Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2012

Transkript

1 Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2012 En sammanställning av resultat Birgitta Halses Christina L Olsson

2 Registrering av hembesök 1. Tackat Ja till hembesök (78%) 2. Tackat Nej till hembesök 1 30 (17%) 3. Vill endast ha skriftlig information 2 (1%) 4. Uppföljning per telefon 32 (18%) 5. Uppföljning återbesök (2) 85 (48%) 6. Tackat Nej till återbesök (2) 13 (7%) 7. Inlagd sjukvård 0 (0%) 8. Avliden 3 (2%) 9. Avflyttad 3 (2%) 10. Ej fått kontakt 1 (1%) 11. Annat 6 (3%) 176 personer har erbjudits hembesök. 47 procent kvinnor och 53 procent män tackade ja till ett hembesök. Av dem som tackade nej var något högre andel män. Ca en tredjedel är ensamboende och tvåtredjedelar är sammanboende av dem som erbjudits hembesök. Av dem som tackade nej är 3 ensamboende. Ingen är utlandsfödd.

3 Nuvarande boendesituation Ja Nej Känner du dig trygg och tillfreds i ditt bostadsområde och i din bostad? Har du både toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet, alt. tillgång till hiss? 130 (95%) 7 (5%) 109 (80%) 27 (20%) Angående bostadens utformning bor 27 personer av åttioåringarna så att toalett, dusch, kök och ett rum är placerade högre upp än bottenplanet. Det kan i framtiden innebära svårigheter att bibehålla självständighet och bostadsanpassningsbidrag kan komma att bli aktuellt. Frågor kring det framtida boendet har startat en tankeprocess hos flera åttioåringar, vilket är positivt. Vid uppföljningen kan flera ha påbörjat planering för en flytt till något mer lättskött, med bättre tillgänglighet.

4 Önskemål om framtida boende Nuvarande boendesituation 1. Bo kvar i eget hem 83 (61%) 2. Marklägenhet 16 (12%) 3. Trygghetsboende 24 (18%) 4. Vård- och omsorgsboende 1 (1%) 5. Svårt att bestämma 10 (7%) 6. Flerbost.hus med hiss 3 (2%) 16 personer önskar marklägenhet, flest önskemål om marklägenheter har boende i Centrala hemtjänstområdet ( 5), därefter följer Skönadal- (4),Sankt Olof- (2), Borrby- (2), Kivik- (1), Gärsnäs- (1) och Hammenhögs hemtjänstområde(1). Trygghetsboende önskar 24 personer, flest personer boende i Centrala hemtjänstområdet (12), därefter följer Skönadal- (6), Kivik- (4) och Skillinge hemtjänstområde (2). Tre personer som bor i Kivik-, Borrby- och Skönadals hemtjänstområde önskar bo i flerbostadshus med hiss.

5 Önskemål om närmiljö i framtida boende 1. Centralort 73 (53%) 2. Landsbygd 58 (42%) 3. Annat önskemål 5 (4%) 4. Vet ej 2 (1%) Med centralort avses här Simrishamn med omnejd. Landsbygd avses här övriga tätorter inom kommunen. Fem personer från landsbygd uppger att de vill flytta till centralort, varav 2 bor i Borrby, 2 i Kivik och en i Skillinge. Det tyder på att det finns en efterfrågan både på marklägenheter och trygghetsboende på landsbygden/mindre tätorter.

6 Att röra dig utanför hemmet och andra byggnader? 1. Obehindrat 90 (66%) 2. Kan gå med vissa svårigheter 19 (14%) 3. Med hjälpmedel 27 (20%) 10 personer går med vissa svårigheter inomhus, 13 personer går med hjälpmedel och en person går med stöd av möbler.

7 Att använda transportmedel? 1. Blir körd, privat 40 (29%) 2. Blir körd, allmänna kommunikationsmedel 46 (34%) 3. Att vara förare, bil 92 (67%) 4. Att vara förare, cykel 42 (31%) 5. Färdtjänst 13 (9%) Det är flest kvinnor som åker med närstående och har färdtjänst. Andelen som åker med allmänna kommunikationsmedel har ökat med 14 procent jämfört med Åttioåringarna framförde synpunkter angående begränsningar som tillgänglighet av kollektivtrafiken, i bostadsområden och på allmänna platser. Begränsningarna har stor betydelse för möjligheten att kunna bibehålla självständighet. Det är angeläget att uppgifter från projektet framförs från kommunen till Skånetrafiken som har ansvar för kollektivtrafiken och färdtjänsten.

8 Falla Har du fallit någon gång under det senaste året? 1. Ja 39 (29%) 2. Nej 97 (71%) 9 personer uppger sig rädda för att falla. Ytterligare metoder för att identifiera fallrisk är genom DFRI, se nästa bild. För 22 personer finns skäl till hög fallrisk. Information har givits att vissa läkemedelsgrupper kan innebära fallrisk, där råd kan vara att ta upp med läkare om en läkemedelsgenomgång. Samt att vara observant på att hörseloch synnedsättning kan påverka fallrisken. Vissa av personerna, har gemensamma fallriskfaktorer, dvs. har fallit, känner sig rädd för att falla eller där 3 eller fler fallriskfaktorer kan ingå. Sammantaget kan ett 50-tal personer uppmärksammas med hög fallrisk. Genomgång av riskfaktorer och checklista för fallprevention har erbjudits och helt genomförts hos 90 procent samt delvis genomförts hos 10 procent.

9 Sammanfattning av observerad fallrisk, DFRI Downton Fallrisk Index 1. Kan gå med vissa svårigheter inomhus 16 (14%) 2. Kan gå med vissa svårigheter utomhus 31 (27%) 3. Har fallit någon gång under året 37 (32%) 4. Har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. Har behov av glasögon dagligen. 5. Har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. Har behov av hörapparat. 6. Uppgivit/observerat kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet 25 (22%) 41 (35%) 8 (7%) 7. Uppgivit/ observerat nedsättning av orienteringsfunktioner, dvs. ej orienterad till namn, plats och tid 0 (0%) 8. Medicinering ett riskläkemedel 52 (45%) 9. Medicinering två eller fler riskläkemedel 44 (38%) 10. Fallrisk vid 3 eller fler variabler 22 (19%)

10 Förebyggande riskgenomgång Ja Nej Svar Finns fungerande /176 brandvarnare? (92%) (8%) (77%) 2011 var det 7 personer som saknade brandvarnare vid det första hembesöket. Flera hade låtit montera brandvarnare vid uppföljningen.

11 Förebyggande riskgenomgång Finns behov av insats eller ytterligare bedömning 1. Ja 68 (50%) 2. Nej 44 (32%) 3. Givit information 67 (49%) 4. Annat 0 (0%) Vid såväl fall som brand finns behov av ytterligare bedömning/åtgärd. Det är uppskattad information som väcker många tankar.

12 Personlig vård/ Hemliv Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Ja Nej Oklart Svar Att sköta toalettbehov? 137 (100%) 0 (0%) 0 (0%) 137/176 (78%) Bada eller duscha? 134 (98%) 2 (1%) 1 (1%) 137/176 (78%) Att klä dig? 132 (96%) 5 (4%) 0 (0%) 137/176 (78%) Hemliv/Att handla? 116 (85%) 20 (15%) 1 (1%) 137/176 (78%) Hemliv/Att tillreda enkla måltider? 118 (86%) 17 (12%) 2 (1%) 137/176 (78%) Hemliv/Att tvätta och torka kläder? 109 (80%) 27 (20%) 1 (1%) 137/176 (78%) Hemliv/Att använda hushållsapparater? 125 (91%) 10 (7%) 2 (1%) 137/176 (78%) Hemliv/Att städa köksutrymmen och köksredskap? 112 (82%) 21 (15%) 3 (2%) 136/176 (77%) Hemliv/Att städa bostaden? 103 (75%) 30 (22%) 4 (3%) 137/176 (78%) Hemliv/Att avlägsna avfall? 126 (92%) 9 (7%) 2 (1%) 137/176 (78%) Hemliv/Att ta hand om hemmets föremål? 123 (90%) 10 (7%) 4 (3%) 137/176 (78%)

13 Personlig vård/ Hemliv Kan du få hjälp av någon du känner om du blir akut sjuk eller tillfälligt sängliggande med att: Ja Nej Svar Kontakta rätt vårdinstans? 133 (97%) 4 (3%) 137/176 (78%) Hemliv? (inköp, matlagning, bäddning, disk mm) 124 (91%) 13 (9%) 137/176 (78%) Personlig vård?( hygien, påklädning) 100 (73%) 37 (27%) 137/176 (78%) 70 personer kan få hjälp av make/maka/sambo. 73 personer kan få hjälp av barn/annan släkting. 30 personer kan få hjälp av vänner/bekanta

14 Personlig vård/ Hemliv Bistår du andra? JA svarade 65 personer (50 %) 1. Anhörigvårdare 4 (6%) 2. Omsorgsgivare 1 (1%) 3. Hjälpare 18 (25%) 4. Arbetande senior 13 (18%) 5. Nöjesaktivisten(t.ex. hjälper familj, vänner föreningsverksamhet) 48 (67%) Anhörigvårdare är person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Hjälp ges dagligen eller flera gånger per vecka Omsorgsgivare ger hjälp med ungefär samma frekvens, men utanför det egna hushållet. Hjälpare ger hjälp en gång per vecka eller mer sällan och framför allt till personer de inte delar hushåll med. (Peter Westlund, Salutogen GPS för ett gott bemötande) Jämfört med 2011 är det lika många procent som hjälper andra, men fördelningen är annorlunda är det färre antal anhörigvårdare, färre omsorgsgivare, fler hjälpare, fler som P O W E R E D B Y fortfarande arbetar samt fler nöjesaktivister. Netigate

15 Ekonomi Har du avstått från hemtjänst, läkarbesök, läkemedel eller tandläkare/tandhygienist för att du tycker att det är för dyrt? 1. Nej, aldrig 131 (96%) 2. Ja, hemtjänst 0 (0%) 3. Ja, läkarbesök 0 (0%) 4. Ja, läkemedel 1 (1%) 5. Ja, tandläkare/tandhygienist 5 (4%) Många tycker att tandläkarbesök är för dyra, men har ej avstått från dem. Har svårt att avgöra vilka kostnaderna är och vad man betalar för.

16 Läkemedel Ja Nej Svar Tar du läkemedel? 125 (91%) 13 (9%) 138/176 (78%) Tycker du att du får några besvär/biverkningar av läkemedlen? 23 (19%) 100 (81%) 123/176 (70%) 21 personer uppger att de besöker läkare mer sällan än en gång per år. Något fler jämfört med 2011, då 17 personer svarade så. Svårt att få tid för läkarbesök eller telefonkontakt med läkare på Carema i Simrishamn. Lång väntetid. Kvinnor har det ännu svårare, enligt seniorerna. Önskemål att Brösarps vårdcentral kunde ha mottagning i Sankt Olof en gång i veckan på en buss, såsom blodgivarbussen. Tycker att det är svårt att ringa till läkare/hälsocentralen, då man ska trycka siffror och bli uppringd.

17 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Upplever du att du har ett bra socialt nätverk, ex grannar, familj, förening m.m.? Om Ja 1. Kontakten med familj/vänner 129 (97%) 2. Kontakten med grannar 74 (56%) 3. Är aktiv i förening/organisation 25 (19%) 4. Deltar i sociala aktiviteter (förutom föreningsverksamheterna) 49 (37%) 5. Annat 2 (2%) Att känna social gemenskap är en av hälsans grundpelare

18 Specifika psykiska funktionerminnesfunktioner, emotionella funktioner och högre kognitiva funktioner Bra Mindre bra Dåligt Tveksam het Ej svar Svar Hur tycker du att det går att komma ihåg nya händelser? 130 (94%) 6 (4%) 1 (1%) 1 (1%) 0 (0%) 138/176 (78%) Aldrig Ibland Ofta Ständigt Svar Brukar du känna dig nedstämd? Brukar du känna oro eller ångest? 80 (59%) 51 (38%) 3 (2%) 1 (1%) 135/176 (77%) 105 (78%) 24 (18%) 4 (3%) 1 (1%) 134/176 (76%) Värdefullt att upptäcka minnessvikt i ett tidigt skede och kunna hjälpa till att förmedla till lämplig kontakt.

19 Vad tyckte du om hembesöket? Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer ej Svar Upplever du att du haft eller att du kommer att ha någon nytta av informationen du fick vid hembesöket? 87 (70%) 37 (30%) 0 (0%) 124/ 176 (70%) Alla svarade att informationen som gavs vid hembesöket var värdefull. Alla upplevde att de fick ett gott bemötande av personen som besökte dem, där 98 procent svarade stämmer helt och 2 procent svarade stämmer delvis.

20 Vid hembesöket uppmärksammades behov av kontakt med: 1. Arbetsterapeut/sjukgymnast i kommunen 21 (16%) 2. Färdtjänst 5 (4%) 3. Larm 4 (3%) 4. Kontakt med omsorgshandläggare 7 (5%) 5. Kontakt anhörigstöd 11 (8%) 6. Arbetsterapeut/sjukgymnast primärvård 26 (19%) 7. Distriktssköterska i primärvården 2 (1%) 8. Distriktsläkare 19 (14%) 9. Annan vårdgivare 9 (7%) 10. Kontakt med frivilligverksamhet 7 (5%) 11. Heminstruktör syn 11 (8%) 12. Fixartjänst 128 (96%) 13. Distriktsköterska i kommun 3 (2%) 14. Demensomsorg 6 (4%) 15. Annat 117 (87%)

21 Förmedlat kontakt till: 1. Arbetsterapeut/sjukgymnast i kommunen 0 (0%) 2. Färdtjänst 1 (11%) 3. Larm 1 (11%) 4. Omsorgshandläggare 3 (33%) 5. Anhörigstöd 1 (11%) 6. Arbetsterapeut/sjukgymnast primärvård 0 (0%) 7. Distriktssköterska i primärvården 0 (0%) 8. Distriktsläkare 0 (0%) 9. Annan vårdgivare 0 (0%) 10. Frivilligverksamhet 2 (22%) 11. Heminstruktör syn 1 (11%) 12. Fixartjänst 3 (33%) 13. Distriktsköterska i kommun 0 (0%) 14. Demensomsorg 4 (44%) 15. Annat 2 (22%)

22 Jämförelse av livskvalitetsvikt och VAS vid de båda hembesöken för kvinnor och män, 2010, 2011 och 2012 Kvinnor livskvalitstsvikt Besök Besök Besök Besök Besök Besök Stockholm år ,80 0,73 0,83 0,80 0,78 0,83 0,70 Kvinnor VAS 77,9 72,8 77,0 74,9 73,7 75,9 Män livskvalitetsvikt 0,85 0,80 0,75 0,84 0,74 0,73 0,66 Män VAS 81,6 69,4 76,7 78,3 74,9 75,6 Livskvalitetsvikt återger individens livskvalitet som mäts på en skala mellan 0 och 1, där 1 motsvarar perfekt hälsa. Det nuvarande hälsotillståndet värderas genom VAS (visuell analog skala 0-100), 100 är bästa tänkbara tillstånd och 0, sämsta tillstånd. Högre livskvalitetsvikter visas generellt i Simrishamn, dock kan endast 80-åringar redovisas här. Liknande jämförelse kan också göras med åldersgruppen år som har ett hälsoindex på 0,77 enligt en rapport om Fallolyckor bland äldre, en samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder, Folkhälsoinstitutet, redovisas högre index för kvinnorna och lägre index för männen vid denna jämförelsen.

23 Givna råd/rekommendationer att följa upp Hembesök uppföljning 1. följt helt 21 (18%) 2. delvis 66 (55%) 3. inte följt 33 (28%) Jämfört med 2011 är det fler som följer de råd som erbjuds. T.ex. handtag i dusch, halkskydd under mattor, kontakt med hörseltjänst, ta upp med läkare om läkemedelsbiverkningar, kontakt med fixartjänst, telefon vid sängen, ledstång vid trappa

24 Förebyggande hembesök visar att Åttioåringen känner att någon bryr sig Resultaten måste ses på lång sikt Hembesök ökar möjligheten till en säkrare hemmiljö Det går att påverka livsstilsförändringar Tankar kring det framtida boendet har väckts Samverkan mellan olika aktörer behövs Hembesök bygger på förtroende och respekt, vara tydlig i det budskap man vill framföra, eftersom förändringar är en process och kan skjuta upp beroendet av hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst genom det förebyggande arbetet. Den fallförebyggande informationen som erbjuds vid hembesöken kan få stor betydelse för att undvika fall i framtiden och skapa trygghet.

25 Förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad En studie från Vårdalinstitutet 2011, visar att förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad, de äldre klarar sig bättre, lever ett självständigare liv och är mindre deprimerade. Resultatet visar att de 80 åringar och äldre som fått hembesök eller senior-träffar är mer självständiga i vardagsaktiviteter, städar, handlar och lagar mat och är mindre beroende av hjälp från hemtjänst och närstående, än personer i en kontrollgrupp. Vikten av samtalets betydelse, lyssna- lära av 80 åringen och motiverande samtal. Information om hälsans fyra grundpelare: fysisk aktivitet goda matvanor social gemenskap meningsfullhet/delaktighet i vardagen

26 Du gör själv dina vägval -Aktivt eller passivt åldrande Samhället måste skapa förutsättningar för: ett aktivt åldrande en förbättrad tillgänglighet en god service Skrivelse lämnas årligen till Socialnämnden på synpunkter från åttioåringarna Information erbjuds om ny teknik för seniorer, smarta ting, med förhoppning att butiker tar hem användarvänliga produkter Information om möjligheter att lära sig mer t.ex. att använda mobiltelefon, internet eller åka kollektivtrafik

27 Synpunkter från åttioåringarna Läkemedel - svårare och dyrare att få förskrivet läkemedel, om ej nöjd med det billigaste alternativet Tillgänglighet i kollektivtrafiken - Snurringens nya sträckning ej bra, fler busshållplatser linje 3, cykelvägar Tillgänglighet i bostaden/bostadsområden - bättre sopsortering i vissa bostadshus, hiss, stödhandtag, parkbänkar Tillgänglighet på allmänna platser bättre skötsel allmänning, planteringar, övergångsställen, trottoarer, gator, hala bänkar i bastu på Korsavadsbadet Övriga synpunkter - önskemål om teknik-fixartjänst för hjälp när datorer och telefoner strular

28 Ett gott liv hela livet! HÄLSA är att lyfta på hatten HÄLSA är att sova om natten HÄLSA är att dricka rent vatten HÄLSA är att bjuda på skratten HÄLSA ÄR ALLT-ta mig katten

29 Adresser www. simrishamn.se/sv/omsorg-stod-ochvard/aldreseniorer/forebyggandehembesok