Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Relevanta dokument
Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Cervikal Dystoni, Fysioterapi Specialistvård

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Blodsjukdom- Fysioterapi Specialistvård, Gävle

Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Kronisk njursvikt/njurtransplantation, Fysioterapi Specialistvård

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parkinsons sjukdom - Rehabiliteringsteam - ARB FYS

Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Parkinsons Sjukdom Fysioterapi

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Benamputation Fysioterapi

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Fysisk träning som behandling vid Parkinsons sjukdom

Gastric by pass opererade, Fysioterapi Specialistvård Gävle

REUMA SOL. Nedan finns exempel på vad den fysioterapeutiska behandlingen kan innehålla:

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Enkät om lokala vårdprogrammet för osteoporos

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Levnadsvanor i praktiken

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Bilaga 1 Utvärdering Tilläggsuppdrag neurovårdteam

OFVSPPPTIMA. Rehabiliteringsprogram efter stroke och traumatisk hjärnskada

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Behandlingsriktlinjer för patienter med diagnosen Multipel Skleros (MS)

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

S E N I O R A L E R T

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Vad är polio och postpolio?

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Alternativ till läkemedelsbehandling vid smärta. Siri Jareborg, leg sjukgymnast, MSc Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Fysioterapi vid knäproteskirurgi Avd 232 och 233 Mölndals sjukhus

Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna?

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi

Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Fysioterapeutiskt perspektiv

Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi


Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Regin Dahl Fysioterapeut Arvika Sjukhus Cytostatika sektionen/palliativa teamet

Förskrivnings- processen

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Träning vid hjärtsvikt

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Transkript:

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-45701 Fastställandedatum: 2017-05-23 Giltigt t.o.m.: 2018-05-23 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Seija Hjärpsgård Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Ansvar och roller... 1 3. Beskrivning... 1 3.1. Behandlingsmål... 1 3.2. Indikationer... 1 3.3. Kontraindikationer... 2 3.4. Bedömning och utvärdering... 2 3.5. Behandling... 2 3.6. Dokumentation... 5 3.7. Besöksregistrering... 5 3.8. Informationsöverföring... 5 4. Plan för kommunikation och implementering... 6 5. Dokumentinformation... 6 6. Referenser... 6 1. Syfte och omfattning Syftet med behandlingsrutinen är att beskriva fysioterapeutiska behandlingsåtgärder för patienter med Parkinsons sjukdom (PS). Rutinen gäller för Fysioterapi Specialistvård, Region Gävleborg. 2. Ansvar och roller Fysioterapeut inom Fysioterapi Specialistvård som ingår i neuroteamet ansvarar för patienter med PS som har läkarkontakt inom öppen specialistvård. 3. Beskrivning 3.1. Behandlingsmål Den fysioterapeutiska behandlingen syftar till att maximera den fysiska funktionsförmågan och minimera sekundära komplikationer. Genom hela sjukdomsförloppet är den övergripande målsättningen för rehabilitering att optimera livskvaliteten för patienten. 3.2. Indikationer Det är viktigt med en kontakt tidigt i sjukdomsförloppet för att upptäcka och förebygga funktions- och aktivitetsnedsättningar. Regelbunden kontakt med fysioterapeut är att föredra, för att följa sjukdomsprogress, behandlingseffekter

Rutin 2(7) och patientens fysiska aktivitetsnivå. Indikation för fysisk aktivitet föreligger alltid vid PS. 3.3. Kontraindikationer Bassängträning kan vara kontraindicerat vid freezing-problematik. Kontraindikationer föreligger inte för allmän fysisk aktivitet och specifik fysioterapi. 3.4. Bedömning och utvärdering Valda bedömningsinstrument bör om möjligt användas genom vårdkedjan för att ge bästa möjliga förutsättning för utvärdering. Bedömning av motorisk funktion: styrketester 0-5 skalan enl Janda funktionell styrka; ex Chair Stand test Modifierad Unified Parkinson s Disease Rating Scale (UPDRS) funktionellt Parkinson status Bedömning av fatigue: FSS, Fatigue Severity Scale Bedömning av gångförmåga: självvald gånghastighet 10 m 6-minuters gångtest Dynamic Gait Index Gång-12:an gångstopp (freezing-bedömning) Bedömning av balans och fallrisk: TUG, Timed Up and Go test BBS, Bergs balansskala BDL balansskala Mini-BESTest FES, Falls Efficacy Scale SWWT, Stops Walking When Talking 3.5. Behandling PS är en sjukdom med varierande sjukdomsbild vilket gör att det är viktigt att behandlingen är individanpassad och att hänsyn tas till sjukdomens förlopp och personens målsättning.

Rutin 3(7) En rehabiliteringsplan bör upprättas vid behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Information om fysisk aktivitet och träning Information om träning och daglig fysisk aktivitet är ett naturligt inslag i de fysioterapeutiska åtgärderna vid PS. Rådgivning bör vara individanpassad och fysioterapeutens roll bör vara kunskapsförmedlande, pedagogisk, stödjande och motiverande. Det kan innebära konkret information om lokala träningsmöjligheter. Användbara redskap kan vara motiverande samtal, träningsprogram och Fysisk aktivitet på recept (FaR). Parkinsondag Parkinsonskola för patient och närstående är ett redskap för att kunna hantera sjukdomen (prioritet 6 resp 7 i Nationella riktlinjer). Neurologmottagningen har valt att erbjuda patient och närstående information under en Parkinsondag. Målet är att ha en Parkinsondag två gånger per termin. Fysioterapeut deltar med en föreläsning. Material i form av en PowerPoint-presentation med fördel kan användas (se Parkinsondag ). Kondition/Styrka Vid PS kan hypokinetiska symptom och svårigheter till rörelse bidra till inaktivitet och som en följd därav nedsatt kondition och styrka. Att öka den fysiska aktiviteten skapar möjligheter till förbättrad muskelfunktion och kondition. All träning ska ske i on -fas. Rörlighet och hållning Sjukdomen kan ge ett tydligt flexionsmönster. Det är viktigt med träning som töjer på flexorer och stärker extensorer. För rygg och nacke är det även viktigt att träna för att bibehålla/öka rotationen samt stärka skulderretraktionen. Personer med PS drabbas ofta av generell stelhet i hela kroppen och får svårt att ta ut rörligheten i ledernas ytterlägen. Information och individuell hjälp med träning är viktig för att motverka rörelsenedsättningarna. Balans/Fall Det råder oklarheter vilken specifik balansträning, och dosering av träning som är optimal. Det är viktigt med individuell anpassning utifrån balansproblem, fallhistoria och livsstil. Träning av balans kan ske på olika underlag samt i olika miljöer, t ex genom gång utomhus, hinderbana, step up-övningar och vändningar. Balansträning kombinerat med styrketräning i nedre extremitet förbättrar balansen samt minskar fallrisken. Bibehållen ryggrörlighet inverkar positivt på balansförmågan. Mycket utmanande och varierad balansträning (multi och dual tasks) har god effekt på balansen på kort sikt för personer med lätt till medelsvår PS. Studier som utvärderar långtidseffekten pågår (Smania N et al, Conradsson D et al).

Rutin 4(7) Gångträning Gångträning för att stimulera ett mer normaliserat gångmönster innefattar träning för att öka steglängd, hälisättning, gånghastighet, medrörelser i bål och armar samt förbättra vändningar. Då gångfunktionen är nära kopplad till faktorer som nedsatt postural kontroll och rörelseinskränkningar är det viktigt att se gångfunktionen som en funktion beroende av flera parametrar och inrikta träningen mot individuella behov. Cueingstrategier är ofta effektivt vid igångsättningssvårigheter och freezing, se nedan. Träning på gångband har visat sig vara effektivt för att förbättra gånghastigheten (prioritet 4 enligt Nationella riktlinjer). En förklaring kan vara att gångträning på gångband ger en förstärkt cueingeffekt då patienten tvingas följa gångbandets hastighet vilket kan vara effektivt då patienten med PS ofta har brady- och hypokinesiproblematik. Stavgång Stavgång är en bra träningsform för många patienter med PS. Det stimulerar till ökade medrörelser i bål och armar, vilket ofta är nedsatt hos patienten med PS. Stavarna kan fungera som extern reciprok cueing, vilket gör att patienten lättare hittar rytm i gången och kan minska förekomsten av freezing. Stavarna utgör ett balansstöd för dem som så behöver. Stavgång är också en effektivare motionsform jämfört med vanlig gång då det är mer energikrävande. Stavgång kan stimulera till ökad steglängd och förbättrat gångmönster. Förflyttningsträning (i/ur säng, gång, trappa, rullstolskörning) Regelbunden översyn av förflyttningar. Vid behov träning och genomgång av förflyttningstekniker för att öka självständighet och minska fallrisk. Smärtbehandling Beroende på smärtans härkomst kan bl a TENS, akupunktur, träning och stretching prövas. Cueing och kognitiva strategier Genom att använda sig av kognitiva strategier ökas medvetenheten vid utförandet av rörelse, t ex vid förflyttningar och gång (gånginriktad cueing prioritet 4 enligt Nationella riktlinjer). Komplexa och sammansatta aktiviteter kan delas in i mindre, enklare rörelser och läras in i en bestämd turordning för att underlätta genomförandet. Svåra sammansatta uppgifter bör undvikas i vardagen om rörelsestopp/freezing är förekommande. Cueing är ett sätt att med så kallade cues ge inre eller yttre stimuli till rörelse. Dessa kan användas av den parkinsonsjuke själv eller av personer i dess omgivning. Det kan exempelvis röra sig om auditiva cues med taktfast rytm eller musik, visuella cues med hinder eller märken att kliva över eller taktila cues med taktfasta klappar på höft/ben. Genom att använda cueing och kognitiva strategier i träning har personer med PS visats kunna förbättra sin ADL-förmåga, inklusive genomförandet av förflyttningar och gång.

Rutin 5(7) Individuell träning och träning tillsammans med andra Valet mellan enskild träning och individanpassad träning tillsammans med andra beror på patientens behov av stöd. Genom individanpassad träning tillsammans med andra finns möjlighet att lära av varandra eftersom man träffar människor med likartade problem. Behandlande åtgärder av psykiska funktioner De psykiska symtomen uppfattas av många patienter som mycket värre än den fysiska. Känsla av otillräcklighet, svårighet att fatta beslut, att ständigt vara tvungen att skjuta upp saker till morgondagen är påfrestande och stressutlösande. Vid rehabilitering är det viktigt att finna en balans mellan aktivitet och vila och hantera den stresskänslighet som finns. Att lära sig avspänningstekniker av fysioterapeut kan vara ett sätt att hantera dessa problem. Hjälpmedel Vid behov av gånghjälpmedel bör fysioterapeut prova ut och rekommendera lämpligt hjälpmedel. I det flesta fall gäller egenansvar vid införskaffande av gånghjälpmedel. Fysioterapeut bedömer behov av ortopedtekniskt hjälpmedel och har delegering att skriva remiss till Aktiv ortopedteknik för utprovning av individanpassade hjälpmedel. Patienten kan även själv vända sig till Aktiv ortopedteknik utan remiss och får då själv bekosta hjälpmedlet. Andningsgymnastik Det är viktigt att genom rörelseträning bibehålla rörlighet i bröstkorgen samt stimulera patienten att djupandas frekvent. Hypokinesi påverkar den frivilliga och reflexmässiga kraften i hoststöten. Det är viktigt att vid behov introducera PEPträning för att förebygga pneumoni. 3.6. Dokumentation Patientjournal skrivs i Melior enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 3.7. Besöksregistrering Alla öppenvårdsbesök registreras i Elvis enligt rutin inom Fysioterapi Specialistvård. 3.8. Informationsöverföring Vid behov av informationsöverföring till annan vårdnivå sker det via telefon eller skriftligt. Skriftlig informationsöverföring sker på särskild blankett eller att rehabplanen skickas.

Rutin 6(7) 4. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 5. Dokumentinformation Dokumentet upprättat av Helena Jensen, leg fysioterapeut och Margareta Olgarsson, leg sjukgymnast. Dokumentet granskat av Snieguolé Zemguliené. Dokumentet senast reviderat av leg fysioterapeuter Helena Jensen, Emelie Cassel, Marianne Skoglund och Ewa Niemi-Andersson, Fysioterapi Specialistvård 6. Referenser Dokumentnamn Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Parkinsons Sjukdom Jönköpings län - Sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer för vårdgivare. Fastställd 2011-11-07. Reviderad 2015-03-04 Smania N, Corato E, Tizzani M, Stanzani C, Fiaschi A, Girardi P et al. Effect of balance training on postural instability in patients with idiopathic Parkinson s disease Conradsson D, Löfgren N, Nero H, Hagströmer M, Ståle A, Lökk J et al. The effects of highly challenging balance training in elderly with Parkinson s disease: A randomized controlled trial Rutin Rehabplan, dokument-id 09-26551 Neuroteam och neurorehabteam, division medicin-psykiatri, dokument-id 09-74405 Rutin Elvis, dokument-id 09-127400 Parkinsondag Plats http://www.socialstyrelsen.se/publika tioner2016/2016-12-1 Statens Folkhälsoinstitut; 2008 http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid =31511&childId=8171 Neurorehabil Neural Repair 2010;24(9):826-34 Neurorehabil Neural Repair 2015; 29(9):827-36 Dokumentsök Dokumentsök Dokumentsök Specialistvård\14. Arbetsområden\Neuro\Gävle

Rutin 7(7) Dokumentnamn Rutin ordination gånghjälpmedel Rutin Melior Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Checklista för öppenvård Plats Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel\gävle\hudik Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring Specialistvård\14. Arbetsområden\Öppenvård\Öppenvå rd Gävle