MÅLAVTAL MELLAN YRKESHÖGSKOLAN SYDVÄST, AKTIEBOLAGET UTBILDNING SYDVÄST OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2007-2009

MÅLAVTAL MELLAN YRKESHÖGSKOLAN SYDVÄST, AKTIEBOLAGET UTBILDNING SYDVÄST OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN 2007-2009 Yrkeshögskolan Sydväst och Aktiebolaget utbildning Sydväst samt undervisningsministeriet har med stöd av 8 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003) kommit överens om målen för utveckling av yrkeshögskoleväsendet och målen för yrkeshögskolan för åren 2007-2009. 1. Gemensamma mål Yrkeshögskoleväsendet utvecklas enligt följande mål. Yrkeshögskolesystemet utvecklas som en internationellt konkurrenskraftig helhet som samtidigt smidigt svarar på regionala behov, vilket även bidrar till ett starkare dualsystem. Som ett led i genomförandet av universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma regionstrategier utökas de gemensamma projekten mellan högskolorna, forskningsinstituten, arbetslivet och medborgarorganisationerna och infrastruktursamarbetet och det övriga samarbetet intensifieras. Genom ökat samarbete eftersträvas en starkare växelverkan mellan högskolorna. Detta kan uppnås genom fler gemensamma funktioner och nätverk, genom deltagande i gemensamma utvecklingsprojekt samt genom inrättande av gemensamma enheter. Yrkeshögskolorna stärker sitt forsknings- och utvecklingsarbete genom att utveckla personalens kompetens i forsknings- och utvecklingsarbete samt genom att samla forskningsverksamheten i större och mer programinriktade helheter. Målet är att utöka finansieringen för yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsarbete. Målet för utvecklingen av yrkeshögskolorna är att effektivera yrkeshögskolornas funktionsförmåga, höja utbildningens kvalitetsnivå och förbättra de regionala verkningarna. Den examensinriktade utbildningen för unga samlas i ur europeisk och internationell synpunkt högklassiga enheter, som ordnar forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar regionen. Enheterna samlas i större helheter och antalet geografiskt utspridda verksamhetsställen minskas. Yrkeshögskolornas och universitetens gemensamma verksamhet kring s.k. landskapshögskolor utvecklas så att den betjänar respektive högskolas hela verksamhetsområde med hjälp av undervisning och tillämpad forskning. Yrkeshögskolorna stärker internationaliseringen i sin verksamhet och deltar aktivt i utvecklingen av den europeiska och internationella högskolegemenskapen. Yrkeshögskolorna utvecklar sin kvalitetssäkring som en del av det nationella kvalitetssäkringssystemet och deltar i den auditering av kvalitetssäkringssystemen som utförs av Rådet för utvärdering av högskolorna. Systemet för antagning av studerande utvecklas. Ett av målen är en snabbare övergång från utbildningen på andra stadiet till högre utbildning. Yrkeshögskolorna stöder verksamheten i studerandekårerna som ett led i arbetet för att stärka autonomin och demokratin i högskolan så, att de studerande får en starkare position i högskolegemenskapen än tidigare. Genom att stödja tillgängligheten i fråga om yrkeshögskolestudier ökar yrkeshögskolorna möjligheterna för olika handikappgrupper samt studerande med olika språklig och kulturell bakgrund att delta i yrkeshögskoleutbildning. Bibliotekens verksamhetsbetingelser och användningen av datanät stärks. Yrkeshögskolornas bibliotek intensifierar sitt inbördes samarbete och samarbetet med Nationalbiblioteket. I yrkeshögskolornas examensmål betonas arbetslivets kompetens- och utvecklingskrav. Yrkeshögskolorna sörjer för kvaliteten på de högre yrkeshögskoleexamina genom att satsa på utvecklingen av utbildningsprogrammen och undervisningsplanerna i dem. De högre yrkeshögskoleexaminas profil utvecklas som examina som fördjupar yrkeskompetensen samt utvecklar sakkunnigarbetet och arbetslivet. Yrkeshögskolorna bör se till att studier och praktik ordnas i tillräcklig ut-

2 sträckning och mångsidigt. Särskilt vikt läggs vid individuella studieplaner, praxis för erkännande av kunnande och utexaminering. Insatsområden vid utveckling av studierna är dessutom handlednings- och rådgivningstjänster, virtuella studier samt främjande av entreprenörskap. Utgångspunkten vid utvecklingen av yrkeshögskolornas vuxenutbildning är att kontinuerligt utveckla kunskaperna hos den vuxna befolkningen i arbetsför ålder, öka jämlikheten och tillgången till utbildning samt att effektivt utnyttja de resurser som anvisats utbildning. Den vuxna befolkningens kompetensutveckling sköts via utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen samt via yrkesinriktade specialiseringsstudier. Yrkeshögskolorna effektiverar vuxenutbildningen genom att utöka nätstudierna, främja utbildningsformer som lämpar sig för vuxna samt genom att utveckla identifieringen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande. Tillgången till studier förbättras genom att utbudet och arrangemangen i den öppna yrkeshögskoleundervisningen görs mångsidigare. Följande kvantitativa mål anges som utvecklingsmål för hela yrkeshögskolenätet under avtalsperioden: Utfall 2004 Mål 2009 Studier och examina - Utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, examen fem år efter studiestarten 58,1% 63,5% - Andelen studerande som fullgjort 45 studiepoäng eller mer under läsåret av alla studerande i utbildningen för unga 60,3% 65% - Virtuella studier i studiepoäng 130 593 300 000 - Andelen lärdomsprov i form av projekt av alla lärdomsprov 73% 80% Lärare - Andelen doktorer och licentiater av överlärarna 69,7% 80% Forsknings- och utvecklingsarbete - Forskningsverksamhetens årsverken, andel av antalet lärare i huvudsyssla 18,8%* 25% - Andelen extern finansiering för FoU av driftsekonomins intäkter 8,5% 10% Studerande - Andelen studerande som kommer den yrkesinriktade vägen av nybörjarna i utbildningen för unga 20,3%* 25% - Andelen studerande som är medlemmar av studerandekåren - 70% Internationalisering - Antalet studerande som deltar i studerande- och praktikantutbyte från och till Finland under mer än 3 mån. 6 846 9 000 - Utländska examensstuderande 3 726 5 000 Produktivitet - Höjning av produktiviteten så, att antalet fullgjorda studiepoäng och examina växer snabbare än det eurobelopp som står till förfogande (finansiering genom pris per enhet). * Uppgiften om utfallet från 2003 Yrkeshögskolorna deltar i följande gemensamma utvecklingsnätverk som gäller hela yrkeshögskolesystemet. Syftet med nätverken är att öka samarbetet mellan yrkeshögskolorna samt slå samman yrkeshögskolornas kompetens- och utvecklingsresurser. 1) Utveckling av kontakterna mellan studeranden och arbetslivet 2 ) Forsknings- och utvecklingsarbetet som en del av yrkeshögskolornas uppgift 3) Utveckling av de högre yrkeshögskoleexamina 4) Utveckling av lärarskapet vid yrkeshögskolan

5) Nätverk för utveckling av den internationella verksamheten i yrkeshögskolorna 6) Yrkeshögskolornas nätverk för entreprenörskap 3 2. Yrkeshögskolans uppgift Yrkeshögskolan Sydväst är en etablerad del av den svenskspråkiga högskolesektorn i Finland med uppgift att erbjuda en arbetsmarknadsrelevant utbildning med en stark egen profil. Utgående från en samordnad finlandssvensk strategi dimensioneras och inriktas yrkeshögskolans utbildning och forsknings- och utvecklingsverksamhet speciellt på att tillgodose den tvåspråkiga kustregionens specifika arbetskraftsbehov och utmaningar. Yrkeshögskolans styrka är närheten till individen och den omkringliggande kustregionen. Yrkeshögskolan har identifierat sin egen särart och sina styrkeområden och erbjuder ett brett utbildningsutbud med en gemensam profil kring hållbar utveckling i kustregionen. Ambitionen är att yrkeshögskolan år 2012 är en nationellt erkänd expert inom området. Hållbarhetsbegreppets ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner genomsyrar såväl undervisning, forsknings- och utvecklingsverksamhet som personalens värderingar. Yrkeshögskolan utbildar praktiker som vet hur och varför och som har beredskap att omvandla kunskaperna till praktisk handling. Målet är att utbilda ansvarskännande individer som i sin kommande yrkesroll kan möta förändringar och aktivt arbetar för omställningen till ett hållbart samhälle. Verksamheten har en stark regional förankring och bygger på en fortlöpande, interaktiv samverkan med strategiskt valda externa intressenter. Avsikten är att etablera långsiktiga och tillitsfulla relationer och att skapa en verksamhetsmodell som förenar utbildning, forsknings- och utvecklingsverksamhet med en aktiv och synlig medverkan i lokala och regionala utvecklingsprocesser. Under avtalsperioden stöds de studerandes delaktighet och inflytande bl.a. för att skapa en stimulerande och kreativ inlärnings- och studiemiljö. De studerandes jämlika medverkan i utbildningsplanering och -utvärdering är en naturlig del av det kontinuerliga utvecklingsarbetet. 3. Strukturell utveckling För att säkerställa utbildningens kvalitet och en tillräcklig kapacitet att fullgöra utbildningsuppgiften genomför yrkeshögskolan under avtalsperioden följande saneringar i sitt nät av utbildningspunkter: 1) Yrkeshögskolan har beredskap att ingå i den högskolekoncern som bildas med Åbo Akademi och Svenska Yrkeshögskolan. Ab Utbildning Sydväst kan överlåta utbildningsuppgiften till den nya upprätthållaren från 1.8.2007. 2) Yrkeshögskolans utbildningsutbud utvecklas kontinuerligt och omfattningen av de gemensamma studierna för samtliga utbildningsprogram uppgår till minst 30 sp. Inom institutionen för naturbruk utvecklas det tvärfackliga undervisningssamarbetet så att minst 60 studiepoäng genomförs gemensamt under studietiden. Gemensamma studier genomförs som samarbete mellan två eller flere utbildningsprogram i ändamålsenliga grupper. Utbildningsprogrammet i trädgårdsnäring och utbildningsprogrammet i landskapsplanering genomför det första studieåret gemensamt i Överby i Esbo där lämpliga faciliteter ställs till högskolans förfogande av områdets nuvarande ägare. 3) Yrkeshögskolan Sydväst har enligt särskild överenskommelse med Arcada Nylands svenska yrkeshögskola beredskap att överlåta utbildningsprogrammet för idrott och hälsopromotion till Arcada (under förutsättning att den i 1) nämnda koncernen grundas). Om detta inte är möjligt flyttas utbildningen till Ekenäs fr.o.m. 1.8.2008. 4) Antagning av studerande till utbildningsprogrammet för det sociala området (kyrkans arbete) sker från hösten 2007 i Åbo. Utbildningen flyttar i sin helhet till Åbo fr.o.m. hösten 2008. Undervisningen inom de för Finlands ev. luth. kyrka centrala ämnesområdena sköts i samarbete med Lärkkulla stiftelse. En termin av utbildningen förläggs i Karis.

4 5) Samordningen av teknikutbildningen sker enligt det avtal som ingåtts mellan Yrkeshögskolan Sydväst och Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola. Detta betyder en tydligare arbetsfördelning samt färre utbildningsprogram utan att riskera verksamhetsförutsättningarna för regionens industri och näringsliv. 4. Samarbetet mellan högskolorna Yrkeshögskolans verksamhet koordineras i enlighet med Samordningsdelegationen för den svenskspråkiga högskoleutbildningens strategier. Samarbetet mellan yrkeshögskolan och Åbo Akademi och dess fortbildningscentral utvecklas inom ramen för en eventuell koncern eller alternativt som ett konsortium speciellt med beaktande av behoven i Västnyland och Åboland. Forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronias roll förtydligas. Samverkan kring Hangö Sommaruniversitet effektiveras med målsättning att erbjuda möjligheter för att studera sommartid. Målet med samarbetsprocesserna är att skapa ett behovsbaserat utbud av framför allt vuxenutbildning med en tydlig koppling till utvecklingsverksamhet och tillämpad forskning. Visionen är att skapa en landskapshögskolemodell med en uttalad arbetsfördelning som beaktar kustregionernas förutsättningar. Gemensam ekonomiundervisning för Institutionen för naturbruk och en potentiell svenskspråkig linje på kandidatnivå vid Institutionen för ekonomi inom Agrikulturforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet utvecklas. För att tillgodose de specifikt finlandssvenska behoven av påbyggnadsstudier samarbetar yrkeshögskolan med både inhemska och utländska högskolor för att erbjuda utbildning för högre yrkeshögskoleexamen. Institutionen för vård och det sociala området genomför i samarbete med Svenska yrkeshögskolan en utbildning för högre yrkeshögskoleexamen inom hälsovård och det sociala området. Utbildningen för den högre yrkeshögskoleexamen inom naturbruk och miljöområdet som förverkligats i samarbete med Hämeen AMK och Seinäjoen AMK fortgår och erfarenheterna utvärderas. Därefter fattar yrkeshögskolan beslut om på vilket sätt och i vilka samarbetskonstellationer utbildningen för högre yrkeshögskoleexamen i fortsättningen skall förverkligas. Yrkeshögskolans samarbete med Arcada Nylands svenska yrkeshögskola och Samfundet Folkhälsan kring det finlandssvenska nätverket i hälsofrämjande forskning (FNISS) fortsätter. Nätverket består av en innehållsportfölj som omfattar gemensamma och enskilda forskningsprojekt, seminarier och andra aktiviteter som gynnar hälsofrämjande forskning. Nätverket är öppet för andra aktörer med motsvarande intressen. Institutionen för vård och det sociala området deltar tillsammans med 16 andra yrkeshögskolor, inom ramen för det nationella nätverket för hälsovårdsutbildning, i utvecklandet av ett gemensamt virtuellt utbildningsprogram. Utbildningsprogrammet innehåller bl.a. medicinska expertföreläsningar för studerande inom vårdutbildningar och skall produceras på finska, svenska och engelska. Senare planerar man att utvidga programmet så att det befrämjar mångprofessionellt arbetssätt inom social- och hälsovården. 5. Utbildningsutbudet åren 2007-2009 a) Utbudet av utbildning för unga Utbildningsområde Nybörjarplatser 2007 Nybörjarplatser 2008 Humanistiska och pedagogiska området 15 Kultur 45 42 42 Nybörjarplatser 2009

Samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och 50 45 45 administrativa området Naturvetenskapliga området 15 13 13 Teknik och kommunikation 70 72 72 Naturbruk och miljöområdet 80 68 68 Social-, hälso- och idrottsområdet 92 90 90 Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen 18 18 18 TOTALT 385 348 348 5 De nybörjarplatser som frigörs används för ny inriktning av utbildningsutbudet med beaktande av utvecklingen i åldersklasserna samt de krav som följer av den strukturella utvecklingen och justeringar i utvecklingsplanen. Överenskommelse om inriktningen av nybörjarplatserna träffas i tilläggsprotokollen för år 2008 och 2009. Yrkeshögskolan kan årligen inom ramen för det totala antalet nybörjarplatser avvika från ovanstående fördelning efter utbildningsområde av nybörjarplatserna med en/två nybörjargrupper. Vid större ändringar måste överenskommelser vid behov träffas i de årliga tilläggsprotokollen. Yrkeshögskolan uppställer målet att 35 studerande årligen inleder produktionsinriktad ingenjörsutbildning under avtalsperioden. b) Utbudet av vuxenutbildning Det sammanlagda årliga antalet studerande i utbildning för yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen samt i yrkesinriktade specialiseringsstudier är under avtalsperioden 210 per år. Studier för högre yrkeshögskoleexamen inleds år 2007 av högst 20 studerande som en del av antalet studerande i vuxenutbildning. Omfattningen på de yrkesinriktade specialiseringsstudier som yrkeshögskolan ordnar är i regel 30 studiepoäng. Inom den öppna yrkeshögskolan är målet att antalet studiepoäng som avläggs av andra än yrkeshögskolans egna studerande ökar och uppgår till följande antal: - år 2007 400 - år 2008 500 och - år 2009 500 studiepoäng. c) Kalkylerat antal studerande År 2007 är det kalkylerade antal studerande vid yrkeshögskolan som ligger till grund för finansieringen 1655. Närmare överenskommelser om det kalkylerade antalet studerande år 2008 och 2009 träffas i tilläggsprotokollen. 6. Utvecklingsmål a) Utveckling av undervisningen Under den kommande mål- och resultatavtalsperioden utvecklas och förverkligas undervisningen i enlighet med fastställda övergripande strategiska målsättningar. Satsningen på hållbarhetsfrågor inom kustregionens samhällsutveckling och naturresursförvaltning förverkligas via läroplanerna och de enskilda utbildningsmodulerna. Vikten av att stärka de utexaminerades entreprenörskapskunnande syns i de snabba strukturförändringarna inom näringsliv och samhälle och inarbetas starkare än förr i utbildningsprocessen. Forsknings- och utvecklingsprocessen förankras inte en-

6 bart i examensarbeten och externa projekt utan även i yrkesstudier och praktik, vilket poängterar lärarnas aktiva roll i processen. Genomströmningen i utbildningsprocessen betonas och målsättningen är att examensprocenten höjs. För att nå resultat krävs allas aktiva ansvar. Under avtalsperioden stärks lärarnas förutsättningar för ändamålsenlig studiehandledning i utbildningsprocessen. Inom utvecklingen av undervisningen i främmande språk betonas särskilt arbetet med att integrera språkundervisningen i yrkesstudierna. Tvärfackliga moduler på främmande språk utvecklas för att öka de utexaminerades konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Under perioden auditeras yrkeshögskolans kvalitetssäkringssystem. Det certifierade miljöledningssystemet utvecklas till ett ledningssystem för hållbar utveckling som täcker såväl de ekologiska som ekonomiska, sociala och kulturella dimensionerna av yrkeshögskolans verksamhet, där utbildningen utgör den viktigaste kärnprocessen. b) Forsknings- och utvecklingsarbete Resurserna för forsknings- och utvecklingsverksamheten förstärks i enlighet med den godkända strategin, vilket betyder ett utvecklat samarbete över institutionsgränserna bl.a. i form av sektorövergripande F&U-verksamhet. Antalet överlärare uppgår till minst tio. Inom ramen för samarbetet med framför allt Åbo Akademi och de övriga finlandssvenska högskolorna skapas nätverk som kan tillgodose specifika finlandssvenska behov. Inom yrkeshögskolan riktar sig utvecklingsambitionerna inom såväl utbildning som forsknings- och utvecklingsverksamheten mot deltagande, interaktiva arbetsmetoder i enlighet med de tydligaste trenderna inom utbildning och forskning för en positiv utveckling av såväl individen som samhället. Formerna för klustersamarbetet effektiveras och systematiseras och kompletteras med nya modeller. Utvecklingen av arbetsmetoderna är ändå inte ett mål i sig utan riktar in sig på den kompetens och kunskapsproduktion och hantering som stöder förnyelse och innovationer inom de olika branscherna och yrkena samt operationaliseringen av den hållbara utvecklingens teori och praktik. c) Regional utveckling och samarbete med arbetslivet Yrkeshögskolans medverkan i den regionala utvecklingen utgår dels från den egna strategin för forsknings- och utvecklingsverksamheten och dels från högskolornas gemensamma strategier för regional utveckling. Yrkeshögskolan medverkar aktivt i förverkligandet av den strategi för regional utveckling som högskolorna i Åbo kommit överens om. Speciellt kommer Institutionen för vård och det sociala området att delta i de nätverk och projekt som implementeringen av strategin förutsätter. Yrkeshögskolan medverkar också i Hera-projekten som utarbetats av metropolområdets högskolor. Det övergripande målet för yrkeshögskolans verksamhet är att höja utbildningsnivån i kustregionen. Detta innebär bl.a. att näringsstrukturen på sikt moderniseras, vilket skapar hållbara tillväxtförutsättningar. Regionen har svaga traditioner av högskolesamarbete och uppbyggandet av ett tillräckligt socialt kapital mellan yrkeshögskolan och externa intressenter kräver tid. Yrkeshögskolan skapar sin identitet i det sociala samspelet med omvärlden både regionalt och nationellt. Arbetet med den regionala utvecklingen innebär att mobilisera människor, organisationer, företag och myndigheter och är en ömsesidig process för att gemensamt identifiera och definiera relevanta kunskaps- och utvecklingsbehov. Det regionala utvecklingsarbetet koordineras tillsammans med de regionala utvecklingsprogrammen och organisationerna. I samarbete med framför allt Raseborgs näringslivscentral Ab och Re-

7 gion Åboland allokeras resurserna för projektverksamheten bl.a. för att skapa kontinuitet och större helheter. Under perioden prövas möjligheterna att ha gemensam personal med strategiskt viktiga externa samarbetsparter. Yrkeshögskolan förtydligar sin roll som regional initiativtagare och utvecklar metoder för facilitering i samhällsprocesser med hållbar utveckling som mål. Kontakterna mellan studerande och arbetsliv utökas och utvecklas kontinuerligt. De studerande erbjuds möjligheter att medverka i arbetslivsrelevanta utrednings- och utvecklingsprojekt med målet att stärka den professionella tillväxten. De studerandes medverkan i F&U-projekt uppföljs i antalet registrerade studiepoäng. d) Internationalisering Internationalisering av utbildningen kräver vidareutveckling av läroplaner och av undervisningsmetoder. Det kvalitetssystem som nu utvecklas skall ta fasta på förbindningen till och utvärderingen av resultaten gällande internationell verksamhet. Den internationella verksamheten skall stöda yrkeshögskolans verksamhetsvision, att bli en nationell expert på hållbar kustlandsutveckling. Det nordiska samarbetet och samarbetet med närområdena runt Östersjön prioriteras därför. Tvärfackliga projekt och engelskspråkiga utbildningshelheter gällande hållbar utveckling skapas. Yrkeshögskolan har sakkunskap gällande det nordiska nätverkssamarbetet och tutorutbildningen som sprids via det nationella yrkeshögskolesamarbetet. Inom de nordiska nätverken är expertutbytet livligt, nya Nordplus-nätverk kommer årligen till. Kunskapsutbytet inom de europeiska nätverken skall stöda ECTS-systemets utveckling. Speciellt det aktiva nordiska högskolesamarbetet ger möjligheter till att utveckla gemensamma utbildningsprogram (joint degrees) där parternas styrkeområden och specialisering kan kombineras. Målet är att erbjuda utbildningar som befrämjar en genuin mobilitet och som möter kraven på en allt mer internationaliserad arbetsmarknad. Yrkeshögskolan kan stöda och handleda andra yrkeshögskolor för att utveckla det nordiska samarbetet även gällande utvecklandet av gemensamma nordiska studieprogram. Det internationella perspektivet bör systematiskt integreras i utbildningshelheterna via läroplansutveckling. Deltagandet i internationella utvecklingsprojekt och intensivkurser bör utgöra en del av studierna. Yrkeshögskolan erbjuder virtuella internationella moduler för att stöda och motivera internationaliseringen på hemmaplan. Yrkeshögskolan erbjuder de svenskspråkiga högskolorna möjlighet att delta i internationell tutorutbildning. Yrkeshögskolan tar en aktiv roll i Baltic 21E-nätverket för den högre utbildningen. Under verksamhetsperioden intensifieras lärar- och studerandeubytena, såsom även olika utvecklingsprojekt som gäller hållbar utveckling. Yrkeshögskolan kommer att utarbeta en engelskspråkig utbildningsmodul gällande tvärvetenskaplig hållbar kustlandsutveckling, som marknadsförs bl.a. via ovan nämnda nätverk. 7. Resurser a) Projektfinansiering Under avtalsperioden stöder undervisningsministeriet via samlad finansiering utvecklingen av gemensam ansökan till yrkeshögskolorna och informationen i samband med detta, användningen och utvecklingen av bibliotekstjänsterna samt FUNET. Undervisningsministeriet deltar också i finansieringen av verksamheten i följande samarbetsnät i yrkeshögskolorna: - Den virtuella yrkeshögskolan

- Samarbetsnätet för Ost- och Sydostasien - Yrkeshögskolornas arbetsförmedlings- och informationsservice (Jobstep) - Samarbetsnätet för den öppna yrkeshögskolan 8 Under förutsättning att yrkeshögskolans huvudman under åren 2007-2009 för yrkeshögskolans driftsutgifter beviljar ett belopp som motsvarar produkten av yrkeshögskolans pris per enhet, minskat med den s.k. garantiförhöjningen samt antalet studerande, beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan projektfinansiering som följer: Verksamhetsbetingelserna för forskningsoch utvecklingsarbete Studerandeavgifter för portalen som gäller den virtuella yrkeshögskolan Euro 2007 2008 2009 100 000 80 000 80 000 15 000 15 000 15 000 Internationell praktik 30 000 30 000 30 000 Separata projekt: 1) Projekt för regional utveckling Högskolesamarbete för utveckling av västra Nyland (och Åboland) 2) Projekt för utveckling av utbildningen -Rationalisering och samordning av den svensksprågkiga ingenjörsutbildiningen -Yrkeshögskolornas nätverk för hållbar utveckling 50 000 60 000 60 000 Projektfinansiering totalt 315 000 Statsunderstöden för ovannämnda projekt är maximalt - i fråga om utvecklings- och samarbetsnätverk högst 90 % av totalkostnaderna för projektet - i fråga om övriga projekt högst 60 % av totalkostnaderna för projektet. b) Stödfinansiering för öppen yrkeshögskoleundervisning År 2007 beviljar undervisningsministeriet yrkeshögskolan 16 000 euro för ordnande av öppen yrkeshögskoleundervisning. c) Resultatbaserad finansiering Undervisningsministeriet bereder sig på att som resultatfinansiering åren 2007-2009 årligen bevilja de yrkeshögskolor som klarat sig bäst vid utvärderingarna sammanlagt miljon euro utifrån de allmänna resultatkriterierna. År 2007 är ett mellanår då Rådet för utvärdering av högskolorna inte utför spetsenhetsutvärderingar. År 2008 delas dessutom ut resultatfinansiering på basis av kriterierna för kvalitetsenheter inom utbildning uppgående till total miljon euro och år 2009 resultatfinansiering på basis av kriterierna för spetsenheter med regional influens uppgående till total miljon euro.

8. Uppföljning och rapportering 9 Målen i dessa avtal liksom hur avtalet fullföljs i övrigt utvärderas årligen i samband med målförhandlingarna. Yrkeshögskolan förbinder sig att utveckla AMKOTA-systemet och ta i bruk systemet för studeranderespons, OPALA. Ifall det för alla yrkeshögskolor under avtalsperioden sker ändringar i statsbudgeten i fråga om totalantalet nybörjarplatser, det årliga antalet studerande i vuxenutbildningen eller totalantalet nybörjarplatser i lärarutbildningen, träffas vid behov överenskommelser om ändring i de årliga tilläggsprotokollen. Villkor för beviljande av projektfinansiering är dessutom att riksdagen beviljar behövliga anslag. Undervisningsministeriet fattar särskilt beslut om beviljande av anslagen. Ett villkor för att avtalet skall träda i kraft är också att huvudmannen Aktiebolaget utbildning Sydväst beviljar yrkeshögskolan ovan överenskomna anslag. Beslut om finansiering av Europeiska unionens strukturfondsprogram fattas separat. Projekten genomförs inom ramen för tillståndet för yrkeshögskolan och undervisningsministeriets beslut om fastställande av utbildningsprogram. Helsingfors den 12 september 2006 Undervisningsministeriet Aktiebolaget utbildning Sydväst Sakari Karjalainen Överdirektör Henrik Lindholm Styrelseordförande Yrkeshögskolan Sydväst Hannu Sirén Direktör Jan Nybom Rektor BILAGA Yrkeshögskolans resultatanalys av 2005 års verksamhet