BARNHÄLSOVÅRD Vanliga utvecklingsavvikelser hos små barn - signaler att reagera på. Barnhälsovårdens organisation och samverkan med socialtjänsten: Vad kan göras bättre? Malena Thunström, barnläkare Organisatorisk ram Mål Arbetsmetoder Basprogram Mål Minska dödlighet Minska sjuklighet Minska handikappfrekvens 1
Arbetsformer Hälsoundersökningar Hälsoupplysning Vaccinationer Samverkan Basprogram 1 v Hembesök 6-12 v Läkarundersökning 3 m Vaccination 1 6 m Läkarundersökning, vaccination 2 10 m Hembesök, utveckling, säkerhet 1 år Läkarundersökning, vaccination 3 18 m Sjuksköterskeundersökning, MPR Forts basprogram 3 år 4 år 5 år Sjuksköterskebesök, tal Sjuksköterskebesök, tal, hörsel, syn Sammanfattande undersökning, vacc 2
Vad kontrolleras på BVC? Längd Vikt Syn Hörsel Tal och språk Psykomotorisk utveckling Kroppsundersökning Utvecklingsrutor 4 v Följer med blicken, fixerar 6-8 v Svarsleende, svarsljud 6 m Vänder runt, jollrar 10 m Reser sig, förstår, leker tittut 18 m Går säkert, talar 8-10 ord 3 år Talar 2-, 3-ordssatser, rollekar 4 år Trär pärlor, samleker, räknar 3 Orsaker till sen (tal)utveckling Allmän utvecklingsförsening pga neurologisk sjukdom, mental retardation Annan svår kroppslig sjukdom som tar all kraft Social situation med understimulering och känslomässiga brister (Hörselnedsättning) (Svårigheter i munmotorik) 3
Psykiska tecken och symtom på att ett barn kan fara illa Failure to thrive-dålig tillväxt (längd,vikt) Depression Försenad utveckling fr a talutveckling Beteendeproblem (enures, enkopres, hyperaktivitet, ängslan, aggressivitet) Distanslöshet Dåligt förtroende för vuxenvärlden, gardering,vaksamhet. Ansvarstagande. Allmänna tecken på att ett barn kan fara illa Skadans art stämmer inte med uppgivet uppkomstsätt Skadans ålder anmärkningsvärd Inadekvat oro eller brist på oro Olika versioner Söker för fel problem Samverkan med socialtjänsten I vilka situationer och sammanhang är samverkan med socialtjänsten aktuellt för BVC? 4
7 vanliga situationer Barn till psykiskt sjuka föräldrar Barn med utvecklingsstörda föräldrar Barn till missbrukande föräldrar ( alkohol, narkotika) Sociala problem ( bostad, ekonomi mm) Invandrade föräldrar, flyktingar ( speciellt asylsökande) Forts vanliga situationer Familjeproblem ( svåra relationer, familjevåld, vårdnadstvister) Misstanke om misshandel, vanvård, sexuella övergrepp dvs barn som far illa Samarbetshinder Sekretess Olika referensramar och orsakssyn Olika språk Olika förväntningar. Oklara ansvarsområden Olika och vaga mål 5
Forts samarbetshinder Schablonartade föreställningar om varandra. Okunnighet och fördomar om andra verksamheters förutsättningar, metoder och resurser. Olika syn på vad som är relevant Påtvingat samarbete Kontinuitetsavbrott Tidsbrist Några behov som ofta är teman i konflikter Kunna känna förtroende för andra människor/bli respekterad Kunna känna att det finns rättvisa Bli sedd och bekräftad som en värdefull person Ha frihet att bestämma över sin egen tillvaro Forts konflikter Ha möjlighet att få stimulans och utvecklas Känna samhörighet Känna att det man gör är meningsfullt Kunna skydda andra från skada Ha trygghet (t. ex. ekonomisk) Ha en rimlig arbetsbörda 6
Forts konflikter Kunna känna att arbetsuppgifterna kan utföras smidigt Kunna känna självrespekt Råd Gå inte utanför ditt kompetensområde Gå inte bakom ryggen Erkänn att du inte kan eller att du är osäker Fråga äldre mer erfarna kollegor Förhasta dig inte, rusa inte iväg men Vänta inte för länge och blunda och hoppas att allt går över Forts råd Tala och skriv svenska Gå runt och presentera dig när du är ny Behandla andra som du själv skulle vilja bli behandlad om du var i en svår situation 7
Slutsatser Egna erfarenheter av vad som fungerar: Struktur Tydlighet i fråga om roller och ansvar Professionalism Konkreta mål som kan följas upp Bygg upp ett förtroendekapital Respekt och tilltro till varandra 8