Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 1

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 1 Rapport UV Öst 20xx:x Särskild arkeologisk undersökning Kv Mästaren 5 8, 21 22. Kalmar domkyrkoförsamling RAÄ nr 93. Kvarnholmen. Kalmar stad. Kalmar län. Dnr: 422-295-2009 Författare: Göran Tagesson & Annika Nordström Version den 21 december 2012 Bilagor. Bilaga 1. Stratigrafi och kontextgrupper. Inledning 5 Från kontext till fas. Metodbeskrivning.... 5 sunderlag.... 9 Före bebyggelseetableringen.... 10 KG189 Utjämning, den s k statliga sanden.... 10 KG223 Tomtgräns, stolpe... 11 KG224 Konstruktion... 11 Tomt 233.... 12 Fas 233:1. Etablering, 1660/70-talet?... 13 KG158 Avfallsgrop och tunna... 13 Fas 233:2. Förnyelse, 1660/70-talet?... 14 KG220 Utjämning... 14 KG148 Brunn... 14 KG150 Tomtgräns tomt 233/234... 15 KG149 Hägnad... 15 Fas 233:3. Förnyelse, 1670/80-talet 1710-talet... 16 KG153 Odling... 16 KG140 Hus... 16 KG147 Avfallsbinge... 18 KG155 Gårdsyta... 18 KG242 Tomtgräns... 19 KG226 Avfallsgrop... 19 KG227 Avfallsgrop... 20 KG154 Träränna och tunna... 20 Fas 233:4. Ödeläggelse, 1710-talet... 22 KG151 Destruktion, hus KG140... 22 KG146 Utjämning/gårdsyta/odling... 22 Fas 233:5. Förnyelse, ny bebyggelse, 1710-talet 1750-talet... 24 KG128 Hus... 24 KG164 Ugn (del av hus KG128)... 26 KG139 Hus, verkstad, glasmästari... 26 Fas 233:6. Destruktion, 1750/60-talet?... 28 KG126 Destruktion, KG128?... 28 Fas 233:7. Förnyelse, 1750/60-tal 1800?... 29 KG127 Utjämning, gårdsyta?... 29 KG115 Hus... 30 KG157 Hus, byggnadsrest... 32 Fas 233:8. Destruktion, 1800?... 33 KG116 Destruktion, rasering av ugn.... 33 KG159 Brand och rasering... 33 Fas 233:9. Yngre lämningar, 1800- och 1900-talet... 34

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 2 KG221 Stensyll... 34 KG205 Brunn... 34 Tomt 234.... 35 Fas 234:1. Etablering, ca 1660/70-talet ca 1700... 36 KG135 Hus, stenmur... 36 KG199 Avfallsbinge... 36 KG234 Utjämning... 37 KG228 Odling och rest av hägnad... 37 KG229 Odling... 38 KG232 Utjämning... 38 KG241 Avfall... 39 Fas 234:2. Komplettering, ca 1700 1720-talet.... 40 KG198 Avfallsbinge... 40 KG230 Stolpar, hägnad?... 41 KG235 Destruktion, brandlager... 41 Fas 234:3. Förnyelse, 1720-talet 1740-talet... 42 KG236 Konstruktionslager... 42 KG237 Lergolv... 42 KG233 Utjämning... 43 KG194 Utjämning... 43 Fas 234:4. Förnyelse, sammanslagning med tomt 235, 1748 1760-talet?... 44 KG143 Utjämning... 44 KG231 Stolphål, hägnad?... 44 KKG101 Tomtgräns... 45 KG137 Avfallsbinge... 45 Fas 234:5. Destruktion, 1700-talets andra hälft?... 47 KG192 Destruktion, raseringslager... 47 KG238 Destruktion, raseringslager... 47 Fas 234:6.Yngre lämningar, 1800-talet... 48 KG102 Hus med källare... 48 KG100 Hus, uthus... 48 Tomt 235.... 50 Fas 235:1. Etablering, 1660/70-talet 1680/90-talet... 51 KG122 Hus... 51 KG145 Brunn... 55 KG200 Tunna... 56 KG190 Gårdsyta... 56 KG191 Gårdsyta... 57 KG182 Tomtgräns (tomt 235 245)... 58 KG184 Avfallsbinge... 58 KG215 Hägnad?... 59 Fas 235:2. Komplettering, 1680/90-talet 1710-talet... 60 KG144 Byggnad, tillbyggnad till KG122... 60 KG134 Golv, förnyelse av träbyggnad KG144... 61 KG203 Utjämning, sannolikt gårdsyta utanför träbyggnad KG144... 62 KG202 Stolphål... 62 KG197 Utjämning norr om KG122... 63 KG196 Gårdsyta, norr om hus KG122... 64 KG201 Tomtgräns mellan tomt 234 235... 64 Fas 235:3. Destruktion, 1710-talet... 66 KG222 Nedgrävning, urschaktning... 66 Fas 235:4. Förnyelse, 1710/20-talet 1700-talets mitt?... 67 KG132 Utjämning inför nybebyggelse... 67 KG133 Utjämning inför ny bebyggelse... 68 KG124 Utjämning inför ny bebyggelse... 69 KG107 Hus... 70 KG195 Konstruktion, fundament eller ingång till KG107... 71 KG112 Byggnad... 72 KG136 Byggnad?, ev gathus mot Norra Långgatan... 72 KG123 Gårdsyta utanför hus KG107... 73

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 3 KG118 Byggnad... 74 KG109 Hus, fähus... 74 KG108 Gårdsyta... 76 Fas 235:5. Komplettering, 1700-talets andra hälft?... 77 KG106 Utjämning... 77 KG105 Hus... 77 KG193 Nedgrävning och igenfyllning... 78 KG204 Ränna och nedgrävning... 78 Fas 235:6. Recenta lämningar... 80 KG205 Recenta lämningar... 80 Tomt 236.... 81 Fas 236:1. Etablering, 1660/70-talet 1680/90-talet... 82 KG125 Utjämning/gårdsyta... 82 KG211 Avfallsgropar... 83 KG104 Hus, stenkällare... 84 KG181 Tomtgräns (tomt 236 244/245)... 85 Fas 236:2. Komplettering, 1680/90-talet 1730-talet... 87 KG152 Gårdsyta... 87 KG120 Hus, portlider... 88 KG119 Hus, verkstad... 89 KG186 Utjämning, bakgårdsyta... 93 KG206 Tomgräns (tomt 235 236)... 94 KG180 Tomtgräns (tomt 235 236)... 94 KG207 Avfallsgrop... 95 KG208 Avfallsbinge... 95 KG183 Avfallsbinge... 96 Fas 236:3. Destruktion, 1730-talet... 97 KG156 Destruktion, rasering ovan hus KG119... 97 KG160 Destruktion, rasering och utjämning ovan hus KG119 mm... 98 KG225 Nedgrävning, avfallsgrop... 99 Fas 236:4. Förnyelse, 1730-talet 1750/70-talet... 100 KG117 Gårdsyta, söder om KG103... 100 KG103 Hus, delvis nybyggnad av KG119... 101 KG113 Gårdsyta (söder om KG103)... 103 KG110 Nedgrävning och avfalls- eller förrådsgrop... 103 KG121 Fyllning, i nedgrävning KG110... 105 KG114 Gårdsyta (väster om KG103)... 105 KG111 Avfallsbinge... 106 KG209 Gårdsyta... 107 Fas 236:5. Recenta konstruktioner... 109 KG210 Nedgrävning, störning... 109 KG217 Sten, husgrund?... 109 Tomt 244... 110 Fas 244:1. Äldsta aktivitet och etablering... 111 KG179 Träkonstruktion, hägnad?... 111 Fas 244:2. Förnyelse, 1600-talets slut 1710?... 112 KG170 Gårdsyta... 112 KG212 Tomtgräns, tomt 244 245... 112 KG174 Träkonstruktion... 113 Fas 244:3. Komplettering, 1749?... 114 KG173 Tomtgräns, tomt 244 245... 114 KG168 Avfallsbinge... 114 Fas 244:4. Förnyelse, 1790-talet?... 116 KG172 Utjämning, tomt 244 245... 116 KG167 Ugn av tegel... 116 Fas 244:5. Förnyelse, efter 1800?... 118 KG169 Gårdsyta, tomt 244 245... 118 KG244 Stolpar... 118 Tomt 245.... 119 Fas 245:1. Etablering, 1670-talet? 1740-talet... 120

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 4 KG240 Odling... 120 Fas 245:2. Komplettering, 1749?... 121 KG178 Tomtgräns mellan tomt 245 246... 121 KG166 Tunna... 121 KG216 Tunna... 122 Fas 245:3. Destruktion, 1700-talets andra hälft?... 123 KG171 Destruktion, rasering... 123 Fas 245:4. Förnyelse, 1790-talet.... 124 KG172 Utjämning, gårdsyta? tomt 244 245... 124 Fas 245:5. Förnyelse, 1800-talet?... 125 KG169 Gårdsyta, tomt 244 245... 125 KG165 Brunn... 125 Tomt 246... 127 Fas 246:1. Etablering, 1660/70-talet 1680-talet... 128 KG176 Hus och halvkällare... 128 KG185 Stenläggning... 129 KG187 Stensyll... 130 KG188 Avfallsbinge... 130 KG163 Hus... 131 KG130 Avfallsbinge... 132 KG162 Tunna... 133 KG161 Gårdsyta... 133 KG131 Tomtgräns mellan tomt 246 234.... 134 KG138 Tomtgräns mellan tomt 246 247... 134 Fas 246:2. Komplettering, 1680-talet... 135 KG239 Konstruktionslager och avfallslager... 135 KG243 Brukning, av KG163... 135 KG142 Tomtgräns, förstärkning, mellan tomt 246 och 234... 135 KG219 Odling... 136 Fas 246:3. Ödeläggelse och förnyelse, 1720-talet 1700-talets mitt/andra hälft?... 137 KG214 Gårdsyta... 137 KG213 Gårdsyta... 138 Fas 246:4. Recenta lämningar, 1800- och 1900-talet... 139 KG175 Brunn... 139 KG218 Moderna lämningar -... 139 KG... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 5 Inledning Från kontext till fas. Metodbeskrivning. Undersökningen genomfördes med en modifierad kontextuell metod. En mer allmän beskrivning av metoden och dess tillämpning på undersökningen finns i rapporten, se kap Metod och genomförande. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av tillämpningen. All inmätning och lagring av fältdata gjordes i Intrasis, liksom ifyllande av kontextblanketten. I fält gjordes även en registrering i Intrasis. Dessa har endast i mindre utsträckning justerats vid den efterföljande redigeringen. Dokumentationen i Intrasis ska således iakttagelser motsvara fältiakttagelser och tolkningar. Senare, under perioden november 2009 till våren 2011 har data bearbetats i olika omgångar. Kontextgruppsbeskrivningen har kopierats från Intrasis och flyttas över till rapportens bilaga och redigerats. Eventuella omtolkningar har skett, vilket noterats i fältblanketterna och i förekommande fall i Intrasis (dock alltid med datering och signatur), men det är viktigt att påpeka att dessa textmässiga förändringar inte konsekvent genomförts i Intrasis. Det är på detta sätt möjligt att betrakta dokumentationsmaterialets olika tolkningsled, från fältdokumentation och iakttagelser, över till bearbetning och kulturhistorisk tolkning. I samband med kulturlämningens dekonstruktion urskiljer vi olika typer av kontexter, det kan röra sig om nedgrävningar, konstruktioner eller lager. Bland dessa urskiljer vi ett antal olika undertyper, varianter. För nedgrävningar och konstruktioner har vi för kv Mästaren tillämpat följande varianter: Material Undertyp (oändligt antal) Kontexttyp (4 st) Intighet Nedgrävning Nedgrävning (ej tolkad) Avfallsgrop (tolkad, innehåller avfallslager) Dike (dränerande och/eller gränsmarkerande nedgrävning, tvärsnitt >0,5 m) Modern -ledning, -nedgrävning Ränna (som dike, men tvärsnitt <0,5 m) Spadstick Stenlyft Stolphål Störhål Svacka (i t ex stenläggning) Etc Trä Konstruktion Avfallsbinge (ej latrin eller dyl) Brunn Brygga Dörr Flätverk (störar med vidjor flätade emellan) Golvregel (trä som tolkas ingå i golvets bärande konstruktion)

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 6 Tegel Sten Hägnad (ej staket) Kavelbro (trälagd yta utomhus) Kluva (kluvet trä med halvcirkelformat tvärsnitt) Modern konstruktion (ej tolkad) Planka (liggande eller stående trä med rektangulärt snitt) Risbädd Rustbädd (stabiliserande armering av grenar, slanor, stockar under konstruktion) Slana (liggande stör) Stock (liggande stolpe) Stolpe (större än 0,08 m) Stolprad Stör (inte käpp eller pinne) (mindre än 0,08 m), har oftast mätts in som en punkt Timmerkista Trägolv (ej golv) Träkonstruktion (ej tolkad) Träläggning Träsyll (trä som ingår i väggbärande konstruktion) Trävägg Tunna Etc Tegelkonstruktion (ej tolkad) Tegelgolv Tegelmur/vägg Etc Brunn (stensatt) Fundament Grundmur Källare Regelsten (sten under golvregel) Ränndal Rännsten Spis/ugn Sten Stengolv Stenkonstruktion (ej tolkad) Stenläggning Stenskoning Stensyll (syll bestående av sammanhängande rad av syllstenar) Stock Syllsten (enstaka, fritt liggande sten som utgör del av stensyll eller husgrund) Syllträ (enstaka trä som ingår i en träsyll) Trappa Trappsten

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 7 Träsyll (syll bestående av syllträ) Etc Jord Golv (t ex jordgolv, eller slagg) Mullbänk Lager Lager Etc se nedan. Kontexttyper (nedgrävningar och konstruktioner) använda vid den arkeologiska undersökningen i kv Mästaren 2009. Efter Tagesson 2003. För kulturlagren finns vidare ett antal varianter. Vi tillämpar även en särskild metodik där kulturlagrens tillkomstsätt tolkas i fält, som primär-, sekundär- eller tertiärdeponerade. Vi gör även en tolkning i fält av kulturlagrets funktion genom en särskild kulturlagertypologi (för en närmare beskrivning, se Tagesson 2003). De olika typer av kulturlager som förekommer är följande: Lager Definition Deposition Lager Otolkat lager - Brandlager Bildat i samband med brand på platsen 1 Brukningslager Bildat i samband med verksamhet på platsen, ex 1 slagglager vid smedja Byggnationslager Bildat vid byggnation på platsen 1 Golvlager Bildat på golv 1 Gatulager Bildat på gata 1 Gårdslager Bildat på gårdsyta 1 Raseringslager Bildat vid rasering på platsen 1 Avfallslager Skapat av utvalt avfallsmaterial, särskilt i botten 2 av avfallsbingar Fyllning Skapat utjämnande lager, i t ex brunn, 3 nedgrävning, avfallsbingens övre del, även mellan stenar etc Grusläggning Skapad konstruktion av grus för att utgöra t ex gårdsyta Odlingslager Skapat i samband med odling 3 Konstruktionslager Skapat i samband med byggnation, t ex 3 sättsandslager. Men även foglager och sandlager i ett fundament, kalkbruk etc. Stolphålsfyllning Skapad fyllning 3 Utjämningslager Skapat i planerande syfte 3 Flygsandslager Bildat genom översandning 4 Naturligt lager Bildat genom naturlig process 4 Fig. Kontexttyper (kulturlager) använda vid den arkeologiska undersökningen i kv Mästaren 2009. Efter Tagesson 2003. Olika kontexter har sedan förts samman som kontextgrupper. Dessa motsvarar tolkningar baserade på funktion och tidsmässigt sammanhang. Dessa kan ha olika varianter och typer. Förteckningen nedan ger en lista på vilka olika kontextgrupper som påträffats i Kontextgrupp Avfall Avfallsbinge Avfallsgrop Bestående av, t ex Övrig avfallskontext, t ex avfallslager Avfallsbinge, fylld med avfallslager resp fyllning Avfallsgrop, nedgrävning fyllt med avfallslager resp fyllning

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 8 Brunn Byggnad Obestämd form av byggnadskropp, del av hus eller rum i hus. Jmf hus. Destruktion Genom rasering, brand eller dylikt Gårdsyta Öppen yta för olika aktiviteter, kan omfatta stenläggning, gårdslager, ränndal, rännsten etc Hus Byggnad belägen under ett tak med egna väggar, bestående av rum, stensyll, golv etc Hägnad Stolpe, stör, störrad etc (ej i tomtgräns) Hus, källare Murad konstruktion, nedgrävd under samtida markyta. Konstruktion Obestämbar eller annan konstruktion Golv Del av byggnad eller annan konstruktion, t ex lergolv utanför hus Nedgrävning Grop eller dylikt utan tolkning Odling Odlingslager och/eller odlingsspår Recenta lämningar Lämningar från fr a 1900-talet Rum Del av byggnad, omfattande stensyll, golv, golvlager etc Ränna Spis/ugn Spis eller ugn Stolpar Otolkad stolpkonstruktion Tomt Tomtgräns Gräns eller hägnad mellan två tomter, bestående av stolpe, stör, störrad etc Tunna Utjämning Utjämningslager etc Slutligen sammanförs olika kontextgrupper i en gemensam fas. Detta bygger på tolkning av olika kontextgruppers samtidighet. Fasen definieras utifrån en strukturell förändring av bebyggelsen, oftast i form av ett eller flera nya hus och/eller gårdsyta. Fasens utsträckning i tid tolkas som en period som omfattar konstruktion och efterföljande brukande och varar fram till nästkommande fas. En tomts hela bebyggelsesekvens omfattar olika moment av förändring som genomgående benämns som: Etablering, vilket innebär att bebyggelse och/eller aktivitet påbörjas initialt, t ex efter tillkomsten av gemensamt styrda aktiviteter i form av utjämningslager. Komplettering, omfattande tillkomsten av nya byggnader och/eller gårdsytor, men där den tidigare fasens bebyggelse lever vidare. Ödeläggelse/destruktion, omfattar en förstörelse av tidigare bebyggelsefas Förnyelse, omfattar ny bebyggelse och/eller gårdsyta, som omfattar en nybyggnation gentemot äldre faser. Det ska understrykas att den stratigrafiska och därmed kronologiska redovisningen sker tomt för tomt. Det finns en medveten ambition att låta de enskilda tomternas bebyggelsesekvens och kronologi stå på egna ben. Det finns således inte någon strävan efter att harmonisera utvecklingen för varje tomt, utan tvärtom ta fasta på olikheter. En jämförelse mellan tomternas respektive utveckling görs först i ett senare skede. Däremot har det varit en målsättning under det arkeologiska fältarbetet att i så stor utsträckning som möjligt fastställa olika kontexters stratigrafiska kopplingar mellan tomterna, för att på så sätt möjliggöra en stratigrafisk jämförelse mellan tomterna.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 9 Den rumsliga analysen utgår från de enskilda tomterna. Inom tomterna diskuteras olika företeelser utifrån lägesangivelser. Dessa sorteras som: Gatuzon, dvs läget intill gatan, oftast innehållande bebyggelselämningar. Mellanzon, mellersta delen av tomten, oftast innehållande inre bebyggelselämningar och/eller gårdsyta. Bakgårdszon, den inre delen av tomten, intill inre tomtgräns, oftast innehållande gårdsytor och i vissa fall avfallskontexter. sunderlag. För datering av det arkeologiska materialet finns det en målsättning att renodla denna och redovisa den så tydligt som möjligt. Målsättningen är att redovisa underlag och tolkning, först i andra hand att jämföra detta med skriftligt källmaterial. arna bygger främst på mynt och kritpipor, kompletterade av dendrodateringar, med en redovisning i tabellform per varje kontextgrupp. Utifrån detta görs en tolkning av rimlig datering av enskilda kontextgrupper. I beskrivningen av de enskilda tomterna görs en redovisning av faserna och de olika kontextgrupperna. I den inledande texten görs en samlad bedömning av fasens kronologi. I rubriken förkortas detta till ex 1660/70-talet 1710-talet. Detta ska tolkas som från 1660- eller 1670-talet till 1710-talet. I rapportens huvudtext redovisas denna tolkning i sammanfattning under respektive tomt, där även tomtägare och boende diskuteras. Slutligen görs där en sammanfattande tolkning av arkeologiskt och skriftligt källmaterial.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 10 Före bebyggelseetableringen. Äldsta aktivitet inom undersökningsområdet utgörs av det omfattande utjämningslager KG189 i den grunda havsviken, omfattande ren morän, sand och grus, med inslag av klapperstenar. I detta utjämningslager hittades en stolpe KG223, belägen i gränsen mellan senare tomt 235 och 236, mitt emellan tomtgränsen i norr och gatan i söder. Den har dendrodaterats till 1646/47 och tyder på att tomtindelningen redan tillkom initialt, kanske samtidigt med utläggningen av den statliga sanden. Direkt ovan utjämningslager fanns i SV delen av UO (inom senare tomt 236) rester av eventuella tidiga konstruktioner i form av en planka och stenar KG224. Dessa var tydligt belägna under de omfattande och tomtplanerande utjämningslagren KG125. Under fältarbetet har ytterligare konstruktioner antagits höra till detta tidiga skede före bebyggelseetableringen, t ex två gropar KG211 samt en stenrad, eventuellt terrasskant i KG125. Dessa har förts till fas 236:1, eftersom deras relation till utjämningslagren i KG125 inte är helt säker. KG189 Utjämning, den s k statliga sanden. Undersökningsytan var helt och hållet belägen i vad som markerats som en grund havsvik på äldre kartor. Utjämningslager med sand och grus, del av utfyllnadsarbetena i norra delen av Kvarnholmen inför byggnationen. Ovan den orörda geologiska sjöbottnen fanns det naturligt avsatta lagret 23089, vilket enligt Jens Heimdahl innehåller växtrester avsatta i vatten. Ovan detta fanns ett lager med påförd sand och grus. Lagret har studerats och analyserats dels i anslutning till sydprofilen (C21640), utjämningslager 23088, dels dokumenterats i sin fulla utsträckning, utjämningslager 24797, dessa kontexter är således identiska. Den övre delen av lagret var ställvis mycket jämnt och fint, med en närmast hårdgjord yta. Den kom därför inledningsvis att inom tomt 235 uppfattas som ett konstruerat golv eller gårdsyta, med mindre stenar i ytan som uppfattades som utlagda, utjämningslager 7942. Sannolikt beror detta på att det utlagda materialet har jämnats till och fungerat som gårdsyta. I sydprofilen (C21640) framgår att det påförda sand- och gruslagret inte var mer än ca 0,4 m tjockt i södra delen mot Norra Långgatan. Inom ytan för den senare tomt 235 har i provgrop 24957 lagrets tjocklek uppskattats till ca 1,35 m ner till blålera. Utjämningslagrets toppyta låg där på nivå +0,7 0,8 m ö h. Bottensanden 24797 sträckte sig över hela undersökningsområdet oberoende av senare tomtindelning (beskrivning se ovan). Nedgrävda i denna sand fanns två gropar som utgör de först anlagda kontexterna i tomten, före tomtindelningen KG211. 7942 utjämningslager 23088 utjämningslager 23089 naturligt lager 24797 utjämningslager

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 11 KG223 Tomtgräns, stolpe Stolpen 28986 var belägen i gränsen mellan tomt 235 och 236, under byggnaden KG122:s NV hörn. Stolpen var 0,4 m diam och har kunnat dendrodateras till vinterhalvåret 1646/47, mycket tack vare sin ansenliga dimension. Den har beräknats omfatta 220 260 år vid fällningstillfället. Stolpen var placerad i tomtgränsen, men även precis i mitten av tomtens N S sträckning, ca 15,10 m från gränsen i norr mot tomt 243 244 och Norra Långgatan i söder. Stolpen upptäcktes och dokumenterades under fältarbetets sista vecka, därför är relationen till den statliga sanden KG189 oklar. Stolpen var placerad under byggnaden KG122 och byggnadens relation till den statliga sanden är oklar. Det ligger dock nära till hands att anta att stolpen och den statliga sanden är samtida. Stolpen och dess läge i tomtgränsen antyder att tomtgränserna redan stakats ut vid detta tidiga skede. 28986 stolpe Kontext Typ Daterande fynd F-nr 28986 stolpe dendroprov 61358 prov 104 vinter 1646/47 KG224 Konstruktion Gruppen består av stratigrafiskt tidiga konstruktioner i form av stenar och planka. Stenarna 24939 var belägna direkt på utjämningslager KG189, invid men under byggnaden KG104:s konstruktionsnivå KG125. Planka 24933 låg också under lager 17036 (KG125), direkt på fyllnadssanden 24797 (KG189). Plankan går in under muren 4121 (KG104) och kan tillhöra en allra första konstruktion på tomten, innan huset KG104 byggdes. Ett alternativ är att dessa kontexter var belägna på den ursprungliga havsvikens västra strandkant. 24933 planka 24939 stenar

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 12 Tomt 233. Tomten ligger i UO:s SÖ del och vetter ut mot Norra Långgatan. De sydligaste delarna mot Norra Långgatan var störda av yngre byggnader, vilket konstaterades redan i förundersökningen, varför de allra sydligaste delarna (cirka 11x10 m) ej schaktades upp vid slutundersökningen. Dessa delar innehöll bland annat delar av tegelkällare liknande den på tomt 234 (se nedan KG102). Vid den inledande schaktningen påträffades ytterliggare en större störning i tomtens sydöstra del, i form av en modern brunnsnedgrävning KG205. Således fanns bevarade lämningar på cirka 2/3 av tomten, på mellan- och bakgårdszonen. Sammantaget har lämningarna inom tomten delats in i nio faser, allt från äldsta aktivitet till lämningar från 1800-talet. I det skriftliga materialet har Dag Lindström påträffat en bouppteckning från 1719 där gården bestod av en stuga med kammare och kök, ett brygghus med en källare under huset, samt nödiga andra uthus och en liten trädgård tvärt över hela tomten. Vi kan förmodligen se resterna av detta i fas 5, kanske redan i fas 3. De nio faserna omfattar fyra större förändringskeden av bebyggelsen. I och med att vi saknar de lämningar som ligger närmast Norra Långgatan är tolkningarna angående bostäder osäkra.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 13 Fas 233:1. Etablering, 1660/70-talet? Den äldsta aktiviteten på tomten utgörs av ett par tunnor samt en grop KG158 och en hägnad KG149. Dessa har anlagts ovan utjämningslager KG189. Hur dessa ska tolkas är oklart, men det tyder på äldsta aktivitet inom denna del av tomt 233, som möjligen kan ha haft en parallell i byggnader närmare gatan i söder. Närmare underlag för datering av fasen saknas. Utbyggnaden av bebyggelsen på Kvarnholmen har som tidigast påbörjats under slutet av 1650-talet, varför fasen rimligtvis kan dateras till 1660/70-talet. KG158 Avfallsgrop och tunna Gruppen består av en grop och en tunna av trä som var nedgrävda i utfyllnadssanden (KG189), och alltså hittades under utjämningslager KG220. Avfallsgrop 24468 var ca 2 m i diam och ca 0,85 m djup och dess fyllning bestod av avfall och dynga. Tunnan 24804 var ca 0,8 m dj och ca 0,45 m i diam, fyllningen bestod av ren sand, den var fyndtom. Söder därom fanns ytterligare en tunna 24521, nedgrävd i sanden KG189. Den var rund, ca 0,45 m diam, och kanterna bestod av tunna brädor. Tunnan innehöll ett fint gråsvart sandigt, humöst lager. Fyllningen bestod av kompakt packat kalkbruk. Det fanns lite slaktavfall, käkar och fötter, nöt och gris. Svart ugnskakel. Runt tunna och brunnen låg ett trampat kulturlager. Lämningarna var relativt svårtolkade utan sammanhang. Undre fältarbetet tolkades dessa tillhöra ett skede före tomtutläggningen. Vid efterföljande bearbetning framgår det att avfallsgropen tar hänsyn till tomtgränsen mot tomt 234. I denna äldsta fas saknas dock ytterligare spår av bebyggelse, vilket dock kan ha funnits ut mot Norra Långgatan. 24468 Grop 24521 Tunna 24804 Tunna Avfallsgropen var nergrävd i utjämningssanden KG189 och täcktes av staket KG149.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 14 Fas 233:2. Komplettering, 1660/70-talet? I detta skede hittades den äldsta bevarade tomtgränsen KG150, en brunn KG148, ett utjämningslager KG220, samt en hägnad KG149. Det fanns inga bebyggelselämningar som kunde hänföras till detta skede inom den bevarade delen av tomten. Det kan dock ha funnits hus på tomten under detta skede, i de delar som vetter ut mot gatan. Det finns inga daterande fynd från någon av de kontextgrupper som hör till fasen. Utbyggnaden av bebyggelsen på Kvarnholmen har som tidigast påbörjats under slutet av 1650-talet, varför fasen rimligtvis kan dateras till 1660/70-talet. KG220 Utjämning Gruppen består av ett stort utjämningslager 205843 som fanns över en större del av undersökningsområdet, Lagret bestod av humös sand och träflis. Tolkades som utjämningslager inför den första bebyggelsen på tomt 233. 205843 Utjämningslager KG148 Brunn Brunn 24626, hittades under hus KG140 i tomt 233. Brunnen var nedgrävd genom utjämningslager 205843 (KG220) och var troligen samtida med KG149 och 150. Brunnen var 1,5x1,2 m stor och var cirka 1,2 m djup. Brunnen innehöll avfallslager, bestående av i den övre delen avfall och dynga och i de undre delarna av grå smetig sand (har ej separerats). Brunnen var byggd av upprättstående plankor 24637. Strax SV om ugnen påträffades fyra träplankor 24645, vilka i fält tolkades höra ihop med brunnen. Möjligen har de utgjort någon slags golv (plattform?) invid brunnen. 24626 Nedgrävning/avfallslager i brunn 24632 Plankor i brunnsvägg 24645 Plankor i form golv eller plattform?

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 15 KG150 Tomtgräns tomt 233/234 Hägnaden var bevarad i de norra delarna av tomten och var cirka 8 m l. Hägnaden var byggd med störar 24812, slanor 24909 och stolpar 24890, som ett flätverk. 24812 Störar 24890 Stolpe 24909 Slanor Hägnaden var nerslagen i utjämningslagret 205843 (KG220) och hittades under gårdslagret 25093 (KG155). KG149 Hägnad Gruppen består av en rad med nedstuckna störar 24480 i mellanzonen av tomt 233. Störarna stod i en Ö V linje och var anlagda i utjämningslager 205843 (KG220) som fanns i botten av tomt 233 (och eg. 234). Vissa av dem var nedstuckna i bottensanden 24797 (KG189) och några av dem i gropen 24468 (KG158). Intill dessa fanns en upprättstående planka 24501. I den västra änden av raden stod en stolpe 24513 och öster om raden med en meters mellanrum stod ytterligare en stolpe 24513. Tillsammans bildade de troligen ett plank eller liknade. Inga fler staket eller huslämningar kunde kopplas ihop med KG149, varför de inte tolkas som en vägglinje. Hägnaden påträffades precis under den gamla husväggen men täcks av denna. Den östra stolpen låg precis under hörnet till ett yngre hus, möjligen finns det ett samband. Den östra stolpen har sparats för dendrodatering. 24480 Störar 24501 Planka 24505 Stolpe 24513 Stolpe

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 16 Fas 233:3. Komplettering, 1670/80-talet 1710-talet Denna fas tolkas som en förnyelse av bebyggelsen. Tomten omgestaltades genom att en byggnad KG140 lades ut i mellanzonen. Möjligen är byggnaden fråga om en utbyggnad av redan befintliga hus, men det var inget som kunde spåras i de arkeologiska lämningarna. I bakgårdszonen lades en gårdsyta KG155 ut och i östra delen ett odlingslager KG153. En tomtgräns KG242 fanns i gränsen mot tomt 234. Till denna fas kunde även två avfallsgropar KG226 och KG227 samt en avfallsbinge KG147 knytas. Avfallsgroparna påträffades nedgrävda i gårdsytan, och avfallsbingen låg vägg i vägg med huset. En svårtolkad konstruktion som fanns mellan odlingsytan och gårdsytan var en träränna och tunna KG154. De tolkas ha med odlingen att göra, och möjligen ha fungerat som dränering/vattenavrinning i samband med odlingen. en av fasen bygger i stort på hus KG140, där fyndmaterialet av mynt och kritpipor i trägolvet pekar på en datering från 1670/80-talet och fram till 1730/40-talet. en av gårdsytan KG155 pekar mot 1640 1670, medan en keramikanalys av materialet i bingen och avfallsgroparna pekar mot 1700 resp 1720 30-talen. Fasens datering baseras vidare på bouppteckningarna 1710 och 1719. KG153 Odling Odlingslagret påträffades i tomtens NÖ del och tolkades i fält höra samman med gårdsyta KG155, träränna KG154 och hus KG140. Odlingslagret 25088 bestod av lucker humös sand, med ett blandat fyndinnehåll och var upp till 0,4 m tj. Det var svårt att se en tydlig övergång mot överliggande lager 20608 (KG146), medan den nedre kontaktytan var tydlig mot utjämningslager i KG220. Detta odlingslager var det första tydligt påvisade odlingslagret på tomten. 25088 Odlingslager KG140 Hus Gruppen består av konstruktionsdelar till ett Ö V orienterat hus, samt fragmentariska rester av en spis i detsamma. I söder var huset förstört av en modern brunnsnedgrävning samt modern källargrund (KG205), och fortsatte troligen delvis utanför UO i NÖ. Huset låg centralt inom tomt 233, i mellanzonen. Detta hus var det äldsta som påträffades inom tomten. Byggnaden var uppförd på ett konstruktionslager 25079 bestående av ett 0,2 m tj, homogent humöst lager, ca 8,3x6,5 m st. Detta lager överlagrade delvis gårdsytan KG155.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 17 Byggnaden var ca 8,30x6,60 m stor och begränsades i norr och väster av syllträ 18276. Träsyllarna hade ställvis förstärkts med hjälp sten 19256 och 21857, kalksten och natursten, som lagts i rad mot träet. Under träsyllen påträffades med jämna intervaller käkar av häst och kohorn. Dessa kan förmodligen betraktas som någon form av husoffer. I husets NV hörn påträffades tre stolphål 19228, ett större och två mindre. Huset hade tre tydliga rumsindelningar. Då samtliga störts av den recenta nedgrävningen (KG205) gick det inte att få någon uppfattning om deras egentliga storlek, med undantag för det NV rummet som var cirka 18 m 2 stort. I samtliga rum påträffades lagda stenläggningar 19176, 18300 samt 22876, vilka bestod av rundad natursten och kalksten. Stenläggningarna var omsorgsfullt lagda i konstruktionslager 25071, 25075 och 25083, bestående av sättsand. Ovan dessa stenar hade ett vad som tolkades som ett trägolv lagts ut. Vid undersökningen framträdde dessa endast som humösa färgningar, med ställvis små fragmentariska plankrester, tolkat som rester av trägolv 18070 och 23326. Det är osäkert huruvida man bör tolka detta som två olika faser av golv, eller om stenläggningarna lagts ut som underlag för plankgolvet. På golvet i det NV rummet påträffades en löst liggande träplanka 22238. Plankan överlagrades av det förmultnade trägolvet 18070, och en tänkbar tolkning är att den varit en regel för det ovanliggande golvet. I det NÖ rummet fanns spår efter en spis/ugn 23182. Denna vilade på en kraftig rustbädd 23459 bestående av stora kalkstensplattor samt en tvärgående planka. Av spisen/ugnen fanns det enbart fragmentariska rester kvar; en hög med kompakt kalkbruk och en svagt bågformad linje bestående av gult och rött tegel, kalksten samt lite kol och sot. Vägg i vägg med NÖ rummet dokumenterades en avfallsbinge KG147 som troligen var helt eller delvis samtida med det aktuella huset. Det förefaller inte som det har funnits någon ingång inifrån huset ut till avfallsbingen. Noterbart är att det inte fanns några uppenbara ingångar till huset. Förmodligen har dessa befunnit sig i de delar som förstörts av senare tiders bebyggelse och aktivitet. 18070 Förmultnat trägolv 18276 Syllträ 18300 Stenläggning/golv 19176 Stenläggning/golv 19228 Stolphål 19256 Syllsten 21857 Syllsten 22238 Träplank 22876 Stenläggning/golv 23182 Spisrest 23326 Förmultnat trägolv 23459 Rustbädd sten/tegel/trä 25071 Konstruktionslager - sättsand 25075 Konstruktionslager - sättsand 25079 Konstruktionslager 25083 Konstruktionslager - sättsand

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 18, osteologi Kontext Typ Id Resultat 18070 trägolv 203049 Matavfall Kontext Typ Daterande fynd F-nr 18070 Trägolv mynt F2905 1670 18070 Trägolv kritpipa F4176 1640 1670 18070 Trägolv kritpipa F4177 ca 1680 23326 Trägolv Kritpipa F3959 1730 1740 en av huset spänner teoretiskt mellan 1640-talet 1730-talet. Konstruktionen tolkas ske någon gång kring 1670/80-talet och brukning fram till 1710-talet, vilket i sin tur beror på tolkning av bouppteckningarna 1710 och 1719. En genomgång av keramikmaterialet i kontexterna 18070 och 23326 visade på en datering mellan ca 1660 1700. KG147 Avfallsbinge Avfallsbingen låg vägg i vägg med huset KG140. Konstruktionen bestod av en trälåda 21882 bestående av tätt lagda plank med en stock i varje hörn som var cirka 1,4x1,3 m st och 0,5 m dj. Innhållet i lådan bestod av ett avfallslager 21916, omfattande enligt makroanalys såväl latrin som hushållsavfall. Latrinen tolkas som samtida och tillhörande huset i KG140. 21916 Avfallslager 21882 Träkonstruktion, osteologi Kontext Typ Id Resultat 21916 avfallslager 203065 Slakt- och matavfall Keramikanalys pekade mot 1720 30-tal. KG155 Gårdsyta Gruppen utgörs av gårdsyta på tomt 233 och tolkas höra samman med huset i KG140 (se nedan). Utjämningslager 25093 bestod av mörkbrun sand och träflis, var mycket kompakt och upp till 0,5 m tjockt. Bitvis innehöll lagret horisonter med mer träflis. Alldeles utanför huset upplevdes lagret som förhållandevis rent, dvs att det fanns en relativt sett liten mängd djurben. Vid undersökningen framgick att utjämningslagret inte var homogeniserat, utan

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 19 istället påtagligt heterogent med många små linser. Det fanns inga tydliga horisonter i lagret som skulle kunna indikera flera olika gårdsskeden. Det mest troliga var dock ändå att gårdsytan vid olika tillfällen disponerats om och nya massor påförts. Till gårdsytan KG155 kan knytas en tunna 21922, med bevarad botten i trä, belägen strax utanför husgrund 18276 samt en otolkad stock 23092, som påträffades precis utanför syllen 18276 (KG140). 21922 Botten av tunna 23092 Stock 25093 Utjämningslager Kontext typ Daterande fynd F-nr datering 25093 Utjämningslager Mynt F2916 1666 25093 Utjämningslager kritpipa F3148 1640 1660 KG242 Tomtgräns Samtida med gårdsytan KG155 fanns en rad med störhål 21932, i en 2,10 m l rad med N S riktning i tomtgränsen mellan tomt 233 234 Ingående kontexter 21932 störhål KG226 Avfallsgrop Avfallsgrop 21974 inom gårdsytan KG155. Gropen var cirka 0,6 m i diameter. Ingår i keramikanalys. Ingående kontexter 21974 avfallsgrop

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 20 Keramikanalysen visade på 1 gryta, 1 fat. en av keramikmaterialet pekar mot ca 1700. KG227 Avfallsgrop Avfallsgrop 25100, vilken var cirka 1x1,4 m stor, fylld med avfall och tolkades som en del av aktiviteterna på gårdsytan. Ingående kontexter 25100 avfallsgrop Keramikanalysen påvisade 3-4 grytor och 2 fat. F4543, fat är troligen importerad. en av keramikmaterialet pekar mot ca 1720 30. en antyder att denna grop är äldre än gropen i KG226. KG154 Träränna och tunna Denna grupp utgörs av en konstruktion som bestod av en drygt 10 m l, N S orienterad träränna 23539, som eventuellt har fortsatt under den norra tomtgränsen. Rännan var uppbyggd av två sektioner noggrant urholkade trästockar. Där den andra sektionen tar vid vek rännan av något åt väster. Rännan låg mellan två olika ytor vilka tolkades representera en gårdsyta (25093, KG155) samt en uppodlad yta (25088, KG153). Rännans funktion var något oklar men en tänkbar tolkning är att den haft ett samband med dränering eller vattenavrinning i samband med odling. Där rännan slutade i söder fanns en laggad trätunna 24609 som placerats på ett sådant sätt att vatten (eller något annat?) kunnat rinna från rännan och rakt ner i tunnan. Tunnan var cirka 0,4 m i diameter och omkring 0,35 m djup. 23539 Träkonstruktion, träränna 24609 Trätunna

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 21, osteologi Kontext Typ Id Resultat 24609 Trätunna 203019 Två kluvna kranier, slakt

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 22 Fas 233:4. Destruktion, 1710-talet Denna fas representeras av rasering KG151 av hus KG140, samt ett mäktigt utjämningslager KG146. Såväl raseringen som utjämningslagret har legat till grund för den nya bebyggelse som uppförs i påföljande fas. KG146 har dessutom nyttjats för både odling och som gårdsyta i det efterföljande skedet. en av ödeläggelsen bygger på bouppteckningarna 1710 och 1719. KG151 Destruktion, hus KG140 Gruppen består av ett raseringslager 18064 som låg inom begränsningen för hus KG140. Lagret bestod av kalkbruk och tegelkross och var cirka 0,2 0,3 m tj. Lagret var tydligt avgränsat och hade tydliga kontaktytor. Tillsammans med KG146 har lagret dessutom troligen utgjort grund för byggnaden KG128. 18064 raseringslager KG146 Utjämning/gårdsyta/odling Gruppen består av ett relativt mäktigt utjämningslager 20608, som låg över större delarna av bakgårdszonen inom tomt 233. Lagret hade ett humöst sandigt innehåll, med horisonter av sand och heterogent kaosartat innehåll. Lagret var cirka 0,4 m tj och såväl de undre som övre kontaktytorna var relativt tydliga. Tolkningen av lagret är att det ursprungligen lades ut som utjämning inför byggande av husen KG128 och KG139, och efterhand har man i de norra och östra delarna odlat lagret. Makroprover som analyserats från dessa delar visar på odling, bland annat via förekomst av fröer av palsternacka. I anslutning till huset KG139 påträffades en mängd fönsterglas, vilka hade karaktären av klipp och avfall. 20608 Utjämningslager, brukat som gårdsyta respektive odling. Lagret överlagrades av ytterliggare ett mäktigt utjämningslager KG127, samt 128 och KG139. Under lagret fanns odlingslager KG153.

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 23, osteologi Kontext Typ Id Resultat 20608 Utjämningslager 203080 Enstaka mat och slaktavfall

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 24 Fas 233:5. Förnyelse, ny bebyggelse, 1710-talet 1750-talet Under denna fas sker ytterliggare omgestaltning av tomten, genom såväl ny bebyggelse som förnyelse av äldre bebyggelse. Den nya bebyggelsen representeras av den mindre verkstadsbyggnaden KG139 (glasmästeri?) samt troligen förnyelse av äldre bebyggelse genom en omfattande ombyggnation av KG140 till byggnad KG128. En ugn (KG164), som var sammanbyggd med syllen till huset KG128 påträffades också. Det i det förra skedet påförda utjämningslagret KG146 har i detta skede utnyttjats som gårdsyta och möjligen även del av kålgårdsodling. en av KG128 bygger på kritpipor och pekar mot 1700-talets första hälft. Bopuppteckningen 1719 tyder på förnyad bebyggelse. Skriftliga uppgifter omtalar glasmästare Jurgens från 1733, vilket skulle kunna kopplas samman med verkstadsbyggnaden KG139. En kritpipa i hus KG139 tyder på en brukning fram till åtminstone 1750-talet. KG128 Hus Gruppen består av en Ö V orienterad huslänga som låg centralt i mellanzonen inom tomt 233, ovan den äldre byggnaden KG140. Byggnaden var cirka 9 m l och 3,35 m br. I SÖ delen skars huset av en recent brunnsnedgrävning 8269 (KG250). Det var oklart om huset fortsatt ytterligare en bit österut, utanför undersökningsområdet. De kontexter som ingår i gruppen representeras av husets konstruktion och brukning. De inre delarna av huset vilade på ett konstruktionslager 17813, vilket bestod av brun humös sand, med mycket träflis och kvistar, ca 0,2 0,3 m tj. Huset begränsades i S och N av stensyll 17163, bestående av sammanhängande stensyll i norr och enstaka syllstenar i söder. I NÖ utgjorde stensyll 17100 begränsning. I de SÖ delarna var dock begränsningen otydligare, då det inte fanns någon stensyll bevarad, troligen på grund av ovan nämnda störning. I V begränsades huset av en träsyll 16663. De norra delarna av huset vilade på utjämningslagret i KG146 och de södra delarna på raseringslagret i KG151. Stensyllen 17163 var markant kraftigare än 17100, vilket möjligen kan tyda på att denna del burit upp ytterligare en våning. Ett mellanrum på cirka 1,5 m mellan de norra delarna av stensyll 17163 och 17100 tolkades i fält som en trolig ingång. Avfallslagret 17232 låg mellan stensyllen 17163 och stensyllen 15785 (KG139), och innehöll rikligt med hushållsavfall. Huset har haft två rum, ett östligt och ett västligt. Rummen delades av stensyllen 17413, som haft en underliggare i form av en fragmentariskt bevarad stock 16667. Det fanns en antydan till ytterligare en rumsindelning i det västra rummet, vilket påvisades av stensyll 16672, vilken bestod av något glest lagda stenar i Ö V riktning. I det västra rummet fanns rester av ett plankgolv i form av fragmentariskt bevarade plankor som låg omlott och som syntes i ett i övrigt humöst brunt golvlager 16828, ca 0,03 m tj och 3x3,45 m st. Plankorna var lagda upp emot underliggaren 16667. I den södra delen av rummet fanns antydningar till att golvet i något skede lagts om., där det ställvis fanns rester av ett lerlager med antydningar om plankor i N S riktning. Det är något oklart om även det östra rummet har haft plankgolv. Inom begränsningen för det östra rummet (dock söndergrävt i den södra och östra delen) påträffades ett 0,05 m tj och 4x3,5 m st, humöst, något sandigt lager som hade en kompakt yta. Detta tolkades som rester

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 25 av ett golv 17600. I detta fanns humösa träfärgningar som möjligen antyder att även detta rum haft plankgolv. I det östra rummet påträffades även fragmentariska rester av ett stenfundament 17463, vilket tolkades som en ugn eller spis. Strax öster om ugnen påträffades ett tunt brandlager 17501, cirka 0,02 m tj, med sot och kol, vilket tolkades tillhöra ugnen. Detta låg delvis upp emot stenfundamentet. I den norra delen av det östra rummet, strax innanför syllen 17100, påträffades en kraftigt stenskott stolphål 17735. Funktionen för detta stolphål var oklar, men det kan ha syftat till att bidra med förstärkning för syllen inifrån men också burit upp ytterligare en våning eller loftgång. Det var inte heller uteslutet att stolphålet ska sättas i samband med intilliggande stenläggning 17990. Denna relativt täta stenläggning bestod såväl av natursten som av kalksten, och dess funktion är mycket oklar. Möjligen har det varit ytterliggare en ingång till huset här, eller så har denna del av det östra rummet haft ett stenlagt golv. Ugnen 17896 (KG164) förefaller ligga utanför huset men var samtidigt hopbyggd med syll 17100. Denna bildade en utvidgning av huset och kan antyda att huset antingen haft ytterliggare en rumsdel norrut. Möjligen kan den stenlagda ytan 17990 ha något med denna konstruktion att göra. Byggnaden tolkas som ett bostadshus. Genom kritpipsfynden kan byggnaden dateras till 1720-talet. Något längre norrut på tomten fanns ytterligare ett hus KG139, som troligen var samtida med detta. 16663 Träsyll 16667 Träsyll 16672 Stensyll 16828 Golvlager 17100 Stensyll 17163 Stensyll 17232 Avfallslager 17262 Stolphål 17413 Stensyll 17463 Stenfundament, ugn 17501 Brandlager 17600 Golvlager 17735 Stolphål 17813 Konstruktionslager 17931 Sten 17990 Stenläggning Över KG146,151 och under KG115, 126, 127. Samtidig med KG139, osteologi Kontext Typ Id Resultat 17232 Avfallslager 203058 Huvudsak matavfall, lite slaktavfall, kalvfoster 17232 Avfallslager 203071

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 26 17813 Konstruktionslager 203079 Kontext Typ Daterande fynd F-nr 17232 Avfallslager Kritpipa F3973 1700 1716 17232 Avfallslager Kritpipa F3974 1720 1750 17232 Avfallslager Kritpipa F3975 1719 1726 17813 Avfallslager Kritpipa F3814 1667 1920 KG164 Ugn (del av hus KG128) Gruppen består av fragmentariska rester av en ugn, samt ett avsatt brukningslager i ugnen. Ugnen 17896 bestod av en inre klädnad av lera med stenar längs med kanterna. På denna fanns det ett brukningslager 17921 bestående av träkol, sand och lera. I lagret tillvaratogs bland annat ett par brännplattor från keramiktillverkning samt en liten minigryta av yngre rödgods. Ugnen verkade vara sammanbyggd med stensyll 17100 i KG128 (se ovan), vilket gör att man kan tolka dem som samtida och troligen sammanhörande. Eftersom det inte fanns större massor av brännplattor eller felbränd keramik finns det inget som talar för att det rör sig om en brännugn för keramik, det är mer troligt att brännplattorna sekundärt hamnat vid ugnen. 17896 Ugn 17921 Lager, brukningslager KG139 Hus, verkstad, glasmästeri Gruppen utgörs av en byggnad som låg i de främre delarna av bakgårdszonen på tomt 233. De kontexter som ingår i gruppen representerar byggnadens konstruktion och brukning. De centrala delarna av huset var söndergrävda av ett förundersökningsschakt. Huset var ca 5x5 m (25 m 2 ) stort och begränsades av stensyll 15785, bestående av en sammanhängande stenrad i södra väggen och södra delen av östra väggen, och med enstaka syllstenar i norra väggen och norra delen av västra väggen. Syllstenarna var uppförda på ett kalkbrukslager 15754, vilket utgjort underlag och förstärkning till syllarna. Syllarna har uppförts på ett utjämningslager (KG146). Inne i byggnaden påträffades vad som tolkades vara två nivåer av golv. Den äldsta golvnivån

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 27 17077 utgjordes av en mycket kompakt yta. Tyvärr saknas uppgifter kring beståndsdelar och tjocklek. Ovan detta låg ett konstruktionslager 17063, bestående av ett humöst ljusbrunt lager, cirka 0,05 m tj, vilket tolkats som ett konstruktionslager för ett ovanliggande trägolv 16851. Trägolvet var fragmentariskt bevarat, men spår av plank syntes, cirka 0,15 m br och 0,02 m tj. I byggnaden fanns inga spår efter spis eller ugn, varför huset inte tolkats om ett bostadshus. I kontexterna inom och även utanför huset påträffades däremot en anmärkningsvärt stor mängd små klipp av fönsterglas. I tomtägarlängderna kan man läsa att tomten år 1733 beboddes av glasmästare Jurgens, som alltså inte äger men nyttjar tomten. Ett rimligt antagande är att byggnaden utgjort verkstadslokal för densamme. en av konstruktionslager 17063 genom kritpipa till 1750-talet kan stämma väl överens med omläggningen av golvet. Byggnadens tillkomst skulle kunna försiktigtvis anges till 1730-talet. 15754 Konstruktionslager, kalkbruk 15785 Syllsten 16853 Trä(plank)golv 17063 Konstruktionslager 17077 Golv Över KG151 (rasering) och KG146 (Utjämning och gårdsyta) och under KG127 (Gårdsyta). Samtida med KG128 (Hus), osteologi Kontext Typ Id Resultat 17063 Konstruktionslager 203033 I huvudsak matavfall och lite slaktavfall 17063 Konstruktionslager 203051 17063 konstruktionslager 203064 Kontext Typ Daterande fynd F-nr 17063 Konstruktionslager mynt F2912 1671 17063 Konstruktionslager kritpipa F3895 1751 1760

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 28 Fas 233:6. Destruktion, 1750/60-talet? Detta skede består av rasering KG126. Raseringen kommer från huset i KG128, men har troligen även delvis använts som grund för huset i efterföljande skede, KG115. KG126 Destruktion, KG128? Gruppen består av ett tämligen mäktigt raseringslager 16640 som påträffades under ett yngre hus (KG115). Lagret bestod av tegelkross, kalkbruk och träkol och var vitrödaktigt i färgen. Kontaktytorna var distinkta och lagret var cirka 0,4 0,5 m tj. I fält diskuterades huruvida lagret tillsammans med konstruktionslager 13116 i KG115 kan ha utgjort grund för det huset. I så fall representerar lagret såväl destruktion av KG128 och konstruktion av KG115. 16640 Raseringslager Över KG128 och under KG115

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 29 Fas 233:7. Förnyelse, 1750/60-tal 1800? Under senare delen av 1700-talet förnyades tomten igen. Detta manifesteras av påförandet av ett mäktigt utjämningslager KG127 som tolkats som gårdsyta till huset KG115 och tillhörande verkstad? KG157. en pekar åt lite olika håll. Utjämningslagret KG127, som kanske kan ha fungerat som gårdsyta samtida med huset KG115, omfattar kritpipor med datering som pekar mot 1750 70- talen, medan hus KG115 har daterande kritpipor i konstruktionslagret som pekar mot 1710- talet, samt ett mynt från 1719. Då dessa fynd påträffades i ett tertiärt lager kan man dock ana att de var redeponerade. en av brännplåtar i rivningen av huset KG115 kan kopplas samman med den skriftligt omtalade krukmakaren Sjöholms gesäll som bodde på tomten 1784. Däremot kan ugnen i hus KG115 möjligen istället kopplas samman med bagaren Fröling, och därmed indirekt datera fasen fram till åtminstone sekelskiftet 1800. KG127 Utjämning, gårdsyta? Gruppen utgörs av ett ganska mäktigt utjämningslager 16000 bestående av humös, något sandig jord med fläckvis förekomst av tegelkross, kalkbruk och lera. Tjockleken var ca 0,3 0,4 m. Lagret bredde ut sig över hela bakgårdszonen på tomt 233. Den östra syllstensraden till 1700-talshuset i KG115 låg ovan detta lager. Det gör det troligt att man kan tolka lagret som ett utjämningslager som lagts ut i området inför en nyetableringen på tomten (dvs inför uppförandet av KG115). Lagret överlagrade dessutom två äldre hus (KG128 och 139). Värt att notera var den stora mängden djurben som fanns i lagret, såväl slakt- som matavfall och generellt sett stora benstycken. Detta tyder på att lagret inte odlats eller trampats. Det var svårt att se något ordentligt lagerskilje mot underliggande lager. Det som skiljde dem åt var att den höga frekvensen djurben avtog och att underliggande lager föreföll var mer kompakt, sannolikt trampat. Tolkningen av lagret är något osäker. Sannolikt har lagret även fungerat som gårdsyta samtida med hus KG115. 16000 utjämningslager, osteologi Kontext Typ Id Resultat 16000 Utjämningslager 203093 Matavfall, avfall som redeponerats som fyllning Kontext Typ Daterande fynd F-nr 16000 Utjämningslager Kritpipa F4210 1751 1760 16000 Utjämningslager Kritpipa F4211 1775 1800 16000 Utjämningslager Kritpipa F4212 1720 1750

Mästaren, steg 1, bilaga 1 sid 30 16000 Utjämningslager Kritpipa F4213 1775 1800 KG115 Hus Byggnaden var belägen på tomtens mellanzon och var orienterad i N S riktning. Gruppen består av kontexter från byggnadens konstruktion och brukning. Husets totala storlek uppgick till ca 9,50x3 m, och bestod av minst två rum. Huset har genomgått åtminstone en ombyggnadsfas, i form av en omläggning och höjning av golvnivån. Om huset haft fler rum söderut, mot Norra Långgatan, gick ej att fastställa, pga störning i tomtens södra del. De äldsta kontexterna i gruppen utgörs av två konstruktionslager 18060 och 13116. Konstruktionslager 18060 bestod av tjock gul sand, 0,2 0,3 m tj, och har tolkats som utjämnande sand inför uppbyggnad av nya syllar och golv i husets södra del. Konstruktionslager 13116 bestod av tämligen homogen siltig lera och var cirka 0,3 m tj. För båda lagren gäller att deras begränsning följde syllarna inom byggnaden. Byggnadens begränsningar utgjordes av stensyllarna 8305 samt 2446. Stolphål 12972, som låg i den norra förlängningen av stensyllen 8305, tolkades i fält ingå i syllen. Huset bestod av två rum. Det södra rummet begränsades av stensyll 8305 och bestod av N S lagda flathuggna kalkstenar, ca 2,80 m l, samt en Ö V orienterad syllstensrad med natursten, ca 3,80 m l, vilka bildade en inre rumsindelning med en yta på ca 7,5 m 2. Uppbyggnaden av detta rum såg ut som följer: Över sanden 18060 har ytterliggare ett konstruktionslager 17538 påförts, vilket bestod av grå sandig silt med en del småsten och tegelkross, samt rikligt med träflis. Detta tolkades utgöra en del i själva anläggandet av golvet, möjligen i syfte att skapa ett jämnare och stabilare underlag för golvet, tjockleken varierade mellan 0,05 och 0,15 m. På konstruktionslagret låg ett antal kalkstenar 17562, vilkas funktion är något oklar. Däröver påträffades ett konstruktionslager 12735 i form av sättsand. På detta vilade stengolvet 8400, vilket var cirka 2,50x1,66 m stort och bestod av tätt lagda rundade stenar. I rummets NV del fanns inget stengolv. Stengolvet begränsades dock av större stenar med godsida mot norr, vilket tyder på att stengolvet fanns i södra, men inte i norra delen. Under sättsanden 12735 hittades i norra delen ett lager (?) 17278, bestående av ett brunt humöst jord med otydliga begränsningar som skulle kunna tolkas som rester av ett multnat trägolv (relationen mellan dessa två kontexter var otydlig, det kan även vara så att sättsanden och stenarna i det södra rummet är samtida med det multnade trägolvet). Detta lager vilade på raseringslager 17292 bestående av sand, grus och mindre stenar. Denna tolkning är dock inte gjord i fält, varför den är tämligen osäker. Det norra rummet begränsades av syllstensraderna 2446 och bestod av olika stenarter; flathuggna, tvärställda kalkstenar samt natursten. Mellan stenarna fanns bitvis inkilade tegelstenar och tegelkross. Det var framförallt den västra långväggen som var bevarad medan den östra tyvärr var mycket fragmentarisk och förstörd. Möjligen kunde man ana en ingång i den östra långväggen, vilket dock var osäkert. Detta rum var cirka 18 m 2 stort. I rummets norra del påträffades två golvnivåer: underst fanns ett konstruktionslager 11677 bestående av sättsand varefter man lagt ut ett tätt stengolv 9900. Vid något tillfälle täcktes stengolvet över av ett konstruktionslager 10810, i form av ett kalkbrukslager, och ovan detta uppfördes ett nytt stengolv 9554. Detta nya stengolv var endast fragmentariskt bevarat och täckte inte hela det äldre golvet. Stengolvet bestod av relativt stora, flathuggna kalkstenar. Som fyllning 9896 mellan stenarna låg kalkbruk, tegelkross och småsten. Gemensamt för de båda