Målstyrning från ett helhetsperspektiv - Projektplan Projektkoordinator: Åsa Rönnbäck (SIQ) SQMA forskare: Raine Isaksson (UU) & Rickard Garvare (LTU) Utgåva: (version): 2.0 Datum: 2016-10-26 SQMA koordineras av: 1
Innehållsförteckning 1 BAKGRUND TILL PROJEKTET... 3 2 MÅLBESKRIVNING... 3 2.1 MÅL OCH SYFTE... 3 2.2 AVGRÄNSNINGAR... 3 3 PROJEKTGENOMFÖRANDE... 4 4 PROJEKTORGANISATION OCH DESS ROLLER... 4 5 SPRIDNING AV PROJEKTRESULTAT I EGEN VERKSAMHET... 4 6 PROJEKTDOKUMENT... 5 7 PROJEKTBUDGET... 5 2
1 Bakgrund till projektet Att ha en väl fungerande målstyrning (Performance Management) är viktigt för de flesta organisationer och företag. Många verksamheter behöver fortsatt fokusera på det ekonomiska resultatet, på Bottom Line. Ofta är dock detta inte tillräckligt för att organisationen ska fungera väl på längre sikt. Kaplan och Norton lyfte för dryga 20 år sedan behovet av att utöka det finansiella perspektivet med perspektiv som placerar kunder, organisationsinterna processer samt lärande och utveckling i centrum. Det balanserade styrkortet fick stor uppmärksamhet både inom forskningsvärlden och i praktisk tillämpning. I Sverige lade man ofta ett medarbetarperspektiv till de övriga tre. I forskningsvärlden och även i praktiken verkar intresset för det balanserade styrkortet ha minskat. Den ursprungliga varianten av styrkort saknade ett tydligt hållbarhetsperspektiv, något som ökat kraftigt i betydelse under senare tid. Begreppet Triple Bottom Line, som utöver ekonomi även inkluderar miljö och socialt ansvar, har blivit vanligt förekommande. Agenda 2030 och det så kallade Parisavtalet om koldioxidutsläpp omsätts av många länder till nationella krav som ställer nya krav på mätning och styrning. Många företag hållbarhetsrapporterar sin verksamhet i enlighet med GRI guidelines. Antalet mått i dessa riktlinjer är dock stort och det är inte alltid som hållbarhetsrapporteringen är väl integrerad med övrig företagsredovisning. Ny forskning (Haffar and Searcy, 2016) från Kanada visar att de flesta hållbarhetsrapporter inte talar om för läsaren hur hållbart företaget är. Till följd av omvärldens ökande krav på hållbarhet, djup förståelse för kundens behov, samt anpassningsförmåga och innovationskraft behöver organisationer och företag se över sina befintliga styrmått och integrera nya perspektiv. 2 Målbeskrivning 2.1 Mål och syfte Projektet syftar till att beskriva utmaningar och lösningar för organisatorisk målstyrning ur ett helhetsperspektiv. Mål för arbetet är att identifiera kriterier för god målstyrning samt att identifiera styrkor och förbättringsområden hos de organisationer som medverkar i projektet. Preliminära forskningsfrågor med hållbarhetsrelaterade exempel är: 1. Finns det mål och mått som tydligt beskriver företagets hållbarhetsrisker (viktiga hållbarhetsaspekter där företaget har en betydande påverkan)? 2. Är målen relaterade till yttre systemkrav (Agenda 2030, nya miljömålen, Parisavtalet) Är företagets utveckling hållbar, dvs. har det en förändringstakt som gör att man tar sin del av ansvaret för att nå en nivå av hållbarhet inom den tidsram som krävs? 3. Hur skulle absoluta och relativa hållbarhetsmått kunna integreras i en generell målstyrning? 2.2 Avgränsningar Varje deltagande företag väljer själv tillämpningsområdet för undersökningen. Det kan innefatta målstyrning på en övergripande nivå eller målstyrning av en kritisk process. Även om syftet är att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv kan fokus exempelvis riktas mot att integrera hållbarhetsstyrning i helhetsstyrningen eller att integrera innovationsstyrning i helheten. 3
3 Projektgenomförande Projektet genomförs under 2017 Medverkande forskare kommer att tillsammans med de deltagande företagen välja ut ett område för målstyrning Utifrån valda frågeställningar kommer forskarna att gå igenom relevant litteratur med syfte att hitta förebilder för bra målstyrning informationen kommer att sammanfattas och presenteras på den första workshopen Tre endagars workshops kommer att genomföras under projektperioden (preliminärt jan-feb, april-maj och oktober-november) Workshops bygger på ett aktivt deltagande från medverkande organisationer med ledningens representanter. Respektive verksamhet bör representeras av minst två personer under hela projekttiden. Inför varje workshop förbereder deltagarna sig utifrån en gemensam agenda som skickas ut minst två veckor i förväg. 4 Projektorganisation och dess roller SIQ och SQMA leder planering och genomförande av projektet. Projektgrupp: Åsa Rönnbäck, SIQ; Rickard Garvare, professor, Luleå tekniska universitet; Raine Isaksson, docent, Uppsala Universitet. Referensgrupp: SQMA styrgrupp består av representanter från respektive lärosäte/institut som ingår i SQMA och som bedriver forskning och utbildning inom kvalitetsutveckling. Styrgruppen består av: Anders Fundin, professor, Mälardalens högskola Andreas Hellström, universitetslektor, Chalmers tekniska högskola/föreståndare för Centre for Healthcare Improvement Bjarne Bergquist, professor, Luleå tekniska universitet Håkan Wiklund, professor, Mittuniversitetet Ida Gremyr, bitr professor, Chalmers tekniska högskola Lars Sörqvist, docent, Kungliga tekniska högskolan Mattias Elg, professor, Linköpings universitet Mats Deleryd, VD SIQ/professor, Mälardalens högskola Mikael Johnson, universitetslektor, Centrum för tjänsteforskning Karlstad Universitet Raine Isaksson, docent, Uppsala Universitet Yvonne Lagrosen, universitetslektor, Högskolan Väst 5 Spridning av projektresultat i egen verksamhet För att sprida kunskaperna om och skapa engagemang kring projektet i den egna verksamheten kan SIQ, som projektkoordinator, komma till respektive verksamhet och hålla presentationer om projektet i nära anslutning till workshops. Omfattningen i tid är ca 1-2 timmar per föredragning. 4
6 Projektdokument Projektet kommer resultera i en projektrapport och en vetenskaplig artikel, som dels delges medverkande organisationer och dels publiceras på SQMAs hemsida (www.sqma.se). Den vetenskapliga artikeln publiceras på en konferens eller i en journal utifrån vad som beslutas av forskarna i projektet. 7 Projektbudget EPSI Rating Group finansierar projektet med 800 000 kr på ett år. 5