Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta översända enligt i ärendet upprättat förslag på yttrande till Socialdepartementet.

SIGNERAD 2013-10-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (8) Datum 2013-10-24 Vår referens Ulrika Lagergren Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse ulrika.lagergren@malmo.se Betänkandet Samordnade bullerregler för att underlätta b o- stadsbyggandet (SOU 2013:57) och Betänkandet Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67) från Socialdepartementet. Svar senast 11 november 20 STK-2013-762 Sammanfattning Socialdepartementet har anmodat Malmö stad att yttra sig över remiss angående Bullersamordningutredningens delbetänkande Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggande (SOU 2013:57). Kommunstyrelsen har skickat vidare delbetänkandet till Stadsbyggnadsnämnden, Miljönämnden samt Tekniska nämnden för yttranden. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta översända enligt i ärendet upprättat förslag på yttrande till Socialdepartementet. Beslutsunderlag G-TJ Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggande Beslutsplanering KS Fördelningsmöte 2013-09-16 KS Arbetsutskott 2013-10-28 Kommunstyrelsen 2013-11-06 Ärendet Bullersamordningsutredningen har haft i uppdrag att se över hur samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen (2010:900) med prövning och tillsyn enligt miljöbalken kan ökas. Syftet har varit att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Enligt utredningen innebär förslagen följande. Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet en ökad samordning av plan- och bygglagen och miljöbalken för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer,

2 (8) en hälsobedömning vid planering och byggande av bostäder som motsvarar miljöbalkens krav, att tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning av en bostad som gjorts enligt plan- och bygglagen, tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik, nya möjligheter att göra undantag från riktvärden för industribuller, och ökade möjligheter att förtäta städer och tätorter. Malmö stad har länge efterfrågat en samordning av statens motstridiga och bristande regelverk om buller. Buller är en central fråga i förtätning av bebyggelse och den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. I och med att de flesta kommuner nu arbetar för att förtäta städer istället för att bygga på ny mark blir det allt starkare fokus på bullerfrågan. I många fall går det att hantera trafikbuller i enlighet med Boverkets allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. I Malmö stad har det dessutom tagits fram en Tillämpningsskrift för trafikbuller som ytterligare underlättat arbetet. Däremot har industribuller visat sig svårt att hantera i planeringen. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden anser att det är lämpligt och önskvärt att industribuller och trafikbuller behandlas mer likvärdigt i planeringen och att det sker en harmonisering mellan plan- och bygglagen och miljöbalken. Stadsbyggnadsnämnden är därför positiv till delbetänkandet. Med tanke på den korta utredningstiden sex månader från direktivsbeslut till färdig utredning d.v.s. tre månaders effektivt utredningsarbete är resultatet av god kvalitet. Utredningarna är insatta och nyanserade, och baserar sig på analyser av praktikfall och relativt sett omfattande intervjuer. Problembeskrivningarna är riktiga, såvitt stadsbyggnadsnämnden kan se. Övervägandena samt förslagen som innebär övergripande samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen är väl formulerade. Det är också en efterlängtad åtgärd att slå fast bullerriktvärden i bindande författning (som även i fortsättningen medger tolkningsutrymmen i de enskilda fallen). Däremot finns vissa huvudsakliga brister i förslagen: Direktivet till utredningen har varit begränsad till nya bostäder och därför har utredningen bara kunnat föreslå bullerriktvärden för bostäder och inte för skolor, förskolor, vårdlokaler m.m. För dessa liksom för befintliga bostäder ska istället gälla dagens riktvärden och allmänna råd, vilket innebär komplikationer i planering och tillsyn eftersom det kan förhindra utbyggnad av samhällsservice i nya bostadsområden m.m. Samordningen bör utsträckas även till den typen av lokaler. Med anledning av den korta utredningstiden har det inte funnit möjlighet att utreda specifika typer av buller som stomljud, skrikljud från spårtrafik, lågfrekvent buller, buller från fläktar och andra små anläggningar som inte hör till en tillståndsgiven miljöfarlig verksamhet, samt buller med sådan karaktär att den behöver specialreglering (t.ex. bygg-buller och buller från motorsportbanor och skjutbanor). Den största bristen i detta avseende främst är avsaknad av utredning vad gäller låg-frekvent och tonalt ljud eftersom sådant kan förekomma från trafik och från tillståndsgiven miljöfarlig verksamhet.

3 (8) Förslaget om omprövning av bullervillkor i miljötillstånd är inte genomförbart i praktiken. Denna brist kompenseras till viss del av att det i Flygbuller och bostadsbyggande föreslås att industribullret regleras i förordning enligt miljöbalken. För att förenkla för planläggning, byggande och tillsyn borde riktvärdena för trafikbuller och industribuller ha samordnats ytterligare ge-nom gemensamma riktvärden vad avser åtminstone den dämpade si-dan av bostadens fasader. Utredningarna innebär en tydlig anpassning till Stockholms behov, vilket kan vara olämpligt eftersom de föreslagna reglerna kommer att få påtaglig effekt i nationell planering och praxis: De undantag som utredningen föreslår ska kunna göras från bullerriktvärdena motsvarar Stockholms tillämpning idag i planeringsfallen, den s.k. Stockholms-modellen, vilken godtagits för mycket tät stadsmiljö i en vägledande dom av Mark- och miljööverdomstolen 2013-06-19. Avstegen för möjlighet att bygga bostäder även enkelsidiga lägenheter - i bullriga miljöer går där längre än vad som ansetts nödvändigt i Malmö (se Malmö stads tillämpning). Ett annat tydligt exempel på anpassningen till Stockholms behov är att det i flygbullerbetänkandet föreslås att be-stämmelsen om antal överskridanden av maximala ljudnivån 70 dba dag och kväll inte ska gälla för bostäder som innebär komplettering av bebyggelse i Stockholms kommun, d.v.s. ett särskilt undantag för Bromma flygplats. Utredningen brister i konsekvensutredningen: - Det saknas en närmare analys av vilka effekter på människors hälsa, särskilt barns hälsa, som förslaget kan innebära. Eftersom förslaget går längre än Boverkets allmänna råd och Malmö stads tillämpning, kan det befaras att förslaget kommer att innebära onödiga och utökade risker för människors hälsa. Utredningen hänvisar till Stockholmsmodellen och anger att det inte finns belägg för att boende i sådana områden drabbas av ohälsa eller anmäler störning i större utsträckning än i andra tätortsområden. Utredningen anger att sambandet med bullerexponering och risk för hjärt-/kärlsjukdom främst är kopplat till störd nattsömn i befintliga bostäder, och att nu presenterade förslag avser nya bostäder med god inomhusmiljö. Utredningen bör kompletteras med ett mer utförligt underlag med angivande av källor till dessa påståenden; - Beräknade kostnader för infrastrukturhållare, exempelvis Malmö stads tekniska nämnd, är inte utredda. Som utredningen anger kan ett ökat byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer leda till ökade kostnader för bullerdämpande tekniska åtgärder. Dessa åtgärder ska normalt sett vara projekterade inom ramen för projektet och i slutändan belasta de boende och inte verksamhetsutövare (industri/hamn) eller infrastrukturhållare (staden/vägverket). Utredningen nöjer sig med att konstatera detta och har inte haft utrymme att göra ytterligare analyser. Stadsbyggnadsnämnden delar bedömningen att undantag från miljöbalkens krav inte ska kunna ske genom avtalslösningar, s.k. bullerservitut. Nämnden tillstyrker också att i det fall förslagen genomförs ska en informationsinsats genomföras i syfte att skapa förutsättningar för en enhetlig tillämpning, och att det i en detaljplan får bestämmas att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att en byggnad som förebygger bullerstörningar vid bostadsbebyggelse har uppförts. Stadsbyggnadsnämndens synpunkter i övrigt följer efter sammanfattande beskrivningar av betänkandets förslag, som redovisas i kapitel 6-9.

6.1 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt plan- och bygglagen ska bostadsbebyggelse utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som förebygger olägenhet för människors hälsa på grund av buller. Med olägenhet för människors hälsa avses detsamma som i miljöbalken. 4 (8) Nämnden instämmer i uppfattningen att det finns ett behov av att i efterhand bedöma om buller kan innebära en olägenhet för människors hälsa. Förslaget är, som nämnts ovan, begränsat till endast bostäder vilket är en brist om syftet är att förenkla för planläggning och byggande. 6.2 Om en detaljplan avser en eller flera bostäder inom ett område där ett riktvärde för buller utomhus kan komma att överskridas, ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för buller utomhus vid bostadsbyggnadens fasader samt förutsättningarna för att i en bostad och vid en uteplats i anslutning till en bostad uppfylla riktvärden för buller. 6.3 Länsstyrelsens roll Stadsbyggnadsnämnden anser att länsstyrelsen redan idag har en tydlig roll vid samråd vad gäller bostadsbebyggelse i bullriga miljöer men har ingen erinran mot förslaget att särskilt ange länsstyrelsens roll. 6.4 Bullervillkor i miljötillstånd ska kunna omprövas särskilt Vid planläggning och i bygglovsärenden får mark tas i anspråk för att bebygggas endast om marken är lämplig för ändamålet. Om marken utsätts för buller kan man komma fram till att det inte är lämpligt att bebygga den med bostäder 6.5 samt 7.1 7.6. Bemyndigande till regeringen att bl.a. ange riktvärden för buller och undantag från sådana värden. Förslag till riktvärden och undantag om skydd mot buller för nya bostäder införs i plan- och byggförordningen. Utredaren har inte haft i uppdrag att utreda frågor som rör buller i och vid befintliga bostäder. Nuvarande riktvärden och praxis ska därför fortsätta att gälla för befintliga bostäder. Praxis får visa om det även gäller nya skolor, förskolor, vårdboenden m.m. Miljönämnden Miljönämnden vill uppmärksamma att samtidigt med detta lagförslag föreligger flera andra lagförslag inom byggområdet. En längre remisstid hade inneburit möjligheter att jämföra förslagen med varandra för att upptäcka eventuella motstridigheter m.m. Allt kortare remisstider innebär en alltså uppenbar risk för att viktiga synpunkter inte kommer fram, vilket påverkar den slutliga lagstiftningens kvalitet. Med tanke på den korta utredningstiden sex månader från direktivsbeslut till färdig utredning d.v.s. tre månaders effektivt utredningsarbete är resultatet av god kvalitet. Utredningarna är insatta och nyanserade, och baserar sig på analyser av praktikfall och relativt sett omfattande intervjuer. Problembeskrivningarna är riktiga, såvitt miljöförvaltningen kan se. Övervägandena samt förslagen som innebär övergripande samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen är väl formulerade. Det är också en efterlängtad åtgärd att slå fast bullerriktvärden i bindande författning (som även i fortsättningen medger tolkningsutrymmen i de enskilda fallen). Däremot finns vissa huvudsakliga brister i förslagen:

5 (8) Direktivet till utredningen har varit begränsad till nya bostäder och därför har utredningen bara kunnat föreslå bullerriktvärden för bostäder och inte för skolor, förskolor, vårdlokaler m.m. För dessa liksom för befintliga bostäder ska istället gälla dagens riktvärden och allmänna råd, vilket innebär komplikationer i planering och tillsyn. Samordningen borde utsträckas även till den typen av lokaler. Med anledning av den korta utredningstiden har det inte funnit möjlighet att utreda specifika typer av buller som stomljud, skrikljud från spårtrafik, lågfrekvent buller, buller från fläktar och andra små anläggningar som inte hör till en tillståndsgiven miljöfarlig verksamhet, samt buller med sådan karaktär att den behöver specialreglering (t.ex. byggbuller och buller från motorsportbanor och skjutbanor). Miljöförvaltningen anser att det i detta avseende främst är bristen på utredning vad gäller lågfrekvent och tonalt ljud som är en brist eftersom sådant kan förekomma från trafik och från tillståndsgiven miljöfarlig verksamhet, vilka är bullerkällor som förslagen avser. Förslaget om omprövning av bullervillkor i miljötillstånd är inte genomförbart i praktiken. Denna brist kompenseras till viss del av att det i Flygbuller och bostadsbyggande föreslås att industribullret regleras i förordning enligt miljöbalken. För att förenkla för planläggning, byggande och tillsyn borde riktvärdena för trafikbuller och industribuller ha samordnats ytterligare genom gemensamma riktvärden vad avser åtminstone den dämpade sidan av bostadens fasader. Utredningarna innebär en tydlig anpassning till Stockholms behov, vilket kan vara olämpligt eftersom de föreslagna reglerna kommer att få påtaglig effekt i nationell planering och praxis: De undantag som utredningen föreslår ska kunna göras från bullerriktvärdena motsvarar Stockholms tillämpning idag i planeringsfallen, den s.k. Stockholms-modellen, vilken godtagits för mycket tät stadsmiljö i en vägledande dom av Mark- och miljööverdomstolen 2013-06-19. Avstegen för möjlighet att bygga bostäder även enkelsidiga lägenheter - i bullriga miljöer går där längre än vad som ansetts nödvändigt i Malmö (se Malmö stads tillämpning). Ett annat tydligt exempel på anpassningen till Stockholms behov är att det i flygbullerbetänkandet föreslås att bestämmelsen om antal överskridanden av maximala ljudnivån 70 dba dag och kväll inte ska gälla för bostäder som innebär komplettering av bebyggelse i Stockholms kommun, d.v.s. ett undantag för Bromma flygplats. Utredningen brister i konsekvensutredningen: - Det saknas en närmare analys av vilka effekter på människors hälsa, särskilt barns hälsa, som förslaget kan innebära. Eftersom förslaget går längre än Boverkets allmänna råd och Malmö stads tillämpning, befarar miljöförvaltningen att förslaget kommer att innebära onödiga och utökade risker för hälsan; - Beräknade kostnader för infrastrukturhållare, exempelvis Malmö stads tekniska nämnd, är inte utredda. Som utredningen anger kan ett ökat byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer leda till ökade kostnader för bullerdämpande tekniska åtgärder. 6.1 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt plan- och bygglagen ska bostadsbebyggelse utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som förebygger olägenhet för människors hälsa på grund av buller. Med olägenhet för människors hälsa avses det-

samma som i miljöbalken. 6 (8) Förslaget innebär ett förtydligande i plan- och bygglagen av vad som egentligen redan gäller enligt lagen. Förslaget är dock, som nämnts ovan, begränsat till endast bostäder vilket är en brist om syftet är att förenkla för planläggning och byggande. 6.2 Om en detaljplan avser en eller flera bostäder inom ett område där ett riktvärde för buller utomhus kan komma att överskridas, ska planbeskrivningen innehålla en redovisning av beräknade värden för buller utomhus vid bostadsbyggnadens fasader samt förutsättningarnaför att i en bostad och vid en uteplats i anslutning till en bostad uppfylla riktvärden för buller. 6.3 Länsstyrelsens roll Miljöförvaltningen har ingen erinran mot förslaget att särskilt ange länsstyrelsens roll vid samråd och som överprövande myndighet vad gäller bostadsbebyggelse i bullriga miljöer, även om ett sådant förtydligande i lag sannolikt är överflödigt. 6.4 Bullervillkor i miljötillstånd ska kunna omprövas särskilt Vid planläggning och i bygglovsärenden får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken är lämplig för ändamålet. Om marken utsätts för buller kan man komma fram till att det inte är lämpligt att bebygga den med bostäder. För att möjliggöra att mark som är utsatt för buller från hamnar, industrier eller andra miljöfarliga verksamheter med miljöbalkstillstånd planläggs för bostäder föreslår utredningen att det ska kunna skrivas in detaljplanen att lov till en åtgärd ges under förutsättning att ett bullervillkor har ändrats. Samtidigt föreslås att bullervillkor i tillstånd enligt miljöbalken ska kunna omprövas så att en beslutad detaljplan med bostäder närmare anläggningen kan genomföras. Situationen blir aktuell bara om det är bullerstörningarna som är den dominerande störningen. Andra utsläpp, vibrationer p.g.a. lågfrekvent buller, säkerhetsrisker m.m. kan även fortsättningsvis hindra att bostäder byggs närmare anläggningen. Den slutsatsen drar också utredningen. Ingen ändring föreslås i vem som får ansöka om omprövning av bullervillkoret (24 kap 7 MB). Lagförslaget blir därför i praktiken utan verkan. Utredningen anger att byggherren, kommunen och tillsynsmyndigheten har huvudansvaret för att en omprövning genomförs. Byggherren/fastighetsägaren som vill bygga bostäder har dock ingen rätt att ansöka om villkorsändring. Det finns inte någon skyldighet för tillsynsmyndigheten enligt miljöbalken att ansöka om mildring av ett villkor i syfte att möjliggöra genomförandet av en detaljplan. Det ligger inte i miljötillsynens intresse att omprövning sker av ett villkor i mildrande riktning, åtminstone inte om det skulle medföra att bostäder kan krypa närmare industrin och riskerar att utsättas även för andra störningar. Sannolikt har inte heller verksamhetsutövaren intresse av att få sitt villkor omprövat i syfte att möjliggöra en detaljplan med bostäder närmare anläggningen. Möjligen skulle kommunen i egenskap av stadsplanerare och/eller fastighetsägare vilja ansöka om ändringen. Dock är det sökanden som ska stå för underlaget, utredningen och kostnaderna för omprövningen. Miljöförvaltningen anser att det är olämpligt och möjligen i strid mot kommunallagen att betydande summor kommunala skattemedel läggs på en ansökan om mildring av ett villkor för en industri i syfte att en privat markägare ska kunna ansöka om bygglov för bostäder närmare industrin. Endast i fall då den miljöfarliga verksamheten ägs av kommunen kan det möjligen bli aktuellt.

Tekniska nämnden Sveriges kommuner har under lång tid kämpat med att hantera oklara och motstridiga bullerregler, inte minst i samband med förtätning av befintlig bebyggelse. Tekniska nämnden ställer sig därför generellt positiv till det nya regelverket. Då bullerfrågorna är fundamentala för kommunal planering är det dock mycket olyckligt att remisstiden är osedvanligt kort. Bullerfrågorna är komplicerade och kommunen behöver betydligt mer tid för att kunna lämna ett väl genomarbetat svar. En längre remisstid hade också gett kommunen möjlighet att koordinera svaret med bland annat remissen angående tekniska egenskapskrav. 7 (8) Eftersom flera kommuner arbetar med att förtäta städerna istället för att bygga på jungfrulig mark blir det alltmer fokus på bullerfrågorna. I många fall går det att hantera trafikbuller i enlighet med Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik (Boverkets Allmänna råd 2008:1). I Malmö Stad har det dessutom tagits fram en Tillämpningsskrift om trafikbuller (Stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11), som ytterligare underlättat arbetet. När det gäller industribuller är dessa frågor svåra att hantera. Överlag anser tekniska nämnden det lämpligt att industribuller och trafikbuller behandlas mer likvärdigt i planeringen och att det sker en harmonisering mellan plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Tekniska nämnden ser därför positivt på delbetänkandet. Dagens moderna byggmetoder medger skapande av goda ljudmiljöer inomhus i bostäder som uppförs i bullerutsatta lägen och ger också stora möjligheter att skapa bättre ljudmiljöer i och omkring befintlig bostadsbebyggelse. Detta är en viktig aspekt att ta hänsyn till i planeringen av ny bostadsbebyggelse i bullerutsatta lägen. Det innebär att de föreslagna nya reglerna får effekt också för den befintliga bebyggelsen som idag inte klarar riktvärdena inomhus på grund av sämre fasadisolering m.m. Tekniska nämnden bedömer att det inte är möjligt att ställa lägre krav på små lägenheter i bullerutsatta lägen. Att en viss boendekategori skulle vara mindre skyddsvärd är inte en lämplig utgångspunkt. Samma krav bör gälla oavsett typ av bostad. Även i studentboenden och andra mindre lägenheter kan den boende bo i många år. Bostäderna kan också omvandlas till annan bostadstyp såsom vårdboende. Dagens prövning enligt PBL ska ta hänsyn till människors hälsa. Kommunen ska göra bedömningen om den planerade byggåtgärden uppfyller kraven på tekniska egenskaper för att byggnaden enligt 8 kap. PBL. Ett sådant egenskapskrav är skydd mot buller. Detta krav preciseras närmare i plan- och byggförordningen (2011:338) och i Boverkets regler. I praktiken behandlas hälsoperspektivet inte på ett enhetligt sätt vid tillämpning av PBL respektive MB. Detta försvårar möjligheterna att nå ökad samordning mellan de olika lagstiftningarna eftersom ansvaret för bullerfrågor vilar på olika myndigheter beroende av vilken lagstiftning som tillämpas. Tekniska nämnden bedömer att den prövning som görs vad gäller risk för människors hälsa vid tillämpning av PBL i bygglovskedet i princip måste motsvara den som i ett senare skede kommer att göras enligt MB. Om detta inte kan uppnås kommer samordningsproblemen kvarstå. Tekniska nämnden ställer sig positiv till utredningens förslag att bullernivåer ska redovisas per enskild lägenhet senast vid tekniskt samråd. Förslaget kommer att göra prövningen i planskedet mer lik prövningen enligt MB, vilken utgår från det enskilda fallet. Detta kommer att ställa ökade krav på handläggningen högre detaljeringsgrad i bullerutredningen för att förslaget ska få effekt.

Tillsynsmyndigheten bör ha en aktiv roll i PBL-skedet för att bedömningarna ska bli väl samordnade beträffande hälsopåverkan enligt PBL och MB. Utredningens förslag beträffande precisering av länsstyrelsens prövning enligt PBL 5:14 kommer enligt tekniska nämndens bedömning att bidra till att även länsstyrelserna kommer att få en större samsyn. Tekniska nämnden vill samtidigt understryka att i de fall då det konstateras att en bostad uppförts utan att tillräckliga åtgärder vidtagits för att dämpa buller inomhus ska det tydliggöras att byggherren är den som ska vara ansvarig för åtgärder och kostnader för desamma. Väghållaren kan rimligen inte föreläggas att vidta åtgärder. Informationsinsatser 8 (8) Nämnden ser en risk att bullerfrågan trots föreslagna förändringar prövas olika av olika aktörer. Det är därför viktigt att förändringarna föregås av väl formulerade och riktade insatser för att de nya reglerna ska få genomslag. Det är av vikt att den av utredningen föreslagna bullermanualen publiceras redan innan de nya reglerna ska börja tillämpas, vilket minimerar riskerna för att de nya reglerna tolkas och tillämpas olika. Det är viktigt att alla formuleringar blir tydliga och inte lämnar utrymme för olika tolkningar. Ett exempel på ett begrepp som måste förtydligas är om en inglasad balkong räknas som ljuddämpad sida eller inte. Stadskontoret Stadskontoret stöder samtliga yttranden från de tillfrågade nämnderna. Stadskontoret instämmer även i kritiken av den korta remisstiden då allt kortare remisstider innebär en uppenbar risk för att viktiga synpunkter inte kommer fram, vilket påverkar den slutliga lagstiftningens kvalitet. Stadskontoret föreslår kommunstyrelsen godkänna upprättat förslag till yttrande till Socialdepartementet. Ansvariga Jan Haak Planeringsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Malmö stad Tekniska nämnden 1 (3) Datum 2013-10-23 Yttrande Kommunstyrelsen Diarienummer TN-FK-2013-00800 TN-GK-2013-00794 Remiss avseende betänkandet Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) från Socialdepartementet STK-2013-762 Tekniska nämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Tekniska nämnden ser positivt på betänkandet och bedömer att förslaget kan underlätta hanteringen av bullerfrågorna i stadsbyggnadsprocessen, inte minst i samband med förtätningar. Yttrande Sveriges kommuner har under lång tid kämpat med att hantera oklara och motstridiga bullerregler, inte minst i samband med förtätning av befintlig bebyggelse. Tekniska nämnden ställer sig därför generellt positiv till det nya regelverket. Då bullerfrågorna är fundamentala för kommunal planering är det dock mycket olyckligt att remisstiden är osedvanligt kort. Bullerfrågorna är komplicerade och kommunen behöver betydligt mer tid för att kunna lämna ett väl genomarbetat svar. En längre remisstid hade också gett kommunen möjlighet att koordinera svaret med bland annat remissen angående tekniska egenskapskrav. Allmänna synpunkter Eftersom flera kommuner arbetar med att förtäta städerna istället för att bygga på jungfrulig mark blir det alltmer fokus på bullerfrågorna. I många fall går det att hantera trafikbuller i enlighet med Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik (Boverkets Allmänna råd 2008:1). I Malmö Stad har det dessutom tagits fram en Tillämpningsskrift om trafikbuller (Stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11), som ytterligare underlättat arbetet. När det gäller industribuller är dessa frågor svåra att hantera. Överlag anser tekniska nämnden det lämpligt att industribuller och trafikbuller behandlas mer likvärdigt i planeringen och att det sker en harmonisering mellan plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Tekniska nämnden ser därför positivt på delbetänkandet.

Dagens moderna byggmetoder medger skapande av goda ljudmiljöer inomhus i bostäder som uppförs i bullerutsatta lägen och ger också stora möjligheter att skapa bättre ljudmiljöer i och omkring befintlig bostadsbebyggelse. Detta är en viktig aspekt att ta hänsyn till i planeringen av ny bostadsbebyggelse i bullerutsatta lägen. Det innebär att de föreslagna nya reglerna får effekt också för den befintliga bebyggelsen som idag inte klarar riktvärdena inomhus på grund av sämre fasadisolering m.m. 2 (3) Tekniska nämnden bedömer att det inte är möjligt att ställa lägre krav på små lägenheter i bullerutsatta lägen. Att en viss boendekategori skulle vara mindre skyddsvärd är inte en lämplig utgångspunkt. Samma krav bör gälla oavsett typ av bostad. Även i studentboenden och andra mindre lägenheter kan den boende bo i många år. Bostäderna kan också omvandlas till annan bostadstyp såsom vårdboende. Hälsoperspektivet i prövningen Dagens prövning enligt PBL ska ta hänsyn till människors hälsa. Kommunen ska göra bedömningen om den planerade byggåtgärden uppfyller kraven på tekniska egenskaper för att byggnaden enligt 8 kap. PBL. Ett sådant egenskapskrav är skydd mot buller. Detta krav preciseras närmare i plan- och byggförordningen (2011:338) och i Boverkets regler.i praktiken behandlas hälsoperspektivet inte på ett enhetligt sätt vid tillämpning av PBL respektive MB. Detta försvårar möjligheterna att nå ökad samordning mellan de olika lagstiftningarna eftersom ansvaret för bullerfrågor vilar på olika myndigheter beroende av vilken lagstiftning som tillämpas. Tekniska nämnden bedömer att den prövning som görs vad gäller risk för människors hälsa vid tillämpning av PBL i bygglovskedet i princip måste motsvara den som i ett senare skede kommer att göras enligt MB. Om detta inte kan uppnås kommer samordningsproblemen kvarstå. Tekniska nämnden ställer sig positiv till utredningens förslag att bullernivåer ska redovisas per enskild lägenhet senast vid tekniskt samråd. Förslaget kommer att göra prövningen i planskedet mer lik prövningen enligt MB, vilken utgår från det enskilda fallet. Detta kommer att ställa ökade krav på handläggningen högre detaljeringsgrad i bullerutredningen för att förslaget ska få effekt. Ansvar Tillsynsmyndgheten bör ha en aktiv roll i PBL-skedet för att bedömningarna ska bli väl samordnade beträffande hälsopåverkan enligt PBL och MB. Utredningens förslag beträffande precisering av länstyrelsens prövning enligt PBL 5:14 kommer enligt tekniska nämndens bedömning att bidra till att även länsstyrelserna kommer att få en större samsyn. Tekniska nämnden vill samtidigt understryka att i de fall då det konstateras att en bostad uppförts utan att tillräckliga åtgärder vidtagits för att dämpa buller inomhus ska det

tydliggöras att byggherren är den som ska vara ansvarig för åtgärder och kostnader för desamma. Väghållaren kan rimligen inte föreläggas att vidta åtgärder. 3 (3) Informationsinsatser Nämnden ser en risk att bullerfrågan trots föreslagna förändringar prövas olika av olika aktörer. Det är därför viktigt att förändringarna föregås av väl formulerade och riktade insatser för att de nya reglerna ska få genomslag. Det är av vikt att den av utredningen föreslagna bullermanualen publiceras redan innan de nya reglerna ska börja tillämpas, vilket minimerar riskerna för att de nya reglerna tolkas och tillämpas olika. Det är viktigt att alla formuleringar blir tydliga och inte lämnar utrymme för olika tolkningar. Ett exempel på ett begrepp som måste förtydligas är om en inglasad balkong räknas som ljuddämpad sida eller inte. Ordförande Milan Obradovic Nämndsekreterare Eva Kristiansson Reservationer och särskilda yttranden Håkan Fäldt (M), Rune Andersson (FP) och Lars-Göran Jönsson (M) med instämmande av John Roslund (M), Bob Ericsson (M) och Noria Manouchi (M) reserverar sig till förmån för Håkan Fäldts (M) yrkande om bifall till betänkandet.

Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet Delbetänkande av Bullersamordningsutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:57

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2013 ISBN 978-91-38-23996-4 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Stefan Attefall Regeringen beslutade den 24 januari 2013 att tillsätta en utredning med uppgift att se över hur samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen (2010:900) med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller kan ökas. Samma dag förordnades rådmannen Anders Lillienau som särskild utredare. Utredningen antog namnet Bullersamordningsutredningen (S 2013:02). Som huvudsekreterare förordnades fr.o.m. den 5 mars 2013 civilingenjören Christina Leideman. Som sekreterare förordnades fr.o.m. den 5 mars 2013 förvaltningsjuristen Monika Gerdhem. Som rådgivare till utredaren med sekretariat har medverkat f.d. planchefen i Stockholms stad Arne Fredlund. Som sakkunniga i utredningen förordnades fr.o.m. den 13 mars 2013 kanslirådet Marie Becker, kanslirådet Mathias Fredriksson, kanslirådet Ivar Frostenson, ämnesrådet Anita Janelm, departementssekreteraren Kajsa Lindström och departementssekreteraren Ludvig Lundgren. Som experter förordnades fr.o.m. den 13 mars 2013 plan- och bostadssamordnaren Magnus Ahlstrand, med.dr. och nationella samordnaren för omgivningsbuller Johanna Bengtsson Ryberg, nationella samordnaren Karin Blidberg, miljöexperten Kerstin Blom Bokliden, enhetschefen Folke Borgh, miljösakkunnige Marie Hankanen, utredaren Patrik Hultstrand, miljö- och säkerhetssakkunnige och ingenjören Anders Klingström, utredaren Magnus Lindqvist, chefsjuristen Kristina Samuelsson, enhetschefen Marielle Svan och miljöchefen Lena Wennberg. En referensgrupp med företrädare för Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Villaägarnas Riksförbund (Göteborg), Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har varit knuten till utredningen. Utredningen överlämnar härmed sitt delbetänkande Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57). Utredningen avser att i ett slutbetänkande senast den 30 september 2013

lämna ett förslag om hur flygbuller bör hanteras vid planläggning och lovgivning av bostäder. Stockholm i augusti 2013 Anders Lillienau /Christina Leideman /Monika Gerdhem

Innehåll Sammanfattning... 9 1 Författningsförslag... 23 2 Utredarens uppdrag och andra anknytande utredningar... 41 2.1 Uppdraget... 41 2.2 Arbetsformer m.m.... 42 2.3 Riksrevisionens rapport 2009... 43 2.4 Nationell samordning av omgivningsbuller... 44 2.5 Boverkets och Naturvårdsverkets uppdrag avseende industribuller... 45 2.6 Boverkets och Naturvårdsverkets uppdrag avseende flygbuller... 46 2.7 Boverkets uppdrag avseende student- och ungdomsbostäder... 46 2.8 Förhandlaren för utbyggnad av tunnelbana och ökad bostadsbebyggelse i Stockholms län... 47 3 Gällande rätt... 49 3.1 Plan- och bygglagen... 49 3.2 Miljöbalken... 56 3.3 Förhållandet mellan plan- och bygglagen och miljöbalken... 66 5

Innehåll SOU 2013:57 3.4 Miljökvalitetsmålen... 67 3.5 Riktvärden för buller... 71 4 Konsekvenser av lagstiftningen och dess tillämpning... 87 4.1 Underlag som behandlar konsekvenser av nuvarande lagstiftning och dess tillämpning... 87 4.2 Underlag med fokus på konsekvenser för människors hälsa... 101 4.3 Intervjuer med kommuner... 106 4.4 Möten med verksamhetsutövare och infrastrukturhållare... 111 4.5 Konsekvenser av nuvarande lagstiftning och dess tillämpning för bostadsbyggandet... 112 4.6 Konsekvenser av nuvarande lagstiftning och dess tillämpning för verksamhetsutövare... 118 4.7 Konsekvenser av nuvarande lagstiftning och dess tillämpning för infrastrukturhållare... 121 5 Överväganden... 127 5.1 Avgränsningar... 127 5.2 Utgångspunkter... 128 5.3 Överväganden... 132 6 Lagförslag... 143 6.1 Krav på bostadsbebyggelse för att förebygga olägenhet för människors hälsa... 143 6.2 Tillräckliga bullerutredningar... 147 6.3 Länsstyrelsens roll... 151 6.4 Förutsättningar för undantag från riktvärden för industribuller vid bostadsbyggande... 152 6

SOU 2013:57 Innehåll 6.5 Bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på bostadsbebyggelse... 162 6.6 En detaljplan och ett bygglov ska ge vägledning vid en bedömning av hälsa enligt miljöbalken... 163 6.7 Övergångsbestämmelser... 171 7 Förordningsförslag... 173 7.1 Bestämmelser om bullerkrav för nya bostäder i planoch byggförordningen... 173 7.2 Riktvärden för buller inomhus vid planläggning och lovgivning av bostäder... 176 7.3 Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid planläggning och lovgivning av bostäder... 177 7.4 Undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid bostadsbyggande... 178 7.5 Riktvärden för industribuller vid planläggning och lovgivning av bostäder... 186 7.6 Undantag från riktvärden för industribuller vid bostadsbyggande... 187 8 Avtalslösningar... 191 8.1 Upplåtelse av nyttjanderätt och avtalsservitut enligt jordabalken... 192 8.2 Offentligrättsligt skydd enligt miljöbalken... 199 9 Andra förslag för ökad tydlighet och samordning... 203 9.1 Informationsinsats för ett snabbt genomslag för nya bullerregler... 203 10 Konsekvenser av förslagen... 209 10.1 Konsekvenser enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning... 209 7

Innehåll SOU 2013:57 10.2 Konsekvenser för plan- och byggprocesserna... 216 10.3 Konsekvenser för verksamhetsutövare och infrastrukturhållare... 216 10.4 Konsekvenser för näringsliv... 217 10.5 Konsekvenser för människors hälsa... 217 10.6 Konsekvenser för de transportpolitiska målen... 219 10.7 Konsekvenser för miljökvalitetsmålen... 219 10.8 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen... 220 11 Författningskommentar... 221 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2013:5... 239 Bilaga 2 Intervju om planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer... 249 8

Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att se över hur samordningen av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen (2010:900) med prövning och tillsyn enligt miljöbalken kan ökas. Syftet har varit att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Utredarens förslag innebär sammanfattningsvis en ökad samordning av plan- och bygglagen och miljöbalken för att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer, en hälsobedömning vid planering och byggande av bostäder som motsvarar miljöbalkens krav, tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning av en bostad som gjorts enligt plan- och bygglagen, tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik, nya möjligheter att göra undantag från riktvärden för industribuller, och ökade möjligheter att förtäta städer och tätorter. Författningsförslagen innehåller två delar. I den första delen föreslås en ökad samordning av plan- och bygglagen och miljöbalken (avsnitt 6). I den andra delen föreslås en reglering i förordning av riktvärden för buller från väg- och spårtrafik och industribuller samt undantag från riktvärdena vid planläggning och lovgivning av bostäder (avsnitt 7). Dessa förordningsregler behöver kompletteras med samordnade regler i förordning om riktvärden för industribuller, med möjligheter att göra undantag från riktvärdena, som gäller vid prövning av verksamheter enligt miljöbalken. 9

Sammanfattning SOU 2013:57 Förslagen försvårar inte möjligheterna att uppfylla gällande mål om en god bostadsmiljö. De stämmer väl överens med krav på bostäders energieffektivitet och ventilation samt behovet av fler små lägenheter. Konsekvenser av nuvarande lagstiftning och dess tillämpning I uppdraget har ingått att redovisa konsekvenserna av nuvarande lagstiftning och dess tillämpning för bostadsbyggandet, verksamhetsutövare och infrastrukturhållare. Utifrån det underlag som redovisas i betänkandet drar utredaren följande slutsatser. Konsekvenser för bostadsbyggandet Problem som rör buller försvårar bostadsbyggandet, framför allt vad gäller små och billiga lägenheter samt studentbostäder. Myndigheternas olika kriterier för bedömningar av buller fördröjer och komplicerar den kommunala beslutsprocessen. Bristen på samordnade regler medför att länsstyrelserna tillämpar riktvärden olika. Allt fler kommuner tar fram egna riktlinjer. Osäkerheten vid tillämpningen av regelverket för buller försvårar förtätning av städer och tätorter. Konsekvenser för verksamhetsutövare (industri, hamnar m.m.) Det finns en osäkerhet om förutsättningarna för fortsatt drift och utveckling av verksamheten, på sikt även en risk att verksamheten behöver omlokaliseras. Bostäder som byggs närmare verksamhet kan göra det svårare att uppfylla gällande bullervillkor. Verksamhetsutövaren riskerar tillsynsingripanden om bullervillkor eller riktvärden överskrids på grund av tillkommande bostadsbebyggelse. Ökade kostnader uppkommer på grund av bullerutredningar i samband med tillsynsärenden och eventuella krav på bullerdämpande åtgärder. 10

SOU 2013:57 Sammanfattning Konsekvenser för infrastrukturhållare (väg- och spårtrafik) Bostäder som byggs nära infrastruktur innebär en risk för inskränkningar av verksamheten. Möjligheterna att förändra och utveckla verksamheten begränsas. Krav på bullerdämpande åtgärder som bullerplank och isolering av byggnader ger ökade kostnader. Konsekvenser för flygverksamhet Bostäder som byggs nära flygplatser innebär en risk för inskränkning av verksamheten. Möjligheterna att förändra och utveckla verksamheten begränsas. Krav på bullerdämpande åtgärder, huvudsakligen isolering av byggnader, ger ökade kostnader. Bostäder som byggs nära flygplatser innebär ytterst en viss risk att verksamheten på lång sikt behöver omlokaliseras. Sjöfart För buller från sjöfart konstaterar utredaren att det finns en viss problematik med bostadsområden i närheten av vissa farleder och kanaler men att denna inte handlar om bristande samordning i nuvarande lagstiftning och dess tillämpning. Det saknas riktvärden för buller från sjöfart, som i stor utsträckning är internationell. Bristen på bullerregler gör det svårt att vid byggande av bostäder och i tillsynsärenden enligt miljöbalken hantera bullerfrågor. Förslag till lagändringar Utredaren föreslår några nya och ändrade bestämmelser i plan- och bygglagen och miljöbalken för att öka samordningen i fråga om buller. Bestämmelserna ansluter väl till lagarnas övergripande mål och systematik. 11

Sammanfattning SOU 2013:57 Hälsobedömning enligt plan- och bygglagen I en ny paragraf i 2 kap. plan- och bygglagen bör förtydligas att det vid planläggning och lovgivning av bostäder ska göras en hälsobedömning som motsvarar den hälsobedömning som kan komma att göras i efterhand enligt miljöbalken. I paragrafen bör anges att bostadsbebyggelse ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som förebygger olägenhet för människors hälsa på grund av buller. Med olägenhet för människors hälsa bör avses detsamma som i miljöbalken. Den föreslagna paragrafen kompletterar nuvarande bestämmelser om att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Kravet på hur en bostadsbebyggelse ska utformas och placeras för att förebygga ohälsa behöver preciseras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör därför bemyndigas i 16 kap. plan- och bygglagen att meddela föreskrifter om detta. Bemyndigandet bör avse riktvärden för buller och undantag från sådana riktvärden, dock inte undantag från riktvärden för buller inomhus. Vid en samordning av lagstiftningen har innehållet i sådana föreskrifter stor betydelse för att underlätta bostadsbyggandet. Förslaget i denna del innebär att en reglering med tydlig kravkaraktär införs i 2 kap. plan- och bygglagen. En sådan reglering är inte främmande för lagen. I 2 kap. föreskrivs t.ex. att miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken ska följas vid planläggning och i andra ärenden enligt miljöbalken. För att säkerställa att hälsobedömningen enligt plan- och bygglagen i princip motsvarar en hälsobedömning enligt miljöbalken bör förtydligas kravet på vilka bullerutredningar som ska göras i fall som avser bostäder i bullerutsatta miljöer. Kravet bör gälla endast om en eller flera bostäder ska uppföras inom ett område där ett riktvärde för buller utomhus kan komma att överskridas, dvs. ett sådant riktvärde som får anges med stöd av det föreslagna bemyndigandet i plan- och bygglagen. En översiktlig bullerutredning bör redovisas i den planbeskrivning som hör till en detaljplan för bostäder. En mer detaljerad bullerutredning, som avser varje ny bostad, bör redovisas senast vid det tekniska samrådet. Den senare utredningen bör krävas även när en bostad ska uppföras utanför ett område med detaljplan. Kraven på utredningar anpassas till det som 12

SOU 2013:57 Sammanfattning gäller i dag vid planläggning och lovgivning av bostäder och innebär endast en marginell kostnadsökning. Länsstyrelsen bör vid samråd, utställning och eventuell överprövning se till att en detaljplan uppfyller kravet i den nya paragrafen i 2 kap. plan- och bygglagen. Detta kan göras inom ramen för länsstyrelsens nuvarande uppgifter vid planläggning av bostäder. Tillsyn i efterhand enligt miljöbalken I en ny paragraf i 26 kap. miljöbalken bör klargöras att den hälsobedömning av bostäder som godtagits enligt plan- och bygglagen i regel ska godtas även i ett efterföljande tillsynsärende enligt miljöbalken. Om bostäderna har byggts med undantag från riktvärden för buller, bör undantaget godtas även enligt miljöbalken. I den nya paragrafen bör anges att en detaljplan och ett bygglov enligt plan- och bygglagen ska vara vägledande vid tillsyn som gäller omgivningsbuller i en bostad eller vid en uteplats i anslutning till en bostad. Vid bedömningen av risken för olägenhet för människors hälsa bör, i den utsträckning det behövs, beaktas detaljplanen, planbeskrivningen och den bullerutredning som redovisats senast vid det tekniska samrådet. Den vägledning som en detaljplan och ett bygglov kan ge vid tillsyn enligt miljöbalken avtar normalt med tiden. Alla omständigheter kan inte heller förutses vid planläggning och lovgivning. Vid bedömningen i ett tillsynsärende enligt miljöbalken bör därför också beaktas hur lång tid som förflutit sedan planen eller lovet beslutades, väsentliga förändringar som skett i omgivningen och omständigheterna i övrigt. Om bullernivåerna vid en uteplats i anslutning till bostaden inte är högre än vad som godtagits enligt planen och lovet, bör krav på åtgärder inte kunna ställas med stöd av miljöbalken. Utgångspunkten vid tillsyn enligt miljöbalken bör som tidigare vara att riktvärden för buller inomhus ska uppfyllas. Om omgivningarna inte har förändrats väsentligt och om bostaden har byggts enligt kraven i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler, bör dock inomhusvärdena inte överskridas. Det kan dock finnas fall där en bedömning i efterhand enligt miljöbalken visar att det finns en risk för människors hälsa på grund av omgivningsbuller. Eventuella krav på åtgärder får då övervägas på vanligt sätt enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. 13

Sammanfattning SOU 2013:57 Hänsyn till verksamhetsutövare och infrastrukturhållare I plan- och bygglagen finns redan bestämmelser som innebär att hänsyn ska tas till verksamheter som ger upphov till buller i ett område där bostäder planeras. Dessa bestämmelser är i de flesta fall tillräckliga för att verksamhetsutövare inte ska riskera krav på åtgärder i efterhand på grund av att bostäder har uppförts i verksamheternas närhet. Förslagen innebär nya möjligheter att göra undantag från riktvärden för industribuller vid bostadsbyggande, t.ex. vid hamnar. En planering av bostäder genom sådana undantag, vilket i princip inte är möjligt i dag, kan komma i konflikt med de bullervillkor som gäller för verksamheten enligt miljötillståndet. I vissa fall kan ett undantag göras inom ramen för gällande villkor. I andra fall kan uppförandet av bostäder närmare verksamheten än befintliga bostäder innebära en risk att verksamhetsutövaren inte kan följa villkoren och därmed göra sig skyldig till brott enligt 29 kap. miljöbalken. En sådan planläggning kan inte godtas med hänsyn till verksamhetsutövarens intresse av rättsskydd och den rättskraft som följer av ett miljötillstånd. I syfte att samordna lagstiftningen bör därför i plan- och bygglagen införas en möjlighet att i en detaljplan bestämma att lov till bostäder får ges endast under förutsättning att bullervillkor för en verksamhet som har tillstånd enligt miljöbalken har ändrats och lovet är förenligt med de ändrade villkoren. I 24 kap. miljöbalken bör förtydligas att det som skäl för omprövning av bullervillkor får beaktas att bostäder får uppföras enligt en detaljplan som har beslutats genom undantag från riktvärden för buller. Villkor om andra störningar än buller får inte ändras vid en sådan omprövning. Genom en planbestämmelse och en åtföljande villkorsändring bör bostäder kunna uppföras närmare den tillståndsgivna verksamheten än befintliga bostäder. Utredaren anser att det inte är möjligt att låta en planläggning enligt plan- och bygglagen medföra att gällande bullervillkor i ett miljötillstånd med någon slags automatik anpassas till att nya bostäder uppförs närmare verksamheten än befintliga bostäder. En villkorsändring bör inte överlåtas till planmyndigheten. Vid en samordning av lagarna bör i stället den kompetens som finns hos behöriga myndigheter enligt miljöbalken användas. 14

SOU 2013:57 Sammanfattning Förslag till förordningsändringar För att en samordning av plan- och bygglagen och miljöbalken ska kunna underlätta bostadsbyggandet är det nödvändigt att samordna även andra regler som har betydelse vid planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Myndigheternas vägledningar om riktvärden för buller och undantag från sådana värden har stor betydelse i det sammanhanget. Riktvärden för buller och undantag författningsregleras Trots att buller är en mycket vanlig störning i samhället är gränser för hur mycket buller som kan godtas i t.ex. bostadsmiljöer endast i liten utsträckning författningsreglerat. Avsaknaden av samordnade bullerregler innebär en osäkerhet för kommuner, myndigheter, verksamhetsutövare (industri), infrastrukturhållare och byggindustri, vilket försvårar bostadsbyggandet. Buller är en störning av ett sådant slag och kan antas bli så vanligt förekommande vid en fortsatt förtätning av städer och tätorter att det finns skäl att närmare reglera gränserna för buller i och vid nya bostäder. Utredaren föreslår därför att riktvärden för buller och undantag från sådana värden författningsregleras. En sådan reglering har stöd i det föreslagna bemyndigandet att meddela föreskrifter om vad som krävs för att bostadsbebyggelse ska anses uppfylla kravet på en hälsobedömning enligt 2 kap. plan- och bygglagen. Föreskrifter om riktvärden för buller och undantag från sådana värden vid bostadsbyggande bör införas i plan- och byggförordningen (2011:338). De riktvärden som föreslås för buller från väg- och spårtrafik och industribuller motsvarar i allt väsentligt de riktvärden som tillämpas i dag. Med riktvärde bör på samma sätt som i dag avses ett värde som ska eftersträvas. Även vid en författningsreglering av bullernivåer bör det således finnas ett visst tolkningsutrymme vid tillämpningen. Riktvärdena bör gälla vid stängda fönster och öppna uteluftdon. Förslaget avser inte alla aspekter av buller som kan ha betydelse för bostadsbyggande. Det omfattar t.ex. inte lågfrekvent buller eller buller från fläktar och andra små fasta anläggningar. Tills vidare behövs i fortsättningen vägledning från centrala myndigheter i bullerfrågor som inte regleras i författning. Den reglering som föreslås i plan- och byggförordningen bör kompletteras med en författningsreglering av riktvärden för indu- 15