1 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Gustavsson Revisionskonsult Granskning av kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga Trelleborgs kommun pwc
Innehållsförteckning 1. Inledning i 1.1. Bakgrund l 1.2. Revisionsfråga och kontrollmål i 1.3. Metod och avgränsning 1 2. Utgångspunkter 3 2.1. Lagstiftning 3 2.2. Organisation 3 3. Granskningsresultat 4 3.1. Mål och riktlinjer för kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga... 4 3.1.1. Bedömning 4 3.2. Utbud av insatser 5 3.2.1. Bedömning 6 3.3. Alternativ till placering på institution 6 3.3.1. Bedömning 7 3.4. Arbetsmetoder för att bedöma behov av insatser 7 3.4.1. Bedömning 7 3.5. Bedömning och urval avseende eventuellt inköp av extern vård 7 3.5.1. Bedömning 8 3.6. Individuell planering och uppföljning 8 3.6.1. Bedömning 9 3.7. Övergripande utvärdering 9 3.7.1. Bedömning 10 4. Sammanfattande revisionell bedömning 11
1. Inledning 1.1. Bakgrund Socialtjänstlagen reglerar att insatser ska ges utifrån individuella bedömningar och i samråd med den enskilde. I första hand bör insatser ges i öppna former. En god och kvalitativ öppenvård med möjlighet till stöd på hemmaplan kan förebygga och minska inköp av extern öppenvård liksom institutionsvård för barn och unga. Utifrån både ett individ- och ekonomiskt perspektiv är det viktigt att öppenvårdsinsatserna leder till önskat resultat. Det är därför viktigt att nämnden har fungerande rutiner för att följa upp och utvärdera insatserna. 1.2. Revisions/råga och kontrollmål Syftet med gransloiingen är att bedöma om socialnämnden kan erbjuda stöd på hemmaplan i form av ändamålsenliga öppenvårdsinsatser för barn och unga. Gransloiingen ska besvara följande övergripande revisionsfråga: Säkerställer Socialnämnden att kommunen kan erbjuda stöd på hemmaplan i form av ändamålsenliga öppenvårdsinsatser för barn och unga? Ändamålsenligheten bedöms med utgångspunkt från följande kontrollmål: - Finns det mål och riktlinjer för kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga? - Vilka insatser finns att erbjuda och hur är tillgången till öppenvårdsinsatser? Finns det tillfredställande öppenvårdsinsatser i egen regi som kan fungera som alternativ till placering på institution, s.k. hemmaplanslösningar? - Vilka arbetsmetoder används för att bedöma behov av insatserna? Hur görs bedömning och urval avseende eventuellt inköp av extern vård? Hur säkerställs individuell planering och uppföljning? Hur sker övergripande utvärdering av insatsernas resultat? 1.3. Metod och avgränsning Underlaget till rapporten utgörs av intervjuer med tjänstemän liksom dokumentstudier av skriftliga styrdokument samt annan dokumentation av betydelse. Följande intervjuer har genomförts: Avdelningschef, Individ- och familjeomsorgen (slo^iftligt) Enhetschefer för Råd- och stödenheten och Mottagnings- och utredningsenheten (2 st.) - Behandlare från Råd- och stödenheten (4 st.) - Socialsekreterare från Mottagnings- och utredningsenheten (3 st.) 1 av 13
Granskningen har avgränsats till att omfatta öppenvårdsinsatser inom socialnämndens ansvarsområde för barn och unga (ej LSS). Rapporten är sakavstämd med intervjuade tjänstemän. 2 av 13
2. Utgångspunkter 2.1. Lagstiftning 13 kapitlet, 6 a SoL (socialtjänstlagen) finns följande skrivet: "Socialnämnden ansvarar för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungdomars och vårdnadshavares olika behov. För barn som fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det". I samma kapitel, 5, står slo-ivet att "socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne..." I kapitel 5 i samma lag regleras särskilda bestämmelser för gruppen barn och unga, bl.a. att "socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden". 2.2. Organisation I Trelleborgs kommun ansvarar den s.k. Mottagnings- och utredningsenheten för mottagning, utredning, beslut samt uppföljning av eventuella insatser, dvs. myndighetsutövning avseende barn och unga. För insatser (stöd) i kommunens egen regi för barn och unga ansvarar den s.k. Råd- och stödenheten. Den sistnämnda enheten är uppdelad i fyra arbetsgrupper; Kvinnofrid, Barnteamet, Familjeteamet och Ungdomsteamet. Vid beviljande av eventuell insats i Råd- och stödenheten finns aktuell handläggare inom Mottagnings- och utredningsenheten kvar med ansvar för uppföljning av aktuell insats. Råd- och stödenheten vänder sig till barn, unga och föräldrar i Trelleborgs kommun. Det finns möjlighet för familjer att själva söka stöd vilket är en del i kommunens förebyggande arbete inom området. Vidare arbetar enheten med insatser enligt beslut om bistånd jml SoL (socialtjänstlagen). Insatser som ges som bistånd ska följas upp av ansvarig socialsekreterare inom Mottagnings- och utredningsenheten. Inom Råd- och stödenheten finns 1 enhetschef och 19,5 tjänster som behandlare. Av dessa återfinns 14 tjänster i barnteamet, familjeteamet och ungdomsteamet. Inom Mottagnings- och utredningsenheten finns 1 enhetschef och 13 tjänster som socialsekreterare, varav 1 s.k. "förste socialsekreterare". Under 2013 har Råd- och stödenheten arbetat med 178 st. ärenden (familjer) till november månad. Under 2012 var det totalt 174 st. ärenden. Utöver dessa tillkommer deltagare i gruppverksamheter; 20 st. barn och 15 st. föräldrar under 2013. 3 av 13
3. Granskningsresultat 3.1. Mål och riktlinjer för kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga I socialnämndens måldokument med effektmål 2013 finns följande mål med bäring för kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga: Trelleborgs kommuns verksamheter inom socialnämndens ansvarsområde ska med hjälp av tidiga insatser, kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserade metoder i så stor utsträckning som möjligt undvika splittring av familjer. Som "indikator" för måluppfyllelse av målet ovan görs mätningar av andel barn och unga som får individuell behovsprövad öppenvård i förhållande till alla insatser som ges till barn och unga. Målsättningen är att öppenvården för barn och unga ska öka för att undvika placering i familjehem eller institution samt att satsa på arbete i familjer för att skapa en bra hemmiljö i utsatta familjer. I socialnämndens måldokument med effektmål 2013 finns även följande mål med bäring för kommunens öppenvårdinsatser för barn och unga: Trelleborgs kommuns verksamheter inom socialnämndens ansvarsområde ska genom tidiga insatser och noggrann uppföljning minska barnets behov av fortsatt stöd från socialtjänsten. Som "indikator" för uppfyllelse av målet ovan mäts andel ej återaktualiserade barn i ålder 0-12 år ett år efter avslutad utredning/ insats. Råd- och stödenheten och Mottagnings- och utredningsenheten har brutit ned socialnämndens mål och formulerat dessa i verksamhetsplaner för respektive grupp inom enheten. Uppföljning av målen görs i samband med tertialuppföljningar samt i verksamhetsberättelse vid årets slut. De intervjuade medarbetarna uppger att de är delaktiga vid utformning och uppföljning av målen. Det finns inga av nämnden antagna riktlinjer för arbetet med öppenvårdsinsatser för barn och unga. Inom enheterna finns dock några rutiner framtagna, bl.a. för samverkan mellan berörda enheter. Enligt uppgift från intervjuade chefer behöver samarbetet med nämnden utvecldas. Nämnden är enligt uppgift i behov av ökad kännedom om verksamhetens arbete avseende öppenvårdsinsatser för barn och unga. 3.1.1. Bedömning Enligt vår bedömning finns det mål för kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga. Det finns enligt vår bedömning inga av nämnden antagna riktlinjer för arbetet med öppenvårdsinsatser för barn och unga. Vi rekommenderar nämnden att upprätta riktlinjer för verksamheten. 4 av 13
3.2. Utbud av insatser Inom Råd- och stödenheten finns två grupper som vänder sig till barn mellan 0-12 år (barnteamet och familjeteamet) och en grupp som vänder sig till unga mellan 13 20 år (ungdomsteamet). Barnteamet ger insatser både som bistånd (efter utredning och beslut jml SoL- socialtjänstlagen) och biståndslöst (familjer som söker på egen hand utan föregående utredning eller beslut jml SoL). Familjeteamet och Ungdomsteamet ger endast insatser i form av bistånd. I generella drag finns följande insatser att tillgå för barn, unga och deras föräldrar: - Familjebehandling (individuell utformning efter olika behandlingsmetoder) Högintensiv familjebehandling (för barn och unga mellan 0-12 år, se vidare i avsnitt 4.3) Föräldragrupper (t.ex. KOMET - KOmmunikationsMETod - för föräldrar som upplever bråk och konflikter i hemmet) Barngrupper (tex. för barn som upplever missbruk, psykisk ohälsa eller våld) - Samverkansprojekt, t.ex. mellan socialtjänst och polis Behandlarna inom enheten har olika kompetens och inriktning som t.ex. utbildning i form av Trappansamtal (barn som upplevt våld i nära relationer), Marte meo (samspelsbehandling för främst mindre barn), Repulse (träning av impulskontroll) och Ml (Motiverande Intervju). Inom enheten finns ett arbete avseende samverkan mellan socialtjänst- skolafritidsgårdar och polis med inriktning ungdomar. Inom ramen för detta arbete erbjuds s.k. "bekymringssamtal" med ungdomar och föräldrar, föräldrautbildning om alkohol och arbete kring trygghet och kommunikation på Internet. Det finns även ett samarbete mellan socialtjänst - polis med fokus på ungdomar i riskzon för loiminalitet. Det är vidare Råd- och stödenheten som hanterar utförandet av ungdomstjänst, ungdomsvård och medling för barn och unga. Inom enheten finns även ett arbete för att förbereda hemgång för ungdomar som varit placerade på institution (se vidare avsnitt 3.3). Det åligger även enheten att arbeta med en stor del av det förebyggande arbetet för barn och unga. Intervjuade handläggare inom Mottagnings- och utredningsenheten upplever att det finns ett brett utbud av insatser för barn och unga i egen regi. De menar dock art det generellt finns fler insatser för barn, t.ex. avseende gruppverksamhet. De intervjuade behandlarna inom Råd- och stödenheten uppger art de saknar det ungdomsboende med möjlighet till utslusslägenheter som tidigare fanns i kommunen. De menar att de ser ett behov av denna insats i flera ungdomsärenden. Vidare uppger intervjuade enhetschefer att de generellt saknar verktyg för att arbeta i familjer med begåvningshandikapp hos föräldrar och/ eller barn. 5 av 13
De intervjuade behandlarna inom Råd- och stödenheten uppger att det pågår ett arbete med att inventera vilka insatser de kan erbjuda i de olika teamen. I dagsläget finns ingen sådan beskrivning. Enligt uppgift är tillgängligheten till insatser genom Råd- och stödenheten god. Väntetiden brukar enligt uppgift max uppgå till ca 14 dagar. Vid akuta behov finns även möjlighet att sätta in insatser direkt. 3.2.1. Bedömning Enligt vår bedömning finns ett brett urval av insatser att erbjuda barn och unga inom öppenvården. Vi ser positivt på att det pågår ett arbete avseende inventering och beskrivning av insatser inom enheten då detta saknas i dagsläget. Detta då det är av vikt att berörda enheter på ett lättillgängligt sätt kan se vilka insatser som kan erbjudas. Enligt vår bedömning finns god tillgång till öppenvårdsinsatser för barn och unga. Väntetiden är enligt uppgift max ca 14 dagar. 3.3. Alternativ till placering på institution Råd- och stödenhetens familjeteam erbjuder "intensiv familjebehandling" för barn mellan 0-12 år och deras föräldrar. Insatsen kan endast ges efter utredning och beslut jml SoL (socialtjänstlagen). Familjeteamet består av 2 st. behandlare med kompetens inom s.k. Marte meo och s.k. Steg 1 terapi. Målgrupp är familjer med en komplicerad problematik och där anknytningsfrågor står i fokus. Behandlingsmodellen följer ett program som innebär heltidsbehandling i åtta veckor samt efterbehandling vid behov. Familjeteamet har tagit fram en rutin/ beskrivning av arbetet med intensiv familjebehandling. Inom Råd- och stödenheten finns ett pågående arbete med att utveckla strukturerade öppenvårdsinsatser som riktar sig till ungdomar. Ungdomsteamet inom Råd- och stödenheten har även ett pågående arbete med hemgång för ungdomar som är placerade på institution. Arbetet påbörjas ca 3 månader innan planerad hemgång eller direkt vid kortare placeringar. Syftet med arbetet är att erbjuda ett intensivt förändringsarbete med föräldrar, nätverk och skola på hemmaplan med syfte att förbereda inför vistelse utanför institution. Enheten har tagit fram en folder med information samt en processbeskrivning av arbetet. Intervjuade handläggare inom Mottagnings- och utredningsenheten uppger att öppenvården som regel används vid hemgång från placering på institution. De intervjuade handläggarna inom Mottagnings- och utredningsenheten upplever att det finns goda möjligheter avseende alternativ till placering på institution för yngre barn, främst genom de insatser som erbjuds inom Familjeteamet. De intervjuade handläggarna upplever att det inte finns samma goda möjligheter att erbjuda alternativ till placering på institution för ungdomar. De uppger att ungdomar ofta kan vara placerade under lång tid i s.k. jourhem medan handläggarna söker efter lämpliga behandlingsformer. 6 av 13
3.3.1. Bedömning Enligt vår bedömning finns alternativ till placering på institution för yngre barn mellan 0-12 år genom de insatser som erbjuds i Råd- och stödenhetens familjeteam. Vi bedömer dock att motsvarande alternativ till placering på institution saknas för ungdomar. Detta bekräftas genom samtal med intervjuade handläggare som uppger att långa placeringar av ungdomar i s.k. jourhem är relativt vanligt förekommande. Vi ser positivt på att det pågår ett utvecklingsarbete avseende att finna ytterligare behandlingsformer som riktar sig till ungdomar inom Råd- och stödenheten. Vi rekommenderar att detta arbete påskyndas för att ge ungdomar liknande förutsättningar som yngre barn avseende alternativ till placering på institution. Vi ser även positivt på öppenvårdens arbete med hemgång vid externa placeringar. 3.4. Arbetsmetoder för att bedöma behov av insatser Inom socialtjänsten i Trelleborgs kommun används BBIC (Barns Behov I Centrum) vilket är ett system för handläggning och dokumentation inom området barn- och unga. Systemet används inom flertalet kommuner i Sverige och rekommenderas av Socialstyrelsen. Inom ramen för BBIC finns en mängd dokument och mallar framtagna, flertalet av dessa ska användas för att få behålla den licens som Socialstyrelsen utfärdar för nyttjande av BBIC. Trelleborgs kommun har permanent licens för BBIC sedan januari 2012. Inom ramen för BBIC görs utredningar och bedömning av eventuell insats genom att ställa föräldrarnas förmåga i relation till barnets behov inom områdena hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj- och sociala relationer, socialt uppträdande och Idara sig själv. Vidare utreds familj- och miljöfaktorer som t.ex. familjenätverk, boende och ekonomi som ställs i relation till barnets behov och föräldrarnas förmåga. Inom Mottagnings- och utredningsenheten finns en s.k. förste socialsekreterare med ansvar för bl.a. ärendehandledning. Enligt uppgift är förste socialsekreterare inblandad i alla enhetens ärenden och har uppföljning med alla handläggare med ca 4-6 veckors intervall för genomgång av aktuella ärenden. 3.4.1. Bedömning Det finns enligt vår bedömning goda arbetsmetoder för att bedöma behov av insatser. Detta då BBIC används vilket är en vedertagen metod som rekommenderas av Socialstyrelsen. 3.5. Bedömning och urval avseende eventuellt inköp av extern vård Trelleborgs kommun ingår i det ramavtal som Kommunförbundet Skåne arbetat fram med bl.a. Skånes kommuner. Ramavtalet gäller för IFO-verksamhet avseende placering på HVB-hem (hem för vård eller boende) för barn och unga och innebär att verksamheter som ingår i avtalet uppfyller uppställda krav. För de kommuner som använder ramavtalet finns tillgång till en Internetportal som kallas 7 av 13
"upphandlad vård" där socialtjänstens personal kan söka information om de vårdgivare som finns representerade i avtalet. I portalen finns även mallar för placerings avtal. Det finns möjlighet att gå utanför ramavtalet om socialtjänsten inte finner någon ledig plats på HVB-hem med ramavtal med rätt profil. Enligt uppgift ar detta dock mycket sällan förekommande. Enligt uppgift ska kostnadsdrivande beslut diskuteras mellan aktuell handläggare, förste socialsekreterare och enhetschef före beslut. Det finns dock ingen nedskriven riktlinje för detta. Enligt gällande delegationsordning återfinns ansvar för inköp av extern vård på förste socialsekreterare. De intervjuade tjänstemännen uppger att de, i de flesta ärenden, försöker att prova den egna öppenvården i första hand. De intervjuade enhetscheferna uppger att de vanligen har en dialog med varandra före eventuellt inköp av extern vård. Det finns dock ingen nedskriven riktlinje som säger att öppenvården ska prövas i första hand. 3.5.1. Bedömning Enligt vår bedömning finns arbetsmetoder för bedömning och urval avseende eventuellt inköp av extern vård genom att berörda parter har en dialog med varandra före beslut samt genom att öppenvården som regel ska prövas i första hand. Vi anser det dock vara en brist att detta inte fmns dokumenterat som en skriftlig riktlinje. Vi rekommenderar att skriftlig riktlinje för inköp av extern vård upprättas. Vi ser positivt på att kommunen ingår i ramavtal avseende placering på HVB-hem för barn och unga. 3.6. Individuell planering och uppföljning Handläggande socialsekreterare inom Mottagnings- och utredningsenheten bär ansvar för att upprätta en vårdplan i samband med beslut om insats för ett barn eller ungdom. I vårdplanen sätts bl.a. mål för vården/ insatsen. Det är även handläggande socialsekreterare som ska följa upp ärendet. Det åligger sedan behandlare inom Råd- och stödenheten att upprätta en s.k. genomförandeplan över vården/ insatsens genomförande. De intervjuade handläggarna inom Utrednings- och mottagningsenheten uppger att dialogen med behandlarna inom Råd- och stödenheten avseende vården/ insatsen kan förbättras. De uppger t.ex. att mål kan tillkomma då behandlarna skriver genomförandeplanen men att dessa inte kommuniceras med handläggarna och därmed inte bifogas vårdplanen. Detta leder till att vårdplan och genomförandeplan inte alltid stämmer överens. De intervjuade behandlarna inom Råd- och stödenheten upplever att handläggarnas vårdplaner blivit tydligare under 2013. De uppger vidare att genomförandeplaner används och är en levande del i arbetet. Vid beslut om insats görs en överenskommelse mellan handläggande socialsekreterare och behandlare om s.k. "behandlingsrapporter" över vårdens framskridande. Vanligen görs överenskommelse om att socialsekreteraren ska få en 8 av 13
skriftlig behandlingsrapport ca en gång i månaden från behandlare i öppenvården. De intervjuade handläggarna uppger att behandlingsrapporterna är av mycket varierande kvalité i dess utformning och innehåll. De menar att behandlingsrapporterna överlag borde innehålla mer målreflektion och mindre daganteckningar. Samtidigt uppger handläggarna att de inte hinner lägga särskilt mycket tid på att läsa de behandlingsrapporter som skickas från behandlare i öppenvården. De intervjuade socialsekreterarna uppger att de träffar aktuell familj och behandlare för uppföljning ca en gång per halvår. De menar att det i flera ärenden hade varit positivt med tätare uppföljningar men att utredningar och externa placeringar tar upp deras arbetstid på bekostnad av uppföljning av insatser i öppenvården. Handläggarna uppger att de upplever att öppenvården i flera ärenden arbetar länge i en familj, ibland under flera år. De tror överlag att flera ärenden skulle kunna avslutas i ett tidigare skede. Det finns ingen nedskriven riktlinje avseende täthet i uppföljning av öppna insatser. Under 2013 har personal inom Råd- och stödenheten och Mottagnings- och utredningsenheten tillsammans arbetat fram rutiner för samverkan. De rutiner som arbetats fram är "checklista för tjänstemannamöte", "rutinbeskrivning för ärenden som kräver insats under utredning" och "rutinbeskrivning för ett ärendes gång från utredning till behandling". 3.6.1. Bedömning Enligt vår bedömning finns redskap för individuell planering genom förekomst och nyttjande av s.k. vårdplaner och genomförandeplaner. Enligt vår bedömning finns utrymme för förbättring avseende uppföljning i individärenden. Då intervjuade socialsekreterare uppger att de tror att flera ärenden skulle kunna avslutas i ett tidigare skede rekommenderar vi en översyn av uppföljning i individärenden. Vi rekommenderar även att upprätta en skriftlig riktlinje för uppföljning av öppenvårdsinsatser. 3.7. Övergripande utvärdering Råd- och stödenheten arbetar med s.k. Journal Digital vilket är ett webbaserat behandlings- och veritsamhetsstöd. Syftet med Journal Digital är bl.a. att möjliggöra uppföljning av ärenden både på individnivå och på övergripande nivå. Vid uppstart av ett nytt ärende ska självskattningar fyllas i av berörda som t.ex. barnet/ den unge, föräldrar och nätverk. Dessa skattningar ligger sedan till grund för upprättande av den s.k. genomförandeplanen med målformuleringar. Under behandlingens gång görs sedan nya självskattningar. Om systemet används korrekt ska det gå att utläsa effekter både på individ- och gruppnivå. Effekter på gruppnivå uppnås genom att dela upp informationen från skattningar i grupper, t.ex. efter ålder eller kön. Under december 2013 ska personal inom Råd- och stödenheten få utbildning i en extern modul av Journal Digital som ska möjliggöra visning av verksamhetens 9 av 13
nyckeltal. Dessa kan t.ex. vara antal ärenden, antal avslutade ärenden, sammanbrott, åldersfördelning, förekomst av genomförandeplaner och genomsnittlig behandlingstid. De intervjuade behandlarna inom Råd- och stödenheten uppger att de har kommit olika långt i arbetet med att göra skattningar och lägga in dem i Journal Digital, Vissa behandlare gör skattningar i flertalet ärenden medan andra endast gör det i några få ärenden. Utöver Journal Digital har Råd- och stödenhetens barnteam tagit fram en blankett för att samla in åsikter om behandlingsinsatser. Blanketten består av följande fyra frågeställningar: Hur tycker du att kontakten med din familjebehandlare har varit? - Vad tycker du har varit bra? Vad kunde ha varit bättre? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Sammanställning av resultat har inte gjorts då blanketten enligt uppgift började delas ut under sommaren 2013. Gällande arbetssätt är att materialet avidentifieras och sparas i en pärm. Vid avslutat ärende medtas blanketten till teammöten för genomgång. Inom enheten pågår även ett arbete med att följa upp och göra en utvärdering avseende placerade barn och ungdomar i Trelleborgs kommun under åren 2009 2011. Arbetet med uppföljningen/ utvärderingen innefattar en kvantitativ del och en kvalitativ del och pågår under perioden 2012-10-01 2014-06-30. Syftet med arbetet är art kartlägga, följa upp och förvärva ny kunskap kring kostnadseffektivitet vid placering. Syftet är även att fånga placeringens effekt och betydelse för barns och ungdomars fortsatta liv. 3.7.1. Bedömning Det finns enligt vår bedömning goda verktyg för övergripande utvärdering av insatsernas resultat, främst genom verksamhetsstödet Journal Digital. Det är dock av vikt att systemet används och att medarbetarna lägger in alla nödvändiga uppgifter i systemet. Vi vill rekommendera en tydligare dialog mellan ledning och medarbetare avseende nyttjande av systemet samt vilket stöd personalen är i behov av för att använda systemet korrekt. 10 av 13
4. Sammanfattande revisionell bedömning De förtroendevalda revisorerna i Trelleborgs kommun har givit i uppdrag att granska om socialnämndens kan erbjuda stöd på hemmaplan i form av ändamålsenliga öppenvårdsinsatser för barn och unga. Granskningen har utgått från följande revisionsfråga: Säkerställer Socialnämnden att kommunen kan erbjuda stöd på hemmaplan i form av ändamålsenliga öppenvårdsinsatser för barn och unga? Vår samlade revisionella bedömning är att socialnämnden i huvudsak kan erbjuda stöd på hemmaplan i form av ändamålsenliga öppenvårdsinsatser för barn och unga. Dock har ett antal förbättringsområden noterats. Enligt vår bedömning finns det mål för kommunens öppenvårdsinsatser för barn och unga. Det finns enligt vår bedömning inga av nämnden antagna riktlinjer för arbetet med öppenvårdsinsatser för barn och unga. Vi rekommenderar nämnden att upprätta riktlinjer för verksamheten. Det finns enligt vår bedömning ett brett urval av insatser att erbjuda barn och unga inom öppenvården. Vi ser positivt på att det pågår ett arbete avseende inventering och beskrivning av insatser inom enheten då detta saknas i dagsläget. Detta då det är av vikt att berörda enheter på ett lättillgängligt sätt kan se vilka insatser som kan erbjudas. Enligt vår bedömning finns god tillgång till öppenvårdsinsatser för barn och unga. Väntetiden är enligt uppgift max ca 14 dagar. Enligt vår bedömning finns alternativ till placering på institution för yngre barn mellan 0-12 år genom de insatser som erbjuds i Råd- och stödenhetens familjeteam. Vi bedömer dock att motsvarande alternativ till placering på institution saknas för ungdomar. Detta bekräftas genom samtal med intervjuade handläggare som uppger att långa placeringar av ungdomar i s.k. jourhem är relativt vanligt förekommande. Vi ser positivt på att det pågår ett utvecklingsarbete avseende att finna ytterligare behandlingsformer som riktar sig till ungdomar inom Råd- och stödenheten. Vi rekommenderar att detta arbete påskyndas för att ge ungdomar liknande förutsättningar som yngre barn avseende alternativ till placering på institution. Vi ser även positivt på öppenvårdens arbete med hemgång vid externa placeringar. Det finns enligt vår bedömning goda arbetsmetoder för att bedöma behov av insatser. Detta då BBIC (Barns Behov I Centrum) används vilket är en vedertagen metod som rekommenderas av Socialstyrelsen. Enligt vår bedömning finns arbetsmetoder för bedömning och urval avseende eventuellt inköp av extern vård genom att berörda parter har en dialog med varandra före beslut samt genom att öppenvården som regel ska prövas i första hand. Vi anser det dock vara en brist att detta inte finns dokumenterat som en 11 av 13
skriftlig riktlinje. Vi rekommenderar att skriftlig riktlinje för inköp av extern vård upprättas. Vi ser positivt på att kommunen ingår i ramavtal avseende placering på HVB-hem för barn och unga. Enligt vår bedömning finns redskap för individuell planering genom förekomst och nyttjande av s.k. vårdplaner och genomförandeplaner. Vi bedömer att det finns utrymme för förbättring avseende uppföljning i individärenden. Då intervjuade socialsekreterare uppger att de tror att flera ärenden skulle kunna avslutas i ett tidigare skede rekommenderar vi en översyn av uppföljning i individärenden. Vi rekommenderar även att upprätta en skriftlig rutin för uppföljning av öppenvårdsinsatser. Det finns enligt vår bedömning goda verktyg för övergripande utvärdering av insatsernas resultat, främst genom veritsamhetsstödet Journal Digital. Det är dock av vikt att systemet används och att medarbetarna lägger in alla nödvändiga uppgifter i systemet. Vi vill rekommendera en tydligare dialog mellan ledning och medarbetare avseende nyttjande av systemet samt vilket stöd personalen är i behov av för att använda systemet korrekt. Kommunens öppen vårds insats er för barn och unga 12 av 13
2013-12-11 Linda Gustavsson Alf Wahlgren Projektledare Uppdragsledare Kommunens öppenvardsinsatserför barn och unga 13 av 13