex dimensioner: Kunskapsbaserad. Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgäng-liga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verk-samhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Effektiv. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. (inte socialtjänst ännu) Jämlik. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. (inte socialtjänst ännu) Tillgänglig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Inom ramen för öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården prövas nu för första gången att presentera indikatorerna med utgångspunkt i dessa dimensioner. FoUrum samordnar länets kommuner för uppgiftsinlämning och analys av resultat. Nässjö kommun deltar i det arbetet. 2

Resultat Kommentarer till det nationella resultatet Socialstyrelsen Kortfattat kan nämnas att Socialstyrelsen har givit följande kommentarer kring resultatet. Andelen kommuner som har rutiner för intern samordning mellan missbruksverksamheten och andra verksamhetsområden inom socialtjänsten har ökat över tid, framför allt med verksamheten för ekonomiskt bistånd. De flesta landsting och beroendemottagningar har skriftliga rutiner för arbetet med personer med samsjuklighet, det vill säga psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Nästan hälften av kommunerna saknar dock aktuella rutiner för intern samordning med verksamheten som arbetar med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. 18 av 21 landsting har skriftliga rutiner för att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när deras förälder har missbruks- och beroendeproblem. Många kommuner kan bli bättre på att snabbt erbjuda en första besökstid hos socialtjänsten och att på olika sätt ta tillvara brukarnas synpunkter. Det är lättare att snabbt få tillgång till en besökstid hos socialtjänsten i invånarmässigt små kommuner. Det systematiska uppföljningsarbetet kan utvecklas i både kommuner, landsting och på beroendemottagningar SKL SKL kommenterade resultatet enligt följande: Närstående vuxna och barn Runt 70 procent av kommunerna har rutiner för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och barn. Huvudparten av beroendemottagningarna och landstingen/regionerna har rutiner för att uppmärksamma barns behov. Tillgänglighet Majoriteten av kommunerna och hälften av beroendemottagningarna kan erbjuda en första tid för besök inom en vecka. 69 procent av kommunerna har en socionombemannad socialjour all tid utanför kontorstid året runt. En fjärdedel av kommunerna har jourverksamhet, men med annan bemanning eller under annan tid. Förbättringsområden Få kommuner och beroendemottagningar följer systematiskt upp både klienters behov och resultat av insatser på gruppnivå. Av landstingen/regionerna har en tredjedel granskat om insatserna överensstämmer med patienternas behov. 3

Brukarinflytande på olika nivåer är ett annat utvecklingsområde. Beroendemottagningarna har i något större utsträckning än kommunerna genomfört brukarrevisioner. En brukarstyrd brukarrevision är en granskning som är utformad och genomförd av brukare eller närstående med egna erfarenheter av missbruks- och beroendevård. Nässjö kommun Individanpassad vård och omsorg Kvalitetsområde: Helhetssyn och samordning Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Indikatorn utgår från socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. För att säkerställa de enskildas behov och möjlighet att få rätt vård och omsorg infördes bestämmelsen om överenskommelse mellan kommun och landsting i SoL och HSL den 1 juli 2013. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan aktörerna. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder: Intern samordning i enskilda ärenden Rutiner finns inte på det sättet som efterfrågas utom för socialpsykiatri. I riket är samverkansrutiner för handläggare, missbruk och beroende, vanligast gentemot området våld mot närstående, 75% och samverkansrutiner gentemot ekonomiskt bistånd finns i 67% av kommunerna. På samma sätt finns samverkansrutiner gentemot hemlöshet i 62%, barn och unga i 60%, socialpsykiatri i 53%, funktionshinder i 37% och äldreomsorg i 28% av kommunerna. I länet har ca 75% kommunerna efterfrågade samverkansrutiner för handläggare, något färre på funktionshinder och mindre än 50% har rutiner med äldreomsorgen. Extern samverkan Efterfrågad aktuell överenskommelse med landstinget finns inte. Inom området - Helhetssyn och samordning saknas de flesta av de rutiner och överenskommelser som efterfrågas. 4

Åtgärdsförslag Utforma och besluta om rutiner och överenskommelser som efterfrågas. Prioriterad åtgärd. Arbetet med att revidera och aktualisera externa överenskommelser bör göras på länsnivå. Kvalitetsområde: Självbestämmande och integritet Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Kvalitetsområdet självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Att erbjuda enskilda att ha med sig en valfri person på möten inom socialtjänsten kan stärka klientens position och minska obalansen i maktförhållandena mellan den enskilda och den, eller de, professionella. Detta har efterfrågats av brukarrepresentanter och kan bidra till ökad brukarmedverkan. Brukarinflytandet är tillsammans med forskning och beprövad erfarenhet en förutsättning för att kunna arbeta enligt en evidensbaserad praktik Att stärka brukares medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Att det finns rutiner för hur de enskildas delaktighet dokumenteras bidrar till att detta sker. Att stärka brukares och närståendes medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. De erfarenheter den enskilde har är en ovärderlig kunskapskälla för att utveckla verksamheten. Ett ökat inflytande kan också nås genom företrädarskap där brukarrörelsen och anhörigorganisationer är en viktiga aktörer Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt bostad först avhjälper hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav. Socialtjänsten bör erbjuda en varaktig boendelösning till hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder: Rutiner, delaktighet i genomförandeplanering, bostad först, brukarrevision och brukares synpunkter Alla brukare har undertecknat sin genomförandeplan i Nässjö kommun, riksandelen är endast 25% och i länet är andelen 54%. Det finns ingen rutin för att erbjuda enskilda att ha stödperson med på möten och inte heller rutin för att dokumentera enskildas delaktighet. Nässjö kommun arbetar inte enligt metoden bostad först. 30 % av landets kommuner och 23 % i länet kan erbjuda det. Brukarstyrd brukarevision har genomförts i endast 10 % av rikets och 8 % av länets kommuner och av dem har 50 % använt resultatet för verksamhetsutveckling. I likhet med många kommuner har Nässjö inte genomfört någon omfattande brukarstyrd brukarrevision. CM har utfört en revision enligt ovan i liten skala. 5

Inom området - Självbestämmande och integritet har Nässjö kommun säkrat att den enskilde alltid skriver under sin genomförandeplan men för övrigt saknas de rutiner och aktiviteter som efterfrågas. Förvaltningen har ett utredningsuppdrag för att eventuellt införa Bostad först - metodiken. Åtgärdsförslag Rutiner för att erbjuda att ha en stödperson med vid möten samt rutin för hur den enskildes åsikter ska dokumentera. De dokument som styr ovanstående bör förtydligas till rutin. Brukarstyrd brukarrevision i större omfattning är ingen prioriterad åtgärd under året. Kunskapsbaserad vård och omsorg Kvalitetsområde: Kunskapsbaserad verksamhet Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Kvalitetsområde kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Ärendehandläggningen inom missbruks- och beroendeverksamheten för vuxna är komplex och det ställs stora krav bland annat på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna bland annat genom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En individuell plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för dennes fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Vidare ska ledningssystemet bland annat säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. Barn som lever med föräldrar med missbruk eller beroende kan ha en utsatt vardag samtidigt som det finns en ökad risk för eget senare missbruk eller annan svår problematik. Det är viktigt att tidigt upptäcka och stödja barnen och att stärka föräldrarna i deras roll som föräldrar är en del i det stödarbetet. En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barnen Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Att säkerställa att de enskilda behov för vilka standardiserade bedömningsmetoder inte använts som underlag vid behovsbedömning dokumenteras och tillgodoses. 6

Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder: Personalens kompetens Nässjö kommun har de kvalitetsindikatorer som efterfrågas utifrån personalens kompetens. Handläggarna har kontinuerlig handledning vilket 90% av kommunerna i riket har, något lägre i länet. Personalen i socialtjänsten har också aktuell kompetensutvecklingsplan samt kompetensutveckling om stärkt föräldraroll vilket runt 50 % av landets kommuner och cirka 90 % av länet redovisar. Standardiserade bedömningsmetoder Förvaltningen har efterfrågade indikatorer för bedömning och dokumentation Systematisk uppföljning Nässjö har följt upp resultat utifrån mål på individnivå och sammanställt på gruppnivå, både gällande behov och resultat. Uppföljning på individnivå uppger 38% av landets kommuner att de gjort men sammanställningen har endast 15% av landets kommuner gjort. Sammanställningen i Nässjö innehåller dock inga av de efterfrågade indikatorerna. Nässjö anger att sammanställningen utgör grunden för verksamhetsutveckling men svarat nej på frågan om granskning gjorts om insatserna tillgodoser klientgruppens behov. Samarbete med FoU-verksamhet samt strategi för unga vuxna Samarbete med FoU-verksamhet finns vilket också alla kommuner i länet svarat och 50% av rikets kommuner. Nässjö har däremot ingen specifik strategi för arbetet med målgruppen unga vuxna vilket mer än hälften av länets och nästan 75% av landets kommuner inte heller har. Inom området - Kunskapsbaserad verksamhet står sig Nässjö kommun väl när det gäller personalens kompetens, standardiserade bedömningsmetoder samt en del av den systematiska uppföljningen. Vidareutveckling av systematisk uppföljning och strategi för olika målgrupper fattas fortfarande. Arbetet med att utveckla SIP pågår i länet. Åtgärdsförslag Uppföljning målgruppsvis samt utveckling av användning av den systematiska uppföljningen. Utreda hur IT-stödet kan styras mot dessa kvalitetsindikatorer. Specifik strategi för unga vuxna. Den kan ingå i samarbetsrutinen för barn och unga. Utveckla arbetet med SIP tillsammans med landstinget. Detta arbete bör göras länsgemensamt. Tillgänglig vård och omsorg Kvalitetsområde: Tillgänglighet Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Kvalitetsområdet tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 7

Tillgängligt stöd till närstående med syfte Att den enskilde kan få tillgång till ett psykosocialt behandlingsprogram i regelbunden och strukturerad öppenvård dagtid med avsikt att minska eller avhjälpa den enskildes missbruk och för att få en förbättrad livskvalitet Att den enskilde snabbt kan få kontakt med socialtjänsten är viktigt för personer med missbruk och beroende som är motiverade till förändring. Att säkerställa att närstående till personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp. Att säkerställa att närstående barn till vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp. Enligt Socialtjänstlagen bör alla kommuner ha en socialjour. För personer i akut kris bör det finnas en socialjour tillgänglig dygnet runt med socionomutbildad personal. Information på webbplatsen möjliggör för personer med missbruks- och beroende och deras anhöriga att få adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter samt tillgängligt utbud av verksamheter eller insatser samt tillgängligt utbud av andra relevanta verksamheter. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder: Stöd till närstående Nässjö har efterfrågade rutiner för stöd till vuxna och barn samt en strukturerad öppenvård. Rikssnittet är att ca 70% kommuner har efterfrågade rutiner och öppenvårdserbjudande. Tiden till första besöket är 4-7 dagar vilket är samma som vid förra mätningen. Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjourverksamhet finns men dock inte med socionomutbildad personal, gul markering, liksom förra året. 70% av rikets kommuner har efterfrågad socialjoursverksamhet. Information på kommunens hemsida På hemsidan finns länk till brukarorganisation men inte till anhörig- eller frivilligorganisation. Det finns inte heller information om hur beslut kan överklagas. Inom området - Tillgänglighet har Nässjö kommun många av kvalitetsindikatorerna men en del web-information fattas fortfarande. En utredning om socialjoursverksamhet med socionomutbildad personal pågår redan, liksom en uppdatering av information på webben. En webbaserad broschyr är också under konstruktion Åtgärdsförslag Inga åtgärder. Säker vård och omsorg Kvalitetsområde: Trygghet och säkerhet 8

Socialstyrelsens beskrivning och syfte: Kvalitetsområdet trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Följande frågor ska göra det möjligt att jämföra förutsättningar för säkra tjänster och rättssäkerhet En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Det är därför viktigt att dokumentera hur många enskilda som vänder sig till verksamheter som inte kräver biståndsbeslut (social service). Rutiner för att delge enskilda ovan nämnda information är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter. Detta har efterfrågats av brukarrepresentanter och ökar brukarnas inflytande och deras möjlighet att få vetskap om sina rättigheter. I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Rutiner för att delge enskilda ovan nämnda information är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter att överklaga och hur det går till. Detta har efterfrågats av brukarrepresentanter. Nässjö kommuns resultat, analys och åtgärder Uppföljning av verksamheter som inte kräver biståndsbeslut Nässjö kommun har ett uppföljningssystem för verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Det har alla kommuner i Jönköpings län och 71% av rikets kommuner. Skriftliga rutiner för att delge den enskilde information Av efterfrågade indikatorer har vi endast rutin om att lämna ut skriftlig information om överklagande vid beslut. SKL:s kommun -gruppsindelning Uppföljningssystem för verksamheter som inte kräver biståndsbeslut Trygghet och säkerhet Informera om enskildas rättigheter Skriftliga rutiner för att delge enskilda information om: - få samordnad individuell plan (SIP) ta ut sin journal överklagan Skriftlig information om överklagan lämnas vid beslut Nässjö 9 Ja Nej Nej Ja skriftligt Ja Riket 71 % 34 % 32 % 79 % 99 % Jönköpings län 100 % 54 % 38 % 77 % 100 % Inom området - Trygghet och säkerhet har Nässjö kommun flera av de efterfrågade kvalitetsindikatorerna. Informationsrutiner fattas på ett par områden. 9

Åtgärdsförslag Förtydliga rutiner för information om den enskildes rättigheter för ökad trygghet. Sammanfattande analys I missbruks- och beroendevården i Nässjö kommun finns många av de efterfrågade kvalitetsindikatorerna, särskilt inom område som kompetens, trygghet och tillgänglighet. Fortfarande saknas många interna samordningsrutiner och aktuell överenskommelse om samverkan med landstinget. Vidare saknas klargörande rutiner både inom områdena självbestämmande och trygghet. Detta arbete behöver systematiseras så att rutiner som redan finns blir tydliga, reviderade och av ledningen beslutade. Aktuell överenskommelse med landstinget saknas men det finns en länsöverenskommelse. Två av länets kommuner har svarat ja på frågan och diskussion ska föras i länet och med dessa kommuner hur länsöverenskommelsen kan uppdateras och svara mot efterfrågad samverkansöverenskommelse. Även när det gäller resultatet för indikatorerna inhämtade brukaroch anhörigsynpunkter i överenskommelsen ser det ut som om länets kommuner har nytta av att samverka och klargöra. Att kunna erbjuda bostad först har inte hittills varit någon målsättning i Nässjö kommun. Tidigare resultat har inte varit övertygande. En redan inledd utredning ska utgöra uppdatering av aktuella resultat och underlag för ställningstagande om metoden ska införas i kommunen. Läs mer på socialstyrelsens och FoUrums hemsida: http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/missbrukochberoende http://www.regionjonkoping.se/web/visa_social_valfardartikel_3.aspx?p=oppna_jamforelser _inom_missbruk_och_beroende_2014 10