Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2013 En sammanställning av resultat Birgitta Halses Lena Larsson
Förebyggande hembesök visar att De som är 80 år känner att någon bryr sig Resultaten ska ses på lång sikt Hembesök ökar möjligheten till en säkrare hemmiljö Livsstilen går att påverka Tankar kring det framtida boendet har väckts Samverkan mellan olika aktörer behövs Hembesök bygger på förtroende, tydlighet och respekt. Förändringar av levnadsvanor är en process och kan skjuta upp behov av hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst genom ett förebyggande arbete. Den fallförebyggande informationen kan få stor betydelse för att undvika fall i framtiden och skapa en ökad trygghet.
Fakta kring Förebyggande hembesök 164 personer har erbjudits hembesök, 71 procent tackade Ja, varav 46 procent kvinnor. 24 procent tackade Nej, 5 procent har fått hemtjänst, avlidit, flyttat eller ej fått kontakt. Av dem som tackade nej är det flest kvinnor. Hälften är ensamstående. 9 procent är utlandsfödda, vilket är högst andel sedan start 2008 Hembesök 2 har genomförts hos 84 personer (72%) av dem som tackat Ja. 18 personer (15%) valde telefonuppföljning istället. Uppföljningar relaterat till fallrisk har gjorts hos 7 personer. 8 personer fick uppföljningar relaterade till minnessvikt.
Effekter av hembesöken Läkarkontakt föreslogs och högt blodtryck upptäcktes. Person som fallit uppmanades att kontakta läkare som bytte ut läkemedel även starroperation genomfördes. Kontakt förmedlades med minnesmottagningen och fler kontakter med demensteamets sjuksköterska. Fler kontakter förmedlades till sjukgymnast, arbetsterapeut och omsorgshandläggare Några av seniorerna har övertagit rollator/-hjälpmedel av bekanta som uppfattat att de hade köpt hjälpmedlet. Följden blev att senioren inte kunde hantera hjälpmedlet korrekt och kontakt förmedlades med sjukgymnast och arbetsterapeut.
Nuvarande boendesituation Ja Nej Känner du dig trygg och tillfreds i ditt bostadsområde och i din bostad? Har du både toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet, alt. tillgång till hiss? 114 (98%) 2 (2%) 100 (85%) 17 (15%) Angående bostadens utformning har 17 personer toalett, dusch, kök och ett rum högre upp än bottenplanet. I framtiden kan detta innebära svårigheter att bibehålla självständighet och bostadsanpassningsbidrag kan komma att bli aktuellt. Samtal kring det framtida boendet har startat tankar hos flera, vilket är positivt. Vid uppföljningen har flera påbörjat planering för flytt till något mer lättskött och tillgängligt.
Nuvarande boendesituation Önskemål om det framtida boendet 1. Bo kvar i eget hem 71 (61%) 2. Trygghetsboende 16 (14%) 3. Svårt att bestämma 16 (14 %) 4. Marklägenhet 11 (9%) 5. Flerbostadhus med hiss 3 (3%) 6. Vård- och omsorgsboende 0 (0%) 11 personer önskar marklägenhet, flest boende i Centrala hemtjänstområdet, därefter följer Gärsnäs, Skillinge, Kivik och Hammenhög. 16 personer önskar trygghetsboende, flest i Centrala hemtjänstområdet, därefter följer Skönadal, Kivik, Sankt Olof, Hammenhög, Borrby och Skillinge. Tre personer i Centrala hemtjänstområdet önskar flerbostadshus med hiss. Det finns en efterfrågan både på marklägenheter och trygghetsboende på landsbygden/ mindre tätorter och i centralorten Simrishamn.
Önskemål om närmiljö i framtida boende 1. Centralort 63 (54%) 2. Landsbygd 43 (37%) 3. Annat önskemål 6 (5%) 4. Vet ej 5 (4%) Med centralort avses Simrishamn med omnejd. Med landsbygd avses övriga delar av kommunen. 10 personer från landsbygd uppger att de vill flytta till centralort. Det är det dubbelt så många jämfört med år 2012.
Kan du röra dig utanför hemmet? 1. Säker gång med eller utan hjälpmedel 81 (69%) 2. Osäker gång med eller utan hjälpmedel 36 (31%) 3. Ingen gångförmåga 0 (0%) 12 personer går även osäkert inomhus, med eller utan hjälpmedel.
Att använda transportmedel 1. Kör bil själv 80 (68%) 2. Nyttjar allmänna kommunikationsmedel 49 (42%) 3. Blir körd, närstående 36 (31%) 4. Cyklar själv 24 (21%) 5. Färdtjänst 14 (12%) Det är flest kvinnor som blir körd av närstående och/eller har färdtjänst. Andelen som åker med allmänna kommunikationsmedel har ökat för varje år. Drygt 20 procent fler i jämförelse med år 2010. Seniorerna beklagar begränsningar i kollektivtrafiken. Begränsningarna har stor betydelse för möjligheten att kunna bibehålla självständighet.
Har du fallit någon gång under det senaste året? 1. Ja 33% (48), varav 65% (31) kvinnor 2. Nej 67% (96) Av de som fallit tror 18 personer att de kan komma att fall igen om inte någon förebyggande insats görs.14 personer uppger sig rädda för att falla. Med stöd av DFRI (Downton Fall Risk Index) har 36 personer kartlagts att ha hög fallrisk. Information har getts om att vissa läkemedelsgrupper kan innebära fallrisk. Råd att ta upp med läkare om läkemedelsgenomgång. Samt att vara observant på att gångsvårighet, hörsel- och synnedsättning kan påverka risken att falla. Genomgång av riskfaktorer och checklista för fallprevention har erbjudits och genomförts hos 91 procent.
Sammanfattning av observerad fallrisk, DFRI screening enligt Downton Fall Risk Index 1. Kan gå med vissa svårigheter inomhus 12 personer 2. Kan gå med vissa svårigheter utomhus 34 personer 3. Har fallit någon gång under året 48 personer 4. Har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. Har behov av glasögon dagligen. 5. Har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. Har behov av hörapparat. 6. Uppgivit/observerat kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet 7. Uppgivit/ observerat nedsättning av orienteringsfunktioner, dvs. ej orienterad till namn, plats och tid 27 personer 30 personer 21 personer 0 8. Medicinering ett riskläkemedel 37 personer 9. Medicinering två eller fler riskläkemedel 28 personer 10. Fallrisk vid 3 eller fler variabler 36 personer
Förebyggande fallriskgenomgång Finns behov av insats eller ytterligare bedömning 1. Ja 71% (82) 2. Nej 18% (21) 3. Givit information 32% (37) 4. Annat 0 Informationen är uppskattad och väcker många tankar. Gäller det mig? Vad kan jag göra för att undvika fall? Förebyggande hembesök ger råd, motiverande samtal och erbjudande att förmedla kontakt till t. ex. läkare sjukgymnast, arbetsterapeut m.fl.
Fysisk aktivitet och motion/träning Fyra av fem gör dagligen någon form av fysisk aktivitet, t.ex korta promenader, cykeltur, hushållsarbete och /eller trädgårdsarbete En av fyra tränar regelbundet minst 30 minuter minst en gång i veckan t.ex. stavgång, gym, träningsprogram, simning En av fem tränar regelbundet mindre än 30 minuter minst en gång i veckan
Förebyggande riskgenomgång Finns fungerande brandvarnare? 2011 var det 7 personer som saknade brandvarnare vid det första hembesöket. 2012 var det 11 personer som saknade brandvarnare 2013 var det 17 personer (15%) som saknade brandvarnare Vid uppföljningen har flera låtit montera brandvarnare, skaffat sig brandvarnare eller brandfilt
Personlig vård/ Hemliv Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Ja Nej Att städa bostaden? 87 (75%) 29 (25%) Att städa köksutrymmen och köksredskap? 92 (79%) 24 (21%) Att handla? 97 (83%) 20 (17%) Att tvätta och torka kläder? 99 (85%) 18 (15%) Att tillreda enkla måltider? 99 (85%) 17 (15%) Att avlägsna avfall? 109 (93%) 8 (7%) Att ta hand om hemmets föremål? 110 (94%) 7 (6%) Att använda hushållsapparater? 111 (95%) 6 (5%) Bada eller duscha? 112 (96%) 5 (4%) Att sköta toalettbehov? 117 (100%) 0 (0%) Att klä dig? 117 (100%) 0 (0%)
Vem är huvudsaklig hjälpare? Make/maka/sambo 33 personer Barn/släkting/vänner och bekanta 10 personer Privat företag 27 personer
Personlig vård/ Hemliv Kan du få hjälp om du blir akut sjuk eller tillfälligt sängliggande med att: Ja Nej Kontakta rätt vårdinstans? 113 (97%) 4 (3%) Inköp, matlagning, bäddning, disk mm. 95 (81%) 22 (19%) Personlig vård- hygien, påklädning 82 (71%) 34 (29%) Det är fler personer 2013 som svarar att de inte har någon som kan hjälpa dem vid sjukdom, jämfört med 2012. 64 personer kan få hjälp av make/maka/sambo. 48 personer kan få hjälp av barn/annan släkting. 22 personer kan få hjälp av vänner/bekanta 10 personer hade trygghetslarm vid första besöket, 8 vid uppföljningen
Personlig vård/ Hemliv Bistår du andra? JA svarade 55 personer (49%) 1. Anhörigvårdare 8 personer 2. Omsorgsgivare 2 personer 3. Hjälpare 5 personer 4. Arbetande senior 12 personer 5. Nöjesaktivisten( t.ex. hjälper familj, vänner, föreningsverksamhet) 37 personer Anhörigvårdare är person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Hjälp ges dagligen eller flera gånger per vecka Omsorgsgivare ger hjälp med ungefär samma frekvens, men utanför det egna hushållet. Hjälpare ger hjälp en gång per vecka eller mer sällan och framför allt till personer de inte delar hushåll med. (Peter Westlund, Salutogen GPS för ett gott bemötande) Jämfört med 2011 var det lika många procent som hjälper andra, men fördelningen var annorlunda. 2012 var det färre antal anhörigvårdare, färre omsorgsgivare, fler hjälpare samt fler P O W E R E D B Y nöjesaktivister. Netigate
Ekonomi Har du avstått från hemtjänst, läkarbesök, läkemedel eller tandläkare/tandhygienist för att du tycker att det är för dyrt? 1. Nej, aldrig 109 (96%) 2. Ja, tandläkare/tandhygienist 4 (3%) 3. Ja, hemtjänst 3 (3%) 4. Ja, läkarbesök 0 (0%) 5. Ja, läkemedel 0 (0%) År 2013 är det fler jämfört med tidigare år som avstår från hemtjänst för att de tycker att det är för dyrt. Många tycker att tandläkarbesök är för dyra, men har ej avstått från dem. De anser att det är svårt att avgöra vilka kostnaderna är och vad man betalar för.
Användande av ny teknik 83 procent använder mobiltelefon 40 procent använder internet
Läkemedel Ja Nej Tar du läkemedel? 109 (93%) 8(7%) Tycker du att du får några besvär/biverkningar av läkemedlen? 35 (19%) 73 (68%) 14 personer uppger att de besöker läkare mer sällan än en gång per år. År 2012 var det 21 personer och 2011 var det 17 personer. Önskar bättre kommunikation med den läkare som man träffat tidigare. Önskar bli kallad 1 gång/år. Carema/Capio- svårt att få tid hos den läkare som man är listad hos, 6-7- veckors väntetid. Nekad årlig hälsokontroll, två år sedan sist. Kontroll av läkemedel prioriteras. Kostnader för sjukvård är dyrt, t.ex. specialistläkare, primärvård, sjukgymnastik, tekniska hjälpmedel, hörhjälpmedel samt synhjälpmedel om dessa inte kan lånas från Syncentral. Tycker att det är svårt att ringa till läkare/hälsocentralen, då man ska följa instruktion för att bli uppringd.
Har du haft hälsosamtal? 25 procent av 80 åringarna har haft hälsosamtal vid 75 års ålder eller annan ålder
Mellanmänskliga interaktioner och relationer Upplever du att du har ett bra socialt nätverk, ex grannar, familj, förening m.m.? Om Ja 1. Kontakten med familj/vänner 112 (98%) 2. Kontakten med grannar 63 ( 55%) 3. Är aktiv i förening/organisation 20 (18%) 4. Deltar i sociala aktiviteter (för utom föreningsverksamheterna) 34 (30%) 5. Annat 3 (3%) Att känna social gemenskap är en av hälsans grundpelare
Specifika psykiska funktionerminnesfunktioner, emotionella funktioner och högre kognitiva funktioner Bra Mindre bra Dåligt Tveksamhe t Ej svar Hur tycker du att det går att komma ihåg nya händelser? 102 (87%) 13 (11%) 0 (0%) 2 (2%) 0 (0%) Aldrig Ibland Ofta Ständigt Brukar du känna dig nedstämd? 86 (74%) 25 (22%) 4 (3%) 1 (1%) Brukar du känna oro eller ångest? 95 (83%) 18 (16%) 2 (2%) 0 (0%) 2013 är det fler som uppmärksammas på att minnet ej är bra, dvs. något mer än åldersglömska. Värdefullt att upptäcka minnessvikt i ett tidigt skede. Ytterligare uppföljningar och hjälp till att förmedla till lämplig kontakt har gjorts..
Vad tyckte du om hembesöket? Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer ej Ej svar Upplever du att du haft eller att du kommer att ha någon nytta av informationen du fick vid hembesöket? 77 (68%) 25 (22%) 1 (1%) 10 (9%) 75 procent svarade att det stämmer helt att informationen som gavs vid hembesöket var värdefull. 16 procent svarade att det stämmer delvis. 9 procent ej svar, 89 procent svarade att det stämmer helt att de upplevde att de fick ett gott bemötande av personen som besökte dem, där och 2 procent svarade stämmer delvis. 9 procent ej svar.
Vid hembesöket uppmärksammades behov av kontakt eller åtgärd: 1. Fixartjänst 104 (89%) 2. Annat, ex. halksskydd, stödhandtag I dusch, bra belysning, telefon vid sängen 103 (88%) 3. Distriktsläkare 41 (35%) 4. Arbetsterapeut/sjukgymnast primärvård 37 (32%) 5. Arbetsterapeut/sjukgymnast i kommunen 30 (26%) 6. Annan vårdgivare 23 (20%) 7. Anhörigstöd 13 (11%) 8. Omsorgshandläggare 10 9%) 9. Heminstruktör syn 10 (9%) 10. Demensomsorg 8 (7%) 11. Minnesmottagning 7 (12%) 12. Färdtjänst, Skånetrafiken 5 (4%) 13. Frivilligverksamheter 3 (3%) 14. Distriktssköterska i primärvården 2 (2%) 15. Kontakt med frivilligverkarbetare 2 (2%) 16. Distriktsköterska i kommun 0 (0%)
Förmedlat kontakt till: 1. Arbetsterapeut/sjukgymnast i kommunen 9 personer 2. Omsorgshandläggare 5 personer 3. Demensomsorg 2 personer 4. Minnesmottagningen 2 personer 5. Annan vårdgivare, t. ex. hörseltjänst 1 person 6. Fixartjänst 1 person 7. Annat 1 person Även förmedlat kontakter för personer som tidigare erhållit förebyggande hembesök
Kommentarer från seniorerna Jag uppskattar hembesöken. Att få information om vad man kan få hjälp med, vad som finns att erbjuda. En helhetssyn på äldre människans tillvaro Jag fick mig en tankeställare, så det är säkert något jag får nytta av Jag tackar hjärtligt för hembesöket. Det kändes skönt inombords
Jämförelse av livskvalitetsvikt och VAS vid de båda hembesöken för kvinnor och män, 2010, 2011, 2012 och 2013 Livskvalitstsvikt Kvinnor Besök 1 och 2 2010 0,80 0,80 Besök 1 och 2 2011 0,73 0,78 Besök 1 och 2 2012 0,83 0,83 Besök 1 och 2 2013 0,78 0,78 Stockholm 80-88 år 1998 0,70 VAS Kvinnor 77,9 74,9 Livskvalitetsvikt Män 0,85 0,84 72,8 73,7 0,80 0,74 77,0 75,9 0,75 0,73 71,5 75,0 0,79 0,77 0,66 VAS Män 81,6 78,3 69,4 74,9 Livskvalitetsvikt återger individens livskvalitet som mäts på en skala mellan 0 och 1, där 1 motsvarar perfekt hälsa. Det nuvarande hälsotillståndet värderas genom VAS (visuell analog skala 0-100), 100 är bästa tänkbara tillstånd och 0, sämsta tillstånd. Högre livskvalitetsvikter visas generellt i Simrishamn, dock kan endast 80- åringar redovisas här. Liknande jämförelse kan också göras med åldersgruppen 75-84 år som har ett hälsoindex på 0,77 enligt en rapport om Fallolyckor bland äldre, en samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder, Folkhälsoinstitutet, 2009. 2012 redovisas högre index för kvinnorna och lägre index för männen vid denna jämförelsen. 76,7 75,6 74,8 74,2
Livskvalitet män och kvinnor 2010-2013 0,9 0,8 0,7 Kvinnor Män 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2010 2011 2012 2013 Stockholm 80-88 år Hembesök 1 kv Hembesök 2 kv Hembesök 1 män Hembesök 2 män
Livskvalitet EQ 5D Svar från hembesök 1 och 2 Fem variablar ingår i EQ5D, dvs. rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärta/besvär och rädsla/nedstämdhet. Flest personer, upplever någon form av smärta/besvär, 48-54 personer (60-70%), något fler män. Två personer uppger en förbättring i jämförelse med det första hembesöket. Sju personer uppger en försämring jämfört med det första hembesöket.
Forts. EQ 5 D visar att ingen förändring har skett för 42 personer mellan de båda mättillfällena. Angående VAS skalan uppger 23 personer att ingen förändring har skett. Svårt att dra någon slutsats om effekten av förebyggande hembesökens påverkan på livskvalitet. Flera faktorer påverkar livskvalitet så som tidigare livsstil, sjukdomar, socioekonomiska möjligheter.
Hembesök uppföljning Givna råd/rekommendationer att följa upp 1. följt helt 23 (23%) 2. delvis 68 (67%) 3. inte följt 11 (11%) Jämfört med 2011 och 2012 är det 2013 fler som följt de råd som erbjudits. T.ex. handtag i dusch, halkskydd under mattor, kontakt med hörseltjänst, ta upp med läkare om läkemedelsbiverkningar, kontakt med fixartjänst, telefon vid sängen, ledstång vid trappa
Förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad En studie från Vårdalinstitutet 2011, visar att förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad, de äldre klarar sig bättre, lever ett självständigare liv och är mindre deprimerade. Resultatet visar att de 80 åringar och äldre som fått hembesök eller senior-träffar är mer självständiga i vardagsaktiviteter, städar, handlar och lagar mat och är mindre beroende av hjälp från hemtjänst och närstående, än personer i en kontrollgrupp. Vikten av samtalets betydelse, lyssna- lära av 80 åringen och motiverande samtal. Information om hälsans fyra grundpelare: fysisk aktivitet goda matvanor social gemenskap meningsfullhet/delaktighet i vardagen
Du gör själv dina vägval - Aktivt eller passivt åldrande Samhället måste skapa förutsättningar för: ett aktivt liv en förbättrad tillgänglighet en god service Skrivelse lämnas årligen till Socialnämnden på synpunkter från åttioåringarna Information erbjuds om ny teknik för seniorer, smarta ting, med förhoppning att butiker tar hem användarvänliga produkter Information om möjligheter att lära sig mer t.ex. att använda mobiltelefon, internet eller åka kollektivtrafik
Synpunkter från åttioåringarna Läkemedel - svårare och dyrare att få förskrivet läkemedel, om ej nöjd med det billigaste alternativet Tillgänglighet i kollektivtrafiken - Önskemål om gratis resekort inom kommunen från 70 år, anslutningstrafik till Gärsnäs från Borrby och Hammenhög, fler cykelvägar Tillgänglighet i bostaden/bostadsområden - Bristande underhåll av trottoarer/gångstråk på Valfisken Tillgänglighet på allmänna platser bättre skötsel allmänning, planteringar, övergångsställen, trottoarer, gator, belysning, sittplatser, vägunderhåll och snöröjning. Övriga synpunkter - Bromsa nedläggningen av biblioteksfilialerna - Önskemål om Gym i Kivik - Hyreskostnader för nybyggda och renoverade lägenheter är för höga
Ett gott liv hela livet! HÄLSA är att lyfta på hatten HÄLSA är att sova om natten HÄLSA är att dricka rent vatten HÄLSA är att bjuda på skratten HÄLSA ÄR ALLT-ta mig katten
Adresser www. simrishamn.se/sv/omsorg-stod-ochvard/aldreseniorer/forebyggandehembesok www.euroqol.org