Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För



Relevanta dokument
Livsmedelshantering inom socialförvaltningen Egenkontrollprogram kök

Förslag till egenkontrollprogram

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

UTBILDNINGSPLAN. Namn Utbildning/kurs Utbildningsansvarig Datum Signatur

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Förslag till egenkontrollprogram

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Avvikelserapport och korrigerande åtgärder Exempel på: Avvikelserapport och korrigerande åtgärder

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

ad ska systemet för egenkontroll innehålla?

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Flödesschema, HACCP och faroanalys

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Säker livsmedelsverksamhet

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

Egenkontrollprogram för storhushåll Tysslinge Friskola

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

Lagstöd till kontrollrapport

Bygg- och miljöavdelningen Örnsköldsviks kommun

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd

Egentillsyn. med haccp

Städschema med platser som ska städas. medar- och förslag på frekvens. betaren. Utbildningsplan

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Offentlig livsmedelskontroll på restauranger och fartyg Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 2B och 3B

System för matsäkerhet baserat på HACCP

Vård- och omsorgsförvaltningens generella egenkontrollprogram för MICAs arbetsplatser som tar emot kall portionsmat och lagar lunch någon gång ibland

EGENKONTROLL FÖR LIVSMEDELSBRANSCHEN

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för hemtjänsten i Sandvikens kommun. Äldreomsorgen

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Offentlig livsmedelskontroll på förskolor och skolor i Trelleborg 2010

HACCP för livsmedelsföretag

Ansvarig för att rutinen följs:. Dokumentation: Genomgången och planerad utbildning/handledning/instruktion skall dokumenteras.

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Restauranger Tillsynsprojekt 2004

Egenkontroll ger bättre koll

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

tillagar frukost mottager varm lunch värmer middag servering i restaurang

Vård- och omsorgsförvaltningens generella egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i särskilt. boende/avdelningskök anpassat för enheter som:

Vård- och omsorgsförvaltningens egenkontrollprogram för hantering av livsmedel vid restaurang MICASA.

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Bagerier & konditorier Tillsynsprojekt 2004

Egenkontrollprogram (för livsmedelsanläggning)

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Säker livsmedelshantering

Julbordsprojekt Rapport 2/1999 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker

Offentlig kontroll av temperaturhållning inom livsmedelsbutiker i Vellinge kommun

Förutsättningar för DITT företag Fyll i frågeformuläret

Gäller från: 3 maj Diarienummer: 18 maj 2011

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

A N M ÄL A N O M R E G I S T R E R I N G O C H U N D E R L A G F Ö R R I S K K L A S S I F I C E R I N G A V L I V S M E D E L S A N L Ä G G N I N G

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Mall för att ta fram egenkontrollprogram för livsmedelsverksamhet

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Resultat från normerande inspektioner av livsmedelsbutiker i samband med kommuninspektioner under åren

INFORMATION Februari 2014

HACCP för livsmedelsföretag

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

Offentlig livsmedelskontroll av importörer, grossister och butiker i Trelleborg 2011

EGENKONTROLL MÅLTIDSAVDELNINGEN SKELLEFTEÅ KOMMUN

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

FÖRSLAG PÅ MALL FÖR EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Transkript:

Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1

2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel hanteras skall sörja för att hans arbetstagare får erforderliga anvisningar om personalhygien. 30 SFS 1990:310 Skriv in genomförda utbildningsinsatser. 2

2.1 Genomförda utbildningsinsatser Datum Typ av utbildning Anställd Signatur 3

2.2 Rengöring Den som rengjort ett visst område signerar protokollet efter utfört arbete. Städområde: Dagligen: Veckostädning: Därutöver: 4

2.2 Rengöringsprotokoll Anvisning: Den som rengjort ett visst område signerar protokollet efter utfört arbete. 200_ Månad: Städområde: Datum: Daglig städning Veckostädning Där utöver Sign 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 5

2.3 Underhållsplan Kontroll av underhållsbehovet görs en / två gånger per år genom att en underhållsrond utförs. Då noteras eventuella underhållsbehov och när dessa skall vara utförda. Typ av underhållsbehov: målning av tak, byte av kakelplattor, målning av stativ mm. Datum Område/maskin Anmärkning Sign Utförande datum Sign 6

2.4 Skadedjursplan Avtal med skadedjursbekämpare som besöker företaget ggr/år eller Egen skadedjursinspektion företas ggr/år 11 Skadedjur och skadeinsekter skall bekämpas på ett effektivt sätt. SLVFS 1996:5 Lokalens konstruktion, utformning och inredning skall möjliggöra god livsmedelshygien. Detta innebär bland annat att korskontamination mellan livsmedel, utrustning, inventarier, vatten, luft och personal skall förhindras. Även föroreningar från yttre källor, såsom insekter och andra skadedjur, skall förhindras. 7 2pSLVFS 1996:6 Datum Område Anmärkning Åtgärd Sign 7

2.5 Förpackningsmaterial Material för förpackning av livsmedel eller annan utrustning har sådan beskaffenhet att genom dess användning fara inte uppkommer för att livsmedel tillförs främmande ämne eller på annat sätt förorenas. Bärkassar och avfallspåsar får inte användas i livsmedelhanteringen. Plastkärl och andra kärl ska vara märkta med glas/gaffel-symbolen. Vi har följande förpackningsleverantörer: Dokumentation från leverantörer av förpackningsmaterial: 8

Ankomskontroll av varor och emballage 2.6 Ankomstkontroll frysvara Anvisning: Yttemperaturen mäts i direkt anslutning till att varan anländer. Emballaget kontrolleras så det är helt och rent innan varan tas in i verksamheten. Temperaturen i djupfrysta livsmedel skall alltid vara -18?C eller lägre i alla delar av varan. Kortvarig temperaturhöjning till högst -15?C kan godtas vid transport, lokal distribution samt vid avfrostning och liknande i frysdiskar i detaljhandeln. SLV FS 7 1993:16 Mätning görs ggr / dag / vecka. 9

2.6 Ankomstkontroll frysvara Anvisning: Yttemperaturen mäts i direkt anslutning till att varan anländer. Emballaget kontrolleras så det är helt och rent innan varan tas in i verksamheten. Temperaturen i djupfrysta livsmedel skall alltid vara -18?C eller lägre i alla delar av varan. Kortvarig temperaturhöjning till högst -15?C kan godtas vid transport, lokal distribution samt vid avfrostning och liknande i frysdiskar i detaljhandeln. SLV FS 7 1993:16 Mätning görs ggr / dag / vecka. 200 Datum Vara Leverantör Temp Trasigt/smutsigt emballage Anmärkning Sign 10

2.7 Ankomstkontroll kylvara Anvisning: Yttemperaturen mäts i direkt anslutning till att varan anländer. Emballaget kontrolleras så att det är helt och rent innan varan tas in i verksamheten. Kylvara skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte överstiger +8?C. Köttfärs skall förvaras så att dess temperatur inte överstiger +4?C. SLV FS1993:38 Mätning görs ggr / dag / vecka. 11

2.7 Ankomstkontroll kylvara Anvisning: Yttemperaturen mäts i direkt anslutning till att varan anländer. Emballaget kontrolleras så att det är helt och rent innan varan tas in i verksamheten. Kylvara skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte överstiger +8?C. Köttfärs skall förvaras så att dess temperatur inte överstiger +4?C. SLV FS1993:38 Mätning görs ggr / dag / vecka. 200 Datum Vara Leverantör Temp Trasigt/smutsigt emballage Anmärkning Sign 12

2.8 Ankomstkontroll varm mat Anvisning: Temperaturen mäts direkt vid ankomsttillfället. Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger + 60?C. (Utdrag ur SLV FS 1996:5) Mätning görs ggr/vecka. 13

2.8 Ankomstkontroll varm mat Anvisning: Temperaturen mäts direkt vid ankomsttillfället. Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger + 60?C. (Utdrag ur SLV FS 1996:5) Mätning görs ggr/vecka. 200 Datum Vara Leverantör Temp Anmärkning Sign 14

Temperaturkontroll Kylar och frysar 2.9, 2.10 Anvisning: Lufttemperaturen skall registreras i samtliga kyl- och frysutrymmen minst en gång per vecka. Kylvara: Skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte överstiger +8? C. Köttfärs: Skall förvaras så att dess temperatur inte överstiger +4?C. (utdrag ur SLV FS 1993:38) Temperaturen i djupfrysta livsmedel skall alltid vara -18? C eller lägre i alla delar av varan. Kortvariga temperaturhöjningar till högst -15?C kan godtas vid transport, lokal distribution samt vid avfrostning och liknande i frysdiskar i detaljhandeln. (utdrag ur SLV 1993:16) Följande kylar och frysar finns i anläggningen: 15

2.9 Temperaturkontroll av kyl Anvisning: Lufttemperaturen skall registreras i samtliga kylutrymmen minst en gång per vecka. Kylvara: Skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte överstiger +8? C. Köttfärs: Skall förvaras så att dess temperatur inte överstiger +4?C. (utdrag ur SLV FS 1993:38) 200 Datum Kylutrymme Temp Anmärkning, åtgärd Sign 16

2.10 Temperaturkontroll av frys Anvisning: Lufttemperaturen skall registreras i varje frysutrymme minst en gång per vecka. Temperaturen i djupfrysta livsmedel skall alltid vara -18? C eller lägre i alla delar av varan. Kortvariga temperaturhöjningar till högst -15?C kan godtas vid transport, lokal distribution samt vid avfrostning och liknande i frysdiskar i detaljhandeln. (utdrag ur SLV 1993:16) 200 Datum Frysutrymme Temp Anmärkning, åtgärd Sign 17

2.11 Temperaturkontroll av nedkylning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som nedkylts för att serveras vid senare tillfälle. Mätningen sker max fyra timmar efter avslutad värmebehandling. Värmeberedda livsmedel som skall serveras kylda, eller förvaras kylda för återuppvärmning skall så fort som möjligt efter beredningen kylas ned till erforderlig kyltemperatur. SLVFS 1996:5 Nedkylning skall anpassas så att kärntemperaturen kommer ned till +8?C eller lägre inom fyra timmar.(slv:s allmänna råd) Mätning av nedkylda produkter sker vid behov eller minst ggr/vecka. 18

2.11 Temperaturkontroll av nedkylning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som nedkylts för att serveras vid senare tillfälle. Mätningen sker max fyra timmar efter avslutad värmebehandling. Värmeberedda livsmedel som skall serveras kylda, eller förvaras kylda för återuppvärmning, skall så fort som möjligt efter beredningen kylas ned till erforderlig kyltemperatur. SLVFS 1996:5 Nedkylning skall anpassas så att kärntemperaturen kommer ned till +8?C eller lägre inom fyra timmar.(slv:s allmänna råd) Mätning av nedkylda produkter sker vid behov eller minst ggr/vecka. 200 Datum Starttid Starttemp Stopptid Sluttemp Maträtt Anmärkning Sign 19

2.12 Temperaturkontroll av varmhållning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i serveringsfärdiga rätter som varmhålls. Mätningen sker minst 2 / 3 /5 gånger i veckan. Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger +60?C. (Utdrag ur SLV FS 1986:11) Livsmedelsverket rekommenderar att potatis varmhålls högst en timme och övrig mat varmhålls två timmar. Varmhållningstemperatur kontrolleras på varje plats varmhållning förekommer. Dessa platser är: 20

2.12 Temperaturkontroll av varmhållning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i serveringsfärdiga rätter som varmhålls. Mätningen sker minst 2 / 3 / 5 gånger i veckan. Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger +60?C. (Utdrag ur SLV FS 1986:11) Livsmedelsverket rekommenderar att potatis varmhålls högst en timme och övrig mat varmhålls två timmar. 200 Datum Kl Maträtt Temp Anmärkning, åtgärd Sign 21

2.13 Temperaturkontroll av återuppvärmning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som nedkylts efter tillagning eller som använts i samband med servering. Mätning sker minst 2 / 3 / 5 gånger per vecka. Återuppvärmning av färdiglagade maträtter bör ske till minst +70?C (efter temperaturutjämning) före varmhållning. (utdrag ur SLV FS 1986:11) 22

2.13 Temperaturkontroll av återuppvärmning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som nedkylts efter tillagning eller som använts i samband med servering. Mätning sker minst 2 / 3 / 5 gånger per vecka. Återuppvärmning av färdiglagade maträtter bör ske till minst +70?C (efter temperaturutjämning) före varmhållning. (utdrag ur SLV FS 1986:11) 200 Datum Maträtt Temp Anmärkning Sign 23

2.14 Temperaturkontroll i diskmaskin Anvisning: Temperaturen mäts i såväl disk som sköljvatten. Mätning sker minst ggr/vecka. Diskvatten temperaturen bör inte understiga +60?C. Slutspolningstemperaturen bör inte understiga +80? C. 24

2.14 Temperaturkontroll i diskmaskin Anvisning: Temperaturen mäts i såväl disk som sköljvatten. Mätning sker minst ggr/vecka. Diskvatten temperaturen bör inte understiga +60?C. Slutspolningstemperaturen bör inte understiga +80? C. 200 Datum Temp Temp Anmärkning Sign diskvatten sköljvatten 25

2.15 Temperaturkontroll av utlevererad kyld mat Anvisning: Temperaturen mäts vid utleverering av kyld mat. Mätning sker vid behov eller ggr/vecka. Kylvara skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets inte överstiger +8?C. (Utdrag ur SLV FS 1993:38) 26

2.15 Temperaturkontroll av utlevererad kyld mat Anvisning: Temperaturen mäts vid utleverering av kyld mat. Kylvara skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets inte överstiger +8?C. (Utdrag ur SLV FS 1993:38) 200 Datum Maträtt Temp Anmärkning Sign 27

2.16 Temperaturkontroll av utlevererad varm mat Anvisning: Temperaturen mäts vid utleverering av varm mat. Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger + 60?C. 28

2.16 Temperaturkontroll av utlevererad varm mat Anvisning: Temperaturen mäts vid utleverans av varm mat. Färdiglagad mat som varmhålls skall förvaras på sådant sätt att livsmedlets temperatur inte understiger + 60?C. 200 Datum Maträtt Temp Anmärkning Sign 29

2.17 Tester och utvärderingar (Exempel på tester och utvärderingar)? Mikrobiologisk analys tas i syfte att kontrollera hållbarhetstider på egna produkter ggr per år? Rengöringskontroll med tryckplattor tas på rengjorda och torra ytor ggr per år? Kontroll av temperaturangivare i kylar och frysar kontrolleras mot annan termometer. 30

2.18 Korrigerande åtgärder Avvikelser som noterats vid:? Underhållskontroll? Skadedjurskontroll? Ankomstkontroll? Temperaturmätningar? Dålig rengöring? Inspektion 31

2.18 Korrigerade åtgärder Anvisningar: Avvikelser och dess åtgärder ifylles och signeras. Datum Avvikelse Korrigering Sign 32

2.19 Egenkontrollprogrammets innehåll och funktion Revision av egenkontrollprogrammet sker en gång per år för att säkerställa programmets funktion. Fel och brister som framkommer under revisionen gås igenom och införs i det befintliga egenkontrollprogrammet. Skulle ändringarna vara stora kan det vara aktuellt att ta upp dessa till en diskussion med berörd myndighet. Skulle ändringarna var av betydande art kan det bli aktuellt att fastställa egenkontrollprogrammet på nytt. 33

2.19 Egenkontrollprogrammets innehåll och funktion (Butik) Datum: Kontrollpunkt Ja Nej Ej aktuell 1.1 Utbildning 1.2 Rengöring 1.3 Underhåll av lokaler, inredning och utrustning 1.4 Skadedjur 1.5 Förpackningsmaterial 1.6 Ankomstkontroll av varor och emballage 1.7 Journalföring för ursprungsmärkning av nötkött 1.8 Temperatur ankommande kylvaror 1.9 Lufttemperatur i kylar 1.10 Lufttemperatur i frysar 1.11 Upptining 1.12 Nedkylning 1.13 Varmhållning 1.14 Återuppvärmning 1.15 Temperatur diskmaskin 1.16 Temperatur utlevererad kyld mat 1.17 Korrigerande åtgärder 1.18 Egenkontrollprogrammets innehåll och funktion Anmärkning Övriga noteringar: 34

2.19 Egenkontrollprogrammets innehåll och funktion (Storhushåll) Datum: Kontrollpunkt 1.1 Utbildning 1.2 Rengöring 1.3 Underhåll av lokaler, inredning och utrustning 1.4 Skadedjur 1.5 Förpackningsmaterial 1.6 Ankomstkontroll av varor och emballage 1.7 Temperatur ankommande kylvaror 1.8 Temperatur ankommande varm mat 1.9 Lufttemperatur i kylar 1.10 Lufttemperatur i frysar 1.11 Upptining 1.12 Nedkylning 1.13 Varmhållning 1.14 Återupphettning 1.15 Temperatur diskmaskin 1.16 Temperatur utlevererad kyld mat 1.17 Temperatur utlevererad varm mat 1.18 Tester och utvärderingar 1.19 Korrigerande åtgärder 1.20 Egenkontrollprogrammets innehåll och funktion Ja Nej Ej aktuell Anmärkning Övriga noteringar: 35