BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE

BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE Innehållsförteckning BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE...1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET...5 LÄSTIPS...8 FILMTIPS...9 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE...10 BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE 1

Vad finns i kapitlet? Kapitlet Borgerliga berättare och arbetarförfattare berättar om hur litteraturen i Sverige vidgas under 1900- talet från en mestadels borgerlig angelägenhet till en litteratur som speglar hela samhällets sammansättning. Den traditionella litteraturen, med fokus på den borgerliga familjen och dess problem, gav ingen röst åt Sveriges växande arbetarbefolkning. Förutsättningarna för en litteratur som skildrade lantarbetarnas och efterhand industriarbetarnas villkor var dock goda, genom folkrörelsernas bildningsideal och litteraturens samhällsengagemang från det litterära åttiotalet och framåt. En särskild plats som arbetarnas författare hade August Strindberg som hyllades med fackeltåg och ett folkets Nobelpris 1912 (s. 240). Men det skulle dröja ytterligare en generation innan arbetarförfattarna bröt igenom på bred front. Debuten för den första generationen av de så kallade arbetarförfattarna eller autodidakterna kom på 1930- talet. Naturligtvis ligger denna utveckling också i linje med samhällets övriga demokratisering, genom att den allmänna rösträtten hade införts och parlamentarismen erkändes som grundläggande för regeringsbildningen. Innehåll i Borgerliga berättare Några borgerliga berättare Textutdrag från tiden Cora Sandel, ur Alberte och Jakob (s. 303) Bildstudium Sigrid Hjertén, Utsikt över Slussen (s. 298) Upplev litteraturen 1 Upplev litteraturen 2 Agnes von Krusenstjerna vid sitt skrivbord (s. 301) Självlärda och stolta Moa Martinson, ur Kvinnor och äppelträd (s. 307) Sara Lidman, ur Tjärdalen (s. 313) Moa Martinson (s. 305) Statarbostad i Degerberga (s. 311) Moa Martinson, ur Kvinnor och äppelträd (s. 171) Jan Fridegård, Ängslyckan (s. 237) Harry Martinson, ur Nässlorna blomma (s. 265) Elsie Johansson, ur Mosippan (s. 270) Nya röster om Sverige Åsa Linderborg, ur Mig äger ingen (s. 316) Omslaget till Mig äger ingen (s. 317) Susanna Alakoski, ur Svinalängorna (s. 248) Åsa Moberg, ur Kärleken i Julia Anderssons liv (s. 288) Åsa Linderborg, ur Mig äger ingen (s. 66) Marjaneh Bakhtiari, ur Kalla det vad fan du vill (s. 30)

Några sätt att inleda kapitlet a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med kapitlet Borgerliga berättare och arbetarförfattare kan vara att låta eleverna överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring begreppen borgerlig litteratur och arbetarlitteratur. I sammanhanget kan det vara bra att påminna om begreppen höger och vänster inom politiken som rent etymologiskt har att göra med hur rojalister och republikaner satt i nationalförsamlingen när franska revolutionen startade 1789. Sortera upp begreppen genom stödord eller en tankekarta på klassrummets skrivtavla. 2. Dela in klassen i två grupper, den ena gruppen orienterar sig i avsnittet Några borgerliga berättare (s. 299 304), medan den andra kartlägger innehållet i avsnittet Självlärda och stolta (s. 305 314). Låt båda grupperna även studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 298 299) till kapitlet. 3. Varje grupp redovisar sin översikt och bidrar därmed till den gemensamma tankekartan på tavlan som fångar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av tiden 1900 1950. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget Stödord till Borgerliga berättare och arbetarförfattare vid gruppernas redovisningar som ett sätt att sammanfatta uppgiften. 5. Påpeka gärna att både den traditionella romanen och arbetarromanens erfarenheter förs vidare av dagens författare som behandlas i kapitlets avslutande avsnitt, Nya röster om Sverige (s. 315 318). Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: borgerliga berättare, Thomas Mann, första världskriget, Hjalmar Bergman, Cora Sandel, Agnes von Krusenstjerna, arbetarförfattare, Moa Martinson, Eyvind Johnson, Harry Martinson, andra världskriget, Ivar Lo- Johansson, statarsystemets avskaffande, Vilhelm Moberg, Sara Lidman, Sven Delblanc, Kerstin Ekman, Elsie Johansson, Jonas Hassen Khemiri, Marjaneh Bakthiari, Susanna Alakoski, Åsa Linderborg Kopieringsunderlag: stödord till Borgerliga berättare och arbetarförfattare b) Introducera kapitlet genom att läsa en text 1. Läs avsnittet Några borgerliga berättare (s. 299 302) a) Den borgerliga romanen skildrade vanligtvis en familjs öden under en övergångsperiod. Det finns dock stora skillnader mellan Thomas Manns Buddenbrooks och Hjalmar Bergmans Markurells i Wadköping, inte minst vad gäller tidsperspektivet. Låt eleverna diskutera både likheter och skillnader mellan de två romanerna. b) Diskutera vilka fördelar respektive nackdelar det kan ha för en författare att skildra flera generationer i en släktroman som Thomas Mann gör i sitt genombrottsverk Buddenbrooks. BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE 3

c) Hjalmar Bergman väljer den andra ytterligheten när han skildrar släkten Markurell. I hans roman Markurells i Wadköping berättar han om en enda dag. Hur måste Bergman skriva för att teckna en tillräckligt bra bakgrund för sina karaktärer och deras handlingar? 2. Fortsätt med att läsa om Cora Sandel och utdraget ur Alberte och Jakob (s. 302 304). Vilka är elevernas reaktioner? Arbeta med Samtala om - uppgifterna. 3. Klargör på vilket sätt Cora Sandels berättelse om Alberte har en annan infallsvinkel än både Manns Buddenbrooks och Bergmans Markurells i Wadköping (se uppgift 4). 4. Låt eleverna avslutningsvis fundera över vilket upplägg för en roman de tycker är mest intressant och läsvärt: En släktkrönika över flera generationer (Thomas Mann, Buddenbrooks) En dramatisk dag i en familjs liv (Hjalmar Bergman, Markurells i Wadköping) En utvecklingsroman som berättar om en ung människas väg till vuxenlivet (Cora Sandel, Alberte och Jakob) Kamp mot och flykt från nazismen Många av Tysklands och Centraleuropas författare, konstnärer och intellektuella tvingades i exil undan nazismen på 1930- talet och andra världskrigets tid. Thomas Mann var bara en av många som tvingades fly sitt hemland, några andra var psykologen Sigmund Freud, dramatikern Bertolt Brecht, vetenskapsmannen Albert Einstein, möbelkonstnären Joseph Frank, skådespelaren Marlene Dietrich. Orsakerna kunde vara att de motsatte sig den nazistiska politiken eller att de hade judisk härkomst. Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel Antiken. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden, Sigrid Hjerténs målning Utsikt över Slussen (s. 298) med utgångspunkt i analysmallens frågor. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 298 Motiv: Målningen föreställer staden Stockholm. Personer: En liten staty i form av en stiliserad kvinnogestalt möter betraktarens blick. På stadens gator promenerar människor och en man kör en hästdragen vagn. Miljö: Utsikten från en våning med balkong. Den som har kunskaper om Stockholm känner igen utsikten från söder mot norr där branten på Södermalm skapar förutsättningar för bildens fågelperspektiv över Riddarfjärden, detaljer från Kungsholmen och Gamla Stan.

Komposition: Målningen är en översiktsbild. I förgrunden står en kvinnofigur i miniatyr på vad som förefaller vara en högt belägen balkong och ser in i en lägenhet mot betraktaren. Bakom statyn avgränsar ett smitt järnräcke lägenhetens rum från utsikten och till vänster fladdrar en röd gardin i kontrast mot en mönsterbård på väggens gula tapet. Utsiktens detaljer från den högt belägna balkongen är små på grund av höjden och avståndet. På gatan nedanför syns människor som promenerar, en spårvagn och en hästdragen vagn. Från målningens övre högra hörn och diagonalt ned mot vänster och mitten bildar ett tåg som dras av ett ånglok en diagonal. I fonden avtecknar sig kända Stockholmsbyggnader från vänster till höger: Stockholms rådhus, stadshusbygget och Riddarholmskyrkans karakteristiska genombrutna torn i gjutjärn. Tolkning: Den lilla kvinnofiguren befinner sig i en stor våning med balkong och livsstilen har starkt borgerliga drag. Trots konstnärens expressionistiska stil som glöder av kontrasterande varma och kalla färger (komplementfärger) som lätt skulle kunna ge stadsmotivet ett platt intryck skapas djup i målningen genom perspektivet över ett utsnitt av Stockholm från Riddarfjärden i väster (till vänster) och Saltsjön i öster (höger). En parentes i sammanhanget är att bara tre fyrahundra meter från den här positionen beskrev Strindberg samma utsikt i sitt berömda inledningskapitel till Röda rummet. Målningen är inte bara är ett koloristiskt mästerverk utan också ett tidsdokument över det ännu ej färdigbyggda Stadshuset och ett gammalt Slussen som snart ska omformas till sin 1930- talslösning. Konstverket har mängder av detaljer. En plym av ånga och rök följer ett tåg som dras av ett ånglok över bron som skapat förbindelsen mellan de norra och de södra stadsdelarna och den norra och den södra stambanan. Tid: Utsikt över Slussen är daterad till 1919. Ett ovanligt starkt bevis för att denna datering är korrekt är det nya stadshusets torn som reser sig i form av en röd på högkant stående rektangel till vänster i bildens överkant. Stadshuset som stod klart 1923 är inte färdigbyggt än med sitt torn som också skulle få en lanternin med tre förgyllda kronor på toppen. Budskap: Nästan gömd i målningens rika färgkarta finns i förgrunden en rödmålad kvinnogestalt som liknar en docka eller en flicka klädd i en vuxen kvinnas promenaddräkt. Gestalten har en ställning som utstrålar beslutsamhet. Det skulle kunna vara konstnären själv som ofta angreps ursinnigt av den oförstående kritiken. Förminskad av omvärlden men obruten, som den brinnande röda färgen signalerar, orädd, klädd för promenad med ett paraply eller en parasoll i höger hand. Det här är hennes revir, lägenheten med det magnifika stadspanoramat som också fungerade som ateljé för hennes konstnärliga skapande. Ett spår genom kapitlet Borgerlig litteratur och arbetarlitteratur två Sverigebilder som smälter samman i litteraturen Romanens utveckling i västvärlden under de senaste två hundra åren har erövrat område efter område som gjorts tillåtet att berätta om. Varken Manns Buddenbrooks BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE 5

eller Bergmans Markurells i Wadköping tillförde dock mycket nytt men det gjorde Cora Sandel med sin karaktär Alberte, som beskriver en vanlig ung flickas väg till vuxen. Hur förnyade Cora Sandel den borgerliga romanen? 1. Albertes reaktioner i textutdraget (s. 302) handlar mycket om frigörelse. Vilka exempel går att hitta i texten? 2. Hur skulle samma sorts protester yttra sig om Albertes situation skulle återberättas i dag? Låt eleverna gestalta sin version av en modern Alberte. 3. Böckerna om Alberte är delvis grundade på Cora Sandels egna erfarenheter och uppbrottet från ett borgerligt liv i norska Tromsø. Vad hände? 4. Sigrid och Isaac Sigrid Hjertén som med sin målning Utsikt över Slussen inleder kapitlet tillhörde modernismen i Sverige men utsikten från den egna lägenheten avslöjar också en i stora drag borgerlig livssituation om man bortser från den turbulens som livet som konstnär gav. Hennes äktenskap med Isaac Grünewald kanske inte direkt avspeglade borgerliga värderingar, på den här tiden gifte man sig när man levde ihop. Men konstnärsyrket var å andra sidan definitivt inget som tillhörde en arbetaridentitet heller. 1. Hjerténs liv liknar i någon mån Sandels, eftersom båda sökte sig till Paris och konstnärsutbildning. På vilket sätt blev Hjerténs Paristid direkt avgörande för hennes fortsatta liv? 2. Hjerténs och Grünewalds konst uppmärksammades genom en gemensam utställning kallad Expressionistutställningen på Liljevalchs i Stockholm 1918. Hur mottogs utställningen? 3. Isaac Grünewald var en rubrikernas man genom sin konst och sitt temperament men han blev också utsatt för en rent rasistisk uppmärksamhet som berättar något om den tidens Sverige. Vad var det? 4. Hjerténs sjukdom och hennes slutgiltiga öde är ytterligare en bekräftelse på att Sverige ibland inte har så mycket att skryta över. Undersök vad som hände Sigrid Hjertén till slut. Sigrid och Isaac två konstnärsliv Både Grünewald och Hjertén möttes av skarp kritik för sin expressionistiska konst som betraktades som osvensk i det förhärskande nationalromantiska kulturklimatet. För Isaac Grünewalds del kombinerades kritiken med ett stort mått av antisemitism, som var typisk för den svenska mentaliteten i början av 1900- talet. Sigrid Hjertén hade naturligtvis det emot sig att hon var kvinna. Hjertén fick framgång först när äktenskapet med Grünewald var över och hennes liv slogs sönder av psykisk sjukdom. Grünewald hade under senare delen av sin verksamhet stor framgång som scenograf.

Vad säger arbetarförfattaren om sin tid? Under 1930- talet uppträdde en grupp självlärda författare i Sverige som skildrade hittills obehandlade ämnen i litteraturen. Bland dessa är Moa Martinson ensam kvinna och återger kvinnliga erfarenheter från jordbrukssamhället: kvinnornas många graviditeter, den obefintliga mödravården, männens supande, skvallret, avundsjukan och missunnsamheten i statarlängorna. Men eftersom Martinson också hade erfarenhet från hur statarlivet ibland övergick till ett liv som industriarbetare innehåller även hennes böcker många erfarenheter av lågavlönat kvinnoarbete som textilarbetare. 1. Hur ger utdraget ur Kvinnor och äppelträd (s. 307) en bild av ett samhälle utan skyddsnät? 2. Vad skulle hända i motsvarande situation som Ellen befann sig i dag? TIPS! I Upplev litteraturen 1 finns ett annat utdrag ur Kvinnor och äppelträd (s. 171). Arbetarförfattarna som vi läser i dag är naturligtvis toppen på ett isberg. Kanske var det just de författare som på ett träffande sätt kunde beskrev sina egna erfarenheter som de delade med hela sin generation. Många kunde känna igen sig vid läsningen av deras verk. På det sättet har de skaffat sig en plats bland svenska klassiker. Låt eleverna undersöka hur olika arbetarförfattarnas erfarenheter var, om man bortser från deras gemensamma bakgrund som självlärda. 1. Ivar Lo- Johansson som europé och klasskämpe. 2. Jan Fridegård som statarson och spiritist. TIPS! I Upplev litteraturen 1 finns novellen Ängslyckan av Jan Fridegård (s. 237). 3. Eyvind Johnsson som prosaförnyare. 4. Harry Martinson som naturskildrare. TIPS! I Upplev litteraturen 2 finns ett utdrag ur Harry Martinsons debutroman Nässlorna blommar (s. 265). 5. Vilhelm Moberg som utvandrarhistoriker. Efter 1930- talsgenerationen av arbetarförfattare dröjde det till 1950- talet innan en ny författargeneration började intressera sig för hembygden och den historia som bygdens folk bar på. En av de nya arbetarskildrarna var Sara Lidman som lade Västerbotten till Sveriges litterära landskap genom sin debutroman Tjärdalen (s. 312). Arbeta med lärobokens uppgifter och sök gärna mer information om Lidman: 1. Kartlägg något av Sara Lidmans politiska engagemang: internationellt mot apartheid i Sydafrika eller för Vietnams folk under Vietnamkriget, eller nationellt som del av den radikala 68- rörelsen. Läs en samtidsroman Under senare delen av 1900- talet realiserades mycket av det socialpolitiska programmet som samlats i begreppen folkhem och det goda samhället. Men litteraturen som berättar om samma tid kartlägger skillnaden mellan den goda politiska viljan och verkligheten. I mångt och mycket kan den ses som en fortsättning på den realistiska BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE 7

arbetarlitteraturen från tidigare årtionden då den i många fall vittnar om en självupplevd verklighet. Ett sätt av avsluta kapitlet kan vara att läsa en samtidsroman som berättar om det sena 1900- talets miljonprogram, uppväxtvillkor och integrationsproblem för de nytillkomna svenskarna. Det finns ett par smakprov på sådana romanerna i kapitlet som kan fungera som introduktion av läsningen. 1. Läs Svinalängorna av Susanna Alakoski. Ett utdrag ur boken finns i Upplev litteraturen 1 (s. 248) och Pernilla Augusts filmatisering kan tjäna som stöd för läsningen.boken handlar om Leenas uppväxt med alkoholiserade föräldrar i 1970- talets Ystad. 2. Läs Var det bra så? av Lena Andersson. Ett utdrag ur boken finns i Upplev litteraturen 1 (s. 92). Boken handlar om Lottas uppväxt i den fiktiva förorten Stensby men det är ingen hemlighet att miljonprogrammets Stockholmsförorter Tensta och Rinkeby har inspirerat författaren. 3. Läs Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri. Boken handlar om tonåringen Halim som förlorat sin mamma i sjukdom. Pappan satsar på att integrera sig och sonen genom att flytta från förorten till Stockholms innerstad. En läsning av romanen medför ett språkarbete med utgångspunkt från huvudpersonens lek med ett konstruerat invandrarspråk. En intervju med författaren finns i Svenska impulser 1 (s. 20). 4. Läs Mig äger ingen av Åsa Linderborg, Ett utdrag ur boken finns i Upplev litteraturen 1 (s. 66) samt i Svenska impulser 2. Romanens Åsa har en pappa som älskar henne men det hindrar inte att det materiella armodet med tiden blir för stort när större delen av faderns lön går till alkohol. TIPS! Vägledningar till Var det bra så? och Ett öga rött finns i Känn på litteraturen 1 en guide genom tio svenska samtidsromaner av Carl- Johan Markstedt Lästips Susanna Alakoski, Svinalängorna Lena Andersson, Var det bra så? Marjaneh Bakthiari, Kalla det vad fan du vill Per Olof Enquist, Legionärerna Jan Fridegård, Jag Lars Hård Nikolaj Gogol, Min barndom Elsie Johansson, Glasfåglarna Eyvind Johnson, Nu var det 1914 Jonas Hassen Khemiri, Ett öga rött Åsa Linderborg, Mig äger ingen Ivar Lo- Johansson, Kungsgatan Hassan Loo Sattarvandi, Still Harry Martinson, Nässlorna blommor Moa Martinson, Mor gifter sig Vilhelm Moberg, Utvandrarna John Stenbeck, Möss och människor

Filmtips 1939, Göran Carmback 1989 Svinalängorna, Pernilla August 2010 Darling, Johan Kling 2007 Utvandrarna, Jan Troell 1971 Amorosa, Mai Zetterling 1986 Moa filmen om Moa Martinsson, Anders Wahlgren 1986 BORGERLIGA BERÄTTARE OCH ARBETARFÖRFATTARE 9

Kopieringsunderlag: stödord till Borgerliga berättare och arbetarförfattare Borgerliga berättare Thomas Mann första världskriget Hjalmar Bergman Cora Sandel Agnes von Krusenstjerna Arbetarförfattare Moa Martinson, Eyvind Johnson, Harry Martinson andra världskriget Ivar Lo- Johansson, statarsystemets avskaffande Vilhelm Moberg Sara Lidman Nya röster om Sverige Sven Delblanc Kerstin Ekman Elsie Johansson Jonas Hassen Khemiri Marjaneh Bakthiari Susanna Alakoski Åsa Linderborg