Anatomi, hälsa och livsstil

Relevanta dokument
Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

SSLK Sommarträning U14:1 19/20

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Så minskar du risken att falla

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Lilla. för årskurs 8 & 9

Prestationstriangeln

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Maria Svensson Kost för prestation

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Mat och dryck för dig som har diabetes

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Lättläst svenska. Så kan du hindra fallolyckor

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Återhämtningsmål direkt efter träning

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hälsa för unga rörelse, motion och idrott

Årets Pt 2010 Tel

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

BARMARKSTRÄNING. Övningar & teori

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

Kompendium Styrka & Kondition

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

WHO = World Health Organization

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Nu är det dags för vinterns träning som skall se till att ni kommer i toppform till våren så vi kan ta nästa steg i vår utveckling!

Årstaskolan Provskrivning vecka 7 Idrott och Hälsa Träningslära: styrka STYRKETRÄNING

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Härryda Handbollsklubb

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Anatomi och Fysiologi

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Aktiv Föreläsning. Kost

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Bra mat för seniorer

KOST OCH SKADOR. Träff 1: Äta rätt. 1. Varför är det viktigt att äta ordentligt? 2. Ge exempel på hur en lunch/middag kan se ut?

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Varför ska man ha ett balanserat?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Varför skall vi träna/röra på oss?

Ordinarie pris 199:- BörjaTräna.se. Hitta den rätta motivationen. Shirins kom-igång-program. som vill komma igång med din träning

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Haninge Hockey Team 01 Off-ice program Säsongen 2012/2013

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Tio steg till goda matvanor

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

KROPPEN Kunskapskrav:

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Goda kostvanor - Näringslära

Pass 1: Styrka och kondition

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

Transkript:

Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till dessa delar så bra som möjligt. 1. Psykisk hälsa Ingen människa mår bra hela tiden i livet. Det kommer ibland motgångar som man behöver hantera. Genom att bl a fokusera på positiva saker, att vara en bra kompis som lyssnar på och hjälper sina vänner samt att man sätter upp olika mål i sitt liv, så har man några saker som är en bra grund till att må psykiskt bra. Man behöver också acceptera sig själv som människa, med de starka och svaga sidor man har. Ingen människa är bra på allt. Genom att stötta andra och våga be om hjälp när du behöver, så kommer du att stärka din självkänsla. Det gäller i alla situationer: I skolarbetet, i familjen, i kompisgänget på fritiden, i föreningen etc. 2. Fysisk hälsa Rörelse, kost, motion, vila/sömn. Att röra på sig (motionera/träna) under hela livet är viktigt. Vilken typ av rörelse du sysslar med är inte det viktiga, bara ATT du rör på dig. Ett riktmärke är någon rörelse 30 min varje eller varannan dag (promenera, cykla, träna en idrott, simma, springa etc). Om du rör på dig regelbundet så får du bl a följande effekter:

Starkare immunförsvar - du slipper bli sjuk lika ofta Starkare och uthålligare kropp - du orkar vara igång större delen av dagen utan att bli trött/hängig) Lättare att hålla vikten du kan äta mer mat och godis om du tränar Kroppshållningen blir bättre - framförallt ryggen kommer riskera färre problem Det maximala syreupptaget höjs - du orkar jobba, studera, träna, vara igång under en längre tid, innan du behöver vila. Stärker hjärtat så att det kan pumpa lika mycket blod på färre slag - sparar hjärtat genom att det behöver slå färre slag per minut) Minskar risken för hjärtinfarkt - många människor får hjärtinfarkt någon gång i livet. Med regelbunden träning så minskar du risken för detta. Förbättrar lungornas kapacitet och syreupptagningsförmåga Förbättrar sömnkvaliteten - du sover bättre om du är aktiv regelbundet. Förbättrar balans och koordination - du undviker med större sannolikhet ex att trampa snett eller tappa balansen i olika situationer. Förbättrar blodcirkulationen - muskler får snabbare syre och kroppen får snabbare och effektivare ut näringsämnen till organen) Ökar självförtroendet och kroppsuppfattningen - det har en positiv psykologisk effekt. Minskar stress och oro samt mildrar depressioner - om du mår dåligt så kan du sänka din oro genom fysisk träning. Ger endorfiner och må bra -hormoner - endorfiner gör att man blir glad och känner sig lugn. Ökar livslängden - du lever några fler år och håller dig frisk längre)

Fysisk träning Fysisk träning kan delas in i många delar. De delar du behöver känna till är: Konditionsträning - Träning där du i första hand har som mål att träna ditt syreupptag (hjärtats kapacitet). Exempel träningsformer: Löpning, cykling, olika bollspel, aerobicspass mm. Man arbetar normalt med kroppens större muskler (framförallt benmusklerna, bröstmusklerna, musklerna i övre rygg). Styrketräning Träning där du har som mål att bli starkare i en eller flera muskler. Om du tränar med vikter så är det viktigt att ha rätt lyftteknik! Rak rygg, blicken framåt/uppåt, lyft med benen. Exempel träningsformer: Gym (träning med vikter), cirkelträning (träning med kroppen som belastning), styrketräning i grupp etc. Övningar armar: - Armhävningar (med olika bredd mellan händerna) - Dips på bänk - Pull ups. Dra dig upp i ett räck. Stå med fötter på bänk/pall om för tungt. Övningar bål (mage/nedre ryggen) - Situps - Rygglyft - Benlyft i ribbstol - Plankan Övningar ben: - Squats (knäböj med eller utan träkäpp/skivstång) - Utfallsgång (med eller utan träkäpp/skivstång) - Skridskohopp - Jägarställning (sittande i 90 grader mot vägg) Rörlighetsträning Träning där du har som mål att minska skaderisken, förbättra din idrottsprestation, bli smidigare och rörligare i en eller flera delar av kroppen. Det finns två olika huvudgrupper av rörlighetsträning som du skall känna till. Aktiv statisk rörlighetsträning träning där du håller muskeln stilla och utsträckt (kallas även för stretching). Används ofta efter träning för att dra tillbaks muskeln i ursprungsläge. Håll en muskel utsträckt i 15-20 sekunder, byt muskel. Aktiv dynamisk rörlighetsträning - träning där du tänjer muskeln ( gungar muskeln) för att för att värma upp den (kallas ofta för tänjningar). Används främst i

uppvärmningen inför träning. Kost Grunden till att orka leva, gå i skolan, idrotta, sjunga etc. lägger man till stor del genom det man äter. Vi rekommenderar att du äter tre riktiga måltider om dagen, och däremellan 2-3 mellanmål. För att kroppen skall få i sig så många viktiga ämnen som möjligt, är det bra att variera sin mat. Frukost är enligt många dagens viktigaste måltid. Exempel på en bra frukost: 2 smörgåsar med ost och skinka, Youghurt/fil med flingor eller gröt Ett ägg Ett glas mjölk eller juice. Kött, fisk, ägg, mjölk, bönor, nötter, fröer innehåller PROTEINER som bl a har till uppgift att bygga upp kroppens celler och muskler. Pasta, potatis, ris, qinoa mm innehåller KOLHYDRATER som bl a ger kroppen energi så att vi orkar träna, koncentrera oss i skolan mm. Smör, margarin, matoljor (men även ex kött och fisk) innehåller FETT. Fett är viktigt för att kroppen lättare skall kunna ta upp vitaminer i kroppen. Men det är också en viktig energikälla (likt kolhydrater). Frukt och grönsaker innehåller bl a VITAMINER och MINERALER som är viktiga för många inre organs funktion, samt de kan förhindra sjukdomar. Se till att äta någon frukt varje dag och variera gärna. Frukt innehåller också antioxidanter. Antioxidanter skyddar oss genom att när de stöter på en fri radikal (fria radikaler anses ligga bakom åldrande, skador och sjukdomar i kroppen) så neutraliserar de dess skadliga inverkan. 3. Social hälsa Undersökningar från Riksidrottsförbundet visar att ungdomar som rör på sig och/eller är med i en idrottsförening mår bättre än de som inte är det. Att ha goda känslomässiga relationer med dina medmänniskor ger livet ett mervärde och gör dig själv till en bättre människa. Detta beror mycket på

samhörighet (att du gör något tillsammans med andra och bl a har ett gemensamt mål), som de flesta människor har ett behov av. För att få fler vänner och bra sociala relationer i livet behöver man börja med att se på sig själv och ställa sig frågor som: Hur vill jag att andra skall vara mot mig? Vad vill jag att de skall säga/prata om? 4. Existentiell hälsa Många människor funderar över vad de skall göra med sitt liv. Svaret på den frågan kan bara var och en svara på. Men några bitar att ha med sig är bl a: - Våga tro på dig själv - Var positiv och tänk positiva tankar om dig själv och det du gör. - Sätt upp kortsiktiga och långsiktiga mål för dig själv. - Var nöjd med dig själv och det du presterar. Gäller det du presterar i skolan, på fritiden, med vänner och familj etc. Så länge du har gjort allt du kan för att vara en bra kompis, förbereda dig för ett test i skolan etc, så kan du inte göra mer. Anatomi Kroppen består av en stor mängd muskler. Ca 650 av dessa är muskler som vi mer eller mindre kan styra/använda. Dvs det är muskler i armar, ben, ansikte, fingrar mm. Kroppens muskler är uppdelade i tre delar. 1. Skelettmuskulatur. Det är de muskler vi kan träna på gym, inom idrotten etc. 2. Den tvärstrimmiga hjärtmuskulaturen. Finns i hjärtat och styr hjärtats arbete. Vi kan ej direkt påverka dessa muskler med vår vilja. 3. Den glatta muskulaturen. Finns kring våra organ (ex runt lever, lungor, runt hårsäckar etc) och går inte att styra med vår vilja. Du skall kunna några av de större skelettmusklerna, se bilden på nästa sida.