Rätten att åldras värdigt

Rätten att åldras värdigt Pensionärerna rf:s äldrepolitiska program 1. För människovärdet och den goda vardagen Pensionärerna rf är en partipolitiskt obunden medborgarorganisation. Dess verksamhet grundar sig på jämlikhet, respekt för människovärdet samt solidaritet med de svagaste. Organisationen försvarar speciellt låginkomsttagarnas och de sämre ställda pensionärernas rättigheter. Pensionärerna rf verkar i samarbete med social- och hälsovårdssektorns medborgarorganisationer. Pensionärerna rf försvarar de äldres människovärde och motsätter sig all slags diskriminering arbetar för ett tillräckligt pensionsskydd och för tjänster av hög standard kräver att pensionärerna blir hörda i det samhälleliga beslutsfattandet stöder pensionärernas och de äldres deltagande i samhällelig verksamhet skapar förutsättningar för pensionärernas och seniorernas självständiga hobby- och kulturverksamhet samt för motion som främjar hälsan och konditionen hjälper seniorer som känner sig ensamma genom att stödja vänverksamheten och erbjuda dem möjligheter till samvaro För att fullfölja sina målsättningar utarbetar Pensionärerna rf en egen äldrepolitisk policy; ett perspektiv på den samhälleliga politiken och ett sätt att föra fram de äldres behov i det samhälleliga beslutsfattandet. I Pensionärerna rf:s äldrepolitik deltar seniorerna själva i den samhälleliga verksamheten och bevakar samt driver sina egna intressen. 1

Det finns en och en halv miljon pensionärer i Finland. De stora årskullarna har nyss gått i pension eller kommer att pensionera sig inom kort. Pensionering är inte endast en fråga om ålder. Var sjätte pensionär har pensionerats på grund av arbetsoförmåga, och åldersgränsen för ålderdomspension är flexibel. Det finns allt fler pensionärer i olika åldrar i vårt samhälle. De är olika på många sätt, och det finns variation i kulturell bakgrund, ekonomisk ställning, hemort, hälsotillstånd, vanor, utbildningsnivå, livsstil, behov samt ställning i samhället. Pensionärerna rf värdesätter människors rätt att välja levnadssätt och betonar att olikhet inte får leda till ojämlikhet. Pensionärerna utgör en betydande resurs för samhället både som individer och som grupp. De är experter på sitt eget liv, utför frivilligarbete, hjälper de yngre generationerna, vårdar anhöriga och närstående samt är bärare av det kulturella kapitalet. 2. Mot ett mer ojämlikt Finland Allt sedan 1990-talets början har det i Finland förts en ekonomisk och samhällelig politik vars viktigaste mål varit att trygga företagens konkurrenskraft. Som en följd därav har det finländska samhället blivit mer ojämlikt. Privatiseringen av de offentliga tjänsterna har ytterligare ökat ojämlikheten. Ökande inkomst- och välfärdsskillnader Finland är rikare än någonsin förr. Trots det har fattigdomen bland pensionärer ökat liksom också risken för fattigdom. Då man jämför EU:s gamla medlemsländer är de finländska pensionärernas köpkraft femte sämst, och pensionärernas inkomster i relation till inkomsterna för personer i arbetsför ålder är fjärde lägst. Sannolikheten att en pensionär hamnar under EU:s fattigdomsgräns är tre gånger så hög som motsvarande risk för en person i arbete. Ålderstigna ensamboende pensionärer löper en speciellt hög risk för fattigdom. 2

Inkomstskillnaderna minskade i Finland på 1970- och 1980-talen. Från början av 1990- talet har skillnaderna i förmögenhet, löntagarnas löneskillnader samt inkomstskillnaderna mellan pensionärer och löntagare ökat snabbt. Också pensionärernas inbördes förmögenhets- och inkomstskillnader har ökat. Samhället har även i övrigt splittrats i grupper som är sinsemellan allt mer ojämlika. Det finns också ökande hälsoskillnader mellan finländarna. De finländska låginkomsttagarna får mindre läkartjänster jämfört med höginkomsttagarna än i något annat OECD-land. Skillnaderna i utbildningsnivå märks klart i IT-kompetensen De äldres utbildningsnivå har blivit bättre, men det finns fortfarande stora skillnader i fråga om utbildning. De som har en god utbildning är intresserade av att lära sig nytt. De som har en lägre utbildningsnivå har behov av att komplettera sin utbildning. Utbudet på vuxenutbildningstjänster motsvarar dock inte den ökande efterfrågan. Den snabba utvecklingen inom kommunikation och informationsförmedling har ökat de allra äldstas och de lägst utbildades utsatta position. Tjänsterna och informationen om dessa har flyttats till internet utan att man utvecklat alternativa tjänster. Vissa tjänster, som till exempel bankernas kassatjänster, har blivit oskäligt dyra. En stor del av seniorerna vill lära sig de färdigheter den allra nyaste informationsteknologin kräver. Det råder speciellt brist på lågtröskeltjänster inom ITutbildning och information. Utöver inkomst- och välfärdsskillnader har en tredje åtskiljande faktor uppkommit, d.v.s. skillnader i IT-kompetens. En socialpolitik som tillåter ojämlikhet Det har skett en stor förändring inom socialpolitiken då den har sammanlänkats med konkurrenskraftspolitiken. Inom socialpolitiken har man avstått från principen om heltäckande service enligt vilken man genomfört socialpolitiska reformer som omfattat 3

alla medborgare. Man strävar inte längre efter jämlikhet i samhälls- och socialpolitiken samt i det offentliga serviceutbudet. I socialpolitiken och samhällspolitiken i övrigt tillåts ojämlikhet, den rentav favoriseras. Till de centrala socialpolitiska åtgärderna hör numera att aktivera och sporra personer som riskerar att marginaliseras. I brist på andra lösningar överförs ansvaret för bristen på välfärd på de fattiga och dem som har det dåligt ställt själva. De grupper som inte ingår i den s.k. aktiva befolkningen riskerar att hamna i marginalen socialpolitiskt sett och till slut helt utanför, utan andra insatser än olika slags provisoriska åtgärder och fattigdomspaket. I en politik som mer än allt annat värdesätter konkurrenskraft betraktas pensionärerna som en börda och risk, den passiva befolkningsdelen. Pensionernas relativa köpkraft har försvagats genom flera åtgärder. Man bereder sig även för en åldrande befolkning och en temporärt försämrad försörjningskvot genom att öka befolkningens inkomst- och välfärdsskillnader. Ensamheten ökar Antalet ensamboende åldringar ökar ständigt på grund av förändringar i samhällsstruktur och levnadssätt. Vissa välmenande socialpolitiska insatser, som till exempel stödet för att bo i det egna hemmet, kan öka ensamheten. En tredjedel av personer som fyllt 80 år känner sig ensamma. Ensamhet hör också till de vanligaste bekymren för 55 60-åriga finländare som bara närmar sig pensionsåldern. Helt oberoende av åldern kan ensamhet leda till bestående utanförskap. Åldringars ensamhet är både upplevd och social. De viktigaste faktorerna då man definierar den upplevda ensamheten är utöver depression att man blivit änka/änkling, bor ensam, uppfattar sitt hälsotillstånd som dåligt och har nedsatt funktionsförmåga. 4

Den sociala ensamheten tar sig uttryck som bristfälliga interaktionsrelationer. Orsakerna är bland annat få vänskapsförhållanden samt problem med humöret och dålig funktionsförmåga som försvårar förmågan att hålla kontakt. Enligt undersökningar är det främst personer med låg utbildningsnivå som verkar lida av social ensamhet. Det är individerna som lider av ensamhet, men om man ser till problemets omfattning och art är ensamheten ett problem för hela samhället. Därför kan samhället och medborgarorganisationerna påverka ensamhetens orsaker och följder. 3. Pensionärerna rf:s värdegrund Även om människovärde och jämbördighet generellt erkänns som viktiga värden styr de i detta nu inte den samhälleliga praxisen i Finland. Tvärtom har de glömts bort då individens och samhällets effektivitet och konkurrenskraft vunnit terräng. Pensionärerna rf anser att en politik som är inriktad på skillnader och olikhet är farlig både ur individens och samhällets synvinkel. Verksamheten i vår organisation styrs av respekt för människovärdet, med likvärdighet som mål samt solidaritet mellan befolkningsgrupper och generationer. Detta förutsätter en strävan efter lösningar i enlighet med principen om hållbar utveckling både i de inbördes relationerna människor emellan och i förhållandet mellan människa och natur. Människovärde Människovärdet är varje människas omistliga rätt, oberoende av ställning, kön, ålder, etnisk bakgrund eller nytta för samhället. Alla har rätt att känna sig uppskattade och bli väl behandlade. En människa får inte behandlas som ett objekt och man får inte heller utnyttja en annan människa. Människor har rätt att göra val och ansvara för dessa val. I äldrepolitiken innebär respekten för människovärdet att varje människa har rätt till ett tryggt åldrande, en god ålderdom och en värdig död. 5

Jämlikhet Alla människor har lika värde som individer och som medlemmar i samhället. Jämlikheten kan bara förverkligas i ett demokratiskt samhälle. Då de sociala rättigheterna efterföljs främjas också jämlikheten. Till dessa rättigheter hör bland annat en tryggad utkomst, socialskydd samt tillräcklig vård och omsorg. I äldrepolitiken innebär jämlikhet ett krav på att seniorernas rätt och möjlighet att delta i samhällsdebatten och beslutsfattandet bör tryggas. Likvärdighet förutsätter också att åldersdiskriminering motarbetas genom lagstiftning och att planeringen och förverkligandet av samhällets grundläggande strukturer och tjänster främjar hinderfrihet och tillgänglighet. Likvärdighet förutsätter också i vissa situationer olika bemötande: bättre bemötande och starkare stöd för dem som har ett större behov av hjälp än andra. Solidaritet Solidariteten utgår från varje människas omistliga människovärde. Med solidaritet förstås att samhället tar hand om sina svagaste medlemmar. Eftersom samhällets och naturens resurser är begränsade förutsätter solidariteten en skatte- och avgiftspolitik som utjämnar inkomstskillnaderna. Enligt Pensionärerna rf bör solidariteten sträcka sig över generationsgränserna. Det är vår rättighet och skyldighet att se till att den tidigare generationen och de efterföljande generationerna har ett människovärdigt liv. Det är också vår rätt att bli bemötta så att åldrandet inte utgör ett hot mot vårt människovärde och vår likvärdighet inför samhällets övriga medlemmar. 4. Förutsättningen för en god vardag är service och en skälig pension Man bör trygga ett värdigt åldrande samt jämlikhet genom att se till att alla seniorer och pensionärer har en tillräcklig utkomst samt högklassiga och tillgängliga tjänster. 6

Pensionärerna har rätt att få en rättmätig andel av den nationalekonomiska tillväxten. Pensionärerna rf:s målsättning är ett social- och pensionssystem som är rättvist, transparent och föregripbart. Pensionerna måste nå upp till en sådan nivå att pensionärer inte ser sig tvungna att arbeta eftersom pensionerna inte räcker till. Seniorerna och åldringarna har rätt att välja boendeort och levnads- och boendeform. Vi har alla rätt till en god omsorg och vård som respekterar vars och ens människovärde, oberoende om vi bor hemma, i ett serviceboende eller på vårdinrättning. Samhället ska ha hand om vård och omsorg. De äldre får inte mot sin vilja användas som redskap då man reder ut vårdunderskott eller andra samhälleliga problem. Man bör alldeles särskilt se till anhörig- och närståendevårdarnas ork och utkomst. Människor kan upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga oberoende av åldern. Alla har dock inte möjlighet till det på grund av sitt hälsotillstånd, sin bostadsort eller av andra skäl. Samhället ska anordna servicen och kommunikationerna så att idrotts-, kultur- och aktivitetslokalerna lätt kan nås, och tjänsterna bör vara avgiftsfria eller tillräckligt förmånliga för seniorerna. Hjäpbehov får inte leda till att de hjälpbehövande skuldbeläggs. Alla har rätt att få stöd om de egna krafterna inte räcker till. Stöd i rätt tid är förebyggande och rehabiliterande. I stödet ingår också tillräcklig information om alla tjänster. 5. Pensionärerna rf levande medborgarverksamhet Pensionärerna rf främjar i alla sina uppgifter en öppen medborgardebatt. I egenskap av intressebevakare ställer organisationen upp detaljerade intressebevakningsmål i den årliga arbetsplanen och i andra handlingar. Intressebevakningsmålen har utarbetats tillsammans med våra medlemmar och samarbetsparter. 7

Pensionärerna rf står för levande medborgarverksamhet som skapar förutsättningar för en aktivitets- och kulturverksamhet som verkar på egna villkor samt konditions- och hälsofrämjande motion. Människor har möjlighet att lära sig hela livet ut. Man kan utveckla de egna mänskliga resurserna i flera olika miljöer: hobbyer och aktiviteter, föreningsverksamhet, konstupplevelser. Samhället bör stödja en bildning som möjliggör en självständig och ansvarsfull verksamhet på egna villkor. I enlighet med sitt uppdrag som medborgarorganisation ska Pensionärerna rf föra fram de äldres vardagliga problem och önskemål och omarbeta dessa till ett språk som det politiska systemet förstår öka det finländska samhällets kunskap om de utmaningar och möjligheter som anknyter till befolkningens åldrande stödja inlärningen av sådana färdigheter och kunskaper och skapandet av sådana sociala nätverk som främjar de äldres deltagande i den samhälleliga debatten och det politiska beslutsfattandet även skapa förutsättningar till intressebevakning, samhälleligt deltagande och hobbyverksamhet för åldrande invandrare arbeta för att stärka det demokratiska beslutsfattandet och förutsätta att man i det samhälleliga beslutsfattandet hör medborgarorganisationerna, deras medlemmar samt andra som står utanför maktsystemen. Aktiva människor försvarar sina rättigheter effektivt och mår också bättre. Pensionärerna rf kallar alla pensionärer och seniorer att delta i vår verksamhet, att försvara sina rättigheter och trivas i glada pensionärers lag. Vi önskar också alla som nyss pensionerats eller som snart kommer att gå i pension välkomna med! 8